Verksamhetsplan 2014/2015 Tulpanens skola inkl fritidshem

Transkript

1 Verksamhetsplan 2014/2015 Tulpanens skola inkl fritidshem 1

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper 5. Läroplansmål Elevernas ansvar och inflytande 6. Läroplansmål Skola och hem 7. Läroplansmål Övergång och samverkan 8. Läroplansmål Skolan och omvärlden 9. Läroplansmål Bedömning och betyg 2

3 1. Inledning Tulpanen ligger i centralorten Fjugesta i Lekebergs kommun och är en F-2-skol, vilket innebär att verksamheten tar emot barn från förskoleklass till och med skolår 2. Förskoleklassen och fritidshemmet är lokalmässigt integrerade i skolan och personalen i de olika verksamheterna samverkar kring barnens utveckling och lärande. Skolan ligger nära naturen. Skolgården är en blandning av asfalt, grus, gräsmattor och skog. På skolgården finns fotbolls- och landbandyplaner, pulkabacke samt egen grillplats. I skolans närhet ligger motionsspår/skidspår samt kommunens friidrottsplats Bergavallen. Skogen används flitigt i undervisningen både av skola och fritidshem. Skolans verksamhetsidé Det här vill vi: Alla verksamheter ingår i begreppet skola dvs. förskoleklass, fritidshem samt skolan. Att barnen lär sig grundläggande demokratiska värderingar som t.ex. att respektera och förstå människors lika värde. Att barnen känner trygghet. Att barnen ges möjlighet att utvecklas i en miljö där det råder arbetsro. Att alla barn skall utvecklas till nyfikna, kreativa, kritiskt granskande människor med goda baskunskaper när de lämnar Tulpanen. Att alla barn får tillit till sin förmåga att lära och förståelse för sitt eget sätt att lära. Att undervisningen ska utgå från barnens mognadsnivå och bygga vidare på deras erfarenheter och tidigare erhållen kunskap. Att alla barn skall få förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön. Att barn och föräldrar ska ges möjlighet till inflytande, medverkan och ansvar. Förhållningsätt till elever, föräldrar och gentemot varandra i personalgruppen präglas av lösningsinriktat förhållningssätt (LIP=Lösningsinriktad pedagogik). Detta innebär att vi alltid ser individens styrkor, lyfter det positiva och bygger vidare på det. Skolans Likabehandlingsplan med skolans Värdegrund är formulerad på två sätt, en för de vuxna d.v.s. föräldrar och personal och en som är formulerad på ett sätt så att barn i 6-8 års ålder skall förstå den. Tulpanens skola har en miljöprofil och har under de senaste åren arbetat med miljö, hälsa och livsstil som tema. Skolan erhöll Grön Flagg våren -09. Skolans webbadress är Skolans verksamhetsplan beskriver hur vi arbetar för att nå målen. Detta görs fram för allt under rubriken process. Utvärdering sker kontinuerligt och vi har fokus och hållpunkter för olika områden under läsåret. 3

4 2. Förutsättningar Skolan har tre hus och avdelningarna kallas Asken, Eken och Rönnen. I varje hus finns de olika åldrarna fördelade. ( F-2) Öppning och stängning sker på fritidshemmet Eken. Frukost serveras på alla tre avdelningarna. Personalen på Tulpanens skola är förskollärare, lärare samt fritidspedagoger och är hel eller deltidsanställda. Personalen träffas varje vecka i arbetslaget och i kategoriträffar. Det finns utvecklingsledare på varje avdelning som tillsammans med rektor bildar skolans ledningsgrupp. Vi har en lokal elevhälsa som är bestående av specialpedagog, kurator (under hösten socialpedagog) samt rektor. Skolsköterska och psykolog kommer att kunna kallas in vid behov. Specialpedagogerna i kommunen bildar ett nätverk och har regelbundna möten. Skolan har tillgång till kommunens skoldatatek. 2013/ / /2015 Verksamhet (statistik 15/10) F P F P Sammantaget Antal barn förskoleklass Antal barn (6-12 år) inskrivna på fritidshem Antal elever skolår Personal (statistik 15/10) (Skolans egna uppgifter) 2013/ /2015 Antal anställda per verksamhetschef (totalt) Varav personal i F-klass, grundskola, fritidshem* 4,8,11 6,8,12 Varav personal i förskola* * Fördela antalet anställda i dessa kolumner Personal (statistik 15/10) 2013/ /2015 Antal lärare/100 elever (årsarbetare) 6,8 Antal pedagoger/100 elever (årsarbetare) 4

5 3. Läroplansmål Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling (LGR11). Alla elever skall bli accepterade för den de är. Eleverna på Tulpanen ska respektera och hjälpa andra människor och därigenom bidra till en trygg skola. Vårdnadshavare Processen ska känna till skolans normer och regler som en grund för samarbete i elevernas fostran. Processen För att nå dessa mål arbetar all personal aktivt förebyggande med skolans värdegrund med utgångspunkt från de färgmarkerade meningarna på värdegrundstavlorna. I samband med kompisveckorna i början av höstterminen aktualiserar all personal skolans värdegrund för eleverna. Klassläraren informerar föräldrar och eleverna om Likabehandlingsplanen och Trygghetsteamets uppdrag. Den reviderade Likabehandlingsplanen med svarstalong skickas hem till samtliga vårdnadshavare i början av höstterminen. Pedagogerna påminner om att svarstalongen skall lämnas till Tulpanen. Den förenklade elevversionen av Likabehandlingsplanen tas upp i klasserna. Trygghetsteamet presenterar sig och spelar rollspel för att tydliggöra värdegrunden dels i förebyggande syfte men också när behov uppstår. Vid upptäckt av kränkande behandling eller diskriminering ansvarar Trygghetsteamet för utredning och åtgärder.(se Likabehandlingsplanen) Någon från Trygghetsteamet presenterar dess arbete på höstens föräldramöte i förskoleklass Under året arbetar vi i tvärgrupper årskursvis med bland annat läs-, skriv- och matematikgrupper för att stärka gemenskapen på skolan Alla pedagoger på Tulpanen bryr sig om och ser alla elever i alla hus på skolan. Barnen i förskoleklass skapar trygghet i gruppen genom gruppövningar, lekar och Tv-serien Värsta Bästa Vänner. Alla förskoleklassbarn får tidigt varsin fadder ur åk 1 och/eller 2. Detta leder till att barnen snabbt lär känna de äldre barnen och känner sig trygga med dem. I årskurs 2 har vi extrafaddrar. Deras uppgifter är att vara extra ögon och öron och vid behov hämta en vuxen. Extrafaddrarna utses i början av terminen och presenteras sedan i klasserna. Under läsåret framför extrafaddrarna olika rollspel för att tydliggöra den värdegrund skolan skall förmedla. Extrafaddrarna är hjälpfröknar ute i alla klasser och de genomför rastaktivitet under rasten på 5

6 förmiddagen en gång i veckan. Extrafaddrarna och all personal har ansvar för att se om någon elev sitter på kompisbänken och hjälpa eleven in i lek. Kort på extrafaddrarna och personal i trygghetsteamet finns i entreerna i alla enheter. Vid skolstart är det viktigt att förskollärare möter upp barn och föräldrar på morgonen vid skolgård, buss och i korridorer. Regler för Tulpanens skola finns och klassrumsregler utformas gemensamt av lärare och elever. För att tydliggöra för eleverna vilken personal som är rastvakt så använder alltid rastvakterna gula västar Fritidshemmet har synliga informationstavlor i entréerna och där finns också brevlådor där vårdnadshavare kan lägga meddelanden som rör fritidshemmen. a) Utvecklingssamtal ht -14. b) Resultat av Trivsel och trygghetsenkät i november. c) Utvecklingssamtal vt -15. d) Trygghetsteamets arbete följs kontinuerligt upp i arbetslag och på våra pedagogiska konferenser. e)lokal elevhälsa finns på skolan där pedagoger lyfter dilemman/ frågeställningar. Avstämningar under året sker genom vår trivsel och trygghetsenkät som trygghetsteamet genomför och sammanställer under oktober /november. I samband med utvecklingssamtalet höst och vår stämmer läraren av hur eleven trivs och om han/hon känner sig trygg på skolan. Sammanställning av klassens resultat görs på en speciell blankett och lämnas till rektor och trygghetsteamet. Trygghetsteamet återkopplar snabbt resultatet från trivsel och trygghetsenkäten till berörda elever och personal. Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra 6

7 4. Läroplansmål - Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former (LGR11). Lekebergs kommuns MER-plan: Kommunfullmäktiges mål: Varje elev ges möjlighet att utvecklas maximalt utifrån sina förutsättningar Erbjuda särskilt stöd utifrån varje barns behov Nämndmål: Måluppfyllelsen inom skolan har ökat Indikatorer (mätning): Resultat på nationella prov årskurs 3, 6 och 9 Meritvärde på betyg årskurs 9 Andel behöriga till nationellt program Operativa mål från SKL:s matematiksatsning (kommungemensamt): Andelen elever som inte undervisas av ämnesbehöriga lärare i åk 1-9 ska årligen halveras Andelen elever som i åk 6 och 9 uppnår betyget C-A ska årligen öka Andelen elever som har tilltro till sin egen förmåga att lösa matematiska problem ska öka med 10 procentenheter årligen Skillnaden i resultat mellan nationellt ämnesprov i matematik och slutbetyg ska minska över tid Att alla elever når kravnivån för årskursen i alla ämnen. Att alla elever har läslust och utifrån sin förmåga utvecklar så hög läsförmåga som möjligt. Att alla elever har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang. 7

8 Processen Obs! här är tre av frågorna annorlunda formulerade. Se lathund. Processen Svenska Förskoleklass Språket såväl i tal som i skrift är av grundläggande betydelse för lärandet. Språket tränas genom rim, ramsor, sagor, samlingar och lekar. Träningen sker på ett lekfullt sätt i ett socialt samspel med andra för att få insikt om språkets uppbyggnad. Läromedlen Trulle och Språkbiten används med ökad betoning på stavelser. Den språkliga medvetenheten testas i början och slutet av förskoleklassen samt efter varje kapitel i Trulle. Ordförståelsetestet, SVAPP, utförs i september. Fonologisk test, Vad kan du höra genomförs i april. Förskoleklasserna besöker tidigt kommunbiblioteket för att få var sitt lånekort. I samband med besöket har klassen en koncentrerad läsvecka. Specialpedagogen går in i förskoleklassen för att hjälpa till med det språkliga arbetet. Skolan och fritidshem I början av åk 1 testar specialpedagogen elevernas fonologiska medvetenhet. Under läsåret gör klasslärarna fortlöpande avstämningar utifrån materialet Språkbiten som alla klasser arbetar med tre gånger i veckan á 20 minuter. Lästestet, LUS, sker i årskurs 1 under februari. Ordförståelsetestet,OS 64, genomförs i maj. I åk 2 genomförs, vid behov, LUS-mätning inför skriftliga omdömen/iup. I februari genomförs ordförståelsetestet, OS 120. Åk 1 och åk 2 har läsveckor under läsåret. I samband med läsveckorna läser fritidspedagogerna högt för barnen vid flera tillfällen. Författarbesök i åk 2. Läslustbibliotekarien, Ulla Winroth, besöker åk 2 och har bokpresentation. Åk 2 besöker kommunbiblioteket. Fritidspedagogerna arbetar med att utveckla barnens språk genom att läsa sagor, leka rollekar samt föra diskussioner i samlingar. Det sker på ett lekfullt sätt i ett socialt samspel med andra. Förskollärarna arbetar under hösten med uppföljning av den språkliga medvetenheten 40 minuter per vecka i årskurs1för de elever som behöver det. Matematik Förskoleklass Förskoleklasserna använder Räkna med Trulle och kompletterar med annat material. Förskollärarna genomför ett test från matematikplanen under vårterminen. Skola och fritidshem 8

9 Pedagogerna arbetar för att eleverna på Tulpanen blir medvetna om matematiken i vardagen. Klasslärarna använder konkret material för att tydliggöra matematikens olika ämnesområden. Fritidspedagogerna och klasslärarna samverkar för att stimulera elevernas matematiska kreativitet. På fritidshemmen tränas matematik bl.a. genom spel och lekar, både ute och inne. Klasslärarna använder handboken, Förstå och använda tal. Vi använder NCM s strävor vid minst två tillfällen per termin. (Matematikgruppen) Alla lärare som undervisar i matematik går kompetensutveckling i matematiklyftet (genom skolverket) Övrigt Klasslärarna i åk 1 och 2 dokumenterar elevernas individuella utveckling i bedömningsverktyget InfoMentor. Den formativa bedömningen ligger till grund för skriftliga omdömen/iup. Fritidspedagogerna samverkar med klasslärarna och ger eleverna ökad möjlighet att uppleva och lära under hela sin dag med inriktning på kreativitet och skapande. Pedagogerna lyfter några framgångsfaktorer som är särkilt viktiga för inlärningen såsom lärares höga förväntningar och tro på att eleven kommer att lyckas, tydlighet med mål och kunskapskrav samt formativ bedömning. Förändring/justering av resurser för barn i behov av särskilt stöd ska ske på ett flexibelt sätt och diskuteras i skolans ledningsgrupp och tillsammans med specialpedagogen. a) Sker med hjälp av Planen för Läs- och skrivuppföljning, b) LUS- mätning i åk 1 c) Läs- och skrivlusten utvärderas i slutet av våren genom samtal i klasserna där eleverna bedömer sin egen Läs- och skrivlust på en termometer. d) Matematikdiagnoser bl.a. enligt plan för uppföljning. Vilka stödmaterial för undervisning och bedömning kommer att användas för att redovisa resultatet? Hur tänker vi hantera de situationer som kan uppstå om måluppfyllelse inte visar godkända resultat- vilken framförhållning kommer vi att ha? Hur kommer vi att dokumentera arbetet för att uppnå en kontinuitet för eleverna? Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra 9

10 5. Läroplansmål Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen (LGR11). Eleverna ska känna ansvar och delaktighet i sin skoldag. Inför nya arbetsområden tydliggör läraren målen för eleverna och tar tillvara på elevernas tankar och idéer. Alla elever har möjlighet att påverka sin dag både under skoltid och på fritids genom bl.a. samtal med personal, på klassråd, miljöråd samt matråd. Eleverna ska känna ansvar och delaktighet i sin skoldag. Inför nya arbetsområden tydliggör läraren målen för eleverna och tar tillvara på elevernas tankar och idéer. Alla elever har möjlighet att påverka sin dag både under skoltid och på fritids genom bl.a. samtal med personal, på klassråd, miljöråd samt matråd. Processen Pedagogerna lyssnar till elevernas frågor, funderingar och idéer och hjälper dem att omsätta idéer och tankar i handling på ett kreativt sätt med koppling till läroplanen. I förskoleklasserna läggs stor vikt vid att lära sig att lyssna på varandra. Allas intressen tas tillvara och barnen har stort inflytande på verksamheten. Pedagogerna i alla verksamheter för samtal om varför man går i skolan. Det är viktigt att även de yngre eleverna förstår vad det betyder att lyssna, koncentrera sig och ta vara på tiden för att lära sig. Alla pedagoger bidrar till att eleverna utvecklar förmågan att utifrån mognadsnivå vilja ta ansvar och ha inflytande över sin skoldag Pedagogerna gör målen tydliga för eleverna i varje ämne som de får undervisning i. Pedagogerna tror på eleverna, ställer rimliga krav och ger utmaningar i förhållande till deras förmågor vilket leder till arbetsglädje, så att alla elever känner att de lyckas i sitt lärande. 10

11 I samband med utvecklingssamtalen tränas barnen i att påverka och ta ansvar för sitt skolarbete. De blir delaktiga genom att delta i upprättandet av sin individuella utvecklingsplan( IUP) Pedagogerna uppmuntrar eleverna att vara delaktiga vid sitt utvecklingssamtal. För att ge eleverna reellt inflytande och kunna ta ansvar finns miljöråd (ansvarig: skolans miljörådspersonal) och matråd (ansvarig: rektor). Varje klass och fritidshem har klassråd respektive samlingar (ansvarig: klasslärare, fritidspedagog) Samtliga skolans och förskoleklassens elever är klassvärdar under minst en vecka / läsår och har då olika ansvarsområden, tex torka bord, dela ut böcker mm En gång/ termin ges eleverna särskild möjlighet att påverka och vara delaktiga i skolans arbetsmiljö genom klasskonferens (ansvar klasslärare) På höstterminen upprättar alla klasser egna miljömål som följs upp under året Dessa sitter i respektive klassrum I alla klasser utformar elever och pedagoger gemensamt klassens regler. Elever och pedagoger ansvarar för att dessa efterlevs. Reglerna sitter väl synliga i klassrummet. Under samlingar på fritidshemmen får barnen komma med egna idéer på aktiviteter som de vill genomföra sker a) På utvecklingssamtalen tas elevernas ansvar och inflytande upp. b) Vid avslutat arbetsområde utvärderas elevernas delaktighet i ämnesområdet. c) Klassens arbetsmiljö utvärderas genom klasskonferens på hösten och följs upp under vårterminen. d) Klasserna följer upp minnesanteckningar från mat- och miljöråd och har möjlighet att uttrycka sina åsikter och påverka. e) I december följer arbetslagen upp och utvärderar verksamhetsplanen. f) Klassens miljömål utvärderas i slutet av läsåret. g) På klassrådet förs samtal om hur eleverna tar ansvar för sitt skolarbete och sin arbetsmiljö. Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra 11

12 6. Läroplansmål Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande (LGR11). Varje förälder är informerad om sin betydelse för sitt barns skolgång. Varje förälder är medveten om sin betydelse för sitt barns skolgång. Varje förälder är medveten om sitt barns individuella mål. Föräldrarnas engagemang tas tillvara. Processen Inbjudan med dagordning till föräldramöten har alltid en svarstalong. Vår strävan är att varje barn är representerat på föräldramötena, ett delmål att minst 80 % av föräldrarna kommer. Anteckningar skrivs och delas ut till samtliga vårdnadshavare. Fritidspedagogerna deltar vid minst ett tillfälle under läsåret och informerar om fritidshemmet och dess verksamhet. Vi har för avsikt att få föräldrarna mer aktiva på föräldramöten genom att använda oss av tematiska samtal som vi erhållit från Sydnärke folkhälsoteam. Ett tema är förslagsvis föräldrarnas betydelse för sitt barns lärande Pedagogerna informerar om Likabehandlingsplanen och delar ut den till föräldrarna på föräldramötet under höstterminen. Föräldrarna informeras av klasslärare om kursplanemål, framför allt i svenska och matematik, för aktuell årskurs för att kunna vara delaktiga i kommande utvecklingssamtal. På utvecklingssamtalet formulerar vårdnadshavare, elev och lärare gemensamt elevens individuella mål i utvecklingsplanen (IUP) vilka skrivs in i Infomentor. Under vårens utvecklingssamtal har föräldrarna fått information om nuläget via det skriftliga omdömet som publiceras i Infomentor minst en vecka innan utvecklingssamtalet. Lärare/Vårdnadshavare/elever kommer väl förberedda till utvecklingssamtalet. Pedagogerna informerar föräldrarna om vikten av att vara väl förberedd tillsammans med sitt barn inför utvecklingssamtalet. Pedagogerna ger kontinuerlig information om klassens arbete till föräldrar via veckobrev som publiceras på familjewebben för åk 1och 2. I förskoleklassen delas veckobreven ut i pappersform och månadsbrev skickas hem via e-post. En dialog förs mellan hem och skola för att ta till vara föräldrarnas engagemang. När det finns möjlighet engagerar pedagogerna föräldrar i undervisningen ex FN dagen, vid brandinformation, i samband med studiebesök samt musikinslag När det finns möjlighet engagerar pedagogerna vårdnadshavare i undervisningen ex FN dagen, vid brandinformation, i samband med studiebesök samt musikinslag. Skolan har, tillsammans med Lekebergsskolan 3-6, ett föräldraforum som träffas 2 gånger/termin. Ansvar: Rektor. 12

13 När det finns möjlighet engagerar pedagogerna vårdnadshavare i undervisningen ex FN dagen, vid brandinformation, i samband med studiebesök samt musikinslag. Under våren turas arbetslagen om att ha vernissage. Vi ser att många föräldrar/anhöriga kommer och besöker oss vid dessa tillfällen. Det ger tillfälle till utökade kontakter under mer fria förhållanden. Fritidshemmen Asken, Eken och Rönnen Vi skriver lägesrapport en till två gånger per termin för att föräldrarna ska ha kännedom av vår verksamhet i stort. Detta läggs även ut på hemsidan. Fritidspedagogerna deltar på skolans föräldramöten, särskilt i förskoleklassen, där de informerar om fritidshemmen och delar ut informationsbroschyrer. a) En avstämning av skola och hem sker i arbetslaget under december. Resultatet dokumenteras. Eventuella förändringar förs in i årets VPL. b) Vi sammanställer närvaron på föräldramöten i procent och lämnar till rektorn. c) En avstämning och uppföljning sker på vårens sista föräldraforum där gruppen funderar på vad som kan utvecklas och göras bättre. Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra 13

14 7. Läroplansmål Övergång och samverkan Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet (LGR11). Samverkan mellan förskoleklass, skola och fritidshem är en naturlig del av verksamheten. Att genom samverkan mellan förskollärare, lärare i skolan och fritidspedagog få större möjligheter att kunna möta eleverna utifrån deras förutsättningar och behov. Processen Förskoleklass och åk 1 har samarbeten mellan grupperna utifrån elevernas behov. Vi samverkar årskursvis genom t.ex. läsgrupper. Elevers specifika behov av utveckling och lärande tas kontinuerligt upp till diskussion i arbetslaget, och i lokala elevhälsan. Extrafaddrarna från åk 2 hjälper eleverna i förskoleklasserna och åk 1. Förskollärare, fritidspedagog, special- och socialpedagog deltar i överlämning (vt 15)och uppföljning (ht 14) från förskolan. Kontinuerlig uppföljning sker för elever i förskoleklass av det förberedande språkliga arbetet, tex Trulletesten. Förskollärarna är under höstterminen resurs i åk 1 i 40 min/v. Arbetslagstiden används för gemensam planering av verksamheten. Fritidspedagogen arbetar tillsammans med klassläraren och delar ibland barngruppen utifrån behov. Fritidspedagogens kompetens gällande utomhuspedagogik och andra skapande aktiviteter används t.ex i svenska och matematik. Vi samverkar fortlöpande under hela året, såväl årskursvis som åldersblandat genom olika tematiska arbeten. Samverkan över stadier kan under detta läsår genomföras via matematiklyftet a) Samtal förs i arbetslagen i november och mars om vi arbetar med processen som vi tänkt oss. Dokumentation sker. Resultatet diskuteras i skolans ledningsgrupp och arbetslagen för eventuella åtgärder. b) Frågor om elevers utveckling och lärande lyfts i arbetslag och i den lokala elevhälsan. Bedömning 14

15 ej godtagbar godtagbar bra mycket bra 8. Läroplansmål Skolan och omvärlden Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt (LGR11). Eleverna har insikt om omvärlden Processen Eleverna har utifrån ålder kunskap om miljöpåverkan. Eleverna känner till FNs konvention om barns rättigheter Eleverna har varit på ett studiebesök under läsåret Pedagogerna stämmer av med eleverna i samtal under våren Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra 9. Läroplansmål Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg (LGR11). Varje elev ska utveckla sin förmåga att själv bedöma sina resultat.(metakognition) Eleverna på Tulpanens skola ska få träna på att ge och ta respons samt bedöma sitt eget och andras arbete för att utveckla sitt kunnande. Processen Pedagogerna använder formativ bedömning för att utveckla elevernas fortsatta lärande 15

16 Processen Lärarna ger eleverna tid att använda sinsamlingsportfolio för att se och utveckla sitt eget lärande. Lärarna ger eleven möjlighet att delta aktivt i utvecklingssamtalet genom att berätta om någon del i sitt lärande. På höstens föräldramöte i åk 1 informeras vårdnadshavarna om InfoMentor där de, gemensamt med sina barn, tar del av de skriftliga omdömen som finns publicerade. Eleverna är med och formulerar mål i sin individuella utvecklingsplan (IUP). Lärarna tydliggör målen för arbetsområdet som är aktuellt på ett sätt så att eleverna förstår. Lärarna lär successivt eleverna metoder för värdering och bedömning av egna och andras resultat. Lärarna använder en kategoriträff per termin för att delge varandra tips om hur man utvecklar eleverna i värdering. Lärarna har möjlighet till sambedömning på lärarträffar. Lärarna använder en kategoriträff för att delge varandra tips om hur man utvecklar elevernas delaktighet inför/på utvecklingssamtalet och på klassrådet. Lärarna undervisar i processkrivning för att eleverna ska utveckla sitt eget skrivande. Eleverna skriver sagor och läser upp dessa för klasskamraterna som ger respons. sker a) Vi arbetar kontinuerligt med Portfolio under läsåret. b) Inför utvecklingssamtalen ska vårdnadshavarna ta del av skriftliga omdömen via InfoMentor (Familjewebben).. Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra 16