Projektarbete kring system X Det här dokumentet beskriver uppgiften samt innehåller mallar för de rapporter som ska lämnas in. Bild 1 visar ordning och ungefärligt förhållande för tidsåtgång mellan de olika momenten. Totalt förväntas varje gruppmedlem ägna 80 timmar (3hp) åt projektet. Vad är system x? Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet Ni ska välja ett system att studera ur olika aspekter i de följande uppgifterna. Välj ett system som ni avgränsar väl till omfattning, användare, användningssammanhang (kontext) m.m. Det är specificerat system som används av specifika användare, i specifika sammanhang, för ett specifikt syfte ni ska studera. Exempel på system, som ni som studenter själva använder, kan vara: - Studentportalen - TimeEdit - Antagning.se On ni vill och har möjligheter så kan ni även hitta en arbetsplats någonstans där ett system används i ett verkligt arbetssammanhang. Detta förutsätter att ni kan få möjligheter att besöka arbetsplatsen, studera användningen samt samtala med verkliga användare. OBS! Vilket alternativ ni än väljer måste ni kort specificera det system och det användningssammanhang ni valt, och få det godkänt av lärare på kursen, innan ni börjar jobba! 1
1. Utvärdering av användbarhet för system X Genomförs gruppvis. I er redovisning ska ni notera gruppens nummer samt alla deltagarnas namn! Rapporten ska innehålla följande: Introduktion Beskriv kortfattat system X. Vad används det för och varför? Kontext Vad är det för kontext som systemet används i? Om det används i en organisation är detta intressant att redovisa. Likaså om det går att identifiera särskilda situationer som det används i. Vad är huvudsyftet med användningen av systemet? Finns det någon historik som är intressant i sammanhanget, t ex hur relevanta uppgifter löstes innan systemet fanns? Användargrupper Beskriv systemets användare och vad de har för syfte, behov och intressen som är relevanta för analysen av systemet. Det kan mycket finnas flera olika intressenter och användargrupper med olika syften, behov och intressen. Avgränsningar Hur har användare till studien valts ut, och varför? Vilka delar av systemet utvärderar ni, och varför? (Gör gärna en ganska tydlig och snäv avgränsning. Tar ni med för mycket kan uppgiften bli alltför omfattande, Det är bättre att göra en snävare avgränsning och ha tid att gå mer på djupet i uppgiften.) Metod Vilka metoder har använts för att göra användbarhetsutvärderingen? Vilka har gjort den? T ex N forskare intervjuade tillsammans M användare (bifoga frågemall som appendix), observerade användning i K fall (beskriv användningsfallen), osv. Målet är att en läsare som är insatt i användbarhetsutvärderingar i princip ska kunna göra om utvärderingen efter att ha läst avsnittet. Referera till källor som beskriver metoderna och hur de bör användas! Användare Vilka är användarna som deltagit i utvärderingen, t ex vad de har för roll i en organisation? Hur lång erfarenhet har de av att använda systemet? Hur lång erfarenhet har de generellt av relevanta uppgifter? Användarnas syfte Vad var användningens syfte för användarna i utvärderingen? 2
Kontext Vad var situationen som användarna befann sig i vid er studie? I en intervju behöver man fråga om sådant, vid observationsstudier redovisar man relevanta delar, t ex hur arbetsmiljö och arbetsbelastning är rent generellt. Resultat Här rapporteras fynden. Bilder är bra för att beskriva gränssnittet men kom ihåg att referera till dem i texten. Exempel: I bild 2 ser man en kaffemaskin uppmana användaren att öppna vattenkran. På maskinen har någon dock klistrat fast en lapp som varnar användaren för att följa denna uppmaning. Det framgår inte varför men Användare A avvaktar lydigt. Efter ungefär en minut säger hon: Det brukar ordna sig ganska fort, jag vet inte vad som har hänt den här gången. Den är nog trasig, vi går till den andra automaten och hämtar kaffe istället. På frågan om man kanske skulle prova att öppna vattenkranen eller åtminstone trycka på OK svarar hon: Det måste finnas en bra anledning till att någon satt upp lappen om att man inte ska göra det. Det är inte så långt till nästa fikarum, vi går dit. I resultatdelen ska ni inte göra någon fortsatt analys av det som framkommit i studien utan helt enkelt bara rapportera resultaten/fynden så att en läsare kan förstå dem. Ni behöver inte rapportera allt ni sett utan endast det som är relevant för nästa del av uppgiften, tolkning av användbarhetsproblemen. Bild 2: En kaffemaskin med väldigt många lappar som ger både kompletterande och motstridiga instruktioner. Lapparna indikerar användbarhetsproblem. 3
Användbarhetsproblem Här ger ni en tolkning av fynden i form av användbarhetsproblem. Dessa ska förstås i förhållande till de specificerade användarna med deras specificerade syfte i den specificerade användningskontexten men ska inte vara förslag till hur systemet ska förbättras. (Det kommer i senare uppgift) Kosmetiska problem Behöver inte åtgärdas om det inte är väldigt enkelt eller finns extra resurser i projektet. Exempel: På kaffemaskinen i bild 2 är den vertikala justeringen av texterna i vänster knapprad inkonsekvent. Mindre användbarhetsproblem Orsakar viss irritation/stress eller utgör visst hinder i användningen men går att leva med om det inte finns resurser att åtgärda. Exempel: Om någon vill ha varmvatten till te istället för kaffe är det otydligt var koppen ska placeras. Större användbarhetsproblem Orsakar irritation/stress, skapar problem eller utgör hinder i användningen och bör åtgärdas. Exempel: Kaffemaskinen i bild 2 slutar tidvis fungera i några minuter. Anledningen är oklar och den åtgärd som föreslås löser inte problemet. Användbarhetskatastrofer Orsakar hög stress, skapar allvarliga problem eller förhindrar effektiv användning. Måste därför åtgärdas innan produkten tas i bruk. Exempel (fiktivt): När kaffemaskinen i bild 2 stängs av nollställs inställningarna så att alla knappar levererar samma kaffeblandning. 4
2. Granskning av användbarhetsrapport för system X Genomförs individuellt. Redovisa ditt eget namn samt grupptillhörighet. Återkoppling är väldigt nyttigt att få. Det är väldigt lätt hänt att man fastnar i en specifik tankebana och då är någon annans syn på arbetet det snabbaste och enklaste sättet att tänka i nya banor. Det är också väldigt nyttigt att ge återkoppling, då det stimulerar kritisk läsning och reflektion. Viktigt att tänka på är att formulera sig konstruktivt, så att det är möjligt att åtgärda brister. Med konstruktivt menas inte samma sak som att tona ner kritik. Om det finns brister så ska dessa inte döljas, utan ge mottagaren möjlighet att åtgärda bristerna. Att bara skriva Ni har gjort fel! utan vidare motivering är t ex inte konstruktivt. Det är bättre att peka på vari felen består. Struktur Finns rätt information i rätt avsnitt? Är språket acceptabelt? Förstår man vad det är för system som utvärderats? Kan utvärderingen återupprepas med hjälp av metodavsnittet? Hur kan strukturen förbättras? Exempel: Under användbarhetsproblem föreslås att flytta på avstängningsknappen till baksidan av maskinen. Även om ett sådant designförslag är rimligt bör man vänta med att slå fast det tills det är dags att göra omdesign. Sammanhållning Finns det en logisk koppling mellan de olika avsnitten? Ge exempel på bra kopplingar och kopplingar som behöver förstärkas. Exempel: Under metodavsnittet står det att man observerat administratörer men man rapporterar användbarhetsproblem för besökare. Hur har man kommit fram till detta? Innehåll Är utvärderingen gjord på ett tillfredsställande sätt? Vad är styrkorna i utvärderingen och vad kan förbättras? Exempel: Man har identifierat relevanta problem men då man endast intervjuat tre personer från samma arbetslag borde man kontrollera om andra användargrupper också upplever samma problem. 5
3. Förbättring av system X Genomförs gruppvis. I er redovisning ska ni notera gruppens nummer samt alla deltagarnas namn! Rapporten ska innehålla följande: Introduktion Kopiera från utvärderingen, användbarhetsrapporten i uppgift 1. Justera enligt kamratgranskningen och eventuellt något ytterligare för att introducera ert designförslag. För varje ändring eller tillägg, notera som fotnot vilken återkoppling som bidragit till den 1. Utvärderingsmetod Kopiera från användbarhetsrapporten. Justera enligt kamratgranskningen. För varje ändring eller tillägg, notera som fotnot vilken återkoppling som bidragit till den 2. Utvärderingsresultat Kopiera från användbarhetsrapporten. Justera enligt kamratgranskningen. För varje ändring eller tillägg, notera som fotnot vilken återkoppling som bidragit till den. Användbarhetsproblem Kopiera från användbarhetsrapporten. Justera enligt kamratgranskningen. Ta även intryck från granskningar som gjorts av gruppmedlemmarna själva. För varje ändring eller tillägg, notera som fotnot vilken återkoppling som bidragit till den. Designimplikationer Här är det dags att börja fundera på vad de identifierade användbarhetsproblemen och allt som tagits reda på om användare och deras kontexter innebär för design. Går det att identifiera några principer som ska gälla? Hur stödjer man användarnas syfte, behov och intressen? Relevanta aspekter att analysera är hur effektivt systemet bör vara att använda, hur lätt det bör vara att lära sig och hur man formar en konsekvent interaktion. Designteori Här redovisas relevant designteori från tidigare litteratur. Förslag till omdesign Här redovisas förslaget till designförbättring. Naturligtvis ligger det mycket arbete och många skisser bakom ett bra förslag. En del av detta bör synas i rapporten. Ni kan t ex redovisa val mellan olika designförslag och motivera varför ni valt det ena av dem. Det är väldigt viktigt att varje designbeslut är motiverat genom användarstudierna och/eller designteori. 1 Forman Efterman och Fön En påpekade att detta stycke hade språkliga brister. 2 Vi håller inte med Fön En om att det här är svårt att förstå och låter det därför vara i ursprunglig form. 6
Bilaga För att det ska vara möjligt att utvärdera er omdesign av systemet behöver ni bifoga en klickbar wireframe-prototyp till rapporten. Detta kan vara som HTML-filer, en pdf-fil med hyperlänkar, en Google-Drive-presentation, e dyl. Det är dock viktigt att de som ska utvärdera er omdesign kan komma åt denna gratis och helst utan att behöva teckna upp sig för någon tjänst. Med Google Drive kan man åstadkomma detta genom att ge alla som har länken tillgång till dokumentet, oavsett om de har Google-konto eller inte. 7
4. Expertutvärdering av det förbättrade system X Genomförs individuellt. Redovisa ditt eget namn samt grupptillhörighet. Scenario Beskriv det scenario som ni använt for att analysera användningen av det omdesignade systemet. Heuristisk utvärdering Använd er av den heuristik som tagits upp under kursen för att göra en granskning av systemet. Expertguidad utvärdering Använd er av den mall för expertgranskning som presenteras under kursen. Tänka högt (Think aloud) Skriva ut pappersprototyp och låta en person som passar in någorlunda i användargruppen simulera en uppgift genom detta. Etisk utvärdering Svara på nedanstående frågor: 1. Kommer det att uppstå etiska problem eller konflikter där det omdesignade systemet ska installeras och användas? 2. Kommer det omdesignade systemet att skapa etiska problem och/eller konflikter? 3. Finns det alternativa designlösningar till det omdesignade systemet? 4. Vilka grupper, personer eller organisationer, samhälle, miljö, etc. kommer att bli påverkade eller ha ett intresse i utvecklingen, införandet, användningen eller bara existensen av det omdesignade systemet? 5. Vilka värden, intressen, behov, plikter, ståndpunker och attityder involveras och påverkas av det omdesignade systemet, och av dess möjliga alternativa designlösningar? 6. Vad får det omdesignade systemet (och dess alternativa design) för effekter på var och en av dessa värden och intressen? Vad är möjligheterna/styrkorna och riskerna/svagheterna i varje designlösning för varje värde och intresse? Kommer dessa designlösningar att passa vissa värden och komma i konflikt med andra? Vilka värden och hur? Frågan som slutligen ställs till mottagande grupp är: Vad ska ni göra för att säkerställa att det omdesignade systemet ska bli optimalt med hänsyn till de etiska aspekterna? Till exempel: anpassa designen, användarutbildning, organisatoriska förändringar, information till intressenter, etc? Vilka konkreta åtgärder ska ni genomföra för att lyckas med detta? 8
Användbarhetsproblem Presenteras enligt samma format som tidigare. Sammanfattning Löser förslaget till designförbättring problemen i den gamla designen? Har det uppststått nya problem? 9
5. Slutgiltig rapport Genomförs gruppvis. I er redovisning ska ni notera gruppens nummer samt alla deltagarnas namn! Rapporten ska innehålla följande: Introduktion Kopiera från designrapporten. Utvärderingsmetod Kopiera från designrapporten. Utvärderingsresultat Kopiera från designrapporten. Användbarhetsproblem Kopiera från designrapporten. Designimplikationer Kopiera från designrapporten. Expertgranskningarna kan ha lett till att detta behöver revideras något. Ta även intryck från granskningar som gjorts av gruppmedlemmarna själva. För varje ändring eller tillägg, notera som fotnot vilken återkoppling som bidragit till den. Designteori Kopiera från designrapporten. Expertgranskningarna kan ha lett till att detta behöver revideras något. Ta även intryck från granskningar som gjorts av gruppmedlemmarna själva. För varje ändring eller tillägg, notera som fotnot vilken återkoppling som bidragit till den. Förslag till omdesign Kopiera från designrapporten. Expertgranskningarna kan ha lett till att detta behöver revideras något. Ta även intryck från granskningar som gjorts av gruppmedlemmarna själva. För varje ändring eller tillägg, notera som fotnot vilken återkoppling som bidragit till den. 10