Verksamhetsplan 2014/2015 Lekebergsskolan 3-6 inkl förskoleklass och fritidshem 2014-08-13 1 (21)

Verksamhetsplan 2014/2015 Lekebergsskolan 3-6 inkl förskoleklass och fritidshem 2014-08-13 1 (21)

2014-08-13 2 (21) Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper 5. Läroplansmål Elevernas ansvar och inflytande 6. Läroplansmål Skola och hem 7. Läroplansmål Bedömning och betyg

2014-08-13 3 (21) 1. Inledning Lekebergsskolan, (Lbs), ligger i centralorten Fjugesta i Lekebergs kommun och är uppdelad i två rektorsområden Lekebergsskolan 3-6 och 7-9. De praktisk-estetiska lärosalarna för idrott, slöjd och hemkunskap samt matsalen delar vi med Lbs 7-9. Lokalerna för Lbs 3-6 består av tre huskroppar. Det äldsta huset är byggt 1920 och de andra två kring 1960. Små förändringar har gjorts under åren och lokalerna är inte anpassade för dagens pedagogik med flexibla grupperingar och behov av att kunna samla en hel arbetsenhet för genomgångar eller redovisningar. Skolan skall byggas om men det ligger i framtiden. På Lekebergsskolan 3-6 går elever från åk 3 t.o.m. åk 6 samt elever från särskolan Kajutan. Från och med hösten -14 finns en liten grupp för elever, som periodvis, är i behov av särskilt stöd. Gruppen heter Stjärnan. Fritidshemmet Grottan ligger på skolans område men med egna lokaler. Skolan ligger ca 1 km från Bergaskogen med motionsslinga/elljusspår. I dess närhet finns friidrottsplatsen Bergavallen, vattenparken, en BMX-bana och Hälsans stig. På skolområdet, som är kuperat, finns fotbollsplaner, bandyplan, basketkorgar och ett område med gungor. Ett sandområde/ sandlåda med en stor klätterställning, broar och en vattenslinga. Verksamhetsidé Skolan erbjuder eleverna en trygg miljö med arbetsro på lektionerna där elever och lärare i samverkan skapar goda förutsättningar för att nå maximala resultat i alla ämnen utifrån elevens förmåga. Förhållningsätt till elever, föräldrar och gentemot varandra i personalgruppen präglas av ett lösningsinriktat förhållningssätt. Detta innebär att vi alltid ser individens styrkor, bygger vidare på det och försöker hitta lösningar på dilemman som uppstår. 2. Förutsättningar Vid läsårets början har skolan 211 elever, en ökning med 12 elever sedan förra året. En ökning av elevantalet har skett varje höst sedan 2012. Skolan har fortfarande 10 klasser och är i år treparallelliga i åk 5 och 6 men med två klasser i åk 3 och 4. Fördelningen flickor pojkar är 111 respektive 100 elever. Särskoleklassen har 3 elever från årskurs 6-9 samt 1 integrerad elev från grundskolan som är i stort behov av särskilt stöd. Integrerade elever läser enligt Lgr11 men har mesta delen av sin undervisning förlagd i denna lilla grupp. Ht-11 skedde en markant ökning av antalet elever på fritidshemmet Grottan, 20 barn, vilket kvarstår hösten -14. På fritidshemmet arbetar två fritidspedagoger samt en fritidsledare heltid. Barnantal per dag varierar mellan 25-35 barn. Grottans lokaler ligger på gränsen för att räcka till och om elevantalet fortsätter att öka måste en

2014-08-13 4 (21) förändring ske. Med anledning av detta äter barnen frukost och mellanmål i matsalen, vilket medför en extra kostnad. Skolan har nu 15,5 (15) tjänster, fritids 3 (2,5) och särskolan 1,75. Personalen med pedagogisk utbildning är 25 personer. De flesta har heltidstjänst och är fördelade på tre arbetslag, varav ett för elever i behov av särskilt stöd. Arbetslagen träffas varje vecka. På måndagarna ligger arbetsplatsträffar (APT), pedagogiska konferenser alternativt ämneskonferenser. Arbetslagen leds av arbetslagsledare som tillsammans med rektor bildar skolans ledningsgrupp. Gruppen träffas kontinuerligt, var eller varannan vecka. Resurserna som tilldelas skolorna fördelas till klasserna utifrån behov. Läsår 2014/15 finns en specialpedagogtjänst på 80 %, en speciallärare på 25 % samt en socialpedagog på 90 %. Socialpedagogen har sin tjänst förlagd till både Tulpanens F-2 skola och Lekebergsskolan 3-6. Därigenom får vi en bra kontinuitet mellan de båda skolorna. Från och med hösten 14 har organisationen för Barn och elevhälsan förändrats till att vara en Lokal elevhälsa med arbete ute på skolorna i syfte att utveckla förhållningssätt och arbetsmetoder genom handledning. Från och med ht-11 träffas specialpedagogerna i kommunen en förmiddag i veckan för att utveckla arbetet i kommunen och ta vara på pedagogernas spetskompetenser. Barn och elevhälsan och Individ och familjeenheten för barn och ungdomar upp till 21 år är självständiga verksamhetsgrenar inom Kultur och bildningsförvaltningen och har en egen chef. Drygt hälften av våra elever åker skolskjuts vilket påverkar schemaläggning och elevernas tider. Skolans webbadress; www.lekeberg.se/lekebergsskolan3-6 2013/2014 2014/2015 2014/2015 Verksamhet (statistik 15/10) F P F P Sammantaget Antal barn förskoleklass 0 0 0 0 0 Antal barn (6-12 år) inskrivna på fritidshem 29 35 40 35 75 Antal elever skolår 3-6 102 92 111 100 211

2014-08-13 5 (21) Personal (statistik 15/10) (Skolans egna uppgifter) 2013/2014 2014/2015 Antal anställda per verksamhetschef (totalt) 28 25 Varav personal i F-klass, grundskola, fritidshem* skola 23, fth 5 (fp 2 res.pedag. 3) skola 22, fth 3 Varav personal i förskola* 0 0 * Fördela antalet anställda i dessa kolumner Personal (statistik 15/10) 2013/2014 2014/2015 Antal lärare/100 elever (årsarbetare) 7,7 7,3 Antal pedagoger/100 elever (årsarbetare) 10,0 10,4 * Antal pedagoger/100 elever i grundskolan innefattar lärare, fritidspedagoger, resurspedagoger ( även de som ligger utanför budget dvs. 2 personer)

2014-08-13 6 (21) 3. Läroplansmål Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling (LGR11). Skolans mål är att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor. Lgr 11 sid 12 Skolans mål Alla barn på vår skola följer HJÄRTA:t och ordningsreglerna. ( HJÄRTA uttrycker skolans värdegrund, H står för hålla ihop, J för jämställdhet, Ä för ärlighet, R för respekt, T för trygghet och A för ansvar ) Alla elever oberoende av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder trivs, känner sig trygga och känner sig respekterade på skolan. Allmänna råd och kommentarer, Skolverket 2008 Elever och personal bemöter varandra med ett språk fritt från svordomar och kränkande uttryck. Målet är uppnått när: Vi synar och reviderar lokala arbetsplanen, likabehandlingsplanen och värdegrundspolicyn och ser att de visar på barns lika värde. Vårdnadshavare får information via föräldramöten och hemskick om HJÄRTA:t samt likabehandlingsplanen varje år samt för underskrift av målsman i åk 3 och för nyinflyttade vårdnadshavare. Varje klass arbetar med likabehandlingsplanen och skolans värdegrund på olika sätt inom ramen för våra ämnen i aktuella situationer. Varje elev redogör för, förstår och efterlever skolans värdegrundspolicy (HJÄRTA). Vi använder åtgärdstrappan för elever som tydligt inte följer skolans värdegrundspolicy. Varje elev, vid tre tillfällen per termin, besvarar trivsel och trygghetsenkäten att hen inte utsatts för kränkningar av andra elever under de senaste veckorna. 100 % av eleverna på utvecklingssamtal och i enkät svarar att de trivs och känner sig trygga på skolan. Trygghetsteamet har gemensam schemalagd tid för sitt arbete.

2014-08-13 7 (21) Processen Under junidagarna sker revidering av planerna. Vid läsårets början tas planerna upp i arbetslaget, speciellt med tanke på de nyanställda lärarna. Det är viktigt att planerna är färdiga vi läsårets start eller så snart det är möjligt. På höstens föräldramöte i åk 3 informerar läraren om Likabehandlingsplanen med skolans värdegrund. Planen skickas hem för underskrift i åk 3 samt till nyinflyttade föräldrar. I samtliga klasser finns Cirkeln med förmågorna ur Lgr 11 och HJÄRTA:t affischen som läraren naturligt kan hänvisa till när någon värdegrundssituation uppstår. Under året och med extra tyngdpunkt på höstterminen arbetar klasserna och arbetsenheterna extra med HJÄRTA:t, likabehandlingsplanen och de sju diskrimineringsgrunderna med hjälp av konkreta övningar från olika livskunskapsmaterial. Det är en självklar del i undervisningen utifrån läroplan och kursplaners mål att vi belyser problematiken med sociala medier. Vi arbetar också med skolans ordningsregler och klassens trivselregler. För att skapa trivsel och trygghet på skolan arbetar vi förebyggande över klassgränserna med olika övningar och aktiviteter. Eleverna får visa att de kan innebörden av HJÄRTAt och vad varje bokstav står för. Arbeta med särskilt fokus på språkbruket. Om elever bryter mot värdegrunden/hjärta:t tar pedagogen tag i detta direkt. Vi följer åtgärdstrappans alla steg. Föräldrarna ska vara delaktiga, i de fall vi inte kommer tillrätta med beteendet/uppförandet genom samtal i steg ett och två i åtgärdstrappan. Stöd och hjälp kan behövas av socialpedagog. Trygghetsteamet presenterar sig vid terminsstart. Trygghetsteamet utbildar skolans kamratstödjare vid ett eller ett par tillfällen under läsåret. Vi arbetar tillsammans för att skapa arbetsro och nolltolerans mot kränkningar. Alla vuxna på skolan markerar i alla lägen när vi ser/hör eller på annat sätt får vetskap om kränkningar. Vi vill utveckla elevernas emotionella och sociala kompetens. Vi fortsätter arbetet med att få till en gemensam värdegrund för åk 3-9. Hålla lektioner i vad nätmobbing är och förhållningssätt på nätet.

2014-08-13 8 (21) Avstämning under året med bedömning av resultat och analys sker genom att Eleverna får genomföra en enkät om trivsel och trygghet. Detta sker tre gånger per termin med direkt uppföljning. Läraren ger eleven tid för att svara på enkätfrågorna ingående. Rutinerna gällande sammanställning och uppföljning ligger ansvarsmässigt på arbetslaget och Trygghetsteamet. Efter genomförd enkät tas sammanställningen upp på arbetslaget. På utvecklingssamtalen samtalar läraren om trivsel och trygghet. Detta sammanställs på en blankett som lämnas till rektor och redovisas i KR. En sammanställning görs vid läsårets slut av antalet ärenden i Trygghetsteamet. En sammanfattande utvärdering av trygghetsenkäterna och Trygghetsteamets arbete görs i arbetslagen i slutet av vårterminen. Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra

2014-08-13 9 (21) 4. Läroplansmål - Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former (LGR11). Lekebergs kommuns MER-plan: Kommunfullmäktiges mål: Varje elev ges möjlighet att utvecklas maximalt utifrån sina förutsättningar Erbjuda särskilt stöd utifrån varje barns behov Nämndmål: Måluppfyllelsen inom skolan har ökat Indikatorer (mätning): Resultat på nationella prov årskurs 3,6, och 9 Meritvärde på betyg årskurs 9 Andel behöriga till nationellt program

2014-08-13 10 (21) Operativa mål från SKL:s matematiksatsning (kommungemensamt): Andelen elever som inte undervisas av ämnesbehöriga lärare i åk 1-9 ska årligen halveras. Andelen elever som i åk 6 och 9 uppnår betyget C-A ska årligen öka. Andelen elever som har tilltro till sin egen förmåga att lösa matematiska problem ska öka med 10 procentenheter årligen. Skillnaden i resultat mellan nationellt ämnesprov i matematik och slutbetyg ska minska över tid. Skolans mål Alla elever på skolan har nått minst den lägsta kravnivån i alla ämnen. Hälften av alla elever i årskurs 6 har nått betyget C-A. Möjligheten att nå målet är större när: Kursplanemålen görs tydliga och synliggörs för eleverna. Formativ bedömning används i undervisningen. Pedagogiska planeringarna är ett stöd i undervisning och bedömning. Diagnoser i svenska, matematik och engelska används för att följa upp undervisningen och därigenom kunna sätta in rätt stöd i ett tidigt skede. 95 % av eleverna når LUS- nivå 17 i åk 4 och alla elever i årskursen läser som lägst på LUS nivå 14. Samtliga lärare i svenska använder läromedlet Språkbiten i svenska i sin undervisning för elevernas läs och skrivutveckling. Digitala hjälpmedel och läromedel används.

2014-08-13 11 (21) Alla lärare använder skolverkets nya rutiner i arbetet för extra anpassningar och åtgärdsprogram. Processen Lärarna är tydliga, demokratiska och förutsägbara ledare och de har höga förväntningar på eleverna. Pedagogerna i årskurs 4-6 arbetar som ämneslärare. Genom denna organisation förväntas alla elever nå ett högre resultat i de olika ämnena. Kunskaperna om den formativa bedömningens betydelse finns och påverkar lärarnas förhållningssätt. Det betyder att eleverna får kontinuerlig återkoppling. Målen synliggörs för eleverna. Elevernas reflektion över sitt eget lärande sker. Ett hjälpmedel för elevernas självbedömning är Språkbitens cirkel för förmågor. Olika matriser används. Eleverna arbetar med kamratbedömning. Kontinuerlig uppföljning av elevernas förmågor i svenska och matematik görs enligt kommunens planer för läs- och skrivutveckling samt matematikplanen. Nationella prov genomförs under vårterminen i årskurs 3 och 6. Lärarna använder även andra tester och diagnoser. Efter de olika testerna/diagnoserna gör klassläraren en analys och bestämmer vilka åtgärder som skall vidtas. Elever med mycket stort behov av extra träning kan erbjudas intensivträning eller arbete med specialpedagog. Vid behov kan ett extra skolår erbjudas. Vi erbjuder elever som riskerar att inte nå målen i engelska, matematik eller svenska att välja detta under en eller flera perioder på elevens val. Det kan också bli aktuellt med mållektioner på elevens val i andra ämnen. Analysera varför eleverna generellt behöver förbättra sin skrivning i engelska och hur undervisningen kan utvecklas. (Ämnesträffar) Analysera varför eleverna generellt behöver bli säkrare på att förklara naturvetenskapliga fenomen och samband. Hur kan undervisningen utvecklas? Vi undersöker aktuella diagnosmaterial i engelska. Diskutera i arbetslaget hur organisationen för ev. IUP- lektioner.

2014-08-13 12 (21) En målsättning är att kunna erbjuda läxhjälp efter skoltid vid ett tillfälle per vecka. Alla klasser arbetar vidare med materialet Språkbiten. Arbetslagen har ansvar för att organisera detta så att alla elever får det stöd de behöver. En stunds läsning varje dag kan vara en metod för att eleverna skall lyckas ännu bättre i sitt skolarbete. Vi har läslustveckor och förlägger två på hösten och två på våren. Under dessa veckor sker läsning kontinuerligt och genomsyrar hela skoldagen. Läsningen fokuseras på kvalitativ läsning, innehåll och fördjupning. Besök på bibliotek sker kontinuerligt under läsåret för att stimulera till upplevelseläsning. De av skolans lärare som undervisar i matematik deltar under året i Skolverkets utbildningssatsning Matematiklyftet. Syftet är att utveckla skolans undervisningskultur och fortbildningskultur. Utbildningen sker i ett kollegialt lärande med utgångspunkt från material sammanställt av Skolverket. Vi arbetar för en ökad datortäthet så att alla elever ska kunna uppnå målen i exempelvis textbearbetning och mediahantering. Vi ska öka användandet av digitala hjälpmedel och digitala läromedel. För att öka pedagogernas kompetens sker fortbildning i internt. Alla lärare har en lärplatta som arbetsredskap. För att dokumentera elevernas kunskaper använder lärarna bedömningsverktyget Infomentor. Elever i behov av datahjälpmedel får stöd inom ramen för kommunens Skoldatatek. Vi bevakar införandet av gratis simundervisning i kommunens simskola, för elever i åk 5-6, som inte nått kunskapskravet för simning. Rektor fortsätter att påtala nödvändigheten av ett högre nyckeltal. Målet är att organisera för fler lärare i klasserna när det behövs. Rektor behöver få förutsättning att följa arbetet på skolan och vara en närvarande pedagogisk ledare under hela läsåret.

2014-08-13 13 (21) Att den Lokala Barn och elevhälsan kommer igång under september som det är tänkt enligt intentionerna. Avstämning under året med bedömning av resultat och analys Genomförande av läs- och skrivplanen. Genomförande av matematikplanen. Genomförande av nationella prov årskurs 3 och 6. SKL:s enkät om Elevers trivsel och tilltro till lärandet. Andelen elever som undervisas av ämnesbehöriga lärare skall öka.

2014-08-13 14 (21) 5. Läroplansmål Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen (LGR11). Skolans mål Varje elev är medveten om vilka mål som är aktuella i deras vardagliga arbete. Varje elev utövar successivt ett större inflytande över sin utbildning. Varje elev har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Målen är uppnådda när: Läraren gör målen tydliga för eleverna i varje ämne som de får undervisning i. Eleverna har kännedom om och förståelse för vilka mål som skall uppnås och varför vi arbetar med det vi gör. Undervisande lärare skriver skriftliga omdömen till varje elev. Varje elev har tillsammans med läraren och vårdnadshavaren formulerat en IUP, med individuella mål som eleven arbetar efter. Eleven deltar aktivt i utvecklingssamtalet t.ex. genom att berätta om något som han/hon känner sig nöjd med. Varje elev får vara med att planera, genomföra och utvärdera delar av sin undervisning. Alla klasser har klassråd veckan innan elevrådet. Varje elev har provat att vara ordförande och/eller sekreterare några gånger under 3-6. Varje elev tränar på att vara aktiv under klassrådet. Elever är representanter i skolans elevråd och bokråd.

2014-08-13 15 (21) Processen Läraren gör läroplansmålen tydliga för eleverna i varje ämne så att de hålls levande under hela arbetsperioden. Genom att målen tydliggörs för eleverna vet de vad som förväntas av dem. Inför utvecklingssamtalen distribueras skriftliga omdömen via familjewebben med information om hur eleven ligger till i förhållande till målen. I omdömet skriver pedagogen något om vad vi arbetat med, något som eleven lyckats bra med samt en till två utvecklingsmöjligheter. Eleverna arbetar med sina individuella mål inom den löpande undervisningen och eventuella IUP-timmar. Målen i IUP:n kan även beröra de praktisk- estetiska ämnena. Arbetslagen bjuder in praktisk- estetiska lärarna till ett arbetslag i början av höstterminen, för att diskutera kommunikation angående IUP om elever riskerar att inte nå kunskapskraven för ämnet. För att öka elevens inflytande och delaktighet vid utvecklingssamtalet är det viktigt att pedagogerna tydliggör vad som står i omdömena. Eleven får ta större ansvar vid sitt utvecklingssamtal utifrån ålder och mognad. Lärarens planering innehåller någon del där eleverna ges möjlighet att påverka fördjupningsområde samt arbetsform för genomförande och utvärdering. Läraren dokumenterar dessa tillfällen. Lärarna samarbetar om hur vi bättre kan ta tillvara elevernas idéer för att de ska känna större delaktighet och inflytande. Detta ges tillfälle till på arbetslagsträffar.i årskurs 5-6 kan eleverna, i större utsträckning, vara med och planera, genomföra och utvärdera lektioner. Planeringsarbetet sker i grupp och lektionsinnehållet ska på något sätt kunna kopplas till Lgr11, t.ex. samarbetsövningar, frågesport, drama eller bilduppgifter. Alla klasser har klassråd veckan innan elevrådet. Klassläraren genomför klassråd med sin egen klass. Klasslärarna i varje årskurs schemalägger gemensamt i årskursen tider för klassråd. Klassrådet ska vara ett tillfälle för utvärdering av lärarens undervisning, klassens och elevens arbete på lektionerna samt deras arbetsmiljö. Varje lärare dokumenterar vilka elever som varit ordförande/sekreterare på klassråden. Elevråd genomförs var tredje vecka. Elevrådstiden ingår i grundschemat så att klassläraren tar hänsyn till denna tid i klassens schema. Alternativt organiseras så att flera elever turas om att representera klassen i elevrådet. Protokoll förs vid elevråd. Det gamla protokollet följs upp.

2014-08-13 16 (21) Under läsåret anordnar bokrådet en novelltävling och en omröstning i bokjuryn.. Avstämning under året med bedömning av resultat och analys IUP, den individuella utvecklingsplanen, följs upp vid utvecklingssamtal varje termin då en ny IUP formuleras utifrån elevens behov och önskemål. Skriftliga omdömen skrivs numera kontinuerligt under terminen med hjälp av bedömningsverktyget Infomentor. Varje lärare dokumenterar att eleverna varit med och planerat, genomfört och utvärderat en lektion samt varit ordförande/sekreterare i klassrådet. Elevernas inflytande över planering och arbetsformer diskuteras vid minst ett tillfälle på en arbetslagsträff. Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra

2014-08-13 17 (21) 6. Läroplansmål Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande (LGR11). Skolans mål Vårdnadshavaren (vh) ges möjlighet att vara engagerad i sitt barns skolgång samt får information om sin betydelse för barnets lärande och utveckling. Målet är uppnått när: Läraren har samverkat med och fortlöpande informerat vårdnadshavaren om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling. Vårdnadshavaren är informerad om sin betydelse för sitt barns skolgång. Vårdnadshavaren är delaktig i utformningen av sitt barns individuella mål. Vårdnadshavaren använder sig av familjewebben och hemsidan Processen Vi på Lekebergsskolan samarbetar med alla elevers vårdnadshavare genom bl.a. veckobrev, föräldramöten, telefon- och mailkontakt samt utvecklingssamtal. Vi erbjuder minst ett utvecklingssamtal per termin. För en del av våra elever som befinner sig i behov av särskilt stöd håller vi en personlig kontinuerlig kontakt med hemmet. I veckobreven välkomnar vi vh att komma på besök till skolan och hälsa på sina barn. Vh får tillgång till familjewebben där man kan läsa veckobrev, skriftliga omdömen, elevens IUP och även se och anmäla frånvaro. Vi informerar om familjewebben via veckobrev och föräldramöten. Alla vh inbjuds till minst ett föräldramöte per läsår och anmäler om de kan komma eller inte. Vårens föräldramöte kan ersättas med ex klassaktivitet/öppet hus eller ett särskilt tema som diskuteras. Broschyren Hemmets läroplan erbjuds till vh i årskurs 2 vid terminens första föräldramöte och kan sedan användas som diskussionsunderlag i olika frågor vid kommande föräldramöten.

2014-08-13 18 (21) Alla vh som har barn i årskurs 3, eller ny elev på skolan, får under höstterminen ta del av skolans Likabehandlingsplan. Alla klasslärare för anteckningar över antalet representerade familjer på föräldramötena. Minnesanteckningar från föräldramöte skickas ut till samtliga vh i klassen. Lärarna informerar om undervisningens inriktning och mål/kunskapskrav som finns för aktuell årskurs vid terminens första föräldramöte eller på utvecklingssamtalet. Vår skola har ett föräldraforum gemensamt med Tulpanens skola. Det består av föräldrarepresentanter från klasserna F-6 Under läsåret 14-15 funderar rektorerna på en annan form och innehåll på föräldraforumet. Vartannat år i maj inbjuder skolan till Öppet hus där föräldrar får ta del av elevernas arbeten under läsåret. Nästa tillfälle är vt-16. Varje vår deltar åk 4 på Hembygdsföreningens Vikingadag dit vh inbjuds. Avstämning under året med bedömning av resultat och analys Avstämning om vh använder familjewebben. Att Likabehandlingsplanen delats ut under höstterminen till vh åk 3 samt nya elever. Antal representerade vh på föräldramötet angivet i % per klass dokumenteras. Att lärare har informerat vh om mål och kunskapskrav på föräldramöte alternativt utvecklingssamtal samt vh betydelse för sitt barns skolgång. Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra

2014-08-13 19 (21) 7. Läroplansmål Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg (LGR11). Skolan mål Varje elev tränar sig i självbedömning och kamratrespons. Varje lärare kan bedöma enligt kunskapskraven A, C och E ur Lgr11. Lärare kan utifrån en allsidig bedömning sätta betyg i årskurs 6. Målet är uppnått när Eleven har tränat sig på att reflektera över sin egen arbetsinsats samt gett respons till några kamrater. Diskussion och en fortsatt strukturering om vilket innehåll och vilka krav som ställs i respektive årskurs genomförs. Lärare fortbildas i bedömning och i att sätta betyg. Nationella proven genomförs på ett rättssäkert sätt. Processen Vi fortsätter arbetet med att utifrån några få givna frågor låta eleverna bedöma sin kamrat och sig själv, något som är bra och något att utveckla. Detta arbete introduceras och tränas på redan i årskurs tre. Det kan handla om texter, bilder, lagsporter, muntliga redovisningar mm. Eleverna i årskurs 3-6 genomför minst en självbedömning och en kamratrespons per läsår i bild, idrott och svenska för att utveckla sin förmåga att uttrycka sig mer omfattande i värdering och reflektion. Detta sker utifrån en gemensam matris. Lärarna bedömer formativt i det dagliga arbetet och är på så sätt en god förebild för eleverna när de skall utveckla sin förmåga att bedöma.

2014-08-13 20 (21) Ett verktyg för att bedöma olika förmågor är Cirkeln som finns i varje klassrum. Lärarna använder Infomentors struktur för kunskapsnivåerna. Betygen utkristalliserar sig genom kontinuerlig dokumentation sammanvägt med resultaten på de nationella proven. Vi fortsätter arbetet med diskussion och strukturering gällande innehåll och krav som ställs i respektive årskurs och ämne. Rektor ansvarar för att dessa möten kommer till stånd. Skolans lärare träffas ämnesvis regelbundet under hela läsåret. Vid några tillfällen deltar även lärare från andra skolor i kommunen. Kommunens matematiklärare träffas varje vecka hela läsåret genom matematiklyftet. Vid schemaläggning ges utrymme för träffar ämnes- och årskursvis. Lärare och rektor planerar tillsammans de fasta konferenstiderna där tid ges för årskurs- och ämnesträffar. Lärarna i varje årskurs ansvarar för att om möjligt avsätta tid för årskursträffar utöver måndagskonferensen. Betygssättande lärare fortbildas i bedömning och i att sätta betyg. Lärarna är observanta vad gäller kurser/utbildningar som kan hjälpa oss i arbetet med betygssättning. Alla lärare i årskurs 3-6 tar del av skolverkets bedömarstöd för nationella prov och använder dessa som diskussionsunderlag på ämnesträffarna. Det sker under höstterminen som ett underlag för vårterminens bedömningar av nationella prov. Alla lärare i årskurs 4-6 deltar i rättandet av de nationella proven för att utveckla sin bedömarförmåga och sambedömning. Inför de nationella proven ses resurserna över så att proven går att genomföra på ett rättssäkert sätt och att övriga elever inte drabbas. Avstämning under året med bedömning av resultat och analys Uppföljning/ samtal i arbetslaget om : Tid har avsatts på arbetslagsträff och/eller ämnesträff för att delge varandra hur man utvecklat elevers självbedömning och kamratrespons. Under ämnesträffarna delger lärarna varandra resultatet av elevernas förmåga att bedöma och ge respons. Utifrån resultaten förs en diskussion om vidare utveckling av arbetet. Nya lärare informeras om arbetet med Cirkeln runt elevernas förmågor. Minst en gång i månaden träffas lärarna i årskurs 4-6 för ämnesvisa diskussioner på måndagens konferenstid.

2014-08-13 21 (21) Schemat ger lärarna förutsättningar att lägga in extra årskursträffar. Betygssättande lärare har fått de kunskaper som behövs för att på ett underbyggt sätt kunna sätta betyg. Alla lärare har fortbildats genom diskussioner av Skolverkets bedömarstöd på ämnesträffarna. Alla berörda lärare har deltagit i rättning av nationella proven år 2015. I slutet av vårterminen förs en diskussion angående lärarnas utveckling av bedömarförmåga och sambedömning. Det sker på ämnesträffarna. Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra Fjugesta 20140922 Personalen på Lekebergsskolan 3-6 genom Anne Sundström, rektor