Samarbetsprojekt: Socialstyrelsen och Svenska Läkaresällskapet/ Svensk Reumatologisk Förening. Alkohol och Reumatisk Sjukdom

Relevanta dokument
ALKOHOL. en viktig hälsofråga

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: e-post: Primärvården

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Faktorer som påverkar resultatet av operationen

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Tidiga interventioner

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation

Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion

1 Alkohol

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Tidiga interventioner

Samtal om hälsa HFS. Personalmaterial. För samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa

När generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer


Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

Stark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet

Dokumentation av levandsvanor grundnivå

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Levnadsvanor i praktiken

15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol)

Föredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?

Stark för kirurgi- stark för livet. - Levnadsvanor i samband med operation

Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Fri från tobak i samband med operation

Ändring av levnadsvanor: Alkohol

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM

Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion

Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Guldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Rök och Alkoholfri Operation Region Stockholm

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Rekommendationer från Hälsorådet

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?

Varför behandla alkoholberoende i primärvården?

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol?

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Patienters alkoholvanor och motivation till förändring

Handledning kring levnadsvanor 2014

Hälsosamma levnadsvanor

Testa dina levnadsvanor!

Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

fakta om alkohol och hälsa

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

Goda levnadsvanor gör skillnad

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Utvärdering av Prime For Life utbildning.

Prevention och behandling vid

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning

Alkohol inte enbart av ondo måttligt intag minskar risk för. folksjukdomarna. klinik och vetenskap klinisk översikt

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Tobaksprevention Reumatologi

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Levnadsvanor inför operation

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Transkript:

Samarbetsprojekt: Socialstyrelsen och Svenska Läkaresällskapet/ Svensk Reumatologisk Förening Alkohol och Reumatisk Sjukdom

WHO beräknar att alkohol svarar för 5,1 % av sjukdomsbördan i världen mätt med Disability Adjusted Life Years, DALY:s och 5,9 % mätt med mortalitet (1). Andelen personer med riskbruk i åldersgruppen 16-84 år i Sverige anges av Folkhälsomyndigheten vara 10 % bland kvinnor och 16 % bland män. Vad innebär riskbruk? Riskbruk innebär att det föreligger påtagligt ökad risk för ohälsa, somatiska och psykiska skador. Intensivkonsumtion/berusningsdrickande innebär alltid ett riskbruk. Riskbruk (2) Kvinnor Män Standardglas per vecka (veckointag) 9 14 Standardglas per tillfälle (intensivkonsumtion) 4 5 Standardglas 1 standardglas = 12 g alkohol och motsvarar något av följande: Lättöl 2x33 cl Folköl 50 cl Starköl 1x33 cl Vin 12 cl Starkvin 8 cl Sprit 4 cl 21 % av kvinnorna i en svensk multicenterstudie av tidig reumatoid artrit (BARFOT) bedömdes ha ett riskbruk (3).

Generella hälsoeffekter av alkohol Ett riskbruk av alkohol medför en förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död, t.ex. ökar risken för; cancer, dyspepsi, gikt, hjärtarytmier, hypertoni, infektioner (främst i hud och luftvägar), leverskador, osteoporos, psoriasis, stroke, olycksfallsskador, psykiska och sociala problem (4) Huruvida alkohol i måttliga mängder skulle ha positiva hälsoeffekter är omstritt. Aktuell forskning talar emot att av hälsoskäl rekommendera alkohol i någon form eller mängd (5). Reumatiska sjukdomar och alkohol Ett antal studier pekar på en viss skyddande effekt av alkohol i låga/måttliga mängder avseende insjuknande i reumatoid artrit (6-9). Evidensstyrkan är dock begränsad då det rör sig om observationsstudier. Alkohol påverkar immunsystemet på flera nivåer. Så är det t.ex. visat att alkohol tillförsel till möss med kollagen inducerad artrit förhindrar utveckling av destruktivitet främst via nedreglering av NF- kappa- B och därmed också av pro- inflammatoriska cytokiner (10). Huruvida låga/måttliga mängder med alkohol skulle kunna ha en gynnsam immunsupprimerande effekt hos patienter med redan etablerad reumatoid artrit är ovisst (9). När det gäller andra inflammatoriska reumatiska sjukdomar än reumatoid artrit är underlaget så litet att man inte kan dra några slutsatser om risk eller skydd av alkohol för vare sig insjuknande eller förlopp. Reumatiska sjukdomar medför vanligen behandling med läkemedel med risk för påverkan på levern t.ex. coxhämmare, methotrexate, paracetamol, sulfasalazin, tocilizumab. Risken förstärks av alkoholbruk och vid högkonsumtion kan läkemedelskoncentrationen påverkas via enzyminduktion. Infektioner och långsam sårläkning är vanliga komplikationer efter en operation för den som dricker två glas alkohol eller mer per dag. Resultatet från en dansk metaanalys (55 studier) från 2013 visade att patienter som drack alkohol före operation hade cirka 70 % högre risk för infektioner, 20 % högre risk för sårkomplikationer, 80 % högre risk för lungkomplikationer och fick stanna 20 % längre tid på sjukhus efter operationen (11).

Hur börjar jag samtalet om patiens alkoholvanor? Hälso- och sjukvården bör erbjuda rådgivande samtal till patienter som har ett riskbruk av alkohol (2, 12). Kan lämpligen tas upp i samband med andra frågor om levnadsvanor. Inled med att förklara meningen/syftet med frågor om alkoholvanor. Använder Du alkohol? Fortsätt sedan med öppna frågar, t ex Hur ser Du på Dina alkoholvanor?, Vad ser Du för fördelar/nackdelar med Din konsumtion? Lyssna på patienten. Skuldbelägg ej. Återkoppla till vad patienten sagt, t ex Har jag förstått Dig rätt, Du menar, Är Du nöjd med Dina alkoholvanor eller Har Du funderat på någon förändring Bedöm patientens motivation att förändra och föreställning att lyckas/misslyckas (12). Allmänna råd till den som vill minska sin alkoholkonsumtion (13, 14) Uppskatta veckointaget (dryckesdagbok). Fundera över när och var Drick vartannat glas vatten Välj drycker med lägre alkoholhalt/alkoholfria alternativ Minst 2 dagar per vecka utan alkohol Släck inte törsten med alkohol Drick inte på fastande mage Undvika att dricka efter midnatt Drick aldrig ensam Sammanfattningsvis finns inte underlag för att ur reumatologiskt perspektiv vare sig råda till eller avråda från lätt/måttligt alkoholintag, men hänsyn måste tas till annan sjuklighet, läkemedelsbehandling och risker i samband med och efter operation.

Referenser 1. WHO. 2014. Global status report on alcohol and health 2. Socialstyrelsen. 2011. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor stöd för styrning och ledning. 3. Bergman S, Symeonidou S, Andersson ML, Soderlin MK. 2013. Alcohol consumption is associated with lower self- reported disease activity and better health- related quality of life in female rheumatoid arthritis patients in Sweden: data from BARFOT, a multicenter study on early RA. BMC Musculoskelet Disord 14: 218 4. Wåhlin S. 2012. Alkohol : en fråga för oss i vården. Lund: Studentlitteratur. 248 s. pp. 5. Svenska Läkaresällskapet. 2014. Alkoholen och samhället 2014, effekter av lågdoskonsumtion. En forskningsrapport från IOGT- NTO och Svenska Läkaresällskapet 6. Kallberg H, Jacobsen S, Bengtsson C, Pedersen M, Padyukov L, Garred P, Frisch M, Karlson EW, Klareskog L, Alfredsson L. 2009. Alcohol consumption is associated with decreased risk of rheumatoid arthritis: results from two Scandinavian case- control studies. Ann Rheum Dis 68: 222-7 7. Lu B, Solomon DH, Costenbader KH, Karlson EW. 2014. Alcohol consumption and risk of incident rheumatoid arthritis in women: a prospective study. Arthritis Rheumatol 66: 1998-2005 8. Di Giuseppe D, Alfredsson L, Bottai M, Askling J, Wolk A. 2012. Long term alcohol intake and risk of rheumatoid arthritis in women: a population based cohort study. BMJ 345: e4230 9. Nova E, Baccan GC, Veses A, Zapatera B, Marcos A. 2012. Potential health benefits of moderate alcohol consumption: current perspectives in research. Proc Nutr Soc 71: 307-15 10. Jonsson IM, Verdrengh M, Brisslert M, Lindblad S, Bokarewa M, Islander U, Carlsten H, Ohlsson C, Nandakumar KS, Holmdahl R, Tarkowski A. 2007. Ethanol prevents development of destructive arthritis. Proc Natl Acad Sci U S A 104: 258-63 11. Eliasen M, Gronkjaer M, Skov- Ettrup LS, Mikkelsen SS, Becker U, Tolstrup JS, Flensborg- Madsen T. 2013. Preoperative alcohol consumption and postoperative complications: a systematic review and meta- analysis. Ann Surg 258: 930-42 12. Socialstyrelsen. 2014. Läkemedelsboken: Alkohol riskbruk, missbruk och beroende. 13. SKL. 2014. www.vårdguiden.1177.se 14. Svenska Sjuksköterskeföreningen. 2013. Sjuksköterskors samtal om levnadsvanor. http://www.swenurse.se/contentassets/b98c1e4e2da649efac94112b6fb6e473/ssf- folder- alkohol- och- mat.pdf.pdf

Rekommenderade Webbsidor Folkhälsoinstitutet www.fhi.se Svenska läkarsällskapets levnadsvaneprojekt www.sls.se/levnadsvaneprojektet Mottagningen för alkohol och hälsa www.riddargatan1.se www.who.int/substance_abuse/publications/global_alcohol_report/en/ Första upplagan 141231 Broschyr utformad av MoRR-gruppen på uppdrag av Svensk Reumatologisk förening, granskad av prof. Sven Andreasson och överläkare Sven Wåhlin, godkänd av styrelsen för SRF och projektledningen för levnadsvaneprojektet.