Program för BRASTAD CENTRUM

Program för BRASTAD CENTRUM Dnr: LKS 11-102-214 Datum: 2013-11-04

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION 4 BAKGRUND OCH SYFTE 4 PLANDATA 6 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 7 MILJÖBEDÖMNING 8 AVVÄGNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN 9 BEBYGGELSEOMRÅDEN 9 GATUNÄT OCH TRAFIK 10 FRIYTOR 11 HÄLSA OCH SÄKERHET 11 MEDBORGARDIALOG - TIDIGT SAMRÅD 13 PROGRAMFÖRSLAG 15 ÅTGÄRDER OCH FÖRSLAG UTANFÖR PLANPROCESSEN 26 TRAFIK OCH VÄGAR 26 PARKER, ALLMÄNNA PLATSER OCH GESTALTNING 36 FORTSATT PLANARBETE 43 MEDVERKANDE I PLANPROGRAMMET 43 REFERENSER 44 BILAGOR WORKSHOP 1 WORKSHOP 2 WORKSHOP 3 FÖRÄLDRAENKÄT GÅTUR A B C D E

BAKGRUND OCH SYFTE Bratad är centralort för de norra delarna av Lyekil kommun och hade vid årkiftet 2011/-2012 drygt 1 800 invånare. År 2011 var drygt 4000 folkbokförda i Bratad och Bro föramling (ca 28 % av kommunen befolkning). Under ommartid tillkommer en tor mängd ommarboende. I amhället återfinn förkolor, kola (lågoch mellantadie), vårdcentral, folket hu, äldreboende och olika typer av handel och ervice. Centrumområdet prägla idag av många tomma ytor och lokaler om tillamman ger ett litet intryck. Programområdet Bratad centrum har potential att tärka in funktion om Planområdet läge i kommunen. möteplat amt utveckla till ett attraktivt centumområde för en mindre tätort. I området finn idag flera verkamheter om tillamman utgör en bra grund för att Bratad centrum kall kunna utveckla ytterligare, vilket bl.a. är bakgrunden till att detta program upprätta. Programområdet är centralt beläget i Bratad, vid korningen mellan väg 162, väg 843 och väg 828. Det innebär att området redan idag paera av en relativt tor mängd trafikanter. Genom att ta ha en övergripande trategi för centrala Bratad kan ett levande och attraktivt centrumområde främja. Detta i in tur förvänta kunna generera följdeffekter i ett ökat kundunderlag och en ökad trivelkänla. Inom planområdet finn förutom ett flertal verkamheter även botäder, parkytor och ervice. Järnvägen, Lyekilbanan, och väg 162 om förbinder Lyekil med E6 paerar genom planområdet. Syfte Syftet med programmet är att utreda möjligheten till förtätning och en ökad centrumkaraktär i centrala Bratad. Syftet är ockå att anpaa användningen till rådande ituation och att utreda lämplig användning av marken öter om järnvägen (området öder om före detta polihuet, norrut mot Sitty möbler). Läanviningar Programmet inled med en introduktion där bl.a. bakgrund och yfte, bekrivning av planområdet amt gällande dokument och regler/riktlinjer för området redovia. 4 PROGRAMHANDLING PROGRAM FÖR BRASTAD CENTRUM

Därefter följer ett avnitt om bekriver den medborgardialog om inledde planarbetet och om enare ledde fram till programförlaget, om preentera därefter. I programförlaget bekriv åtta områden inom planområdet och hur dea kulle kunna använda i framtiden. Avnittet avluta med en preentation av alternativa tillvägagångätt för fortatt detaljplanering av Bratad centrum. Avnittet Åtgärder och förlag utanför planproceen bekriver de delar om inte kan inordna under detaljplanering. Här hantera exempelvi trafik, parker, belyning och etetik. Handlingen avluta därefter med en kortfattad preentation om hur ett fortatt planarbete kan e ut för Bratad centrum. Till programhandling är ammantällningar av medborgardialogen bifogade (bilagor A-E). Metod Planarbetet inledde under vintern 2012 med en dialogfa. Dialogen är i korthet bekriven under avnittet Medborgardialog - Tidigt amråd. Reultaten av dialogen redovia i de tidigare nämnda bilagorna. Reultatet ligger till grund för de problembekrivningar och efterföljande förlag om preentera i handlingen. ICA Huqvarna Raketervice Sitty möbler Bibliotek Prema Vårdcentral Coop Planprogrammet områdeavgränning. Flygfoto över området från 2009. PROGRAM FÖR BRASTAD CENTRUM PROGRAMHANDLING 5

PLANDATA Lägebetämning Planområdet är beläget i den centrala delen av Bratad, cirka 15 km norr om Lyekil och är avgränat i enlighet med kartan på föregående ida. I norr gränar området mot ICA, i väter mot väg 162 och Tuntorp 4:183 (Prema, tidigare Goodtown) amt järnvägen, i öter utgör gränen av Fabrikvägen och Läkarvägen och i öder av Läkarvägen möte med järnvägen. Planområdet är koncentrerat till de centrala delarna av Bratad, med utgångpunkt i korningen där de två viktiga vägträckningar (162 och 828/843) möt. Flertalet av de viktiga amhällfunktionerna är belägna i anlutning till denna korning, vilket ockå tärker området avgränning. Planområdet innefattar exempelvi vårdcentral, park och dagligvaruhandel. Areal och markägoförhållanden Planområdet är ca 10 hektar tort och är till tor del i privat ägo. De arealmäigt törta fatighetägarna är Huqvarna AB, om äger indutrifatigheten där de bedriver in produktion och Trafikverket om äger ett antal fatigheter läng med järnvägen. Även fatigheten där Prema Spabad bedriver in verkamhet; Tuntorp 4:183, är arealmäigt tor. För denna fatighet tår AB A Tobiaon Trä & Järn om fatighetägare. Inom planområdet finn även delar av en tor kommunägd fatighet; Tuntorp. Kartan till vänter viar fatigheterna inom planområdet. Kommunägda fatigheter är markerade i lila. 6 PROGRAMHANDLING PROGRAM FÖR BRASTAD CENTRUM

TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Överiktliga planer Större delar av planområdet är i gällande överiktplan, ÖP06, betecknat om område för Allmänt ändamål och centrumbebyggele amt Verkamheter och indutri. Beteckningen Bebyggeleområde, huvudakligen botäder finn ockå repreenterad. Detaljplan Inom planområdet finn fyra olika detaljplaner. Den törre delen av planområdet omfatta av Förlag till byggnadplan för Bratad tationamhälle (14-BRA- 978) med laga kraft-datum 19-02-03. Stora delar av planområdet har fått betämmelen botäder i två våningar men där Byggnadnämnden får medgiva lokaler för handel och hantverk där det kan ke utan olägenhet. Fatigheterna Tuntorp 4:133 och 4:178 omfatta av Detaljplan för fatigheterna Tuntorp 4:133 och 4:178 i Bratad (14-P1/6) med laga kraft-datum 1991-06-18. Detaljplanen medger för fatigheten Tuntorp 4:178 (ICA: fatighet) och för fatigheten Tuntorp 4:133 handel och bilervice. Fatigheten Tuntorp 4:175 däremot omfatta av detaljplanen Detaljplan för Tuntorp 4:175 Bratad (14- P92/2). Denna detaljplan medger handel och botäder och har laga kraft-datum 1992-01-08. (1) (2) Fatigheterna nordvät om Lyckevägen läng med Hallindenvägen omfatta av detaljplanen Förlag till ändring och utvidgning av tadplan och upphävande av byggnadplan för del av Tuntorp 12:1 och m.fl. (14-P84/1). Planen antog 1984-02-16. För fatigheterna medge handel och botäder och gäller bl.a. den fatighet där Prema bedriver in verkamhet. Det område av detaljplanen om berör i det förelagna planområdet medger botäder och handel i två våningar. Inom planområdet: 14-BRA-978 - Streckad orange 14-P91/6 - Brunröd (1) 14-P92/2 - Brunröd (2) 14-P84/1 - Grön PROGRAM FÖR BRASTAD CENTRUM PROGRAMHANDLING 7

MILJÖBEDÖMNING Allmänt om behovbedömning av MKB För nya planer är kommunen kyldig att utreda behovet av en miljöbedömning enligt MB 6 kap. 11. Behovet av miljöbedömning bedöm utifrån de kriterier om ange i bilaga 4 till MKB-förordningen. Bedömningen gäller planen eller programmet karaktäritika egenkaper amt typen av påverkan och det område om kan anta bli påverkat. Efterom detta program kan leda fram till en eller flera detaljplaner, där inriktningen inte är fattälld ännu, Samhällbyggnadförvaltningen att behovbedömning ka ke inför amrådkedet i repektive detaljplan. Nedan följer en kort introduktion av området naturmiljö och friluftliv amt kulturmiljö. Naturmiljö och friluftliv I planområdet finn inga naturområden om berör av hänynbetämmeler enligt Natura 2000 eller utgör rikintree för naturvård. Allén läng med väg 162 omfatta av det generella biotopkyddet. Enligt förordningen om områdekydd (1998:12) 5 är definitionen biotopkyddade alléer följande: Lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad om betår av mint fem träd läng en väg eller det om tidigare utgjort en väg eller i ett övrigt öppet landkap. Träden ka till övervägande del utgöra av vuxna träd. Allén utgör av runt 30 lindar planterade på mitten av 80-talet. Träden är idag tora nog att uppfylla definitionen för vuxet träd i Allmänna råd 95:4. Kulturmiljö Planområdet berör ingen kulturhitorik bebyggele. Inom planområdet finn inte heller några kända fornlämningar. Däremot finn två regitrerade fornlämningar norr om Ängvägen (norr om planområdet), Bratad 214:1 amt Bratad 338:1. Den förta utgör av hällritningar och den enare av en bytomt/ gårdtomt, e karta till vänter. Karta över regitrerade fornlämningar (mörkblå) med planområdet markerade med vart treckad linje. 8 PROGRAMHANDLING PROGRAM FÖR BRASTAD CENTRUM

AVVÄGNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN Rikintreen och Natura 2000 Järnvägen, Lyekilbanan, om paerar genom planområdet är av rikintree bl.a. efterom den är en länjärnväg till allmän hamn och därmed är av rikintree för kommunikation. Trafiken på järnvägen är idag i det närmta nedlagd och utgör i huvudak av underhållfordon. Även väg 162 mellan Gläborg och Lye är av rikintree efterom den är del av vägförbindelen mellan väg E6 och oljehamnen i Brofjorden, vilken är utpekad om rikintree. Väg 162 är en rekommenderad ekundär tranportväg för farligt god där farligt god ur kla 2 (t.ex. gaol) och 3 (t.ex. benin) tranportera. Särkilda huhållningbetämmeler enligt 4 kap Miljöbalken Stora delar av Lyekil kommun omfatta av betämmelerna i miljöbalken 4 kap Särkilda betämmeler för huhållning med mark och vatten för via områden i landet. Betämmelerna anger att området på grund av natur- och kulturvärden om helhet är av rikintree och att ingrepp i miljön endat får göra om det kan ke på ett ätt om inte påtagligt kadar dea värden. Betämmelerna är inte tänkta att utgöra hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller det lokala näringlivet. Planområdet ligger inte inom de i ÖP 06 redoviade rikintreeområdena enligt 4 kap MB. Miljökvalitetnormer enligt 5 kap MB Miljökvalitetnormer är förekrifter i miljöbalken om vi lägta miljökvalitet för mark, vatten, luft eller miljön i övrigt inom ett geografikt område. Miljökvalitetnormerna omfattar bl.a. föroreningar i utomhuluft och vatten. Det finn idag inga indikationer på att gällande miljökvalitetnormer överkrid eller rikerar att överkrida, till följd av förelagen planläggning. BEBYGGELSEOMRÅDEN Botäder Inom planområdet finn ett flertal fatigheter där boende förekommer. Del i friliggande villor amt lägenheter i flerbotadhu med verkamhetlokaler. Handel och verkamheter Handel bedriv i ju fatigheter inom området och utgör av ICA, Sitty möbler, Prema Järn & Trä AB / Prema Spabad / Goodtown, Raketervice amt Konum. Utöver denna handel bedriv loppi/econd hand i lokaler vid rondellen. Inom och i anlutning till planområdet finn även retaurangverkamheter, kiok amt friör och norr om planområdet återfinn bilverktad och benintation. I planområdet ötra del återfinn folktandvård, apotek, vårdcentral, jukgymnatik och preci öter om området ligger Stångenähemmet med ärkilt boende. Huqvarna AB bedriver produktion i in fabrik inom planområdet, med ca 140 antällda. PROGRAM FÖR BRASTAD CENTRUM PROGRAMHANDLING 9

Återvinninggård Återvinninggård finn vid buterminalen på fatigheten Tuntorp (enligt Rambo hemida). Fatigheten äg av Lyekil kommun. GATUNÄT OCH TRAFIK Biltrafik Som bekrivit tidigare möt flera törre vägar (väg 162, väg 828 amt väg 843) i rondellen i Bratad centrum och edan E6 färdigtällde om motorväg från Gläborg genom Bohulän öderut och norrut har trafiken ökat på väg 162. Anledningen tro vara att vägen, tidmäigt, är ett likvärdigt alternativ till färjeleden Finnbo Skår. I två mätpunkter på väg 162, ca 2 km på vardera idan om amhället, uppmätte årmedeltrafiken till ca 00 repektive ca 00 fordon/dygn år 2009. I båda punkterna innebär det en ökning med ca 1000 fordon edan 1997. Som nämnt tidigare är väg 162 utpekat om rikintree. Parkering Inom området är parkeringförörjningen relativt god och de fleta verkamheter har löt ina parkeringbehov på den egna fatigheten i anlutning till verkamheten. Coop Konum har för in kundparkering förvärvat intilliggande fatighet, Tuntorp 4:, och rivit den byggnad om tidigare tod där. På fatigheten har även en mindre torgyta anlagt i amverkan mellan Coop och Lyekil kommun. Pendelparkering finn i anlutning till buhållplaten Bratad centrum på kommunen fatighet Tuntorp. Gång- och cykeltrafik Inom planområdet finn eparata gång- och cykeltråk läng med väg 162 genom amhället amt läng med väg 828 och väg 843. Gång- och cykelvägen upphör däremot på amtliga vägar i amhället utkant, utom läng väg 828 (Kyrkvägen) till Bratad kyrka. Kollektivtrafik Inom planområdet ligger buhållplaten Bratad centrum. Hållplaten trafikera av bu 8 mellan Hallinden och Lyekil, 856 mellan Lyekil och Broberg, 857 mellan Lyekil och Slävik, 858 mellan Munkedal och Lyekil, 862 amt 865 mellan Smögen och Lyekil. Bratad utgör en kollektivtrafik nod, vilket tärker de karaktär om centralort för kommunen norra delar. Järnväg Lyekilbanan är på grund av anlutningen till hamnen i Lyekil av rikintree men idag är trafiken på järnvägen i det närmta nedlagd. Den trafik om förekommer på banan betår i huvudak av ervicefordon. 10 PROGRAMHANDLING PROGRAM FÖR BRASTAD CENTRUM

FRIYTOR Friluftliv och rekreation Inom gångavtånd på 300-400 meter från planområdet finn områden om i Överiktplanen är utpekade om områden för närrekreation och inom planområdet återfinn flera ytor om är planerade för park. Trot detta är det bara ett område inom planområdet om har parkkaraktär och det är Nytröm park, om i dagläget inte är planlagd om park. HÄLSA OCH SÄKERHET Buller och vibrationer Buller och vibrationer från både väg- och tågtrafik kan påverka männikan negativt och i värta fall leda till ohäla. Trot att järnvägen igenom Bratad inte använd idag, finn en möjlighet att tågtrafiken ta upp igen. Därför är det viktigt att riktlinjer för järnvägnära miljöer är en del av planarbetet. Trafikverket har att upp riktlinjer för vilka funktioner om lämpar ig i järnvägnära miljöer och generellt tillåt ingen ny bebyggele inom 30 meter från järnvägen. Däremot kan andra funktioner å om garage och parkering lämpa ig inom detta område. En annan apekt om måte ta i beaktande vid exploatering i närhet till järnväg är rikdagen riktvärden för trafikbuller (propoition 1996/97:). Rådande bullernivåer har inte utrett i amband med programmet. Rikanaly Som nämnt tidigare är väg 162 en rekommenderad ekundär tranportväg för farligt god, vilket innebär att farligt god ur kla 2 (t.ex. gaol) och kla 3 (t.ex. benin) tranportera här. Vägen kan därmed e om en rik för planområdet, vilket måte ta i beaktande vid ev. detaljplanering. Järnvägen bör ockå e om en rik med hänyn till urpårning och vältande vagnar. Oraker till urpårningar kan vara hinder på påren, fel på banan eller för hög hatighet i förhållande till pårtandard och kurvor. Vid urpårning hamnar vagnarna nätan alltid inom en vagnlängd från banan och avtåndet påverka normalt inte nämnvärt av tåget hatighet efterom rörelekraften är i tåget färdriktning. Järnvägträckan genom amhället aknar bitvi tängel och de om finn är i tor utträckning i behov av upprutning. Efterom det är möjligt att paera påret utan problem är det vanligt att gående korar påret. Korningen mellan järnvägen och Kyrkvägen är idag en plankorning, föredd med vägbommar. En plankorning om denna är oäker för trafikanterna och vid en ev. ökning av tågtrafik bör korningen äkerhet e över. PROGRAM FÖR BRASTAD CENTRUM PROGRAMHANDLING 11

Figuren viar generella råd om avtånd till järnvägen för olika typer av verkamheter. Streckad linje innebär att verkamheten kan tänka tillåta. Källa: Järnvägen i amhällplaneringen, Banverket, juni 2009. Elektromagnetika fält När det gäller järnväg finn elektromagnetika fält framför allt runt järnvägen kontaktledning om är belägen cirka 5,5 meter ovanför rälen. När inget tåg är i närheten är magnetfältet från kontaktledningen relativt vagt, men när ett tåg paerar ökar tyrkan under några minuter. Om ny bebyggele lokaliera mer än 30 meter från järnvägen är riken för törningar på grund av elektromagnetika fält normalt förumbar. Om det blir aktuellt att lokaliera verkamheter i närheten av elektrifierad järnväg är det viktigt att förekomten av elektromagnetika fält beakta och att det äkertäll att exploatören vidtar de kyddåtgärder om eventuellt kan kräva. 12 PROGRAMHANDLING PROGRAM FÖR BRASTAD CENTRUM

Medborgardialog - Tidigt amråd Under vintern och våren 2012 genomförde Samhällbyggnadförvaltningen tre workhop, en rundvandring kallad gåtur amt en föräldraenkät i Bratad för att involvera de boende i amhället. Tillamman utgör dea medborgaraktiviteter dialogfaen och reultatet av dialogen ligger till grund för framtagandet av detta program. Programmet grundidéer uppkom under dialogfaen och har edan bearbetat och utvecklat under arbetet gång. Utöver de planerade medborgardialogerna har även medbogarförlag inkommit till kommunen. Ett av förlagen framför en önkan om en hundratgård i centrala Bratad. Ärendet har dikuterat men p.g.a. kommunen ekonomika ituation har ett belut fattat att en hundratgård inte är aktuell i dagläget. I detta avnitt redovia de olika aktiviteterna för medborgardialogen kortfattat. För utförligare information och ammantällning e bilagor A-E. Workhop 1 Den förta workhopen höll den 19 januari 2012 och de inbjudna var fatighetägare och lokala företagare inom och i direkt anlutning till planområdet. Till workhopen kom ett 20-tal deltagare. Under workhopen genomförde en å kallad SWOT-analy där tyrkor, vagheter, möjligheter amt hot identifierade. Därefter ombad deltagarna i varje grupp att ge förlag på tre tycken förbättringåtgärder eller frågetällningar att tudera i amband med programmet. PROGRAM FÖR BRASTAD CENTRUM PROGRAMHANDLING 13

Workhop 2 Workhop nummer två höll den 15 februari 2012 och riktade ig till allmänheten i Bratad. Vid workhopen medverkade ca deltagare och uppgiften var att genom gruppdikuioner ta fram förlag på åtgärder för förändring i amhället. Alla förlag preenterade och därefter fick varje deltagare välja ut två favoriter. Favoriterna återfinn i Bilaga B och inarbetate därefter i törta möjliga mån i programmet. Workhop 3 Den tredje workhopen ägde rum på fritidgården i Bratad den 29 februari 2012 och riktade ig till ungdomar. Formatet var friare och höll i huvudak i amtalform. Synpunkterna ammanfattade i form av en karta, e Bilaga C och har inarbetat i programmet i den mån det var möjligt. Föräldraenkät Småbarnföräldrar är ofta våra att nå i amhällplaneringen och för att nå dem valde enkät om metod. Enkäten delade ut på Kvarnen förkola i Bratad. Frågorna grundade på SWOT-analyformatet där tyrkor, vagheter, möjligheter och hot efterfrågade. Gåtur i Bratad Som avlutning på det informationinamlande arbetet genomförde en rundvandring, den å kallade gåturen i centrala Bratad. Vid gåturen tart deltog ca 15 deltagare. Gåturen innebär att ett amtal för under en promenad genom amhället. En av de törta fördelarna med denna dialogmetod är att deltagarna befinner ig vid platen om dikutera, vilket gör det lättare att komma med förlag och idéer direkt utifrån platen förutättningar. 14 PROGRAMHANDLING PROGRAM FÖR BRASTAD CENTRUM

56 57 54 43.9 64 62 41 64 63 58 44 42 43 62.1 54.3.0 60 45 44.8 42 4:15 40.6 11:2 1 4 43.2 65 4:54 65.7 58.1 62 60 56.1 erv 63.3 64.3 64.2 4:177.7 4:112 54.1 11:32.6.1.9 4:113 58.1 63.0 64.2 57 4:1 4:99 63.6 62 64.4 65.2 65.8 56.9.1 4:111 56.2 65.7 45.3 44 4:1 4:69 63.8.4.0 63.3 12:3 57.4 66.4.7 56 63 63.6 4:14 Programförlag.8 4:115 4:140 4:120 4:127 I detta avnitt preentera ett generellt förlag på hur en detaljplan för 4:116 4:121 4:128 4:141 programområdet kulle kunna utforma. Området har delat upp i åtta.5 delområden om var för ig preentera med en bekrivning av 54.1dagläget och 4:117 4:122 4:178 4:107 förlag för framtiden. Vid all planering i anlutning till järnvägen ka järnvägen.7 15:1 4:118 retriktioner och äkerhetbetämmeler beakta..3 4:89.9.2 58 63.7.0.2.0 1 65.5 212:4 42,9.1 54 42.9 11: 4:157 11:9 11: 11:8.1 4:133.9 5.1 60 4:175 4:,1 63.9.3.9.9.1 TUNTORP 12:5 4:1 45.7 45.6 3,0.0 4:154,4.4.6.1 45 4:57,9 54.9 44.7 45.2.1 11: 44.642.6 56.2 43 45.5 40.6.6.4 4:1.1 57.3.5.6.5 4:183 56.4 HB56.5.6.2 III-IV 56 4:66 43 11:7 4:125 41.2.6 4:176.6.4.4.0.1 54.2.7 0 9 4:124 4:123 4:119 4:126 41.9 42.3 4:13.3.9.0 4:.6.7.3 43.1 4:104 4:1 4:130 4:105 4:1 4:129.6 NATUR.6 42.2 T 4:56 CB III-IV BC II 7 8 B II 45.3.9.2.3 4:42 4:40,9,5,5,7,5,5,6,5,7,5,7,5,7,9 4: 4:23.5.0 44.2 45.7.3 45.9.2 11: 5 11:45 6 43.0 44.7.5.2 4:106 4:32 4:41 4:1 4:32.1 43.6 45.0.2.7 44.9.8 4:12 4:65.0 CB III-IV PARK HB II-III T.0 4:1.1.0 44.5.2.3 44.0.0.3.9.4 PARK NATUR 11:20 4:138 4:139.9.0 4:39.4.1.5 4:182 ga:5 E 45.8 4:25 4:34 II-III.3 4:174 4:44 6 4:156 4:181 ga:5.1 DC.1,0.0.3.3.0 PARK.0.7 4:102 4:83 45.8 4:22 4:131 4:1.5 4:16 4:16 4:43.2 4:180.6.2 CDBS 4:28 7 TUN 4:132 4:90 4:27 8 4:31 4 BRASTADS-LYCKE 65.4 67 66 65 4:67 4:179 54.4 4:73.9 4:63 4:93 4:91.1 4:95.6.9 4:136.5 4:88 4:84 4:86 4:85 3 1:21 BRASTADS-LYCKE 58.2 57.5 4:77 4:78 4:71 1:70 Kartan ovan viar hur en detaljplan i planområdet förelå avgräna 4:70 4:24 amt förelagen användning och våningantal 4:81 för de olika områdena. De 4:72 4:79 boktavkoder om använd i kien är: 4:80 1:75 B - Botäder 1:76 C - Centrumändamål (Verkamheter om bör ligga centralt) TUNTORP 1:28 D - Vård 0 10 20 30 40 100 m 1:29 H - Handel Skala A1 1:1000, A3 1:2000 1:77 T - Trafik PARK - Anlagd park NATUR - Naturmark.4 4:74 4:75,7 4:94 4:76 4:96 TUNTORP,3.5.7.9.3.3,6.6.4.5.4.9 TUNTORP.9.3.6.3.6.0.4.2.2.6.9.0.1.2 4:87 4:26 58 PROGRAM FÖR BRASTAD CENTRUM PROGRAMHANDLING 15

.1 CB III-IV.4 4:39.1 Område 1 Fatigheterna var byggnader populärt kalla för Bankhuet är idag planlagda för botäder i två våningar. Ett undantag för verkamheter om av byggnadnämnden ane lämpliga medge i gällande detaljplan. Förelagen förändring Området förelå ge användningen CB, centrum och botäder, vilket motvarar nuvarande användning. Det centrala läget i amhället gör att användningen centrum lämpar ig mycket bra. Tillkillnad från handel tillåter centrum exempelvi ockå amlinglokaler och kontor. Det centrala läget motiverar även att ett högre våningtal pröva, förlagvi tre till fyra våningar. Ett högre våningantal bedöm lämpligt, åväl etetikt om funktionellt. Det centrala läget hade kunnat ge attraktiva lägenheter i varierande torlekar med närhet till ervice och allmänna kommunikationer. 4:1 57.3.6 4:175.2.5.5 3 HB56.5 III-IV 54.2.6 56 4:66.1.6.0.4.1.6 4:176.4.7 4:.6 Område 1 är beläget direkt norr om rondellen. Allmänt känt om Bankhuet..7 T 4:56 CB III-IV BC II.0 4:.3,7.3,5,7.9.5,5.0,9,7,9,5,7,5..2.2,5,6,5 PARK,5.2. HB II-III T 4:.9 PARK NATUR.3.6.9.5.9.3.0 ga:5.4 4:102 4:136 E D4 I.6 Potentiella målgrupper är äldre om vill flytta från hu till lägenhet amt ungdomar om är i behov av ett förta boende. Vy mot byggnaden idag. 4:72.4.4.9 TUNT.9.3 1:28 0 10 20 30 40 Skala A1 1:1000, A3 1:2000 100 m 1:29 Illutration: Befintlig byggnad med påbyggnation till fyra våningar. 16 PROGRAMHANDLING PROGRAM FÖR BRASTAD CENTRUM

62 6 4.1 4: 63.9 70 64 54,1.1 4:1 Område 2 är beläget längt väterut i förelaget detaljplaneområde. Allmänt känt om Good Town och retaurang Oaen. 56.2 4:183 56.4 57.3.6 HB.5 56.5 III-IV 54.2.6 4:23 4:175.2.5 56 4:66.6.0.4.1.4.7.6 C I Område 2 Inom området finn idag retaurangoch handellokaler amt en tor yta om använd för parkering. Enligt gällande detaljplan får området använda för handel och botäder i två våningar. Förelagen förändring Den huvudakliga användningen HB förelå bibehålla då det överentämmer väl med vad området lämpar ig för. Även här motiverar läget att ett högre våningtal pröva, förlagvi tre till fyra våningar. Målgrupperna för lägenheterna är amma om för område 1. Ett ökat våningantal utred med utgångpunkt i att tillåta tre till fyra våningar amt att byggrätter och prickmark utred och jutera. Allmän platmark e över och jutera amtidigt om möjligheterna för gång- och cykeltrafik förbättra läng med Lyckevägen. Även äkra paager över väg 162 äkertäll. Vy mot området idag, ett norrifrån från väg 162. En mindre allmän plat och planteringyta förelå i anlutning till rondellen. En ådan plat kulle kunna fungera väl i att ytterligare markera området centrumfunktion. Även parkeringmöjligheter inom fatigheten bör utreda tillamman med utfartmöjligheter. Illutration: Lägenhethu i fyra våningar. PROGRAM FÖR BRASTAD CENTRUM PROGRAMHANDLING 17

T PARK Område 3 Inom område 3 återfinn Coop Konum. I nuvarande plan är endat delar av området planlagt för handel, trot att verkamheten idag ianpråktar törre delar av ytan. HB Hälften av ytan om använd för parkering och torgyta (anlagd III-IV 2011) är i plan avedd för botäder och i övrigt är hälften av hela området avett för järnvägändamål. Förelagen förändring Vid planläggning fattäll den pågående användningen Handel och Botäder i detaljplan. Även en utredning angående torgytan användning och hantering bör genomföra..0 4: 6 4:56 CB III-IV,7.7 BC II 4:63 4:.5 T,9,5,5,7,5,5,6,5,5,7,5 HB,7,9 II-III 4:91.3.2 Område 3 är beläget öter om rondellen. Här huerar idag Coop Konum och MaLi..2.1.1.2.7 4:12 4:65.0 PARK NATUR.2.3.3.6.9.9 4:102.0 E DC 4 II-III PARK C 0 10 20 30 40 100 m Skala A1 1:1000, A3 1:2000 Vy över den nyanlagda torgytan. 18 PROGRAMHANDLING PROGRAM FÖR BRASTAD CENTRUM

.1 54.3.6.1 60 5.5 HB.5 III-IV 54.2.2 56 66 58.6.4 54.4 2.4.0.1.7.6 4: 4:56 CB III-IV.7 BC II.9 4:63 4:.0 3,7 T,9,5,5,7,5,5,6,5,5,7,5 HB,7,9 II-III 4:91 4:93 4:73 4:95.5.3.2.2.1.1.2.7 4:12 4:65 Område 4 ligger direkt öder om rondellen..0 PARK NATUR.3.6.9.5.9.9.3.0 E 4:180 Förelagen förändring dominera 4:136 av hu i liknande torlek 4:88.6 45.8 kvar botäder om huvudändamål 4:84.5.2 4:87 förändring av.2 antalet tillåtna.0.1 DC.1 4:34 II-III om 4:102 nyttja om friöralong..0 4:31 ane lämpligt. På fatigheten finn 45.8 4:86.0 CDBS 4:85 4:28 4:83 4:25 Område 4 Idag är område 4 planlagt för 4:27 botäder i två våningar där verkamheter kan tillåta om det idag handellokaler PARK i bottenplan Vid planläggning i närområdet förelå att området fortatt har men att tillägget C, centrum pröva. Övrig bebyggele i kvarteret och därför förelå inte någon våningar..4.4 58.4 TUNTORP.6.9 4:26.9 4:72.3.2 4:70 4:24 1:75 1:76.0 TUNTORP 1:28 40 1:2000 100 m 1:29 1:77 Vy från torgytan vid Coop Konum mot huet i område 4. PROGRAM FÖR BRASTAD CENTRUM PROGRAMHANDLING 19

44.9.0.1.3 54.3.6.0.4.2.2 62 60 56.1 erv 63.3 64.2 64.4 58.1 63.0 64.2 57 56 4:1.9 65.2 63.6.1 62 65.8.9 4:113 56.2 65.7 4:99 4:1 63.8 63.3 12:3 Område 5.0 Område 5 använd idag om.6 hållplat och vändlinga för kollektivtrafiken 4:89 och för den lokala TUNTORP.2 återvinningtationen. Området är i gällande detaljplan planlagt 4:57 för järnvägändamål 4:69 och marken är i kommunen ägo, bortett,9 från pårområdet om äg av 4: Trafikverket.,1 57.4 Förelagen förändring Området förelå i ny detaljplan planera för T, trafikändamål. 65.5 I detaljplanen förelå att en framtida uppgradering av buhållplaten utred och att möjligheten att anlägga perronger för eventuell framtida perontrafik på järnvägen äkertäll. I amband med detaljplanearbetet bör även återvinningtationen läge utreda. 66.4 56 63 63.6.2 58 63.7.0.2.1 54 60.3.9.1 4:154.1 54.9.1,0.0 4:1,4.4 4:175.2.5.6.4 HB III-IV.1.6 5.6 4:176.4.6 NATUR.6.3.9 4:13 4:.6.3 T 4:56 CB III-IV BC II.0 B II 45.3.3.9.5.0 45.7 9.2.2.5.2 4:106.1 4:1 4:32.2.0 CB III-IV.8 PARK HB II-III T 4:1 Område 5 är beläget där butrafiken idag har in hållplat i centrala Bratad, invid järnvägen..1.0.3 4:32.9 4:40.4 PARK NATUR 4:39.4 4:102.1 4:182 ga:5 4:41 4:44 ga:5 E 45.8.1 DC.1 4:34 II-III 4 4:18 PAR.9.6.5 4:136.5.3.6.9.4.4 TUNTORP.6.9 4:72 1:28 0 10 20 30 40 Skala A1 1:1000, A3 1:2000 100 m 1:29 Vy mot buhållplaten och återvinningtationen. Till höger i bild går järnvägen. 20 PROGRAMHANDLING PROGRAM FÖR BRASTAD CENTRUM

44.1 54.3.6.0 60 4:113 :99.0 4:89 4:69 63.3 8 :3 57.4 66.4 56 63 63.6.3.9.2 65.5 58 63.7.0.2.1 54 för indutriändamål. 4:154 Ytan mellan,4.4 60.3.9.6 behov och betår av en gräyta.6.3 med flertalet träd och bukar. Ytan TUNTORP.2 har potential att tillamman med.1.1 4:57.4 ammanhängande parktråk 4:1 i.6,9.1 4:176 har parkkaraktär. Gräytan 4:175 har pekat 4:,1 ut i programarbetet om en möjlig yta 54.9.1 45.6 4:130 3,0.0 Område 6 Område 6 använd idag i huvudak för möbelhandel men är i plan avett järnvägen och Sitty möbler fatighet är i dag avedd för järnvägtrafiken bl.a. Nytröm park bilda ett törre centrala Bratad, då den redan idag för parkändamål. Området centrala placering i amhället amt de närhet till 4:56 CB botadområden, gör att en III-IV.5 ändring från indutri till annan användning bör överväga..2 HB III-IV.6.6 4:105 4:1 4:129 NATUR.6.6.9 4:13.3.0 4: 45.3 4:40.9.2.3.5.0 45.9 45.7.2.5.2 4:106 4:1 4:32.1.2.0.8 4:1.1.0.3.9.4.9.0.4.1 4:182 E 45.8 4:34 II-III öppnar även upp för flera möjligheter i framtiden, både för nuvarande verkamhet 4:102 T BC II CB III-IV HB II-III T 4:32 PARK.5 4:41 4:42 4:43 4:39 4:44 ga:5 4:181 ga:5 Förelagen förändring Vid framtagande av ny detaljplan för området förelå att C, centrum och B, botäder pröva. Detta innebär att nuvarande verkamhet blir planenlig men PARK B II PARK Inom område 6 är möbelhandlaren Sitty möbler lokalierad och här finn ockå en 4:174.1 DC intill liggande gräyta utmed järnvägen. På NATUR området fann tidigare en gamakfabrik. men ockå för andra typer av användning förknippat med centrumändamålet, exempelvi kontor och amlinglokaler..1.3.0.0.7 4:131 4:1.5.2 45.84:180 4:16 CDB Gräytan pröva förlagvi om park alternativt natur i ny detaljplan och i amband med detta är det viktigt att järnvägen nuvarande och eventuella framtida behov överväg och beakta. Järnvägen begränningar på de omgivning måte ockå beakta och hantera i frågan..6.9.5 4:84 4:86 4:85 4:136 4:88.5.0.2.2 4:87.3.6.9.4.4.4 TUNTORP.6.9 4:26.9 4:72.3.2 4:70 4 1:75 1:76 Illutration av parktråket. Till höger i bild, bakom träden återfinn Sitty möbler. 1:28.0 0 10 20 30 40 100 m 1:29 Skala A1 1:1000, A3 1:2000 PROGRAM FÖR BRASTAD CENTRUM PROGRAMHANDLING 21.1 1:77

44 4:128.9.0.1 5 45.0 42.3 4:122 44.2 44.7 4:107 54.1.3 HB III-IV 3 4:130.6.6 4:129 NATUR.3 4:13 T CB III-IV BC II 45 4:104 B II 45.9 45.7 4:1 4:105.5 4:106 4:1 4:32.0 CB III-IV.8 4:1 4:1 Område 7 betår idag av en gräbevuxen yta och är belägen direkt norr om Sitty möbler. PARK HB II-III T.0.9.3.4.1.4 4:102.5 4:182 45.8 15:1.3 Ytan inom område 7 är idag planerad 4:44 ga:5 Som alternativ 4:181 till botadändamålet förelå ga:5 att området även.1.1 4:34 4:28 över ytan. En ådan anlutning kulle II-III 4:27 nordöt om området), antingen öder.3.0.0.7 45.8 4:22 är väl belägen med 4:1 närhet till både.5 4:32 ervice 4:16 4:41 och kommunikationer och 4:42 4:132 4:40 I ett framtida planarbete förelå ytan 4:90 E PARKfortättningvi ave för park. NATUR Område 7 om park och är i huvudak bevuxen 4:174 med grä. En upptrampad tig går 4:131 över ytan i nord ydlig riktning. Ytan fatigheten är kommunalägd. Förelagen förändring 4:25 I båda fallen är en gånganlutning.0.2 4:180.6.2 CDBS 4:31 4:83 4:16 TUN att pröva för B, botäder, exempelvi 4:43 friliggande enfamiljhu och radhu 4:39 kan pröva då det i dagläget bedöm lämpligt. Ytan närmt järnvägen förelå planlägga för natur och därmed 4:156 utgöra en buffert mot järnvägen. över området lämplig att överväga, med tanke på att folk idag rör ig DC kunna anluta till fabrikvägen (gatan eller norr om förelagen bebyggele. PARK.9 4:84.6.5 4:86 4:85.5 4:136.0.2 4:88 Vy från Fabrikvägen, illutrerad med radhu i två våningar..2 4:87.4.4.9.3.6 TUNTORP.4 Ovan: Samma vy illutrerad med friliggande villor. 4:26 58 22 PROGRAMHANDLING.9.3 4:70 PROGRAM FÖR BRASTAD 4:24 CENTRUM.2.6.9 4:72 1:75

Nedan illutrera två olika ätt att bebygga området. Gemenamt för båda illutrationerna är att befintlig vegetation mot järnvägen får utgöra en viuellt kyddande kärm. Alternativen illutrerar två olika ätt att dra en eventuell gångväg över området, ett nordligt läge amt ett öder om de nya byggnaderna. Gångvägen placering är i programmet inte beroende av vilken typ av bebyggele om genomför. Illutration ovan: Två friliggande villor med tillhörande trädgårdar. Gångväg illutrerad öder om byggnaderna. Illutration nedan: Radhu med uteplater och trädgårdar. Gångväg norr om byggnaden med avkärmande vegetation mot botäderna. PROGRAM FÖR BRASTAD CENTRUM PROGRAMHANDLING 23

.3 4:43 4:39.7 4:44.2.4 4:1.1 45.8 CB III-IV.3.3.9.1.9.4.0.3.2.0.2.1 HB II-III PARK 4:102 4:83.2.3 4: 4:31,5,7,9.0,5,7 BC II.3,7 4:27 4:12,5.3.7.7 4:28 4:34.7.1,5,6,5.1 T,5,7 DC II-III R TU NA,9,5 Område 8 Området är idag planlagt för botäder i den norra delen, inkluive den yta om idag utgör av Nytröm park. Den ödra delen, öder om vårdcentralen, är däremot planlagd för park. Marken i anlutning till CDBS järnvägen är i gällande plan avedd för järnvägtrafiken behov. Kommunen äger törre delen av området med undantag för vårdcentralen fatighet och Trafikverket fatighet läng med pårområdet. 4:25.2.4.0 54.2 45.8.2.5.4.1.3 CB III-IV 4:56 ga:5.6 E PARK.0 4: ga:5 4:181.6 4:156 4:182 PARK.0 4:176.9.1 T.6 4:180 45.8 4.0.9 4:65.9 54.4.0 4:84 4:63 4:91.1 4:86.6.5.9 4:85 4:73 4:70 4:24.2 4:72 58.6 4:26.3.9.5 TUNTORP 4:87.4.4 4:81.2.0.4 4:71 9.9.6 4.3.3 4:78 4:77.6.4.3.9,6,3.2.7 4:94 Område 8 innefattar vårdcentralen, före 4:96 TUNTORP detta politationen och Nytröm park. 4:76 4:75.1 4:79.9 4:80 1:75.6 1:34 1:76 62 64.8 1:28 54.3 60 60 57 63 1:29.1 1:81,8 TUNTORP.0 0m 4:88.5,7 4:74 1:70 4:136 4:95 Nuvarande förhållanden tämmer idag inte överen med gällande detaljplan från -talet. Det före detta polihuet aknar byggrätt och ligger på mark avedd för park. Vid en eventuell föräljning av huet måte en ny detaljplan ta fram då allmän platmark inte får älja. 4:93 V 1:77 Nytröm park ligger i gällande detaljplan på mark avedd för botäder. 24 PROGRAMHANDLING PROGRAM FÖR BRASTAD CENTRUM

Förelagen förändring Förlagvi pröva användningen för tora delar av området i ny detaljplan. Nytröm park förelå äkertälla om park och vårdcentralen byggnad ge förlagvi användningen DC, vård- och centrumändamål. Före detta polihuet ge en byggrätt och användningarna C, centrum, D, vård, B, botäder och S, kola (förkola) förelå att pröva. Grönytan läng med järnvägen inom område 8 förelå pröva om naturmark. I dagen detaljplan är området avett för järnvägändamål men en förändring till naturmark kulle möjliggöra ett framtida ammanhängande parktråk. Tillvägagångätt för detaljplanering av Bratad centrum Förordat tillvägagångätt Förlagvi planera hela programområdet i en och amma detaljplan. Detta bedöm medföra att flera detaljplaneändringar, om annar inte hade blivit av, går att genomföra. Det kan exempelvi handla om ändringar om på egen hand inte bär ig ekonomikt, ändringar där den direkta nyttan är låg men om på ikt är fördelaktiga, eller ändringar om bekräftar rådande förhållanden om inte återpegla i gällande detaljplan. Som exempel i ammanhanget kan ändringen av Nytröm park från botäder till park nämna. Alternativa tillvägagångätt Ett alternativ är att göra punktinater med å kallade frimärkplaner allt efterom behovet upptår. Ett ådant tillvägagångätt förlorar de amordningvinter om kan uppnå genom att planlägga hela området på en och amma gång. Detta innebär, med tor annolikhet, att det blir vårt att kapa en planberedkap för framtida förändringar i området och att det blir vårt att ta ett övergripande grepp om området. Samordningfördelarna tappa helt och förändringar av planläggningen av exempelvi Nytröm park kan komma att bli våra att motivera av t.ex. ekonomika käl. Kotnaderna att genomföra ett flertal mindre detaljplaner beror på hur många dea blir. I längden bedöm det om kotammare trot att kotnaden för varje enkild detaljplan förmoda bli lägre. Ytterligare ett alternativ är att dela in området i förlagvi tre detaljplaner. Ett exempel på en ådan indelning är att fatigheterna runt rondellen planera i en detaljplan. Medan vändlingan/buhållplaten, kommunen parkyta i norr tillamman med Sitty möbler amt gräytan där emellan detaljplanera i en andra plan. I den tredje detaljplanen kvartår då Nytröm park, vårdcentralen och före detta polihuet med intilliggande ytor. Tillvägagångättet förmoda till innehållet kunna bli ett likvärdigt alternativ om med en detaljplan men tidåtgången ökar kraftigt då planproceen måte genomföra i tre eparata detaljplaner. Därmed ökar även kotnaderna för att genomföra detaljplanerna i jämförele med förordat alternativ. Kotnaderna för varje enkild detaljplan uppkatta dock bli något lägre eller jämnbördigt med det förordade alternativet. PROGRAM FÖR BRASTAD CENTRUM PROGRAMHANDLING 25

Väg 162 genom Bratad. Vägrummet upplev på många håll om brett och tort. Åtgärder och förlag utanför planproceen I detta avnitt preentera det om har framkommit under proceen om inte faller inom ramen för detaljplanering. Även om dea aker inte kan eller bör hantera i en detaljplan är de viktiga för amhället framtid. Avnittet täcker ett brett pektrum från trafikfrågor till offentlig kont. Vem om förelå äga varje pecifik fråga preentera genom en faktaruta i anlutning till varje åtgärd/ förlag. TRAFIK OCH VÄGAR I detta avnitt preentera trafikituationen inom och i anlutning till planområdet utifrån hur den har återgivit under medborgardialogen. Även förlag på generella löningar med aveende på trafikituationen inom och i direkt anlutning till programområdet preentera. Situationen kräver om den återge i denna programhandling inte någon ny detaljplan. Syftet med denna bekrivning och redovining av löningar är ålede att tillhandahålla underlag för fortatt arbete utanför planproceen. Avnittet avluta kring hur genomförandet förelå gå vidare (Genomförande av trafikfrågor id. 37). Väg 162 Väg 162 är i dagläget den enda törre fata väganlutningen till huvuddelen av Lyekil kommun och det är ockå den väg om anluter Lyekil tad med E6: an. Vägen uppmärkammade under medborgardialogen och det framgick att den är i behov av åtkilliga åtgärder. Trafikverket är väghållare för väg 162. Inom planområdet har det tidigare genomfört trafikäkerhethöjande åtgärder genom anläggning av en cirkulationplat vid korningen väg 162 och väg 828/843. Mittrefug finn ockå inom området, bl.a. på en längre träcka i riktning mot Lyekil från cirkulationplaten amt i anlutning till övergångtällen och 26 PROGRAMHANDLING PROGRAM FÖR BRASTAD CENTRUM

utfarter i riktning mot E6. Vägrummet på hela träckan upplev om överdrivet brett för att paera genom ett mindre amhälle. Hatighetbegränningen på väg 162 genom amhället är idag km/h. Hatighetdata från mätningar inne i amhället har inte tagit fram/återfunnit. Mätningar utanför amhället redoviade på id. 10. Från kommunen ida finn det ett långiktigt önkemål om cykelväg mellan Lyekil och Bratad, läng med väg 162. Trafikäkerhet/trygghet Enligt rapporter från allmänheten och obervationer på plat kan det kontatera att det på väg 162 genom Bratad kör i hatigheter om klart överkrider tillåten hatighet. I amtal med peroner om frekvent trafikerar träckan uppge att det är lätt att köra för fort på träckan genom amhället. Det förekommer även vad man kulle kunna betrakta om bukörning i amhället med kraftiga accelerationer och inbromningar. Den här typen av körning bidrar till att trafikäkerheten junker och den adderar även i vi mån till ökade luftföroreningar och bullernivåer i anlutning till vägen. Utifrån dialogfaen kan det kontatera att väg 162 kapar otrygghet för befolkningen i amhället. PROGRAM FÖR BRASTAD CENTRUM PROGRAMHANDLING 27

Väg 162 Väghållare: Trafikverket Markägare: Lyekil kommun Samhällnytta: Hög Genomförande: Realitikt Ekonomi: Utred vidare Projektägare: Utvecklingenheten/Trafikverket Väg 162 i riktning mot Lyekil i centrala Bratad. Gaturummet utformning ignalerar inte att du befinner dig i amhället centrum och bågen över vägen amt räckena förtärker intrycket av att motortrafiken har högta prioritet. Slutat och förlag Initialt bör hatighetmätningar utföra på väg 162 genom amhället och utifrån det nuvarande läget bedöm det finna behov av fler hatighetänkande åtgärder läng med träckan. Åtgärder är nödvändiga för att ge upplevelen av att man kör i ett amhälle och för att få att underlätta för trafikanterna att inte köra över den rekommenderade hatigheten, km/h. Problematiken grundar ig framförallt i att vägrummet upplev om brett. För att tärka upplevelen av att man kör genom ett amhälle finn ett flertal åtgärder om kan genomföra. Några förlag preentera på nätkommande ida och det handlar i huvudak om vägområdet utformning och hur det i in tur upplev av trafikanten. Den befintliga allén om finn bitvi läng med vägen är t.ex. en lämplig åtgärd att bygga vidare på. Hatighetbegränande åtgärder är ockå nödvändiga läng med träckan för att minimera medveten fortkörning. Sådana åtgärder kalla för hindrande åtgärder och några förlag preentera på nätkommande ida. 28 PROGRAMHANDLING PROGRAM FÖR BRASTAD CENTRUM

Väg 162 mot Lyekil öder om rondellen. Mittrefugen ger en avmalnande effekt och allén en vi inramning men trot detta upplev gaturummet om brett. Förlag på möjliga getaltningåtgärder: Ljuättning genom att använda olika typer av ljuättning utmed väg 162 genom Bratad kan upplevelen av att man färda genom ett amhälle tärka. Utmyckning att mycka vägrummet tärker den mentala bilden av amhälle och kan amtidigt bidra till att krympa det upplevda vägrummet. Detta kan exempelvi ke genom planteringar, kont och möblering. Förlag på hindrande åtgärder: Farthinder det finn en mängd olika typer av farthinder om fyikt hindrar fordon från att färda i för höga hatigheter. (Kraftig inbromning med efterföljande acceleration bör dock undvika när det gäller tyngre fordon). Trafikäkerhetkameror allmänt kallade fartkameror eller hatighetkameror. Förebyggande poliiär närvaro i form av exempelvi hatighetkontroller. PROGRAM FÖR BRASTAD CENTRUM PROGRAMHANDLING 29

Lyckevägen i riktning mot Stångenäkolan. Cykelvägen till och från Stångenäkolan går läng med trottoaren på höger ida i bild. Lyckevägen Lyckevägen anluter till cirkulationplaten i Bratad från ydvät. Sträckan mellan Stångenäkolan och cirkulationplaten kalla populärt för Lyckebacken och är relativt brant. På vägen vätra ida finn en kombinerad gång- och cykel om korar väg 162 på cirkulationplaten vätra ida. Där vägen paerar Stångenäkolan är hatighetbegränningen att till 30km/h. Enligt uppgifter under medborgardialogen finn även här ett hatighetproblem där hatighetbegränningen inte följ. Därutöver förekommer tunga tranporter förbi kolan, vilket upplev om en äkerhetrik, amt att en mängd buar tannar vid kolan vändplan. Situationen är inte optimal ur trafikäkerhethäneende och det kan lätt upptå konflikter de olika trafiklagen. Under ett årmedeldygn paerar ca 1000 fordon varav 3 % är tung trafik, men någon hatighetdata finn inte i anlutning till kolan. Cykelvägen läng med Lyckevägen Cykliter om kommer från Lyckevägen ner mot rondellen har nerförbacke och kan därför komma med hög hatighet in mot rondellen. Med tanke på kolan läge ovanför backen är det extra viktigt att anlutningen till rondellen amt de överfarter är äkra för både gående och cykliter. I dagläget är det biliterna om har högta prioritet och trafikituationen bör därför e över. En annan trafikfara utmed Lyckevägen är den trappa om mynnar rakt ut i körbanan från anlutande tig, öter om vägen (e bild id. 31), vilket ockå bör e över. Ytterligare ett problem om finn i anlutning till Lyckevägen är att dagvatten från närliggande fatigheter led rakt ut i länten, i anlutning till backen, utan fördröjning. Vintertid leder detta till att gång- och cykelvägen belägg med i. 30 PROGRAMHANDLING PROGRAM FÖR BRASTAD CENTRUM

Lyckevägen (väg 843) Väghållare: Trafikverket Markägare: Lyekil kommun/ enkilda Samhällnytta: Hög Genomförande: Långiktigt Projektägare: Utvecklingenheten/Trafikverket Lyckevägen i riktning mot Stångenäkolan. En trappa mynnar ut i vägkanten bakom de gående. Bilden till vänter viar infarten till Stångenäkolan. Idag finn det inga hatighetreglerande åtgärder på vägträckan och ikten i bilden riktning är kymd av ett krön. Slutat och förlag Problematiken med trafikituationen i anlutning till Stångenäkolan bör förbättra för att kapa en äkrare miljö. Arbetet har påbörjat genom att Trafikverket i dagläget utreder trafikituationen i anlutning till kolan. Trafikverket förelår i in utredning att trafikproblemet ka löa genom en fickhållplat för kolbuarna, väter om väg 843. Den förelagna fickhållplaten kommer att öka äkerheten amt tillgängligheten, men problematiken med förbipaerande tunga fordon kulle kvartå och ituationen bör därför utreda vidare. Kanke är det nödvändigt att leda om den tunga trafiken på alternativ väg eller att exempelvi införa genomfartförbud. För att förhindra framtida olyckor, framförallt med aveende på cykliter, bör cykelbanan läng med Lyckevägen utforma på ett ådant ätt att cykliter led att kora väg 162 på ett äkert ätt. Säkerhetåtgärder bör ockå vidta i anlutning till trappan. En utredning angående möjligheten att bygga ut den eparata gång- och cykelvägen vidare ut på landbygden, i enlighet med ÖP06, bör ockå genomföra. Så även behovet av hatighetänkande åtgärder läng träckan. Hanteringen av dagvatten för fatigheterna ovanför Lyckebacken bör e över p.g.a. den ibildningen om kan vid övervämning vintertid. PROGRAM FÖR BRASTAD CENTRUM PROGRAMHANDLING 31

Huqvarna infart Väghållare: Trafikverket Markägare: Lyekil kommun/ enkilda/huqvarna Samhällnytta: Medel Säkerhet: Bättre äkerhet på väg 162. Projektägare: Huqvarna/ Näringliv- och Utvecklingenheterna Bilden illutrerar Huqvarna infart från väg 162. Infarten fortätter till vänter trax innan byggnaden. Infarten är relativt trång och felparkerade bilar kan leda till att latbilar inte kommer fram. En ådan ituation kan leda till ytterligare problem i och med närheten till väg 162, å om trafiktopp och olyckor. Huqvarna infart Från väg 162 angör Huqvarna fabrik med både peronbilar och latbilar ca 70m från cirkulationplaten i riktning mot E6. Infarten går över en parkeringyta och felparkeringar vid infarten kan, enligt uppgift från Huqvarna, göra att infart för latbil blir omöjlig. Det leder i in tur till att latbilen i fråga rikerar att bli tående ute på vägen i väntan på att det felparkerade fordonet flytta. Alternativt blir fordon tående och hindrar övrig trafik in till Huqvarna och parkerade bilar får vårt att lämna parkeringen. Även utan felparkeringar är infarten trång och vår för törre ekipage, vilket inte underlättar ituationen. Infarten till Huqvarna är att betrakta om problematik för både indutrin och för amhället. Del beroende på vårigheten för latbilar att ta ig in och medföljande trafikproblem, del p.g.a. den bevittnade olyckriken och lutligen även den törning latbiltrafiken innebär centralt i amhället. 32 PROGRAMHANDLING PROGRAM FÖR BRASTAD CENTRUM

60 58 57 56 57 62 60 45 54 57 56 62 45 44 43.0 42 56.9 63 58 42,9 54 60 45 54 41,9,1 45 43 56.4.6,4.5 43.5 56.5.0 44 42 45,9,5,5,7,5 43.1 54.3.6.4.2.2.0.1.0 60 58 3:44 44.8 4:15 40.6 11:2 1 4 43.2 Slutat och förlag Infarten till Huqvarna bör, i amråd med Trafikverket, Huqvarna och eventuella andra parter, flytta till alternativt läge för att minimera de problem om denna medför. Under framtagandet av programmet har tre olika löningar aktualierat. För amtliga tre alternativ gäller att peronbiltrafik till Huqvarna fortatt går via befintlig infart. 63.9 65.1 60.3 60.8 65.7 60.2.6 66.4 4:54 65.7 58.1 64.3 65.8 12:4 65.6 12:2 A. Tranporter till 4:183 Huqvarna led över Illutration av de olika infartalternativen. Dagen den öppna gräytan på befintliga infart är markerad med rött. Huqvarna fatighet norr om fabriken. Detta medför en enklare manövrerad infart men reducerar fabriken möjligheter att expandera. Sikten i båda 4:136 riktningar, men framförallt mot öder, är begränad. Att anlägga ytterligare en utfart till väg 162 kan ifrågaätta av, exempelvi, äkerhetkäl. Utrymme finn att anordna en relativt flack infart. 66.9 56.1 erv 63.3 64.2 64.4 54.1 58.1 63.0 64.2.6 4:1.9 65.2.7 4:112 63.6.1 B4:111 4:177 11:32 A.1.9 4:113 56.2 65.7.3 67.9 4:99 4:1 63.8.4 63.3 12:3 57.4 66.4.7 63.6 4:157.8.3.1 4:89 65.9.9.2 65.5.0 4:69 63.7 4:133.9.5 4:178.0.2.1 42.9.1.7 64 4: 63.9.3.9 4:14.9.1 45.7 4:154.1 11: TUNTORP.2.9.6 11: 44.7 4:57.1 11: 44.642.6 4:115 45.6 45.5,0.0 40.6 4:116 4:1 4:117 3.4.6 4:175.2 11:9.4 11:8 11:7 41.2 4:118.1 4:130.6.4 0.6 4:176.4 4:119 41.9 42.3.6.6 4:129.3 4:120.9 4:121 4:13 4:.6 8 9.3 43.1 4:56 42.2 4:123 4:122.0.3 4:104.3 7.9.5 4:124.0 4:128 44.2 45.9 45.7.2.2 5 43.0 4:126 4:127 6 44.7 4:107 4:1 4:105.5.2 C 4:125 4:106.1 43.6 45.0 4:1 4:32.2.7 44.9.0.8 11: 4:1 4:1 11:45.1.0 44.5 44.0 4:141.0.3 4:72 4:32.9.6 4:40.4.9.4.5.4 4:139 4:140.9.9 TUNTORP.9 11:20 4:138.3 4:39.0.4 4:102.6.1 4:182 ga:5.3.5 45.8 4:34.0 15:1.3 4:174 4:41 4:44 4:181 ga:5.1.1.5,0.0.3 4:42.3 B. Alternativet utnyttjar det y-område för infart om är utlagt i befintlig 1:28 detaljplan bakom ICA. Servitut för området är upprättat 1987. På enare år har 0 10 20 30 40 100 m 1:29 Skala A1 1:1000, A3 1:2000 dock ytan omdiponerat och använd om inlatning och peronalparkering för ICA: behov. Vid infart över ICA: fatighet bör en dialog föra med ICA och fatighetägaren för att hitta en löning om fungerar väl för båda verkamheterna. Utfarten på väg 162 är i dagläget brant vilket bör beakta och utreda vidare..6.9.0.0.7 4:88 45.8 4:22 4:1.5 4:43.2 4:86 4:85 4:70 54.1.2 4:180 4:131 4:87 4:26 4:16 4:84 4:24.6 4:132.2 4:27 4:31 4:28 4:83 4:16 4:156 4:25 TUN 4:90 1:75 1:77 1:76 TUNTORP C. Alternativet innebär att tranporterna till Huqvarna angör fatigheten via buhållplaten Bratad C. Skillnaderna i marknivå är här å pa må att en infart med relativt enkla medel är möjlig. Däremot finn en uppenbar konfliktrik med kollektivtrafiken och även återvinningtationen i anlutning till hållplaten. Förutatt att utfart till väg 162 fungerar och att tillfart över ICA: fatighet går att ordna förorda att alternativ B utred vidare. Detta då alternativet bedöm innebära mint konflikt med andra trafiklag, inte kräver ny tillfart till väg 162 amt inte fordrar upprättande av ny detaljplan. Sekundärt förorda oförändrat läge då övriga alternativ innebär ytterligare utfarter och/eller att kollektivtrafik blanda med tunga tranporter. PROGRAM FÖR BRASTAD CENTRUM PROGRAMHANDLING 33

Järnvägen i Bratad trafikera idag endat av ett fåtal turer om året. Ytorna kring järnvägen bör hantera med eventuellt återupptagen trafik i åtanke. Järnvägen Tågtrafiken på Lyekilbanan om bl.a. går genom Bratad trafikera idag endat av entaka ervicefordon och PR-turer. Planförlaget yftar till att bevara möjligheterna att ta järnvägen åter i bruk och att utveckla den. Ur en framtidtrategik ynvinkel är det viktigt att i amband med förändring av området i anlutning till påren, ha återupptagen trafik i åtanke. Exempelvi bör möjligheterna för att uppföra perronger för perontrafik bibehålla, amtidigt om kyddavtånd och äkerhetåtgärder bör beakta. Slutat och förlag På lång ikt finn olika cenario för hur den framtida järnvägtrafiken kommer att e ut, alt. om den kommer finna över huvudtaget men redan i dagläget finn åtgärder om behöver beakta oavett vad om ker i framtiden. Utifrån dagen ituation bör äkerheten i anlutning till påret e över efterom invånarna frekvent väljer att paera järnvägen på tällen om inte är avedda för överfart. Den oregelbundna trafiken på påret ger en falk äkerhetkänla vilket kan leda till olyckor efterom ingen förväntar ig trafik på påret. 34 PROGRAMHANDLING PROGRAM FÖR BRASTAD CENTRUM

Genomförande av trafikåtgärder Väg 162, väg 828 (Kyrkvägen) amt väg 843 (Lyckevägen) är tatliga vilket innebär att åtgärder gällande vägarna faller under Trafikverket anvar. Däremot är väg 162 genom Bratad till törta del belägen på mark i kommunen ägo medan omkringliggande fatigheter i huvudak är i enkild ägo. Kommunen aver att fortatt verka för ytterligare åtgärder av väg 162 amt väg 823/843 genom Bratad amhälle. Kommunen aver att, om fortättning på programmet men kiljt från planproceen, föra en dialog med Trafikverket med aveende på vilka åtgärder om bör/kall genomföra, hur dea ka genomföra amt hur anvarfördelningen ka e ut. I dagläget har Lyekil kommun ingen möjlighet att ekonomikt bidra i frågan. Angående Huqvarna infart fordra att en dialog för mellan de inblandade aktörerna i det/de alternativ om utred vidare. Här bör kommunen vara en central aktör, men äger inte projektet på något ätt, utan är inblandade för att bevaka amhället intreen. PROGRAM FÖR BRASTAD CENTRUM PROGRAMHANDLING 35

Perennplantering av Woodland karaktär i Nytröm park. PARKER, ALLMÄNNA PLATSER OCH GESTALTNING Ett angeläget ämne i medborgardialogen var orten allmänna plater, bl.a. de getaltning och funktionalitet. Under dialogfaen efterfrågade åväl planteringar läng med väg 162 om allmän uppfrächning av centrala ytor. Även kompletteringar om lekplat, bänkar och andra faciliteter och aktivitetytor efterfrågade. Dagen parkituation inom planområdet Inom planområdet finn idag en park, Nytröm park. Parken erbjuder ittmöjligheter med utblick över perennplanteringar och kuggiga plater under varma ommardagar. Utöver perennplanteringarna finn ockå entaka bukar och träd amt en mindre gräyta inom parkområdet. Planteringen i parken betår framförallt av perenner, men komplettera under ommaren med ommarblommor om höjer upplevelen och tillför färg till planteringen. I övrigt kan kötelnivån bitvi uppleva låg. Parken är primärt inte avedd för aktivitet, utan narare för ro och vila. Huvudgångarna i parken betår av gru med en relativt grov fraktion. Gångarna är etetikt tilltalande och har ett tydligt amband med parken getaltning men amtidigt kan gruet lätt bilda ojämna ytor. Den gruade gången kan därför vara vår att beträda för rulltolbundna amt peroner med rullator eller barnvagn. 36 PROGRAMHANDLING PROGRAM FÖR BRASTAD CENTRUM

Vy över Nytröm park en ommardag i juli. Ett medborgarförlag från november 2011 förelår att gångarna i parken ka belägga med ett material om höjer tillgängligheten, ett alternativ hade kunnat vara markten. De ekundära gångarna om finn bland planteringarna idag är belagda med mågatten men p.g.a. en kantten på 5-7 cm blir de ekundära gångarna otillgängliga för många. Möbleringen i parken betår av tre bänkar, ett par optunnor (en grön och en vart) och ett flertal belyningtolpar med en vanlig koffertarmatur. Soptunnorna är av bottentömd modell och monterade med botten ca 1 m över marknivån, detta förenklar tömningen av tunnorna men amtidigt utgör de ett oönkat blickfång. En mer enhetlig och funktionell möblering för itt ändamål är önkvärt. Den befintliga belyningen i parken lämpar ig egentligen bättre i trafikmiljöer och känn opaande i en parkmiljö om den här. Armaturen prider ljuet väl men kan ockå uppleva bländande och bidra till ljuföroreningar. Deutom har ljukällan (om är en natriumlampa) dålig kulöråtergivning om reducerar de fleta kulörer till grått. Dagen belyning lyer nätan enbart upp huvudgången medan övriga delar av parken förblir dunkla. Detta i kombination med en dålig kulöråtergivning kan bidra till otrygghet under dygnet mörka timmar. PROGRAM FÖR BRASTAD CENTRUM PROGRAMHANDLING 37

Trafikverket yta på andra idan Kyrkvägen har redan idag grundförutättningarna för att utveckla till parkområde. Parkytan öder om vårdcentralen. Fotot viar den i plan avatta parkytan norr om Sitty möbler. I planprogrammet utpekad om lämplig för botäder. Utöver Nytröm park finn inga riktiga aktivitetytor eller ytor för ocial amvaro i centrala Bratad. I närheten av Nytröm park finn ett flertal ytor om i detaljplan är benämnda om park eller om har potential att med mindre åtgärder kunna använda om park. Det handlar i förta hand om Trafikverket yta på andra idan Kyrkvägen och den del av Tuntorp om ligger direkt öder om vårdcentralen i anlutning till det före detta polihuet. Där utöver finn ytterligare en del av Tuntorp att tillgå, direkt norr om gamla gamakfabriken (nuvarande Sitty möbler), om i detaljplan är avedd om park. 38 PROGRAMHANDLING PROGRAM FÖR BRASTAD CENTRUM

Parker Markägare: Lyekil kommun/ Trafikverket Genomförande: Långiktigt Samhällnytta: Hög Projektägare: Utvecklingenheten/planenheten/föreningar Finaniering: Återinvetering av vint från föräljning av fatigheter. Anökan om medel för folkhäloinater. Illutration: Nytröm park med indirekt belyning och effektbelyning på träd. Vyn är tagen från parken entré vid Kyrkvägen. Förlag till framtida parkområde Nytröm park Nytröm park är i behov av att ruta upp och växtmaterialet i parken behöver e över. En komplettering av växtmaterial om känker färg och ger parken karaktär året runt är att efterträva. Gångarna i parken bör tillgänglighet anpaa i törta möjliga mån, framförallt huvudgångarna om idag betår av gru. Att hårdgöra huvudgången med t.ex. markten kulle kunna vara ett alternativ. Även anlutningen mellan huvudgångar och ekundärgångar bör e över ur tillgänglighetynpunkt. Belyningen bör på ikt även den e över. En mer indirekt belyning om lyer upp omgivningarna itället för enbart gångtråket kan vara lämpligt ur både ett etetikt- och trygghetperpektiv. PROGRAM FÖR BRASTAD CENTRUM PROGRAMHANDLING 39

41.2 45.0.3 44 43 60.8 45.3.9 45 44 56.2 57.8 45.7 62 56 60.1 54 58.0 63 62 63.1.3 60 54.6.0.1.2 4:56.5.9.6.9 67 63,9.9,5.0,5,7 56.5,5.1 62 64.1 54.2,7 4:12,6,5.7.6,5,5,7.3.3 56.2 4:31,5.7 56,7 4:66,9 12:5.0 64.7 4:27.7 56.4 4:28 4:34.4.4.5 4:183.1 12:4.2.7 65.5 66.4 4:25.2 45.8.2.5.0 4: 64.2 ga:5.6.9 65 65 67 69 69 4:102 4:83.3 57.2 70 4:1.3 4: 4:180 45.8 66 2..7.3 65.4 4:181 65.9.9.0 ga:5.0 67.9 4:156 4:182.1.8.7.2.3 4:176,1 65.6 67 4:44.6.1 4:175.3 65.8 12:2 4:1.6 63 65.1.4.9 4: 63 65.2.1.3 4:57 12:3 63.4.3 64.4.3.9 4:39 4:1.6 TUNTORP.2 4:90 4:43.9 63 63.6 4:132 TUN 4:42.5.2.2 56 58.1 66.4 69.0.6.6 4:13,4.4,9 64.2 4:16 4:1 64.3 65.7.7 4:1 4:32.6 4:89 57.4 63.3 4:16 4:41 4:40 4:154.0 erv 66 4:1.5 4:32.1.0.2 56.1 65.1 4:99 4:131 45 58.1,0.0 4:69 68.9.5 4:106.0 60.6 4:1 4:129 3 4:1 67 4:174.1 63.9 4:22.3 4:130.1 4:113.6 4:1 4:105.9.3.0.1 4:104 45.6 11:32.6 54.1 15:1 4:118 54.1 1:120 4:107 43 4:112.7 44.2 54 4:122.7 4:178 5 45. 57 4:117.9 4:177.7 45 44.9 42.9.0.5 4:141 4:128.0 4:121 56 43.7 4:116.7,0.9 57 4:127 41 44 58 4:140 4:120.6.4.3 4:111 60.2 4:115 45.7 44.1 4:139 4:126 4:119.8.9 60.3 4:138 44.5 4:124 4:123 42.6 4:133 70.0.9 4:23 4:65 71 4:91.9 4:84 4:63 54.4 58.0 4:67.1 BRASTADS-LYCKE.5 63 64 65 66.8 66.2 4:24 57.5 58.2.1.1.9 1:75.6 4:80 1:34 1:76 62 64.8 57 100 m 54.3 60 40 63 30 Skala A1 1:1000, A3 1:2000 Ytorna kan på ikt upplåta för olika typer av aktivitetytor för alla åldrar. Alltifrån naturlekplat, till utomhugym, enklare cen och boulebanor kulle kunna rymma inom tråket. Aktivitetytorna kan genomföra inom ramen för projekt, exempelvi folkhäloprojekt, arbetmarknadinater eller med hjälp/på initiativ från ideella krafter. En anökan om utvecklingmedel för folkhäloinater ave inlämna i eptember 2014 för anläggandet av en naturlekplat. PROGRAM FÖR BRASTAD CENTRUM 1:29 20 60 10 1:28.1 0 1:81 TUNTORP.0,8 1:77 58.9 4:70 4:72 4:26.3 66 4:87 4:79 Utvidgat parktråk Programmet intention är att möjliggöra för ett parktråk läng med järnvägen i Bratad. Parktråket bör ucceivt utveckla med ett ammanhängande gångtråk från norr till öder om i repektive ände anluter till Fabrikvägen och Läkarvägen. PROGRAMHANDLING TUNTORP.6.4 4:71.9.2.4.4.6.4 3. 4:78 4:77.6.9,6.3 4:96,3.0 4:94 4:75 1:70.7 4:76 TUNTORP.2,7 4:74.3 BRASTADS-LYCKE 4:81 40 4:88.5 1:21.2 4:136 4:95 65.4.5 Samt en orienteringbild över området med illutrerat område markerat med grön begränninglinje. 4:85 4:93 4:73 67 67 68 Illutration av det förelagna parktråket läng med järnvägen ötra ida..9 4:179 4:86.6 67 69

Mur vid ödra infarten Väghållare: Trafikverket (162) och enkild (Lyekil vägen) Markägare: Enkilda Finaniering: Inom ram för andra verkamheter/projekt, Sponring. Projektägare: Kulturekreteraren/InSite Övrigt: Identitettärkande Illutration: Muren vid den ödra infarten till Bratad myckad med hällritningtolkningar och effektbelyning. Kultur och Offentlig kont Muren vid ödra infarten Muren är lokalierad väter om den ödra infarten till Bratad tätort och var en av de plater om pekade ut av allmänheten om i behov av uppfrächning. I dagläget är muren målad med en lju färg om i tor omfattning har fallit av och muren förämrar upplevelen av tätorten för förbipaerande. Ett förlag om framkom i amband med Workhop 2 var att låta ungdomar måla muren med graffiti och på å ätt göra den mer tilltalande och pännande. Muren tår idag på privatägd mark och utgör tödmur för enkild väg. Tilltånd från väg-/fatighetägare är lämpligt att inhämta innan genomförande. Samhällbyggnadförvaltningen har ockå lagt fram ett förlag om att mycka muren med moderna tolkningar av hällritningarna i Backa. Hällritningarna, om återfinn trax norr om Bratad tätort, kulle kunna fungera om ett identitetkapande element och amtidigt väcka uppmärkamhet och intree för trakten hitoria. Förlaget kulle kunna innebära att kolbarn/-ungdomar i kommunen får i uppgift att kia fram ett förlag om edan genomför på plat. Säkerheten vid ett ådant genomförande bör hantera yttert varamt med tanke på närheten till väg 162. PROGRAM FÖR BRASTAD CENTRUM PROGRAMHANDLING 41

Välkommen till BRASTAD Vaktkuren från gamakfabriken dagar. Illutration av hur en välkomtkylt kulle kunna e ut för Bratad tätort. Projektet med muren bedöm kunna finaniera och genomföra med relativt må ekonomika medel, t.ex. inom ramen för ämnet bild eller hitoria och/eller inom InSite-projektet kopplat till Backa hällritningarna. Eventuell belyning av muren är den del i projektet om bedöm om kotam. Ett alternativ kan vara att öka ponring för projektet för finaniering. Vaktkuren vid gamla gamakfabriken Enligt medborgarförlag bör rengöring amt upprutning utföra av vaktkuren vid gamla gamakfabriken. Medborgarförlaget innehåller ockå förlag om att före vaktkuren med en minneplakett om berättar om de hitoria. Samhällbyggnadförvaltningen er förlaget om en god idé, vilket kan genomföra med relativt må medel. Uppdraget förelå lämna till Kulturekreteraren. Hur vida kuren bör kydda kan utreda i amband med detaljplanering av området. Välkomtkyltar vid infart till amhället Förlaget att uppföra välkomtkyltar i båda riktningar vid väg 162 framförde i dialogarbetet. Skyltar om välkomnar till Bratad är ett trevligt inlag om både marknadför orten och bidrar ytterligare till tätorten identitet. Skyltarna hjälper amtidigt till att betona att du kommit in i ett amhälle och kan därför ockå bidra till en hatighetänkning på väg 162. Samhällbyggnadförvaltningen aner att även detta förlag är intreant och förelår att näringlivenheten ge uppdraget att e över välkomtkyltar till kommunen amhällen. Getaltning läng väg 162 Den allmänna getaltningen läng med träckningen av väg 162, genom Bratad, behöver e över. Åtgärden var repreenterad under medborgardialogen och ane även av Samhällbyggnadförvaltningar om relevant. Att förändra 42 PROGRAMHANDLING PROGRAM FÖR BRASTAD CENTRUM