Stress i gymnasieskola. Aleksander Perski, Karin Schraml, Giorgio Grossi, Irena Makower Stressforskningsinstitut, Stockholms Universitet

Relevanta dokument
Pluggstress och livsstress det senaste från stressforskningen. Aleksander Perski Stressforskningsinstitutet,SU

VÄLKOMNA! Norrmalms stadsdelsförvaltning The Capital of Scandinavia

INFORMATION FRÅN TRESTADSSTUDIEN UNGDOMAR OCH SÖMN

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Stressforskningsinstitutet Besök oss på

Burnout in parents of chronically ill children

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Folkhälsa Fakta i korthet

Våga slarva. En föreläsning om perfektionistbeteende. Ola Olefeldt Kurator, Studenthälsan STUDENTHÄLSAN

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

K Hur ser de t ut för dig?

Från sömnlös till utsövd

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Från sömnlös till utsövd

SALA KOM~A. Svar på motion om att införa meditationjmindfulness till elever. Ink I 4. KOMMUNSTYRELSEN Per-Olov Rapp

Acceptans - i hälsans tjänst! / Docent Giorgio Grossi, Stressforskningsinstitutet 1

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum Motion om att införa meditationjmindfulness till elever

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar.

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Stress och hanteringsstrategier leg. Psykolog Therése Blomqvist

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

Intervention mot stress i gymnasiet En slutrapport avseende projektet FP308 för Länsförsäkringars Forskningsfond

aldrig sällan ibland ofta mycket ofta (1) - Hur ofta besväras du av huvudvärk

Till Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

28-dagars Medveten andningsträning

Om mig Snabbrapport år 8. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Samtal om livet - Enkät vid start

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Om mig Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Hälsofrågor i årskurs 7

Om mig. Länsrapport

För alla En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd :01:53

Skolbarns psykiska hälsa Nationella mätningen ht 2009

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Stockholmsenkäten 2014

Kvartalsenkät Mars 2013

SÖNDAGSÅNGEST.SE 23 MARS 2015

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

Karolinska Exhaustion Scale

Utvärdering av tyngdtäcke

Liv och hälsa ung Särskolan 2017

Livsstilsguide. Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Behandlingsguide Sov gott!

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Utvärdering av tyngdtäcke

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Till lärarna! Uppföljning i klasserna 6 och 9

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Om mig. Metod och resultat

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Hälsofrågor i Gymnasiet

Vanliga sömnproblem hos barn. Vanliga orsaker 2. Vanliga orsaker 1. Generella interventioner för barn. Sökorsaker

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Motivation till hälsa

Hälsosamtalsenkät. regiongavleborg.se. Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund.

Stark på insidan! Metoder för att främja ungas psykiska hälsa

Hälsofrågor i årskurs 4

Copyright 2007 Team Lars Massage

Välkomna! Ungas psykiska hälsa

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE

LIV & HÄLSA UNG Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors

Hur mår barn och unga i Skåne?

En undersökning av samiska ungdomars hälsa och levnadsvillkor.

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I ÅRSKURS 7

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsotest. Namn: Telefon: Datum: /

Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

Psykisk ohälsa, år - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen

LUPP om Trygghet och hälsa

EXEMPELTEXTER SKRIVA D

Föräldrakväll åk Välkommen. Program

Tips från forskaren Sömn

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Plugga och må bra. Samtidigt.

LUPP med fokus Osbeck

Att vara ung i Hylte kommun

Stress! BellaStensnäs Leg. psykolog

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Hälsoenkäter bland elever årskurs 7, Norrbotten år 2002

Transkript:

Stress i gymnasieskola Aleksander Perski, Karin Schraml, Giorgio Grossi, Irena Makower Stressforskningsinstitut, Stockholms Universitet

Statens Folkhälsoinstitut. Svenska skolbarns hälsovanor 21/2 och 25/6. SOU 21:55. Barns och ungdomars välfärd. SOU 26:77. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa. Socialstyrelsen. Folkhälsorapport 29 Skolverket. Attityder till skolan 29 Kungliga vetenskapsakademien. Barns & ungdomars psykiska hälsa i Sverige 21 SBU. Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn 21 Stressforskningsinstitut, SU

Lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest Proc ent Kvinnor Procent Män 35 35 3 25 2 3 25 2 1988/89 2/1 24/5 15 15 1 1 5 5 16-24 år 25-44 Stressforskningsinstitut, år 45-64 år SU 65-84 år 16-24 år 25-44 år 45-64 år 65-84 år

Besvär med sömnen Procent Kvinnor Procent Män 45 45 4 35 3 25 4 35 3 25 1988/89 2/1 24/5 2 2 15 15 1 1 5 5 16-24 år 25-44 år 45-64 år 65-84 år Stressforskningsinstitut, SU 16-24 år 25-44 år 45-64 år 65-84 år

Andelen (procent) som uppger att de trötta på morgonen, på dagen och på kvällen (dvs. ständigt trötta) bland kvinnor respektive män i fyra åldersgrupper 16 84 år, åren 1988 1989, 2 21 och 24 25 Ständigt trötta Procent Kvinnor Procent Män 2 2 18 16 14 12 18 16 14 12 1988/89 2/1 24/5 1 8 1 8 6 6 4 4 2 2 16-24 år 25-44 år 45-64 år 65-84 år 16-24 år 25-44 år 45-64 år 65-84 år Stressforskningsinstitut, SU

Förändring (procentenhet) av andelen kvinnor och män i fyra åldersgrupper som har minst ett av besvären: Svår värk i nacke eller skuldror; Trött för jämnan; Lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, åren 1988 1989 och 1994 25 Förändring av stressrelaterat besvär i olika åldrar Procentenhet Kvinnor Procentenhet Män 25 2 15 1 16-24 år 25-44 år 45-64 år 65-84 år 25 2 15 1 5 5-5 Stressforskningsinstitut, SU 1988 1991 1994 1997 2 23-5 1988 1991 1994 1997 2 23

Stressforskningsinstitut, SU SCB-BARN ULF 211

Stressforskningsinstitut, SU SCB-Barn ULF 211

Kartläggning och intervention 3 skolor Interventionen riktar sig mot eleverna i årskurs 1 i tre gymnasieskolor (Hersby, Gångsättra, Blakeberg). I början av år 29 informerar vi elever och föräldrar (2 föreläsningar). Vi genomför kartläggningar av stress, psykiskt välmående och livsstil med en enkätinsamling Vi genomför programmet: Individuell kognitiv terapi för elever med kroniska stress problem Stress/sömn workshop för hög stress gruppen, hälften kontroll Stress/sömn undervisning i Idrott och hälsa och Biologi i 3 klasser, 3 klasser kontroll alla elever Mindre fysiologisk studie Stressforskningsinstitut, SU

Studie 1 Stress bland 16-åringar (n=34) Syftet med studien var (1) Kartlägga förekomsten av stressymptom (2) Förstå vilka faktorer bidrar till stress (3) Kartlägga eventuella könsskillnader Stressforskningsinstitut, SU

Här nedanför beskriver vi ett antal tills tånd som var och en kan uppleva då och då. Var god och fyll i, i viken mån dessa upplevelser vanligtvis förekommer hos dig under Shirom-Melamed större delen av din dagtid. utmattninsformulär 1. Jag känner mig trött. 2. Jag känner mig pigg. 3. Jag känner mig fysiskt utmattad. 4. Jag känner att jag har fått nog. 5. Jag känner mig full av energi. 6. Mina batterier är uttömda. 7. Jag känner mig alert. 8. Jag känner mig utbränd. 212-9-18 Aleksander Perski, docent, fil.dr., Stressforskningsinstitutet aleksander.perski@stressforskning.su.se 11

9. Jag känner mig mentalt trött. 1. Jag känner att jag inte orkar gå upp på morgonen. 11. Jag känner mig aktiv. 12. Jag känner mig dåsig. 13. Jag är spänd. 14. Jag känner mig avspänd. 15. Jag känner mig rastlös. 16. Jag känner en s tark inre spänning. 17. Jag känner mig för trött för att tänka. 18. Jag har svårt att koncentrera mig. 19. Jag känner mig trögtänkt. 2. Jag kan inte tänka klart. 21. Det är svårt för mig att tänka på komplicerade saker 22. Jag känner mig s plittrad i huvudet. 212-9-18 Aleksander Perski, docent, fil.dr., Stressforskningsinstitutet aleksander.perski@stressforskning.su.se 12

Resultat 33% av elever har stressnivå över 4 i SMBM hög stress grupp. 8% av elever har stressnivå över 5 (som patienterna I Stressmottagningen) kroniskstress grupp. Flickor raporterar mera stress, högre krav, mera sömnproblem och högre prestationsbaserat självkänsla. Stressforskningsinstitut, SU

45 4 35 3 25 2 15 1 5 Stress Upplevd stress (%),8 3,3 6,8 25,5 36,4 42,5 41 24,8 aldrig sällan ibland för det mesta 15,2 3,9 alltid flickor pojkar missing 212-9-18 Aleksander Perski, docent, fil.dr., Stressforskningsinstitutet aleksander.perski@stressforskning.su.se 14

Ont i magen (%) 5 4 42,5 41,7 45,8 32,6 flickor pojkar 3 2 1 15,2 9,2 6,1 2,6 aldrig sällan ibland för det mesta 4,5 alltid missing 212-9-18 Aleksander Perski, docent, fil.dr., Stressforskningsinstitutet aleksander.perski@stressforskning.su.se 15

Ont i huvudet (%) 6 5 54,2 flickor pojkar 4 34,1 39,4 3 2 17,1 19,6 14,4 1 6,1 7,2 aldrig sällan ibland för det mesta 6,1 alltid 1,3 missing 212-9-18 Aleksander Perski, docent, fil.dr., Stressforskningsinstitutet aleksander.perski@stressforskning.su.se 16

Huvudvärkstabletter (%) flickor pojkar 45 4 35 38,6 33,3 39,9 42,5 3 25 2 15 1 15,2 18,7 8,3 5 2,7 aldrig sällan ibland för det mesta,8,7 alltid missing 212-9-18 Aleksander Perski, docent, fil.dr., Stressforskningsinstitutet aleksander.perski@stressforskning.su.se 17

5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Sovtid - könsfördelning (%) flickor pojkar 46,4 41 38,6 36,6 12,1 11,1 4,5 2,6 h<6 6 h<7 7 h<8 h 8 212-9-18 Aleksander Perski, docent, fil.dr., Stressforskningsinstitutet aleksander.perski@stressforskning.su.se 18

5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 15,2 2,3 41 44,5 25,8 Sömnkvalitet (%) 21, mycket bra ganska bra varken bra eller dålig 12,1 12,4 6,1 flickor pojkar ganska dålig mycket dålig missing 2 212-9-18 Aleksander Perski, docent, fil.dr., Stressforskningsinstitutet aleksander.perski@stressforskning.su.se 19

5 4 43,9 4,9 Tillräcklig sömn (%) 37,9 33 flickor pojkar 3 2 14,4 1 3,8 9,2 ja, definitivt tillräckligt ja, i stort sett tillräckligt nej, något otillräckligt 6,8 7,6 nej, klart otillräckligt 2,6 nej, långt ifran tillräckligt missing 212-9-18 Aleksander Perski, docent, fil.dr., Stressforskningsinstitutet aleksander.perski@stressforskning.su.se 2

Motion på fritiden (%) flickor pokjar 5 4 39,5 37,4 34,1 3 28,1 2 1 11,4 9,2 16,5 2,5,8 2,6,7 nästan ingen sällan motion lätt motion ordentlig motion hård träning missing motion alls 212-9-18 Aleksander Perski, docent, fil.dr., Stressforskningsinstitutet aleksander.perski@stressforskning.su.se 21

5 Tid för sport och hobbys (%) flickor pojkar 4 4,6 36,4 39,2 3 22 28,8 2 12,4 12,9 1 6,5 1,3 tillräcklig i stort sett tillräcklig något för lite alldeles för lite missing 212-9-18 Aleksander Perski, docent, fil.dr., Stressforskningsinstitutet aleksander.perski@stressforskning.su.se 22

Umgänge med vänner (%) flickor pojkar 5 4 39,2 4,2 3 28,8 31,8 27,8 2 18,9 1 7,6 4,6 1,5 tillräcklig i stort sett något för lite alldeles för missing tillräcklig lite 212-9-18 Aleksander Perski, docent, fil.dr., Stressforskningsinstitutet aleksander.perski@stressforskning.su.se 23

Umgänge med vänner (%) flickor pojkar 5 4 39,2 4,2 3 28,8 31,8 27,8 2 18,9 1 7,6 4,6 1,5 tillräcklig i stort sett något för lite alldeles för missing tillräcklig lite 212-9-18 Aleksander Perski, docent, fil.dr., Stressforskningsinstitutet aleksander.perski@stressforskning.su.se 24

8 7 68,2 71,9 Hoppa över lunch (%) flickor pojkar 6 5 4 3 2 1 mer sällan el. aldrig 19,7 19,6 någon gång i månaden 7,6 6,5 en gång i veckan 4,5 2 flera gånger i veckan varje dag missing 212-9-18 Aleksander Perski, docent, fil.dr., Stressforskningsinstitutet aleksander.perski@stressforskning.su.se 25

Alkohol (%) 6 5 5,4 flickor pojkar 4 34,1 37,9 32 3 23,6 2 15 1 4,6 2,7 mer sällan någon gång en gång i flera gånger varje dag missing el. aldrig i månaden veckan i veckan 212-9-18 Aleksander Perski, docent, fil.dr., Stressforskningsinstitutet aleksander.perski@stressforskning.su.se 26

Röka, snusa (%) 8 7 73,2 71,3 flickor pojkar 6 5 4 3 2 1 mer sällan el. aldrig 12,9 1,5 någon gång i månaden 6,1 7,2 en gång i veckan 7,6 7,2 flera gånger i veckan 2,3 2 varje dag missing 212-9-18 Aleksander Perski, docent, fil.dr., Stressforskningsinstitutet aleksander.perski@stressforskning.su.se 27

Läxläsning per veckodag (%) Läxor Läxläsning per helgdag (%) 9 8 7 6 5 4 3 2 1 12,9 35,3 78 61,4 7,6 <1h 1h - 3h >3h flickor pojkar 1,9 8 7 6 5 4 3 2 1 66,7 flickor pojkar 55,5 39,9 19,7 1,6 3,9 <1h 1h - 3h >3h 212-9-18 Aleksander Perski, docent, fil.dr., Stressforskningsinstitutet aleksander.perski@stressforskning.su.se 28

Ett försök att förklara utmattning Global självkänsla Sömnsvårigheter Upplevd stress Dåliga matvanor = 67.7% Höga krav Låg kontroll Ej förklarad = 32.3% 212-9-18 Aleksander Perski, docent, fil.dr., Stressforskningsinstitutet aleksander.perski@stressforskning.su.se 29

Studie 2 Samband mellan kronisk stress och slutbetygen Longitudinell studie, n=295 t1 Årskurs 1 t2 Årskurs 3 stress symptom stress symptom slutbetyg Stressforskningsinstitut, SU

Stress vid årskus 1 och vid årskurs 3 samband med slutbetygen t1 t2 Grades Group 1 no stress no stress 17,3 Group 2 stress no stress 16,97 Group 3 no stress stress 17,17 Group 4 stress stress 15,56 Post hoc signif.diff. between gr 1 and gr 4 and gr 3 and gr 4 (F=4,749, df=268, p=.3). Stressforskningsinstitut, SU

Betyg vid studenten

Studie 4. - Utvärdering av interventioner 29: Workshops för elever med hög stress 29-21 Individuell KBT med elever med kronisk stress 21: Stress undervisning för alla Stressforskningsinstitut, SU

Stressintervention i gymnasieskolor 212-9-18 Aleksander Perski, docent, fil.dr., Stressforskningsinstitutet aleksander.perski@stressforskning.su.se 34

Interventionsprojektet Vi lär ut kognitiv-beteende terapeutiska verktyg som ska hjälpa till att förbättra elevernas stresshanteringsstrategier och därmed minska förekomsten av utmattningssymptom som medför en ökad risk för tung ohälsa och sämre betyg: Fokus på att lära in ett adekvat sätt att bemöta och hantera inre och yttre krav Öka elevernas självkänsla Öka livskompetensen 212-9-18 Aleksander Perski, docent, fil.dr., Stressforskningsinstitutet aleksander.perski@stressforskning.su.se 35

Utveckling av maualer/program KBT behandlingsmanual för hög stress/låg självkänsla elever Workshopprogram för elever med höga stress nivåer Undervisningprogram (1 lektioner) om stress/sömn/självkänsla Utbildningsmaterial för skolmentorer i självkänsla Stressforskningsinstitut, SU

Intervention stress workshop Varje interventionsgrupp arbetar med två KBTterapeuter vid 1 tillfällen (2 timmar per gång). För att utvärdera effekten av interventionen svarar både interventions- och kontrollgruppen återigen på enkät efter avslutad intervention. För att utvärdera stabiliteten av interventionseffekten gör vi en uppföljning efter ett år. 212-9-18 Aleksander Perski, docent, fil.dr., Stressforskningsinstitutet aleksander.perski@stressforskning.su.se 37

Stresskola Stresshanteringskurs i 1 Workshops Träff 1 Karin Schraml & Giorgio Grossi kursledare

Träff 1 Lära känna din stress STORK blanketten S T O R K SITUATION TANKAR ORGANISM REAKTION KONSEKVENSER Vad har hänt? Vad tänker jag? Vad känner jag Vad gör jag? Vad händer då? (kropp & själ)? på kort sikt på lång sikt Stressforskningsinstitut, SU

Träff 2 - Acceptans bättre b än n flykt Stressforskningsinstitut, SU

Träff 2 - Acceptans bättre b än n flykt Regeln om världen utanför och innanför oss Lögndetektorn Tänk inte på siffrorna Rent och skitigt obehag Kvicksand Två volymknappar Stressforskningsinstitut, SU

Träff 3 Mål och värderingar Mål och värderingar Livskompassen Att möta sig själv som 9-åring Bussmetaforen Mål, handlingar och hinder Stressforskningsinstitut, SU

Träff 4 - Sömn och problemlösning Stressforskningsinstitut, SU

Träff 4 - Sömn Stressforskningsinstitut, SU Vår viktigaste källa till återhämtning Stor betydelse för bl.a. minne, koncentrationsförmåga och immunförsvaret Att sova dåligt då och då hör livet till och kroppen tar igen förlorad sömn nästkommande natt. Problematisk: långvarig sömnrubbning Planeringstid Störande tankar Attityden till sovandet Begränsa tiden i sängen

Träff 5 - Mindfulness och frikoppling från n språket Stressforskningsinstitut, SU

Träff 6 - Socialt samspel och kommunikation Stressforskningsinstitut, SU

Träff 6 - Socialt samspel och kommunikation - Kommunikationsstilar - Assertiveness - Jag-budskap - Att säga NEJ - Att ge feedback Stressforskningsinstitut, SU

Träff 7 Att förändra sina tankar Stressforskningsinstitut, SU

Träff 7 Att förändra sina tankar Tankefällor: Allt-eller intet - tänkande Att bortse från det positiva Känslomässigt tänkande Etikettering Katastroftänkande Mentalt filter Tankeläsning Övergeneralisering Personalisering Pliktpåståenden måste, borde, ska Stressforskningsinstitut, SU

Träff 8 - Prokrastinering Stressforskningsinstitut, SU

Träff 8 - Prokrastinering Min tidsschema Tänk Schweizerost! Använd även de minsta hålen i din tid för att sätta igång eller fortsätta med din uppgift! 5-minuters-teknik Skapa en tidsschema Gör det bara! Stressforskningsinstitut, SU Småstegsprincipen dela upp den store jobbiga uppgiften i små steg (delmål på vägen)

Träff 9 -Självkänsla Stressforskningsinstitut, SU

Träff 9 -Självkänsla Prestationsbaserad och relationsbaserad självkänsla Tankefällor för att trycka ner sig själv Väga testa någonting nytt Positiv dagbok Stressforskningsinstitut, SU

Träff 1 - Att gåg vidare påp egen hand Stressforskningsinstitut, SU

Slutsatser Svårt att ändra stress-nivån i hela skolan! skolan återspeglar samhälle Kort individuell KBT med hög-risk elever fungerar utmärkt Fokus på avslappningstekniker, andnings- och meditationsövningar borde breddas i gymnastikundervisningen. Insatser var väldigt populära och uppskattade bland eleverna. 212-9-18 Aleksander Perski, docent, fil.dr., Stressforskningsinstitutet aleksander.perski@stressforskning.su.se 55

Studie 5 Elever-föräldrar stress Samma frågeformulär ifylls av föräldrar (n=136) SMBM (stressymtom) korr=.252 p<.3 Grundläggande självkänsla korr=.171 p<.46 1% av föräldrar har höga stressnivåer, 2% av elever Stressforskningsinstitut, SU

www.duktighet.se www.duktighet.se