Att förebygga återfall

Transkript

1 Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare REVIDERAD VERSION Färdighetsträning vid problem med alkohol och narkotika

2 Av Liria Ortiz och Peter Wirbing SiS arbetsbok för färdighetsträning vid problem med alkohol och narkotika, 2013 års version Copyright: Statens institutionsstyrelse. Produktion: Ineko AB 2013,

3 Lektioner Lektion 1 Lektion 2 Lektion 3 Behandlingsmetoden ÅP. Risksituationer. Hjärnans belöningssystem och postakut abstinens 4 Sug efter alkohol och narkotika. Sätt att hantera suget 10 Tankar på alkohol och droger som kan öka risken för återfall. Sätt att hantera sådana tankar. 16 Lektion 4 Problemlösning 22 Lektion 5 Att hantera socialt tryck att dricka alkohol eller ta narkotika 26 Lektion 6 Att kanske förändra vilka man umgås med 29 Lektion 7 Att ha en livsstil i balans, och ge plats för det goda i livet 35 Lektion 8 Att hantera omtumlande händelser och påbörjade återfall 39 Lektion 9 Att vara uppmärksam på tidiga varningssignaler 43 Lektion 10 Vad har vi gjort? Hur vill du använda dig av det? Och kursdiplom! 48 Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare 3

4 xxxxxxx 1LEKTION 1: Behandlingsmetoden ÅP. Risksituationer. Hjärnans belönings system och postakut abstinens Behandlingsmetoden ÅP ÅP är en förkortning för återfallsprevention. Prevention betyder att förebygga. ÅP lär ut handfasta färdigheter för svåra lägen. Som att kunna utmana och vinna över påträngande tankar om drickandet och drogandets fördelar. Som att kunna härbärgera och komma förbi intensivt sug efter att dricka och droga igen. Och som att bli ännu bättre på att tacka nej, och bli uppmärksammare på situationer som ökar risken för återfall. I ÅP ingår att se över vilka man umgås med. Vilka som kan stjälpa, och vilka som kan vara stödjande. Idén med ÅP är att efter att du lärt dig färdigheterna ska du bättre kunna klara av svåra lägen utan att återfalla. Det handlar ganska mycket om att skaffa sig nya vanor och bryta med inlärda, närmast vanemässiga sätt, att reagera och bete sig på. Risksituationer En risksituation är en situation som ofta föregår återfall eller innebär en ökad risk för att återfalla. I en risksituation upplever man oro för sin förmåga att hålla fast vid sin vilja att vara nykter och drogfri. De flesta har några typiska risksituationer som man vet är särskilt riskabla. I ÅP ser man inte återfall som något som bara inträffar utan som ett inlärt sätt att reagera på i vissa situationer. 4 Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare

5 LEKTION 1 Övning 1 Vilka är dina risksituationer? När är det särskilt stor risk för dig att återfalla enligt dina erfarenheter? Berätta. Övning 2. Att kartlägga risksituationer med papper och penna Se i arbetsbladet på sidan 8. Ett reflektionspass När du ser det du har skrivit, vad behöver du bli ännu bättre på för att slippa att återfalla? Vad får du för tankar om det? Vilka risksituationer av de som du funnit kan du kanske besluta dig för att undvika? Hjärnans belöningssystem och postakut abstinens Hjärnans belöningssystem finns längst inne i hjärnan, och motiverar oss att göra och upprepa beteenden av olika slag. Alkohol och narkotika påverkar belöningssystemet i samma ögonblick som vi börjar dricka och droga. Resultatet är ett lugn eller en lustkänsla. Den upplevelsen motiverar oss att fortsätta att dricka och droga, och särskilt i lägen av psykosocial stress. Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare 5

6 LEKTION 1 Vid långvarig och intensiv användning av alkohol och narkotika förändras hjärnans belöningssystem. Det blir överkänsligt för alkohol och droger. Sug efter att dricka och droga uppstår lätt, och är allt svårare att avleda. Belöningssystemet blir samtidigt försvagat, och de händelser i vardagen som brukar få oss att må bra, får allt mindre effekt på oss. I det här läget kan alkohol och droger vara ett sätt att få känna sig normal. Kombinationen av ett överkänsligt och försvagat belöningssystem i hjärnan kan leda till att man får allt svårare att säga nej till alkohol och narkotika. Man blir beroende av deras effekter i hjärnan. Ofta upplever man ett sug efter att dricka och droga. Alkohol och droger blir något som man nästan ständigt tänker på, och de blir ett allt viktigare för en. En del brukar beskriva det som de upplever att hjärnan har kidnappats av alkoholen och narkotikan. Förändringarna i hjärnan finns kvar en tid in i nykterheten och drogfriheten. Och leder till några typiska besvär. Det är detta som kallas för postakut abstinens, eller PAA. Det är en sen abstinens och den beror på att hjärnan ännu inte återhämtat sig. Typiska besvär är problem med sömnen, stress, problem med minnet och svårigheter med att koncentera sig. PAA försvinner steg för steg under de tre till sex första månaderna av nykterhet och drogfrihet. Man kan minska sin PAA genom att motionera och undvika stress. Anhöriga och andra personer i omgivningen känner ofta inte till PAA. Det kan minska risken för missuppfattningar om vad som händer om man berättar att de svårigheter som man har förklaras av PAA. Ett reflektionspass Hur stämmer det här med dina erfarenheter? Vad vill du lägga till? En handlingsinriktad sammanfattning Vad har vi gjort idag? Vad behöver jag göra tydligare? Vad har du särskilt med dig? Vad kommer du att använda dig av? 6 Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare

7 LEKTION 1 Val av hemuppgift Vilken hemuppgift har du valt? Skriv här! Här bakom finns ett arbetsblad för hemuppgiften att skriva ner risksituationer som du märker av eller kommer i närheten av under närmaste tiden. Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare 7

8 LEKTION 1 Arbetsblad för att kartlägga risksituationer för återfall Brukar du då och då återfalla i några av de här situationerna? När du träffar en viss person eller är på en viss plats. Skriv ner ett exempel: När du får vissa tankar. Skriv ner ett exempel: När du vill belöna dig. Skriv ner ett exempel: När du mår dåligt. Skriv ner ett exempel: När du vill testa hur det går att dricka och droga igen. Skriv ner ett exempel: När du har sug efter alkohol och droger Skriv ner ett exempel: Skriv här dina tre mest besvärliga risksituationer: 8 Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare

9 LEKTION 1 Arbetsblad för hemuppgiften att skriva ner risksituationer som uppstått under de närmaste dagarna eller som varit nära att inträffa Måndag Risksituation Tisdag Risksituation Onsdag Risksituation Torsdag Risksituation Fredag Risksituation Lördag Risksituation Söndag Risksituation Här kan du skriva kommentarer om risksituationer som uppstått: Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare 9

10 session 2 2LEKTION 2: Sug efter alkohol och narkotika. Sätt att hantera suget Hur gick det med hemuppgiften? Sug efter alkohol och narkotika Vilka är dina erfarenheter av sug efter alkohol och narkotika? Hur upplever du det? Vad har du för tankar om vad det beror på? Sug är en längtan efter att dricka och droga. Det är vanligt och kan finnas kvar långt in i nykterheten och drogfriheten. Att uppleva sug är inte ett tecken på att man är inte är motiverad till att sluta med alkohol och narkotika, och det är inte heller ett tecken på att man har sämre prognos. Sug efter alkohol och droger kallas ibland craving. Detta för att skilja det från mer vardagliga och inte så svåra sug som sug efter choklad eller kaffe. Craving har två förklaringar, som delvis hänger ihop. Den ena är att suget är inlärt och lätt uppstår när man påminns om situationer där man tidigare druckit och drogat. Den andra är att hjärnans belöningssystem är överkänsligt för påminnelser om alkohol och droger. Sug efter alkohol och droger kan också vara ett tecken på att man har en trist vardag och är utsatt för psykosocial stress. 10 Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare

11 LEKTION 2 Craving påminner om hur vågor rör sig på havet. Det rullar in, når en högsta höjd, och rullar sedan tillbaka igen, likt vågor. Det pågår ofta under några minuter, ibland längre tid, men med inslag av lugnare perioder. Ett reflektionspass Hur stämmer det här med dina erfarenheter? Vad vill du lägga till? Sätt att hantera sug efter alkohol och narkotika Vad gör du för att hantera suget efter alkohol och droger? Vad fungerar bra? I vilka lägen är det mer besvärligt? Att surfa på suget är att vänja sig vid att det faktiskt lägger sig om man bara låter det vara. Ett sätt att lära sig det på är att mäta tiden från det att suget börjar till att det slutar. Då får man en utgångspunkt, och kan säga sig att om jag bara väntar i åtta minuter, så har det värsta suget lagt sig. Suget minskar i både längd och höjd allt efter att man använder färdigheten. Det försvinner inte helt, men det oroar och stör allt mindre. Vanligt är att man försöker tränga undan suget. Men det resulterar nästan alltid i att det kommer tillbaka och med större intensitet. Acceptans är att ha en tillåtande inställning till suget, och acceptera att det finns där för en tid. Det blir då lättare att hantera, och den energi som man använde för att försöka tränga undan det frigörs för att göra saker som är viktiga eller nödvändiga. Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare 11

12 LEKTION 2 En bild eller metafor är att man tar suget som en badboll under armen, och rör sig fritt på stranden, efter misslyckade försök att få badbollen eller suget att stanna kvar under vatten ytan. En handlingsinriktad sammanfattning Vad har vi gjort idag? Vad behöver jag göra tydligare? Vad har du särskilt med dig? Vad kommer du att använda dig av? 12 Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare

13 LEKTION 2 Val av hemuppgift Vilken hemuppgift har du valt? Skriv här! Här bakom finns arbetsblad för hemuppgifterna att surfa med suget och att möta suget med acceptans. Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare 13

14 LEKTION 2 Arbetsblad för att surfa med suget 1. När suget börjar, påminn dig om att suget är som en havsvåg. Det rullar in, stiger ett tag, och sedan rullar det tillbaka. 2. Se framför dig suget som en havsvåg som rör sig på havet. 3. Besluta dig för att surfa med det. 4. Lägg märke till hur det rullar tillbaka efter ett tag. 5. Titta på klockan och lär dig hur långa dina sugvågor är. 6. Fortsätt så långt det går att göra det du höll på med när suget pågår. Samla på det här sättet på dig erfarenheter av att du kan hantera ditt sug, och att du har kontroll över det. Här kan du skriva kommentarer om dina erfarenheter av att hantera ditt sug genom att surfa med det: 14 Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare

15 lektion 2 Arbetsblad för att möta suget med acceptans 1. Acceptera det du inte kan förhindra, att du ibland får sug efter alkohol och narkotika. 2. Besluta dig för att låta suget bara vara inom dig. 3. Betrakta det. Beskriv det du känner. Det leder till att du får suget något mer på distans. 4. Handla, gör det du vill (och värderar som viktigt och bra för dig) trots suget. Här är bilden eller metaforen om att se suget som en badboll att ta under armen: Du står ute i vattnet med en badboll. Du får för dig att du ska försöka hålla den under vattenytan så att du slipper se den. Du märker att det tar mycket kraft av dig att hålla bollen under ytan, och så snart du slappnar av, så far den upp med stor kraft. Du blir allt tröttare av dina försök att hålla den under ytan. Du accepterar att det inte fungerar att hålla badbollen under ytan. Det bara tröttar ut dig. Och du är ju på stranden för att gå omkring där och njuta av solen. Du väljer att bära bollen under armen. Du får energi och tid att göra det du uppskattar, och allt blir så mycket lättare. Den märks knappt när du bär den under armen. Här kan du skriva kommentarer om dina erfarenheter av att hantera suget med acceptans: Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare 15

16 xxxxxxx 3LEKTION 3: Tankar på alkohol och droger som kan öka risken för återfall. Sätt att hantera sådana tankar Hur gick det med hemuppgiften? Tankar på alkohol och droger som kan öka risken för återfall kan du minnas om det förekommer särskilda tankar före dina återfall som tycks spela roll för att de inträffar? Vilka är tankarna? Vad har du hört om hur vi tänker och hur det spelar roll för risken att återfalla? Sug efter att dricka och droga kan triggas igång av tankar om rimligheten och kanske till och med nödvändigheten av att dricka och droga igen. Det är tankar som är inlärda sedan lång tid, och som man kan uppleva som att de dyker upp på ett närmast automatiskt sätt, ofta kopplade till speciella händelser. Det kan vara tankar om att vara värdelös, att andra tycker illa om en, att det inte spelar någon roll vad man gör, att allt ändå går åt skogen, eller att man förtjänar att dricka och droga, som tröst eller som belöning. Ibland kallas den här typen av tankar för tankefällor. En speciella sådan är det som kallas AVE. Det är en förkortning för en amerikansk benämning på tankefällan: 16 Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare

17 lektion 3 abstinence violation effect. Någon bra svensk översättning finns faktiskt inte. AVE är en tankemässig och känslomässig reaktion vid ett inlett återfall, som består av besvikelse och självkritik. AVE kan bli så uttalad att den leder till uppgivenhet och att man tappar tron på sin förmåga att vara nykter och drogfri. Man ger upp. Negativa tankar infinner sig om den egna förmågan som säger: Jag är hopplös. Det är lika bra att fortsätta med det jag påbörjat. Och av det som var ett misstag eller en tillfällighet blir ett fullt utvecklat återfall. Ett reflektionspass Hur stämmer det här mer dina erfarenheter? Vad vill du lägga till? Sätt att hantera sådana tankar, 1 Vad gör du för att hantera tankar på alkohol och droger som är riskabla för dig? Vad fungerar bra? När är det svårare? En idé i ÅP är att utmana sina tankefällor om alkohol och droger, och att ersätta dem med ett mer realistiskt sätt att tänka i de situationer när de dyker upp. Att hitta något annat att säga till sig själv, som tar udden av tankefällorna, och som styr beteendet i en fortsatt riktning till nykterhet och drogfrihet. Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare 17

18 lektion 3 Det handlar mycket om att med logiska resonemang kullkasta rimligheten i tanke fällorna och ge plats för förnuftet. Övning. Att utmana tankefällor Se vidare i arbetsbladet på sidan 20. Ett reflektionspass Vad blev tydligare? Vad har du särskilt med dig? Hur vill du använda dig av detta? Sätt att hantera sådana tankar, 2 En annan färdighet är att använda ett stoppkort. Det är ett kort där man på ena sidan skriver det som är nackdelarna av drickandet och drogandet, som man vill slippa uppleva igen. På andra sidan skriver man det man vill få som vinster av nykterheten och drogfriheten. I situationer, när tankefällor om fördelarna med att dricka och droga tränger sig på, är färdigheten att läsa sitt stoppkort och påminnas om hur man innerst inne tänker om och värderar sin nykterhet och drogfrihet. Återigen handlar det om att bromsa tankefällorna och ersätta dem med ett realistiskt och eftertänksamt sätt att se på sin situation. Övning. Att göra stoppkort Se vidare i arbetsbladet på sidan 21. Ett reflektionspass Vad blev tydligare? Vad har du särskilt med dig? Hur vill du använda dig av detta? 18 Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare

19 lektion 3 En handlingsinriktad sammanfattning Vad har vi gjort idag? Vad behöver jag göra tydligare? Vad har du särskilt med dig? Vad kommer du att använda dig av? Val av hemuppgift Vilken hemuppgift har du valt? Skriv här! Här bakom finns arbetsblad för hemuppgifterna att kartlägga tankefällor och utmana dem, och för att göra ett stoppkort Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare 19

20 lektion 3 Arbetsblad för att kartlägga tankefällor och för att utmana dem Tankefälla Ifrågasättande tanke När jag tänker att jag är värdelös. Är jag verkligen det? Nej, jag När jag tänker på att belöna mig för något bra jag gjort. När jag tänker att allt ändå går åt skogen. När jag har börjat dricka men inser att jag egentligen vill förbli nykter. Och tänker att jag har misslyckats igen. Är detta verkligen vad jag vill ha? Nej, det jag vill ha är ju Gör det verkligen det? Nej, det stämmer ju inte alls med min erfarenhet senaste tiden! Men jag har ju kunnat bryta påbörjade återfall tidigare. 20 Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare

21 lektion 3 Arbetsblad för att göra ett stoppkort Nackdelar med drickande och drogande Fördelar med nykterhet och drogfrihet Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare 21

22 xxxxxxx 4LEKTION 4: Problemlösning Hur gick det med hemuppgiften? Problemlösning Har du en erfarenhet av att olösta problem kan bidra till återfall? Vad är det för typ av problem? Vad är skälen till att problem, som hänger sig kvar, och inte blir lösta, ökar risken för återfall för oss ibland? Vilka tankar och känslor kan det leda till? Har du något sätt som du är nöjd med för att lösa problem? Vad säger din erfarenhet om vad man ska tänka på när man löser problem? Vi konfronteras ju alla med problem i stort sett dagligen, stora och små. Genom att lösa problem när de är små minskar risken att de ska utvecklas till stora problem. Ofta löser vi nog våra problem utan att vi tänker särskilt mycket på hur vi gör. Det sker bara, på ett närmast automatiserat och intuitivt sätt. Men det händer också att vi väljer att blunda för våra problem och låtsas som ingenting. Vi tänker att det löser sig nog med tiden, eller någon lösning dyker väl upp om ett tag. Det här undvikande sättet kan vi falla in i särskilt när vi upplever att ett problem är svårhanterligt, och när vi känner oss vilsna och inte litar på vår förmåga att lösa problemet. 22 Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare

23 lektion 4 En idé i ÅP är att förbättrad problemlösningsförmåga är till nytta. Det minskar risken att vi försöker fly undan med alkohol och narkotika från det obehag som olösta problem ger hos oss. I ÅP används en problemlösningsstege om sex steg. Den handlar om att tänka systematiskt och använda papper och penna för att effektivt kartlägga vad problemet består av. Att hitta lösningar, och inte minst, förbereda sig, när man ska använda sig av sin lösning, så att man lyckas. De här är de sex stegen. (Läs vidare i arbetsbladet för problemlösning på sidan 25.) Ett reflektionspass Hur stämmer det här med dina erfarenheter? Vad vill du lägga till? Övning. Att använda bladet för problemlösning Se vidare i arbetsbladet här bakom! En handlingsinriktad sammanfattning Vad har vi gjort idag? Vad behöver jag göra tydligare? Vad har du särskilt med dig? Vad kommer du att använda dig av? Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare 23

24 lektion 4 Val av hemuppgift Vilken hemuppgift har du valt? Skriv här! Här bakom finns arbetsblad för hemuppgiften att använda problemlösningsstegen. 24 Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare

25 lektion 4 Arbetsblad för stegvis problemlösning Steg 1. Beskriv problemet. Vad är egentligen problemet och vad är orsaken? Är det ett stort problem bör det brytas ned i mindre delar. Att vara noggrann i detta steg är klokt då problem som är tydliga och konkreta är lättare att hitta lösningar för. Steg 2. Låt hjärnan storma. Nu ska lösningar kläckas. Censurera dig inte. Även till synes galna idéer kan visa sig vara de bästa alternativen. Var lekfull och kreativ. Steg 3. Utvärdera dina idéer. Vilken lösning kan fungera i praktiken? Vilka är fördelarna och nackdelarna? Vad händer om jag gör så, eller si? Steg 4. Välj det förslag som verkar bäst! Steg 5. Planera hur du på bästa sätt ska genomföra din lösning. Vad behöver du förbereda? Behöver du skaffa dig information? Ska du rollspelsträna hur du ska säga det som är aktuellt att säga? Ska någon annan vara med? Steg 6. Utvärdera! Gick det som det var tänkt? Finns det kanske en bättre lösning? Ska du börja om? Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare 25

26 5LEKTION 5: Att hantera socialt tryck att dricka alkohol eller ta narkotika Hur gick det med hemuppgiften? Att hantera socialt tryck att dricka alkohol eller ta narkotika Har du erfarenhet av socialt tryck att dricka alkohol eller ta droger? Vad är det för situationer där det förekommer? I vilka situationer har du kunnat stå emot trycket? Vad var det som gjorde att du lyckades? Vad är det för personliga egenskaper eller sätt som bidrar till att man kan stå emot? Säg nej från början. Förklaringar kan du komma med efteråt. Om de överhuvudtaget behövs. Ett tidigt nej gör klart för omgivningen var du står. Trassla inte in dig i förklaringar som andra kan tolka som de vill. Om någon vill diskutera ditt nej kan du använda tekniken med den trasiga skivan, och upprepa ditt nej gång på gång. Tala tydligt och med stadig röst och se den andra/de andra i ögonen. Det ger en tydlig signal om att du vet vad du vill. 26 Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare

27 lektion 5 Lämna platsen om den är laddad med risksituationer. Undvik att låta aggressiv. Den andre/de andra har lättare att släppa taget om situationen och dig om du använt ett neutralt, men tydligt, tonläge. Ett reflektionspass Hur stämmer det här med dina erfarenheter? Vad vill du lägga till? Att träna att hantera socialt tryck att dricka eller ta droger Öva att utgå från en vardaglig risksituation. Steg 1: Välj en situation: Välj vad du ska säga och göra för att klara av situationen: Steg 2: Rollspela! Steg 3: Detta gör jag redan bra! Detta kan jag bli bättre på! Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare 27

28 lektion 5 En handlingsinriktad sammanfattning Vad har vi gjort idag? Vad behöver jag göra tydligare? Vad har du särskilt med dig? Vad kommer du att använda dig av? Val av hemuppgift Vilken hemuppgift har du valt? Skriv här! 28 Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare

29 6LEKTION 6: Att kanske förändra vilka man umgås med Hur gick det med hemuppgiften? Att kanske förändra vilka man umgås med Tänk efter, på vilka sätt påverkar de som du umgås med risken för att du ska återfalla? Finns det någon person eller några personer som du umgås med som kan vara stjälpande för dig? Finns det någon person eller några personer som är hjälpande för nykterhet och drogfrihet, som du umgås med? Vad säger du, finns det någon person/några personer som du skulle umgås mera med för att underlätta för dig att klara av nykterhet och drogfrihet? Och någon annan/några andra, där du skulle göra tvärtom, minska umgänget, eller kanske avsluta det helt? Människor behöver människor. Vi har behov av social bekräftelse och vill inte leva utan vänner. Mångas erfarenhet är att det var när de skaffade sig ett umgänge som var hjälpsamt för nykterhet och drogfrihet som det gick bra för dem. De lyckades med sin rehabilitering. Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare 29

30 lektion 6 Bryter man med folk i sin omgivning för att de är ett hinder för nykterhet och drogfrihet måste man försöka skaffa sig nya kontakter och vänner som man kan lita mer på i sitt nya liv. Men att bryta med folk är inte lätt. Ofta tycker man att det är obehagligt, och det kan kännas som illojalt. Den fråga man måste ställa sig är om vikten av att klara nykterheten och drogfriheten kräver att man ändå gör detta. Det kanske inte finns någon annan utväg. Att få nya vänner och ett nytt umgänge är inte heller lätt. Det innebär oftast att man på ett aktivt och frimodigt sätt måste söka efter ett annat umgänge. Ett reflektionspass Hur stämmer det här mer dina erfarenheter? Vad vill du lägga till? Övning. Kartlägg hur umgänget och nätverket ser ut, eller skissa på ett önskat umgänge Läs mer i arbetsbladen här bakom. Att förändra sitt umgänge, eller att få ett nytt umgänge Vad har du för erfarenhet av att umgås mindre med någon, eller bryta helt? Vad fungerade bra när du gjorde detta? Vad har du hört att andra har gjort som fungerade bra? Vad får du för idéer om möjliga sätt att använda för att göra detta? 30 Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare

31 lektion 6 Övning. Olika sätt att umgås mindre eller bryta med någon En person som jag vill umgås mindre med, eller sluta träffa helt Så skulle jag kunna göra På det här sättet behöver jag förbereda mig Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare 31

32 lektion 6 Övning. Hitta ett nytt umgänge Nytt umgänge som jag vill få Så skulle jag kunna göra för att få det Det här kan vara första steget 32 Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare

33 lektion 6 En handlingsinriktad sammanfattning Vad har vi gjort idag? Vad behöver jag göra tydligare? Vad har du särskilt med dig? Vad kommer du att använda dig av? Val av hemuppgift Vilken hemuppgift har du valt? Skriv här! Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare 33

34 lektion 6 Arbetsblad för att kartlägga sitt umgänge, eller skissa på ett önskat umgänge 34 Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare

35 xxxxxxxx 7LEKTION 7: Att ha en livsstil i balans, och ge plats för det goda i livet Hur gick det med hemuppgiften? Att ha en livsstil i balans, och ge plats för det goda i livet Se tillbaka på något återfall som du har haft och tänk efter om det fanns en obalans i ditt liv som kanske spelade roll för återfallet? Vad fanns det för mycket av? Vad fanns det för lite av? Vad brukar få dig på gott humör, och göra att du inte tänker så mycket på alkohol och narkotika? Vad kännetecknar en bra nykterhet och drogfrihet som du ser på det? Hur ser vardagen ut då? Återfall handlar för många om att det finns en bristande balans mellan krav och måsten, det som är egna val och det som är roligt och engagerande att få ägna sig åt. När vi slutar dricka eller droga så är ju en del av sanningen om det beteende som vi har haft att det har ställt till ett elände för oss. Men alkoholen och drogerna har ju också för stunden ofta varit ganska belönande, och gjort oss avslappnade och på gott humör. Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare 35

36 lektion 7 Ett tänk i ÅP är att lyfter vi ut alkoholen och narkotikan från våra liv så måste vi lyfta in något annat, som erbjuder just detta. Att få känna oss på gott humör och nöjda med livet. Vi behöver hitta nya och vardagligt användbara sätt att positivt förstärka oss, och på det sättet förebygga att nykterheten blir grå och trist. Att bli nykter och drogfri måste vara något mer än att bara sluta dricka och droga. En färdighet i ÅP är att hitta saker att göra som får oss att må bra utan att behöva använda alkohol och droger och att lära oss att steg för steg börja använda de här nya sätten. Ett reflektionspass Hur stämmer det här mer dina erfarenheter? Vad vill du lägga till? Övning. Kartlägg eventuell obalans i livet För mycket av: För lite av: 36 Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare

37 lektion 7 Övning. Hitta en livsstil i balans och få plats för det goda i livet Det som får mig på bra humör är: På det här sättet kan jag komma igång: Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare 37

38 lektion 7 En handlingsinriktad sammanfattning Vad har vi gjort idag? Vad behöver jag göra tydligare? Vad har du särskilt med dig? Vad kommer du att använda dig av? Val av hemuppgift Vilken hemuppgift har du valt? Skriv här! 38 Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare

39 xxxxxxxx 8LEKTION 8: Att hantera omtumlande händelser och påbörjade återfall Hur gick det med hemuppgiften? Omtumlande händelser Har du erfarenhet av att omtumlande händelser, sådana som ligger utanför vardagslunken, har resulterat i återfall? Vad är det för händelser som du i så fall menar är omtumlande? Vilka händelser av det slaget har du kunnat hantera? Vad var det som gjorde att du lyckades? Vilka är svårare att hantera? Vad är det för tankar och känslor i de lägena som ökar risken för återfall? Att försöka förekomma risken för att återfalla vid omtumlande händelser kallas inom ÅP för att ha nödplaner tillhands. Risken är att de starka känslor och skrämmande tankar som ramlar in kan göra att man väljer att fly undan med alkohol eller narkotika. Nödplanen handlar om att komma i balans igen på ett nyktert och drogfritt sätt. Nödplanen ska beskriva vad man kan göra, hur man kan tänka, och vem man ska kontakta när något omtumlande och kanske till och med skrämmande händer. Idén i ÅP är att man ska skriva ner sin nödplan på ett litet kort så att man kan ha den med sig och plocka fram den i akuta lägen. Man kan följa den, närmast som en checklista. Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare 39

40 lektion 8 En variant av omtumlande händelser kan vara att något mycket positivt händer. Att man vinner på Lotto för att nämna ett exempel. En annan specialvariant är att man har börjat dricka eller droga. Man har snubblat, men man inser när man är i det läget att man inte vill fortsätta. Man vill bryta det inledda återfallet. Ett reflektionspass Hur stämmer det här mer dina erfarenheter? Vad vill du lägga till? Övning. Kartläggning av möjliga omtumlande händelser och påbörjade återfall Vardagslunken omtumlande händelser och påbörjade återfall 40 Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare

41 lektion 8 Att använda nödplaner för att hantera omtumlande händelser och påbörjade återfall Om detta händer Så kan jag tänka på det här sättet, göra det här, kontakta X eller Y, och? Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare 41

42 lektion 8 En handlingsinriktad sammanfattning Vad har vi gjort idag? Vad behöver jag göra tydligare? Vad har du särskilt med dig? Vad kommer du att använda dig av? Val av hemuppgift Vilken hemuppgift har du valt? Skriv här! 42 Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare

43 xxxxxxxx 9LEKTION 9: Att vara uppmärksam på tidiga varningssignaler Hur gick det med hemuppgiften? Tidiga varningssignaler Har du erfarenhet av att det före dina återfall finns känslor eller sätt att tänka på och bete sig på. Saker som du inte alltid lägger märke till, men som du i efterhand kan koppla ihop med dina återfall? Vad är det för saker som händer om det är så här? Brukar personer i din omgivning säga att de oroar sig för att du ska återfalla, och vad är det i så fall som de verkar ha lagt märke till? Vad är orsakerna till att de här tecknen på en förhöjd risk kanske finns. Hur tänker du? Ett tänk i ÅP är att olika tankar, känslor och handlingar varnar om att man kan vara på väg in i ett återfall. Det som händer är ett resultat av att man har börjat vantrivas med nykterheten och drogfriheten, och har blivit mindre motiverad för att fortsätta att vara nykter och drogfri. Tankarna, känslorna och handlingarna brukar kallas för tidiga varningssignaler. Risk finns att oron inför varningssignalerna som man ibland igenkänner som just sådana gör att man tystnar ner dem och inte vill fundera vidare över dem. Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare 43

44 lektion 9 Man minimerar och bagatelliserar det man tänker och det som händer. Typiska tidiga varningssignaler enligt många är att man börjar sova dåligt, man är irriterad och missnöjd, får alltmer påträngande tankar om alkohol och narkotika och börjar dra sig undan och tröstäta. Beteenden som är typiska tidiga varningssignaler är att man börjar besöka platser där man tidigare druckit eller drogat, eller att man beslutar sig för att ha alkohol hemma för att bjuda på om någon skulle komma på besök. Färdigheten i ÅP är att vara uppmärksam på tidiga varningssignaler. Att ta ställning till när de dyker upp och veta vad man måste göra för att bli motiverad igen och kunna trivas med nykterheten och drogfriheten. Ett reflektionspass Hur stämmer det här mer dina erfarenheter? Vad vill du lägga till? 44 Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare

45 lektion 9 Övning. Hitta dina typiska varningssignaler Läs vidare i arbetsbladet här bakom. Övning. Om färdigheten Att göra något när en varningssignal dyker upp Typisk tidig varningssignal Är tecken på att jag Och det här kan jag göra för att trivas bättre och/ eller återfå min motivation Sur och tvär Har tråkigt Återuppta träningen som jag slutade med för tre veckor sedan Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare 45

46 lektion 9 En handlingsinriktad sammanfattning Vad har vi gjort idag? Vad behöver jag göra tydligare? Vad har du särskilt med dig? Vad kommer du att använda dig av? Val av hemuppgift Vilken hemuppgift har du valt? Skriv här! 46 Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare

47 lektion 9 Arbetsblad för att hitta mina typiska och personliga tidiga varningssignaler 1. Vilka tankar kan du ha innan du återfaller? 2. Vilka känslor kan du känna en tid innan ett återfall? 3. Vilka handlingar kan signalera att du är på väg att återfalla? 4. Hur skulle någon i din närhet kunna märka på dig att du är på väg att återfalla? Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare 47

48 10 LEKTION 10: Vad har vi gjort? Hur vill du använda dig av det? Och kursdiplom! Hur gick det med hemuppgiften? Vad har vi gjort? 48 Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare

49 lektion 10 Hur vill du använda dig av ÅP? Mina typiska risksituationer De färdigheter i ÅP som jag skulle kunna använda här är Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare 49

50 Statens institutionsstyrelse, SiS Box , Stockholm Telefon vx: Telefax: Besöksadress: Drottninggatan 29