(17) Verksamhetsplan 2014/2015 Mullhyttans skola inkl fritidshem

Transkript

1 (17) Verksamhetsplan 2014/2015 Mullhyttans skola inkl fritidshem

2 (17) Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper 5. Läroplansmål Elevernas ansvar och inflytande 6. Läroplansmål Skola och hem 7. Läroplansmål Övergång och samverkan 8. Läroplansmål Skolan och omvärlden 9. Läroplansmål Bedömning och betyg

3 (17) 1. Inledning Vår Verksamhetsplan är gemensam för skolan och fritidshemmet. Mullhyttans skola tillhör Mullhyttans rektorsområde, som består av fritidshem för barn 6 12 år, förskoleklass samt skola år 1 6. Under läsåret kommer området att organiseras tillsammans med annan verksamhet i kommunen. Skolan är byggd 1958, så vi firade 50-årsjubileum Skolan är om- och tillbyggd vid flera tillfällen - senast sommaren 1996, då vi fick våra rymliga fritidslokaler, som vi har stor nytta och glädje av. Skolan består, av två hus, förutom gymnastikhuset. De är Tallbacken med förskoleklass, fritidshem och klass 1 samt Skogsbrynet med klasserna 2-6. Eftersom vår skola är liten är det lätt att känna närhet mellan barnen, mellan barn och vuxna, mellan förskola och skola och till vår härliga natur. För att fördjupa denna närhet arbetar vi i olika åldersblandade grupper vid olika aktiviteter När det passar deltar även förskolans barn i aktiviteterna. Skolan ligger mitt i samhället och har samtidigt nära till en varierad natur, som vi försöker utnyttja. Vi har en fantastisk skolgård och närmiljö, som ger möjlighet till många aktiviteter. Vi jobbar ständigt för att få en så bra miljö som möjligt för både barn och vuxna, och vi har sedan 1999 arbetat målinriktat för att befästa Läroplanens värdegrund. Vi vet alla hur bra man mår av att röra på sig. I klasserna använder vi t.ex. RÖRIS, ett enkelt pausgympaprogram, som är lustfyllt och lättillgängligt. RÖRIS kan användas både utom- och inomhus. Vårt trygghetsteam träffar regelbundet våra kompisstödjare i skolår 3-6, för att aktivt jobba både för att behålla och förbättra vår arbetsmiljö. Vi har formulerat en vision och några punkter hur vi ska kunna nå fram till den: Vision: Alla elever når de nationellt satta kunskapskraven Alla elever ges förutsättningar att utvecklas maximalt All personals kompetens utnyttjas på bästa sätt Alla barn är allas ansvar Varje barn lär sig på sitt bästa sätt Vi visar respekt för varje individ, både barn och vuxen Vi har en flexibel organisation för att ta tillvara på alla resurser på bästa sätt Hur vi når visionen: ICDP-inspirerat (International Child Development Programmes)

4 (17) Tematiskt arbetssätt Kartläggning av alla sorters resurser - elever, lokaler, personal, material Vi anpassar arbetssätt och arbetsmaterial så att alla elever utmanas. Tid för gemensam planering Studiebesök för personal och för elever Matematiklyftet Läs mer om oss på: 2. Förutsättningar Detta läsår finns det 111 elever på skolan och de är fördelade på sju klasser: förskoleklass, åk 1, 2, 3, 4, 5 och åk 6. Vi har valt att organisera oss i förskoleklass + sex små klasser. Sedan samarbetar klasserna på olika sätt, eftersom det fortfarande till viss del är små grupper. Det varierar mellan 11 och 21 elever. Vi organiserar så att lärarna så långt det är möjligt undervisar i de ämnen de är behöriga i. Det innebär att alla elever möter fler än en lärare och de möter lärare som får koncentrera sig på de ämnen de behärskar bäst. Fritidshemmet har 67 barn inskrivna. Dessutom är det ett antal barn som är på fritids när de väntar på skolskjuts. På skolan arbetar 16 pedagoger fördelade på ca 10,8 tjänster. Av dessa är 0,8 tjänst från central förstärkningsresurs. Det innebär att en del arbetar deltid eller arbetar på flera skolor. I förskolklassen finns två förskollärare samt en resursperson. Förskoleklassens verksamhet pågår drygt 4 tim/dag med inlagd lunchpaus. Fritidshemmet har nu fem personer som delar på ca 3,2 tjänster som finns i budget. Dessutom äter fritidshemmets barn numera mellanmål med stöd från måltidspersonal. Från centrala resurser har vi ca 80% förstärkning. Därutöver hade vi ytterligare extra resurs på ca 70% Rektor bildar tillsammans med tre lärare/utvecklingsledare skolans ledningsgrupp. En lokal elevhälsa med rektor, specialpedagog, skolsköterska och kurator finns nära verksamheten och den ger kontinuerligt stöd i arbetet med att möta alla elever. Budget: tkr

5 (17) Skolan har ingen uttalad profil men vårt läge gör att det är lätt att utnyttja vår utemiljö. Vi har ett nära samarbete med barnens föräldrar, som representeras av Mullhyttans skolas hem och skola-förenings styrelse. Eftersom skolan är liten är det möjligt för alla vuxna att känna igen och veta namnet på de allra flesta barnen. Det ger trygghet. 2013/ / /2015 Verksamhet (statistik 15/10 F P F P Sammantaget Antal barn förskoleklass Antal barn (6-12 år) inskrivna på fritidshem Antal elever skolår Personal (statistik 15/10) (Skolans egna uppgifter) 2013/ /2015 Antal anställda per verksamhetschef (totalt) 14/10,1 16/10,8 Varav personal i F-klass, grundskola, fritidshem* 14/10,1 16/10,8 Varav personal i förskola* * Fördela antalet anställda i dessa kolumner Personal (statistik 15/10) 2013/ /2015 Antal lärare/100 elever (årsarbetare) 7,8 7,2 Antal pedagoger/100 elever (årsarbetare)

6 (17) 3. Läroplansmål Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling (LGR11). Ingen mobbning eller kränkande handlingar förekommer på skolan eller på fritids. Elever och personal ska kunna skolans regler. Likabehandlingsplanen delas ut till föräldrar i samband med höstens föräldramöte. Kompisstödjarna presenterar sig i alla klasser. Likabehandlingsplanen aktualiseras i alla klasser under höstterminen. 100 % av eleverna trivs på skolan / fritids. Detta ska utvärderas genom separata enkäter. Processen Vi har ett trygghetsteam bestående av tre pedagoger. Vi har kompisstödjare som träffar trygghetsteamet regelbundet. Trygghetsteamet ansvarar och dokumenterar. Trygghetsteamet ska utforma en plan för teamets och kompisstödjarnas arbete. Alla klasser har regelbundet övningar, samtal eller diskussioner i förebyggande syfte. Kompisrelationer tas upp och diskuteras dagligen under fritidstiden. För att utveckla empati och sociala förmågor som t.ex. tolka och följa regler tränar vi eleverna genom olika aktiviteter. Vid konflikter tar vi tag i det omedelbart. I början av höstterminen lämnar alla klasser ett förslag till sin elevrådsrepresentant på regler för skolan. Elevrådet sammanställer sedan ett förslag som personal och föräldrar får ta del av. Vi har ett ensambord på skolgården dit man kan gå om man känner sig ensam. Då förstår kompisarna att man vill vara med i leken. Varje klass utformar utifrån behov egna klassrumsregler.

7 (17) På fritids utformar personalen tillsammans med barnen kompletterande regler som gäller under fritidstiden. Rektor beslutar därefter om skolans regler. Likabehandlingsplanen revideras i början av läsåret och lämnas ut på höstens föräldramöte. Den aktualiseras i samtliga klasser under höstterminen. Vi stämmer av planen den första arbetsdagen efter jullovet. Vi arbetar åldersblandat, för att alla ska lära känna alla, vid ett flertal tillfällen per termin. Vid behov upprättas sociala åtgärdsprogram som berörda pedagoger känner till. Det finns minst två vuxna ute på alla raster enligt rastvaktsschema. Rastvakterna har gula västar för att bli mer synliga. Alla klasser jobbar, varje vecka, med någon form av utvärdering av sin skolsituation. Enkät för kamratrelationer ska genomföras med alla elever under vecka 45 på höstterminen och vecka 17 på vårterminen. På skolan och på fritids använder vi oss av enkäter, observationer och samtal/intervjuer som mätinstrument vid utvärdering under året. Avstämning under året med bedömning av resultat och analys Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra

8 (17) 4. Läroplansmål - Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former (LGR11). Lekebergs kommuns MER-plan: Kommunfullmäktiges mål: Varje elev ges möjlighet att utvecklas maximalt utifrån sina förutsättningar Erbjuda särskilt stöd utifrån varje barns behov Nämndmål: Måluppfyllelsen inom skolan har ökat Indikatorer (mätning): Resultat på nationella prov årskurs 3,6, och 9 Meritvärde på betyg årskurs 9 Andel behöriga till nationellt program

9 (17) Operativa mål från SKL:s matematiksatsning (kommungemensamt): Andelen elever som inte undervisas av ämnesbehöriga lärare i åk 1-9 ska årligen halveras Andelen elever som i åk 6 och 9 uppnår betyget C-A ska årligen öka Andelen elever som har tilltro till sin egen förmåga att lösa matematiska problem ska öka med 10 procentenheter årligen Skillnaden i resultat mellan nationellt ämnesprov i matematik och slutbetyg ska minska över tid Alla elever ska ha uppnått den högsta nivån i God läsutvecklings fyra första dimensioner, fonologisk medvetenhet, ordavkodning, flyt i läsningen och läsförståelse, i slutet av årskurs 3- Andelen elever med extra anpassningar har minskat från januari 2015 till juni Processen Med jämna mellanrum kartlägger vi elevernas läsutveckling, med hjälp av materialet God läsutveckling (åk 3), och utifrån resultatet planeras den fortsatta undervisningen för gruppen och individen. Vid inköp av nya läromedel för berörda lärare en dialog tillsammans kring kunskapskrav och centralt innehåll. Vi ska fokusera ytterligare på kunskapskraven genom att analysera dem tillsammans och därefter planera och diskutera undervisningen gemensamt. Vi sätter upp tydliga individuella mål (IUP) tillsammans med elever och föräldrar. Vi använder oss av kommunens gemensamma planer för läs- och skrivutveckling samt matematik. Kunskapskraven och förmågorna (Big Five) förmedlas vid genomgångar och samtal. Vi varierar och anpassar undervisning och material. På fritids väcker vi barnens nyfikenhet och lust att lära genom organiserade aktiviteter. Vi använder vardagsmatematik i fritidsverksamheten. Vi använder praktisk matematik i slöjdundervisningen.

10 (17) Vi arbetar för att alla elever ska utveckla sin förmåga maximalt genom att individualisera. Alla klasser arbetar med gemensam problemlösning för att ge eleverna verktyg och därigenom stärka sin tilltro till sin matematiska förmåga. Vi anpassar krav och förväntningar utifrån varje elev och tar riktning på nästa steg. Alla klasser deltar i Kängurutävlingen Som en del av matematikundervisningen använder vi oss av självbedömning och utvärdering som finns i läromedlet. Dessa sparas som underlag inför utvecklingssamtalen. Nationella prov och betygssättning diskuteras, vid behov, i lärargruppen. Avstämning sker i samband med utvecklingssamtal. Vi dokumenterar i skriftliga omdömen och IUP. Avstämning under året med bedömning av resultat och analys Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra

11 (17) 5. Läroplansmål Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen (LGR11). I slutet av läsåret har: Eleverna tagit personligt ansvar för sin arbetsmiljö såväl i skolan som på fritids. Eleverna har själva lett, utifrån sin förmåga, sina egna utvecklingssamtal. Alla elever har arbetat i formella demokratiska former. Alla elever har haft möjlighet att påverka undervisningen. Processen Vi instruerar och handleder eleverna inför utvecklingssamtalet samt tillhandhåller nödvändiga dokument. Mentor/klasslärare är ansvariga för att, i god tid, meddela fritids och alla undervisande lärare tiderna för utvecklingssamtal så att alla hinner ta fram underlaget. Vi arbetar för att eleverna ska ta ansvar för sina saker och skolans/fritids material. Alla klasser jobbar, varje vecka, i någon form med utvärdering av sin skolsituation. Vi har klassråd minst en gång i månaden. Vi har en gemensam rutin för klassrådet. Vi har elevråd ca en gång i månaden. Alla elever ska ha deltagit på elevrådet, någon gång, under sin skoltid på Mullhyttans skola. Rektor ansvarar.

12 (17) Vid klassråd och elevråd förs protokoll som sparas som dokumentation. Två gånger per läsår träffas matrådet, som består av valda representanter från alla klasser. Avstämning under året med bedömning av resultat och analys Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra

13 (17) 6. Läroplansmål Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande (LGR11). Hundra procent av vårdnadshavarna har fått den information och den kontakten med skolan och fritids, de har rätt till, gällande deras barn. Föräldrar bjuds in till flera aktiviteter under läsåret. Vi har rutiner för att utbyta nödvändig information gällande elever mellan skola och hem Processen Vi skickar hem veckobrev i pappersform och/eller via mail samt lägger ut på hemsidan och familjewebben. Årskurs ett beskriver sin verksamhet genom en blogg. Vi skickar ut föräldraenkäten vecka 20, i reviderad version. Vi bjuder in till föräldramöte och utvecklingssamtal varje termin. Vi bjuder in föräldrar att delta i all daglig verksamhet samt extra aktiviteter som tillexempel öppet hus, friluftsdagar och luciafirande. Vi träffar regelbundet föräldrarepresentanter via Föreningen för hem och skola i Mullhyttan. Fritidspersonalen har kontinuerlig kontakt med vårdnadshavare vid lämning och hämtning av barnen. Varje vår bjuds alla vårdnadshavare till barn som ska börja förskoleklass till hösten in till ett informationsmöte där representanter från skola, fritids och Hem & skolastyrelsen finns med. Avstämning under året med bedömning av resultat och analys Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra

14 (17) 7. Läroplansmål Övergång och samverkan Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet (LGR11). Berörda pedagoger följer kommunens planer gällande övergångar. Rektor ansvarar för att planerna blir kända och följda. Två gånger per termin träffas all personal från fritids och skola. Inför övergångar deltar alla elever i tvärgruppsverksamhet. Vi ska arbeta för att handlingsplanen för övergång mellan åk 6-7 revideras. Processen Fadderverksamhet Inför övergångar deltar alla elever i tvärgruppsverksamhet. Rektor initierar att ansvariga pedagoger i åk 6 och blivande åk 7 träffas och reviderar handlingsplanen för övergång mellan åk 6-7. Bollfestival och nästan sjuor i åk 6. Idrottslärare ansvarar. Rektor ska tillhandahålla planerna för övergångar till berörda pedagoger. Överlämningssamtal med berörda pedagoger utifrån kommunens planer. Grupp med 5-åringar från förskolan bjuds in att vara delaktiga i t.ex. Minimarken. Alla berörda pedagoger utvärderar hur överlämningar har fungerat. Rektor ansvarig. Vi planerar att ett par gånger per termin (fr.o.m. vårterminen) stänger fritids kl (samma dag som förskolan) för att all personal på fritids och skolan ska kunna ha en gemensam konferens och APT. Avstämning görs en gång i halvåret. Avstämning under året med bedömning av resultat och analys Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra

15 (17) 8. Läroplansmål Skolan och omvärlden Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt (LGR11). Alla elever har under läsåret tagit del av närsamhället och dess arbets-, föreningsoch/eller kulturliv. Processen Exempel på aktiviteter: Författarbesök åk 2 och 5 Åk 2 och 5 besöker ortens ICA butik med temat frukt Studiebesök vid Kvarngården Besök av olika yrkesgrupper som finns i vår närhet, som polis, sjukvårdspersonal Vi använder föräldrarna som resurs Lantgårdsbesök Skolans elever röstar i WCP (The World Childrens Price for the Rights of the Child) Prao i åk 6 Adventssamling i Svenska Kyrkan Studiebesök i Svenska kyrkan Studiebesök hos ex. Mullhyttans cykel och sågservice, B.R.A, Förskolan, Riseberga kloster, Nobelmuseet Besök av Nerikes Brandkår i åk 6 Alla klasser besöker Naturskolan i Sixtorp. Teater för åk F-6 Skapande skola Resa till Forntidsbyn åk 3 Biblioteksbesök i Fjugesta Förskoleklass och åk 4 får besök av tandsköterska Fritids har rutiner som medför att elevernas deltagande i kultur- och föreningsliv efter skoltid underlättas ex. förstärkt mellanmål.

16 (17) Avstämning under året med bedömning av resultat och analys Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra

17 (17) 9. Läroplansmål Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg (LGR11). Eleverna i årskurs 3-6 har kännedom om kunskapskraven och har sett exempel på elevarbeten på olika nivåer. Inför betygssättning genomförs enskilda samtal med varje elev. Processen Alla pedagoger presenterar och visar exempel på vad kunskapskraven innebär. Eleverna får kännedom om kunskapskraven därför att de aktualiseras regelbundet i undervisningen samt vid utvecklingssamtal. Betygssättande lärare genomför enskilda samtal med eleverna i åk. 6 i samband med betygssättningen. Nationella prov och betygssättning diskuteras i lärargrupp/ämnesgrupper i kommunen. Avstämning under året med bedömning av resultat och analys Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra