Svenska institutet (SI) Budgetunderlag 2012-2014

Svenska institutet (SI) Budgetunderlag 2012-2014 Fastställd av SI:s generaldirektör 2011-03-01, dnr 552/2011

2 Innehållsförteckning Inledning Svenska institutets uppdrag 3 Övergripande utveckling av verksamheten och resultat 5 Verksamhetsförslag Övergripande inriktning och utgångspunkter 2012-2014 7 Utgiftsområde 5: Internationell samverkan 11 Utgiftsområde 7: Internationellt bistånd 25 Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning 34 Budgetförslag 39 Bilagor 40

3 Inledning Svenska institutets uppdrag Svenska institutet ska på uppdrag av regeringen bidra till att Sverige genom ökad internationell samverkan kan nå internationella mål inom en rad nyckelområden. Uppdragen spänner över utrikes-, bistånds- och utbildningspolitik och verksamheten berör områden som kultur och samhälle, utbildning och forskning, näringsliv och innovation, samt demokrati och global utveckling. Svenska institutets verksamhet bedrivs inom ramen för offentlig diplomati att förstå, informera, påverka och bygga upp relationer med allmänhet och kultur-, samhälls-, utbildnings- och näringsliv i andra länder. Genom strategisk kommunikation och relationsskapande verksamhet ska kännedomen om och förtroendet för Sverige öka, internationella nätverk etableras och en positiv miljö skapas för förverkligande av svenska internationella målsättningar. SI arbetar som en tydlig representant för Sverige, svenska kompetenser, värden och erfarenheter utomlands i nära samarbete med de svenska utlandsmyndigheterna och med hjälp av svenska och utländska samarbetsparter. Svenska institutet är en aktör och ett kompetenscentrum i arbetet med omvärldens Sverigebild samt inom interkulturell kommunikation. Om Sverige har omedelbara, relevanta och positiva associationer och utvecklade nätverk i omvärlden blir det lättare för svensk internationell politik att få genomslag, för svenska företag att göra affärer och för svensk kultur att nå spridning. Det blir enklare för Sverige att delta i det internationella samarbetet och föra en dialog med omvärlden om framtidens möjligheter och utmaningar. I arbetet med att öka intresset och förtroendet för Sverige, svenska kompetenser och värden samt att skapa relationer och nätverk med nyckelpersoner och påverka olika grupper inom olika prioriterade områden är kännedom, goodwill och relation de nyckelbegrepp som SI utgår ifrån när verksamheten planeras, genomförs och utvärderas. I skapandet av starka internationella samarbeten, nätverk och relationer så är kännedom, förtroende och intresse av avgörande betydelse. Utan kännedom om Sverige ingen goodwill, och utan goodwill blir i sin tur intresset svagt för att samarbeta och behålla kontakten. Inom utvecklingsoch reformsamarbetet så är sambandet mellan kännedom, förtroende/intresse och relation för Sverige, svenska kompetenser och värderingar (inom områden som, demokrati, yttrandefrihet, mänskliga rättigheter, hållbarhet, good governance etc.) också av central betydelse. Fokus ligger här på utveckling och behov i samarbetsländerna, samt betydelsen av att stärka kapacitet och viktiga kompetenser, värderingar samt samarbetsparternas ställning med hjälp av svenska erfarenheter, samarbetsparter, nätverk samt genom ett gemensamt lärande. SI gör detta genom att öka kunskapen om och intresset för demokrati. mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och hållbarhet samt genom att erbjuda samarbetsparterna verktyg för hur man praktiskt kan arbeta med dessa frågor inom media, kultur, utbildning, etc. liksom tillgång till internationella nätverk. Sverige och globaliseringen Globaliseringen innebär att världen krymper och traditionella gränser suddas ut. Den internationella ekonomin integreras i allt högre grad genom handel, investeringar och spridning av teknik. Världens länder blir också alltmer sammanflätade genom kommunikation, migration och resande. Överallt ökar länder sina ansträngningar för att synas på världsscenen, ta marknadsandelar och bygga relationer och samarbeten med omvärlden. Konkurrensen om uppmärksamhet, kontakter och talang blir allt skarpare. Att världen krymper och i snabb takt innebär också att konflikter och förtryck i andra delar av världen i högre grad påverkar oss. För Sverige blir hela världen ett närområde där händelser också på platser långt bort har direkta konsekvenser för vår vardag. Behovet av dialog, utbyte och samarbete med nya samarbetsparter ökar. Inte minst inom miljö- och hållbarhetsfrågor.

4 Globaliseringen leder dock inte enbart till ökade spänningar och konkurrens utan också till ett alltmer internationellt samarbete på alla samhällsnivåer. Den kan också om den hanteras rätt ge betydande förutsättningar till att minska fattigdom, hunger och hopplöshet. Liksom den kan bidra till att gränslösa idéer om mänskliga rättigheter och demokrati sprids och att individer runt om i världen ges nya möjligheter att påverka sina liv. Den kan också öka förutsättningarna för att världens folk samlar sig till samordnade insatser för en hållbar utveckling. Utvecklingen har långtgående effekter för Sverige och förutsättningarna för vår framtida utveckling, säkerhet och välfärd. Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och vårt stora omvärldsberoende ställer höga krav på Sveriges förmåga att kunna möta globaliseringens utmaningar. Vi har idag en stark ställning som ett framtidsinriktat, öppet och engagerat land med komparativa styrkor inom ett flertal nyckelområden. Det finns därför möjligheter att kunna dra fördel av den globala utvecklingen. Men detta förutsätter en tydlig global närvaro och en aktiv och bred internationell samverkan. Få andra myndigheter har en så övergripande och bred internationell verksamhet i Sveriges globala engagemang och i att främja utveckling i Sverige och våra samarbetsländer. Under 2010 genomförde eller gav SI stöd till utbyte med 124 länder och bedrev ett informationsarbete som nått över 220 länder. SI:s uppgift är tydlig, att bidra till att skapa förutsättningar för att Sverige ska kunna dra nytta av globaliseringens möjligheter och möta dess utmaningar, och att Sverige kan bidra till en hållbar global utveckling i samarbete med andra länder.

5 Övergripande utveckling av verksamhet och resultat Globaliseringen gör Svenska institutets uppdrag allt viktigare, och ändrar samtidigt förutsättningarna för SI:s verksamhet i grunden. För att möta den nya tidens möjligheter och utmaningar har myndigheten under de senaste åren befunnit sig i stark utveckling. Målet är att SI ska vara analys- och strategistyrt samt tydligare prioritera och samverka. Under 2010 gick arbetet med utvecklingen av det interna verksamhets- och ledningsstödet vidare. Verksamhets- och budgetuppföljningen samordnades i än högre grad och samverkan mellan kommunikation, evenemang, studie- och mediebesök, utbytesverksamhet, stipendier och svenskundervisning blir allt tydligare. Samtidigt genomgick verksamhetens innehåll en betydande utveckling, inte minst i arbetet med sociala medier, nya utbytesformer och nytt innehåll. De senaste årens geografiska och tematiska prioriteringar började under året ses över och ska under 2011 utvecklas vidare inför de kommande åren. Sammantaget överträffar det övergripande resultatet 2009 års verksamhet på många områden. Under 2010 genomförde eller gav SI stöd till utbyte med inte mindre än 124 länder och bedrev ett informationsarbete som nådde över 220 länder. SI beräknas sammanlagt ha nått cirka 347,5 miljoner människor, en beräkning som antagligen ligger betydligt i underkant då endast en del av SI:s mediearbete kan följas upp. Inom de delar där resultatet är lägre finns oftast också en koppling till fluktuationer i uppdrag och budget från tidigare år eller hur mätningen av uppföljningen har genomförts. Att under ett år nå ut till 347,5 miljoner människor utomlands har stor betydelse för omvärldens Sverigebild och för att föra fram kompetenser, erfarenheter och värden internationellt. Det har också betydelse för att bygga samarbeten, nätverk och långsiktiga relationer inom en lång rad nyckelområden. Kontakterna har dessutom en mångfaldigande effekt, både över tid och i räckvidd. Idéer, information och upplevelser som förmedlas via ett utbyte stannar inte enbart hos mottagaren utan förs vidare in i deras nätverk, både på kort och på lång sikt. Att skapa ringar på vattnet på rätt platser och inom rätt nätverk blir därmed av avgörande betydelse. Särskilt stor effekt får det när SI når en särskilt opinionsbildande målgrupp. Övergripande resultat Under 2010 har SI:s verksamhet sammanlagt nått ut till ett stort antal människor i omvärlden genom: Direkta utbyten cirka 97 500 (stipendier, utbytesprogram, svenskundervisning etc.). (2009: 62 500, 2008: 53 000). Egna kanaler cirka 7,2 miljoner besök (evenemang, digital kommunikation etc.). (2009: 8,8 miljoner, 2008: 10,3). Andra kanaler cirka 925,2 miljoner kontakter/exponeringstillfällen via media (2009: 938,7 miljoner, 2008: 500 miljoner) varav 340,2 miljoner uppskattas ha läst och tagit till sig informationen. Uppdelat på SI:s olika verksamheter: Evenemang: 1 627 SI-evenemang (2009: 1 424, 2008: 1 200) har nått cirka 1,1 miljoner besökare (2009: cirka 3,5 miljoner, 2008: cirka 1 miljon). Kommunikation: 5,5 miljoner besök (2009: 4,1 miljoner, 2008: 8,3 miljoner) och 17,2 miljoner sidvisningar (2009: 17,1 miljoner, 2008:37 miljoner) har gjorts på SI:s webbplatser och digitala tjänster. Under året har 104 SI-titlar (2009: 88, 2008: 36) getts ut på sammanlagt 16 språk (2009: 28, 2008: 10). Sammantaget har cirka 329 000 trycksaker/informationsmaterial (2009: 600 000, 2008: 340 000) distribuerats och beräknas ha nått ut till cirka 658 000 personer i omvärlden (2009: 1,2 miljoner, 2008: 680 000). Media: 360 utländska journalister och experter (2009: 451, 2008: 256) har bjudits in till Sverige inom ramen för 90 medie- och expertbesök (2009: 80, 2008: 55) vilket tillsammans med evenemang som SI arrangerat eller stött har genererat 4 747 medieinslag (2009: 1 450, 2008: 2 100) som samlats in och analyserats. Inslagen har haft en räckvidd på cirka 925,2 miljoner enskilda kontakter/exponeringstillfällen (2009: 938,7 miljoner, 2008: 500 miljoner). Det motsvarande ett annonsvärde på över 200 miljoner kronor (2009: 111,5 miljoner kronor, 2008: 115 miljoner kronor).

6 Genom mer djupgående utbyten med prioriterade nyckelpersoner: Stipendiater och alumnverksamhet: 1 305 utländska nyckelpersoner (2009: 1 928, 2008: 1 296) har deltagit i SI:s stipendieprogram. 11 451 tidigare studenter/stipendiater (2009: 8 000, 2008: 2 000) var medlemmar i SI:s alumnverksamhet. Ledarskapsprogram: 105 unga ledande nyckelpersoner från utlandet (2009: 132, 2008: 63) och 17 svenska (2009: 13) har deltagit i SI:s olika ledarskapsprogram. Utbyten och bidrag: Genom bidrag har SI stött 298 projekt (2009: 233, 2008: 347) med 595 utländska samarbetsaktörer (2009: 1 468, 2008: 2 236) och 402 svenska (2009: 238, 2008: 1 542). Svenskundervisning: SI har gett stöd till 53 lektorer (2009: 43) och 31 858 studerande (2009: 50 588, 2008: 48 500) har fått stöd att studera svenska på 223 institutioner (2009: 216) i 40 länder (2009: 39). Utöver detta har 51 582 elever fått stöd att studera svenska på skolnivå i Finland samt 265 kursdeltagare har studerat svenska vid SI i Paris. Genom SI:s aktiviteterhar: 80 % av målgruppen fått en djupare och mer positiv bild av Sverige och svenska samarbetsparter. 89 % av målgruppen uppger att de genom SI:s aktiviteter fått ökat intresse för Sveriges hantering av miljö och CSR respektive för svensk vetenskap/utbildning. 90 % har fått ett ökat intresse för svensk kultur (mode, film, litteratur etc.). 92 % har blivit mer intresserade av svenska samhällsfrågor, såsom ett svenskt förhållningssätt till jämställdhet, yttrandefrihet och demokrati. 95 % har fått ett ökat intresse för svenskt näringsliv. Inom utvecklingssamarbetet uppger 91 % av målgrupperna att de genom SI:s aktiviteter fått ökat intresse för, verktyg, samt kompetens för att driva frågor som rör öppenhet, social utveckling, demokrati och mänskliga rättigheter. 92 % av målgrupper och samarbetsparter uppger i enkäter att de har varit nöjda eller mycket nöjda med SI:s tjänster, och 91 % av deltagarna/besökarna skulle rekommendera de aktiviteter SI arrangerat under året. Av de målgrupper och samarbetsparter, som deltagit i någon av SI:s mer relationsskapande aktiviteter (stipendier, utbytesprogram eller svenskundervisning) uppskattar: 72 % att de genom aktiviteten etablerat Sverigerelationer/ nätverk som de tror de kommer att använda och ha nytta över framöver. Av de som tillfrågats tre år efter avslutat program anger 82 % att de fortsatt har ett aktivt nätverk med svenska aktörer. Samtliga som tillfrågats efter tre år har deltagit i SI:s ledarskapsprogram. Inom utvecklingssamarbetet uppskattar 85 % att de etablerat framtida aktiva relationer/nätverk av stor be tydelse och som stärker förmågan att arbeta med demokrati, mänskliga rättigheter och hållbarhet. Ett år efter SI:s utbytesprogram är 70 % av deltagarna involverade i följdprojekt som renderats av programmen och 53 % är involverade i följdprojekt med svenska aktörer. *** I den uppskattade summeringen över SI:s räckvidd är det viktigt att dels förklara vad som räknas som kontakt/ exponeringstillfälle och dels skilja på de olika typerna av kontakterna. En kontakt är ett tillfälle där ett evenemang, en artikel i en tidning, en skrift o.s.v. möter en person. Det kan också vara när någon gör ett besök på en webbplats eller deltar i någon form av utbyte. SI:s möten och kontakter med omvärlden varierar i intensitet, både vad det gäller i nedlagda resurser och i hur nära kontakten kan anses vara. Kontakter via externa kanaler som till exempel via olika massmedier är den form som kan anses ha störst räckvidd men samtidigt ha lägst intensitet. Kontakter via egna kanaler som till exempel via SI:s digitala kanaler och egna trycksaker, har en något högre intensitet då de kräver mer resurser och då SI och Sverige blir tydligare som avsändare. De som tar del av dessa tjänster lägger också mer tid på att ta till sig det som lyfts fram. I den sista formen av kontakter, de som skapas i ett närmare utbyte till exempel via SI:s stipendieprogram, ledarskapsprogram och i svenskundervisningen är den typ som präglas av högst intensitet. Personerna lägger ner mer tid, ibland flera år och de besöker eller bor ofta i Sverige under en tid. Denna form av kontakter är också de mest resurskrävande, både i form av pengar och i den tid som läggs ner för att etablera dem. Det är det också viktigt att det når rätt personer och urvalet är därför av extra stor vikt.

7 Verksamhetsförslag Övergripande inriktning och utgångspunkter 2012-2014 För att få Svenska institutets globala verksamhet mer slagkraftig och för att arbeta mer långsiktigt har SI under se senaste åren strävat efter att samla insatserna där behovet och möjligheten att få effekt har bedömts vara som störst. SI har sedan 2006 haft tydliga tematiska och geografiska prioriteringar inom både Sverigefrämjandet och utvecklingssamarbetet. Under 2011 ska SI:s verksamhet och arbetssätt ses över och utvecklas vidare inför kommande år utifrån regeringens internationella prioriteringar i olika områden och regioner utomlands. I planeringen inför de närmsta åren ligger fokus på verksamhetsutveckling och på nya tematiska och geografiska prioriteringar. Under 2011 kommer SI:s prioriteringar att ses över inför en uppdaterad strategisk ansats under kommande år. För att uppfylla myndighetens uppdrag på bästa möjliga sätt bör SI prioritera, samverka, arbeta långsiktigt och samla insatserna där behoven och möjligheterna är som störst att få effekt i främjandet av relationer och samarbeten med omvärlden, samt i skapandet av kännedom, förtroende och intresse för Sverige, svenska kompetenser, värden och erfarenheter. Resurserna bör i så hög grad som möjligt prioriteras till de områden och platser där det är mest angeläget att främja Sveriges internationella ställning och bidrag till en hållbar global utveckling. Utvecklingen av SI:s strategiska kommunikation om Sverige har under de senaste åren varit stark med nya uppdrag och med lanseringen av en samlad strategi för att sätta Sverige på kartan inom ramen för den kommunikativa plattformen för Sverigebilden. SI:s presentationsprojekt har utvecklats och samordnats mer med övriga verksamheter och med nya samarbetspartners inom prioriterade områden. En ökad samordning med utlandsmyndigheter och främjandeorganisationerna har genomförts liksom en webbcentrering av verksamheten och satsning på nya digitala medier samt en nysatsning på att arbeta mot utländsk media. Utvecklingen inom den relationsskapande verksamheten har också under de senaste åren tagit ny fart med målet att förnya inriktningen och flytta fokus från att se stipendier, utbyte och svenskundervisning isolerat och mer koppla dessa insatser till de övergripande relationsskapande målet inom prioriterade områden och till arbetet inom den strategiska kommunikationen. Stipendieverksamheten har samordnats under ett varumärke, bidragsverksamheten kopplats till tydligare tematiska prioriteringar och SI:s strategiska kommunikation och den tekniska hanteringen går vidare för att öka effektivitet och service. Under 2012 fortsätter satsningarna på nya riktade ledarskapsprogram och ett aktivt nätverksbyggande och samarbetsfrämjande inom prioriterade områden. Samverkan med samarbetsparter i Sverige och utomlands har varit fortsatt intensiv, inte minst i kulturoch samhällslivet och utbildningssektorn. Under senare år har SI:s samverkan med näringslivet blivit alltmer tydlig. Det finns en rad naturliga samarbets- och kontaktytor som myndigheten kommer att undersöka och utveckla vidare under kommande åren inom ramen för offentlig-privat samverkan. Inte minst i de lokala presentationsprojekt som SI genomför i samarbete med utlandsmyndigheterna. Den framtida betydelsen för SI:s multilaterala samarbeten bör utvecklas inom ramen för Sveriges medlemskap i EU. Inte minst i SI:s verksamhet inom Östersjösamarbetet är denna av central betydelse liksom i reformsamarbetet i Östeuropa och i det Östliga partnerskapet. SI är sedan några år tillbaka medlem i nätverket European Union National Institutes for Culture (EUNIC), och ser inom detta nätverk möjligheter till nya samarbetsprojekt. SI ska också enligt regleringsbrevet söka samarbete inom EU för att

8 initiera och medverka i relevanta projekt, inte minst inom ramen för arbetet med kulturens roll i EU:s externa relationer. Nya länder och regioner ökar i betydelse för Sveriges internationella samverkan och utveckling. Gamla samarbetsparter får sällskap av nya dynamiska länder och världens geopolitiska och ekonomiska balans förändras i grunden. SI:s studier visar på ett angeläget behov av att öka insatserna i Asien, Mellanöstern och Afrika. SI ser det som nödvändigt att fortsätta öka ansträngningarna där kännedomen om Sverige är lägst och där svenska företag, svensk utbildning och svenskt kulturliv därför har den största utmaningen att etablera sig. Lågt förtroende hänger nära ihop med låg kännedom. Lågt intresse skapar hinder för att utveckla relationer och samarbeten. SI:s specialuppdrag inom främjandet av svenska intressen kan liknas vid att vara en förtrupp som tillsammans med utlandsmyndigheterna ska sätta Sverige, svenska kompetenser och värden på kartan. Först när kännedomen om landet har ökat kan övriga svenska aktörer samarbeta och främja investeringar, besök, export, etc. mer effektivt. Först när förtroendet för Sverige och svenska samarbetsparter är högt kan samarbeten och långsiktiga relationer skapas mer effektivt. SI:s verksamhet i Östersjöregionen är betydande för Sveriges relationer och position i ett strategiskt viktigt närområde. Under våren 2010 lät Utrikesdepartementet göra en översyn för att ta fram förslag på hur de medel som finns för Östersjösamarbetet under utgiftsområde 5 skulle kunna användas mer effektivt. SI genomförde på regeringens uppdrag en utredning om hur myndigheten kan inneha den samlade Östersjöverksamhet som i dag bedrivs på SI och på Sida Östersjöenheten. Förutsatt att regering och riksdag tar beslut om en integration, kommer denna att särskilt stå i fokus i SI:s verksamhet under de kommande åren. Den övergripande inriktningen för SI:s verksamhet inom det framtida Östersjösamarbetet förutses fortsatt vara tillväxt och hållbar utveckling i Östersjöregionen. Den befintliga verksamhetens inriktning ska utgöra en tydlig utgångspunkt för den kommande verksamheten. Samtidigt ska den nya verksamheten verka kompletterande i det svenska genomförandet av EU:s Östersjöstrategi, i de åtaganden som följer av det Östliga partnerskapet samt till det miljösamarbete med Ryssland, som finansieras över andra anslag och anslagsposter. En ny sammanslagen och integrerad Östersjöverksamhet utgår från det behov, men också de möjligheter, som idag finns att överbrygga gränserna och skillnaderna mellan EU-regionens länder och länderna i dess östliga grannskap, liksom mellan EU-strategin, det Östliga partnerskapet och ett närmare partnerskap med Ryssland. SI:s insatser handlar i hög grad om att hitta dessa gränsöverskridande kopplingar, att åstadkomma synergier i de satsningar och insatser som görs idag, och att främja integrationen i hela det vidare Östersjöområdet. För att SI så framgångsrikt som möjligt ska kunna genomföra det framtida uppdraget och bidra till synergier mellan EU:s Östersjöstrategi, det Östliga partnerskapet och ett fördjupat partnerskap med Ryssland behöver SI utveckla samverkansformerna med svenska och utländska aktörer. Svenska institutet arbetar redan idag som facilitator för vad som kan betecknas som aktörssamverkan inom biståndet och Östersjösamarbetet. I och med den föreslagna integrationen med Sida Östersjöenheten kommer den del av verksamheten som kan betecknas som aktörsamverkan att öka än mer i omfattning. Aktörssamverkan kan bedrivas inom många olika områden och avse olika typer av samarbeten såsom kultursamarbete, ekonomiskt samarbete, forskningssamarbete, institutionellt, kommunalt och regionalt samarbete samt samarbete mellan organisationer inom det civila samhället. Verksamhetsformen passar i hög grad SI:s uppdrag och verksamhet inom både Internationell samverkan och Internationellt bistånd. Under 2012 fortsätter SI att genomföra särskilda demokratiinsatser i Ryssland. Detta görs primärt inom områdena media och jämställdhet och i första hand mot nyckelaktörer i det nya användargenererade medielandskapet. Världen har under det senaste decenniet förändrats i grunden och det är idag svårt att tala om en tydlig utvecklad och en underutvecklad uppdelning av världens regioner och länder. Trots detta präglas SI:s verksamhet i hög grad av en fortsatt tudelning enligt detta mönster i fördelningen av resurser utanför utvecklingssamarbetet. Inom Sverigefrämjandet ligger betoningen fortsatt i hög grad på Europa och

9 Nordamerika även om SI under senare år lyckats prioritera upp viktiga BRIC-länder (Brasilien, Indien, Kina och Ryssland) inom utgiftsområdet. SI har haft svårt att göra större omprioriteringar inom den nuvarande anslagsstrukturen och en liten del av SI:s mer proaktiva främjandeinsatser har använts i Mellanöstern och Afrika. Det vore olyckligt att styra om de begränsade främjanderesurser som ingår i en global basverksamhet (Sweden.se, trycksaker, ambassadservice etc.) eller som riktar sig i till prioriterade länder i Nordamerika och EU. Samtidigt är SI:s resurser begränsade och det finns därför ett behov av att tydliggöra de kommande årens inriktning. Inom ramen för Sveriges internationella samverkan och bistånd ser SI också ett angeläget behov av att öka kontakterna och dialogen med Mellanöstern. Ökade spänningar, karikatyrkrisen, pågående migrationsströmmar och konflikter visar tydligt att regionen numera måste räknas som ett strategiskt närområde med stor betydelse för Sverige. Behoven av att främja demokrati, yttrandefrihet och öppenhet är tydliga. Samtidigt som medierapporteringen till stor del handlar om krig och konflikter är stora delar av regionen stabila och erbjuder mycket goda möjligheter för affärer och investeringar.samtidigt är Sverige nästan helt frånvarande med grundläggande informationsverksamhet och utbyte som normalt bedrivs i andra delar av världen. Ökade kommunikationsinsatser och ett utökat utbyte inom kultur, samhällsfrågor, utbildning och näringsliv - att investera i långsiktiga relationer och nätverk - är centrala verktyg för att nå målet. Under 2011 kommer SI att påbörja utvecklingen av en arabisk version av Sweden.se, liksom att se över hur SI:s samlade verksamhet i regionen hänger samman och samverkar utifrån SI:s uppdrag. Ett fortsatt nära samarbete och närmande till Svenska institutet i Alexandria är viktigt. Det finns en tydlig potential att bidra i utvecklingen av Sveriges relationer med Afrika och dra nytta av de positiva förändringar som ägt rum på kontinenten under de senaste åren. Vid årsskiftet 2009/2010 genomförde SI en studie i sju länder söder om Sahara, i syfte att få en bild av dessa länders kunskap om och inställningen till Sverige. Resultatet visar att Sverige är mer okänt i regionen än vad som kunde förväntats. Regeringen skulle kunna använda sig av SI i högre grad än vad som idag sker. Inte minst i utvecklingen av nya ledarskapsprogram inom näringslivsfrågor och i ett utvecklat expertutbyte inom kultur, samhälle och media. SI har uppdrag att främja demokrati och utveckling. Som en liten organisation med en nyckelroll i Sveriges offentliga diplomati ligger SI:s fokus på att aktivt arbeta med kommunikation och utbyte med omvärlden. Långsiktiga relationer och gemensamma läroprocesser skapas genom möten, utbildning och kulturella upplevelser. Regeringens prioriteringar i det svenska utvecklingssamarbetet stämmer väl överens med SI:s verksamhets- och kompetensprofil. SI får dels biståndsmedel direkt från UD för expertutbyte och akademiskt utbyte, dels uppdragsmedel från Sida för vissa stipendier. SI:s mångåriga Sida-uppdrag Kultursamarbete med utvecklingsländer upphör 2011 med förslag om att från 2012 finansieras direkt från UD inom anslag för Gäststipendier och expertutbyte. Ett sådant skulle kunna inkludera samarbetsinsatser med ODA-länder inom kultur, media och kreativa sektorer med syftet att stärka en demokratisk utveckling och mänskliga rättigheter. SI:s uppdrag inom reformsamarbetet i Östeuropa är en central del av verksamheten och utgör en viktig del av Sveriges närvaro i ett strategiskt viktigt närområde. Svenska institutet har arbetat i regionen under en längre tid och har kompetens, verktyg, nätverk och ett upparbetat förtroende hos viktiga samarbetsparter. Utbyten, samarbeten och att bygga relationer och nätverk som stimulerar kapacitetsutbyggnad, integration och utveckling tar tid. SI ser det som angeläget att den verksamhet som initierats på västra Balkan och i Georgien kan vidareutvecklas, liksom tidigare aktiviteter i Ukraina och Vitryssland kan gå vidare. Ett fortsatt nära samarbete och närmande till sektionen för svenskt-turkiskt samarbete i Istanbul är viktigt. Om regeringen önskar finns en beredskap öka ambitionsnivån inom samtliga SI:s verksamheter.

10 Sverige arbetar aktivt för att bekämpa människohandel och samarbetar med andra länders regeringar för att motarbeta dessa brott och kränkningar av människors mänskliga rättigheter. SI har under senare år haft ett särskilt uppdrag att genom informationsspridning och dialog arbeta för att förebygga människohandel för sexuella ändamål. Verksamheten kan om regeringen så önskar fortsätta under kommande år för att följa upp och ta vara på de förtroende och nätverk som etablerats. Främjandet av svensk högre utbildning utomlands och ett ökat internationellt akademiskt utbyte är viktigt för svensk utbildnings utveckling och internationella konkurrenskraft. Människor med talang och kunskap ser ofta hela världen som möjligt arbetsfält. De för in kompetens, kreativitet och dynamik i de länder som de väljer att etablera sig i. För att säkerställa internationellt konkurrenskraftiga universitet och högskolor är det av vikt att stärka omvärldens bild av svensk utbildning och forskning samt locka forskare och nyckelkompetens till Sverige. SI har regeringens uppdrag att koordinera insatserna för att marknadsföra svensk högre utbildning till utländska studenter. Vid införandet av studieavgifter hösten 2011 har antalet så kallade free mover -studenter från länder utanför EES och Schweiz drastiskt minskat. Ökade marknadsföringsinsatser och stipendier kommer att vara avgörande för att möta och vända utvecklingen. Stöd till studier i svenska språket utomlands kan i högre grad kopplas till utbildningspolitiska mål och till profileringen av svensk utbildning och forskning internationellt. Det är ett unikt internationellt nätverk av utländska lärosäten med ett stort antal studenter med Sverigeintresse som oftast kombinerar sina ordinarie studier i svenska med andra ämnesområden av betydelse. Uppgiften att attrahera välutbildade personer till Sverige, både till högre studier, forskning och till arbete, passar väl in i verksamhetens fokus. Arbetet med att marknadsföra Sverige för utländsk arbetskraft har gått in i en aktiv fas i och med att SI fått ett särskilt uppdrag att marknadsföra Sverige för arbetssökande tredjelandsmedborgare samt vara samordnande myndighet för de informationsinsatser som genomförs i samband med de nya reglerna för arbetskraftsinvandring trätt i kraft. Det vore värdefullt att regeringen utvecklar en sammanhållen strategi för hur Sverige ska attrahera talang - både när det gäller studenter, forskare och arbetskraft. Svenska institutet kan med tanke på myndighetens kompetens och uppdrag bidra i det arbetet tillsammans med berörda departement och myndigheter. Svenska institutet är en relativt liten myndighet med bred verksamhet och omfattande uppdrag inom områden som blir av allt större betydelse för Sverige i globaliseringens kölvatten. Det faller sig naturligt och nödvändigt att prioritera, vilket också betoningen i hög grad legat på i verksamheten under senare år. Efterfrågan på SI:s kompetens och aktiviteter kan trots detta bara mötas till en begränsad del i relation till de behov som SI möter inom nästan samtliga uppdrag och verksamheter. SI har under senare år gjort betydande omprioriteringar för att möta utvecklingens behovoch effektivisera verksamheten. De finansiella villkoren inom staten ställer höga krav på återhållsamhet. Men tiden för att skapa förutsättningar för Sverige att dra nytta av globaliseringens möjligheter och möta dess utmaningar är samtidigt större än någonsin. Världen blir större, konkurrensen och Sveriges omvärldsberoende ökar liksom behovet av mer internationellt samarbete på alla samhällsnivåer. Utvecklingen ställer särskilt höga krav på ett omvärldsberoende land som Sverige. I årets budgetunderlag lyfter SI därför fram ett fåtal särskilda budgetäskningar. Dels gäller detta enstaka insatser inom utgiftsområde 7 och särskilt i Mellanöstern/Nordafrika, dels insatser inom utgiftsområde 16 för att främja svensk högre utbildnings internationella konkurrenskraft. Dessa ska ses som undantag liksom ett sätt att visa på områden inom vilka det finns särskilda behov och där SI har metoder och verktyg att snabbt växla upp verksamheten om regeringen så önskar.

11 Utgiftsområde 5: Internationell samverkan Internationell samverkan (1:9) Svenska institutets verksamhet inom den strategisk kommunikation om Sverige utomlands, kombinerar evenemang som skapar intresse för Sverige på många olika platser runt om i världen med ett aktivt mediearbete och en global informationsverksamhet i digital och tryckt form. De senaste åren har präglats av en betydande utveckling av SI:s aktiviteter och en tydlig webbcentrering av verksamheten. Viktiga steg har varit tydligare prioriteringar, ökad samordning med utlandsmyndigheterna och främjandeorganisationerna inom NSU, samt en satsning på nya medier och tjänster till utländsk media. SI:s presentationsprojekt har utvecklats och samordnas idag mer med övriga verksamheter och med nya samarbetspartners. Parallellt har utvecklingen inom den relationsskapande verksamheten tagit ny fart med målet att förnya inriktningen och flytta fokus från att se stipendier och utbyte isolerat utan att istället koppla dessa insatser till det övergripande relationsskapande målet och arbetet att etablera nyckelnätverk för Sverige inom prioriterade områden. Inte minst i samverkan med utbyten inom andra utgiftsområden. SI:s satsning på analysverksamhet har bidragit till att myndigheten idag har en tydligare expertroll i frågor som rör Sveriges internationella position, offentlig diplomati och utlandets Sverigebild. Under senare år har ett antal kvalitativa och kvantitativa Sverigebilds- och målgruppsstudier genomförts. SI är en resurs för regeringen och för svenska samarbetsparter inom ett flertal områden och myndigheten lägger därför ner stor möda på att nå ut till opinionsbildare, beslutsfattare, experter samt en intresserad allmänhet med resultaten av myndighetens analysverksamhet och omvärldsbevakning. SI har ett brett samarbete med andra statliga nyckelaktörer inom främjandet och utvecklingssamarbetet. Samverkan med samarbetsparter i Sverige och utomlands har varit fortsatt intensiv, inte minst i kulturoch samhällslivet och utbildningssektorn. Under senare år har SI:s möjligheter till samverkan med näringslivet blivit alltmer tydlig. Det finns en rad naturliga samarbets- och kontaktytor som myndigheten under kommande år kommer att undersöka och utveckla vidare inom ramen för offentlig-privat samverkan. Inte minst i de lokala presentationsprojekt som SI genomför i samarbete med utlandsmyndigheterna. Näringslivets deltagande i den svenska paviljongen på Världsutställningen i Shanghai är ett tydligt exempel som visar på möjliga samverkansvinster. Världen har under det senaste decenniet förändrats i grunden och det är idag svårt att tala om en tydlig utvecklad och en underutvecklad uppdelning av världens regioner och länder. Trots detta präglas SI:s verksamhet i för hög grad av en fortsatt tudelning enligt detta mönster i fördelningen av resurser utanför utvecklingssamarbetet. Inom Sverigefrämjandet ligger betoningen fortsatt på Europa och Nordamerika även om SI under senare år lyckats prioritera upp viktiga BRIC-länder (Brasilien, Indien, Kina och Ryssland) inom utgiftsområdet. En mycket liten del av SI:s mer proaktiva främjandeinsatser har använts i Mellanöstern och Afrika. SI har haft svårt att göra större omprioriteringar inom den nuvarande anslagsstrukturen. Det vore olyckligt att styra om de begränsade främjanderesurser som ingår i en global basverksamhet (Sweden.se, trycksaker, ambassadservice etc.) eller som riktar sig i till prioriterade länder i Nordamerika och EU. Samtidigt är SI:s resurser begränsade och det finns därför ett behov av att tydliggöra de kommande årens inriktning. I planeringen inför de närmsta tre åren ligger fokus på fortsatt verksamhetsutveckling och på nya tematiska satsningar. Under 2011 kommer SI:s geografiska och tematiska prioriteringar att ses över inför en uppdaterad strategisk ansats under kommande år. För att uppfylla myndighetens uppdrag på bästa möjliga sätt behöver SI prioritera, samverka, arbeta långsiktigt och samla insatserna där behoven och möjligheterna är som störst för att få effekt i främjandet av relationer och samarbeten med omvärlden samt i skapandet av kännedom, förtroende och intresse för Sverige, svenska

12 kompetenser, värden och erfarenheter. Resurserna behöver prioriteras till de områden och platser där det är mest angeläget att främja Sveriges internationella ställning och bidrag till en hållbar global utveckling. SI:s breda verksamheter erbjuder värdefulla synergier mellan olika anslag och uppdrag som bör tas tillvara. Förvaltningsutveckling Förutom att världen förändras och att det därmed finns ett behov av att kontinuerligt utveckla verksamhetens arbetsmetoder och prioriteringar så präglas SI:s förvaltning av snabb utveckling. Behovet av utveckling av SI:s arbetssätt och verksamhetsstöd är fortsatt stort för att SI:s kärnverksamhet på bästa sätt ska kunna uppfylla myndighetens uppdrag. Förvaltningskostnader I de senaste årens budgetunderlag har SI redovisat utmaningen med att tilldelningen av medel för förvaltningskostnader inte fullt ut kompenserar myndigheten för den mångfacetterade verksamheten som myndigheten enligt instruktionen är ålagd att genomföra. Huvuddelen av SI:s totala medel kommer från andra anslag än från SI:s myndighetsanslag. Det innebär att SI, i jämförelse med en normal förvaltningsmyndighet, dels har en mer uppdelad finansieringsbild, dels att verksamheten i vissa delar drivs av mer tidsbegränsade finansieringskällor. SI disponerar för 2011 ett myndighetsanslag på 92,5 mkr. För att myndigheten ska få täckning för förvaltningskostnader även från övriga finansieringskällor samordnar UD-FIM de flesta av de finansieringskällor som kommer direkt via statsbudgeten genom att ett visst belopp reserveras i de berörda regleringsbreven för förvaltningsändamål. Detta innebär att den totala anslagsförbrukningen under myndighetsanslaget i praktiken uppgår till ca 122 mkr, vilket är nödvändigt för att SI ska kunna administrera den verksamheten som inte direkt finansieras av myndighetsanslaget men till stora delar faller inom SI:s instruktion och regleringsbrev. Sammanfattningsvis består myndighetsanslaget av dels förvaltningskostnader och dels verksamhet inom Sverigefrämjandet, den senare uppgår till ca 30 mkr. Det finns dock komplikationer med denna modell. Dels att den årliga pris- och löneomräkningen (PLO) av myndighetsanslaget görs på en för låg bas, (på 92,5 mkr i stället för 122 mkr) vilket successivt kommit att ändra fördelningen mellan verksamhet och förvaltning, dels bär vissa av regeringens uppdrag inte bär sin andel av SI:s förvaltningskostnader. Dialog har förts med UD under 2010 avseende möjligheten till förändring. Vid möte den 4/11 2010 har SI fört fram följande olika lösningar: Respektive anslag belastas med förvaltningskostnaderna efter faktiskt utfall. Anslagsposternas högsta belopp för förvaltning tas bort. Respektive anslag räknas upp till SI:s faktiska behov. Därefter skrivs nya nivån på högsta belopp in i regleringsbrevet som sedan årligen uppräknas med PLO. Förvaltningskostnaderna från respektive anslag överflyttas till myndighetsanslaget. Innan överflyttningen bör beloppen räknas upp till faktiskt utfall. UD har efter hand meddelat att det krävs en ordentlig genomlysning av SI:s förvaltningskostnader innan en eventuell förändring kan bli aktuell. SI är positiv till detta och myndighetens förhoppning är att frågan skyndsamt hanteras så att en eventuell förändring kan genomföras från och med 2012. Ärendehantering Under våren 2010 inledde SI ett utvecklingsarbete i syfte att ta fram ett nytt ärendehanteringssystem för att effektivisera och säkerställa SI:s ärendehantering. Utvecklingsarbetet bedrevs intensivt under hösten och systemet bedöms kunna tas i drift under våren 2011. Kostnaderna för investeringen, det vill säga inköp av programvaror och konsultinsatser kommer att belasta SI:s låneram från och med 2011. Med början från tidpunkten för driftsättning av systemet kommer arbete att inledas för att effektivisera arbetssättet i samband med myndighetens ärendehantering.

13 Strategisk kompetensförsörjning SI bedömer att de snabba omvärldsförändringar som sker och därmed ökande krav på verksamheten innebär att kompetensförsörjningen är en av de viktigaste strategiska utmaningarna för en framgångsrik verksamhet. SI har under de senaste sex åren genomgått en omfattande generationsväxling. Det innebär att myndigheten har kunnat rekrytera ny kompetens som matchar de nya kanaler, verktyg och metoder som blir alltmer viktiga för verksamheten. SI är medvetna om behovet att ständigt anpassa myndighetens samlade kompetens med utgångspunkt i SI:s uppdrag och verksamhetsstrategi. Därför inleddes under 2010 ett arbete med att utveckla en samlad kompetensstrategi. Den inledande analysen visade att SI uppfattas som en mycket attraktiv arbetsgivare av dagens arbetssökande och att myndigheten därför i huvudsak har tillgång till den kompetens som krävs för dagens uppdrag. Vissa brister kunde dock noteras och framförallt att det kan finnas risker i ett framtidsperspektiv när/om konkurrensen på arbetsmarknaden hårdnar. IT-översyn SI har under flera år använt sig att modern IT-teknik och nya verktyg i allt större del av verksamheten. I en globaliserade värld som präglas av en snabb utveckling av olika kommunikationskanaler bedömer SI att det är av avgörande betydelse för myndigheten att följa med i utvecklingen. SI bedömer också att myndigheten i en jämförelse med flertalet myndigheter i Sverige ligger väl framme i denna utveckling, och att verksamhetens genomslag ökar betydligt genom detta. Mot bakgrund av den snabba utvecklingen av IT/telefoni, har SI beslutat att under 2011 genomföra en översyn av myndighetens IT- och telefonilösningar utifrån ett framtida kommunikationsperspektiv. Miljöledning och tillgänglighet Från och med år 2010 har SI infört ett internt miljöledningssystem som innehåller mål och handlingsplan. SI lämnade en miljöredovisning i samband med 2009 års årsredovisning för vilken SI fick totalt elva av tolv möjliga poäng av Naturvårdsverket. Under året utsåg även två interna miljörevisorer som lämnat en rapport. En ny resebyrå har upphandlats som på ett bättre sätt kan förse myndigheten med statistik över resandet. Mål och handlingsplan kommer att uppdateras för år 2011 utifrån en uppföljning av tidigare mål och handlingsplan, den nyligen lämnade miljöredovisningen för 2010 och revisorernas iakttagelser. I miljöredovisningen för år 2010 redovisas att Parisavdelningen i sina miljöanalyser noterar en hög energiåtgång för uppvärmning. Myndigheten avser att att föra en dialog med Statens fastighetsverk om åtgärder för att minska energiåtgången. Som en följd av SI:s uppdrag och arbetssätt utgör resandet den i särklass största miljöbelastningen i myndighetens verksamhet. Sedan Riksdagen under år 2009 godkände att statliga myndigheter får miljökompensera resor inom ramen för förvaltningskostnaderna, har SI övervägt hur en sådan miljökompensation kan genomföras i praktiken. En åtgärd som vidtagits är att budgetutrymmet för resor dragits ned i mindre utsträckning. Dock medför verksamhetens inriktning ett tydligt behov av resande där myndigheten måste vara representerad eller verksam på plats i de länder där aktiviteter genomförs. Som ett alternativ till köp av så kallade utsläppsrätter för att kompensera miljöbelastningen av resor skulle SI välkomna en inomstatlig metod för miljökompensering. I stället för att myndigheter köper så kallade utsläppsrätter på marknaden, kan ett beräknat värde för sådana utsläppsrätt tillföras statskassan. SI medverkar gärna i ett eventuellt utredningsarbete genom att konkretisera specifika frågeställningar som behöver utredas. En handlingsplan över hur tillgängligheten beaktas i Parisavdelningens verksamhet ska inlämnas under 2011till det franska polisväsendet, ansvarig för översyn av publika verksamheter. Handlingsplan kommer att utarbetas i samarbete med SFV som äger fastigheten samt franska stadsarkitekter då byggnaden kanske inte tillåter några exteriöra förändringar. Om fastigheten inte beviljas undantag från lagen från den 11 februari 2005 ska samtliga punkter i handlingsplanen skall vara åtgärdade den 1 januari 2015.

14 Sidas Östersjöenhet i Visby Regeringen gav i november 2010 SI ett uppdrag att utreda ett nytt huvudmannaskap för Sidas Östersjöenhet i Visby. En rapport lämnades till regeringen i januari 2011, med förslag om att verksamheten ska övergå till SI:s huvudmannaskap från den 1 juli 2011. Om regering och riksdag fattar beslut att den åsyftade verksamheten och enheten i Visby ska övergå till SI:s huvudmannaskap, kommer SI under våren inleda arbetet med att integrera verksamheten. I arbetet ingår, förutom en ny gemensam verksamhet inom ramen för Östersjösamarbetet, att etablera SI:s administrativa infrastruktur i Visby och erbjuda personalen så kallad verksamhetsövergång. Integrationen av denna verksamhet med en enhet i Visby innebär en utökning av SI:s personalstyrka och förvaltning med ca 15%. Sweden Bookshop I regleringsbrevet för år 2011 har SI fått regeringens uppdrag att utreda olika alternativa lösningar för att Sweden Bookshop kan nå full kostnadstäckning. Uppdraget kan ses mot bakgrund av att bokhandeln har gått med ekonomiskt underskott under några år och SI redovisade detta i en skrivelse (dnr 00689/2010) till UD i mars 2010. Enligt SI beror de uppkomna underskotten huvudsakligen på en successivt minskad försäljningsvolym. Med anledning av regeringsuppdraget lämnar SI en särskild skrivelse till regeringen med redovisning av de åtgärder som redan vidtagits och som skulle kunna vidtas. Den bedömning SI gör utifrån resultatet av vidtagna åtgärder och av tänkbara alternativa åtgärder är att det saknas uthålliga förutsättningar att driva bokhandeln i nuvarande form och med krav på full kostnadstäckning. Strategisk kommunikation Utvecklingen av Svenska institutets strategiska kommunikation fortsätter under 2012. Mer samordnade och proaktiva presentationsprojekt, nya medier och ett tydligare mediearbete kommer att prioriteras. Samverkan med näringslivet ska utvecklas liksom hur SI arbetar med Sverigeambassadörer. SI ska arbeta koncentrerat geografisk, tematiskt och målgruppsfokuserat i enlighet med den nya strategi som ska arbetas fram under 2011. Detta förutsätter framförhållning och en mycket god dialog med berörda utlandsmyndigheter från idéstadium, projektstart, genomförande och utvärdering. Den interna samordningen på SI fortsätter med målet att projekten ska inkludera flera SI-verksamheter för större genomslag. En ökad samordning innebär något färre men lite större gemensamma satsningar där fokus läggs på samverkan, marknadsföring och uppföljning. SI bedriver en aktiv presentationsverksamhet med lokala evenemang som på ett stort antal platser skapar uppmärksamhet för Sverige och svenska kompetenser inom kultur, samhälle, miljö och vetenskap. Under 2012 fortsätter några av de tematiska satsningar som arbetats fram under senare år och under 2011 ses möjligheterna över för nya satsningar. Miljöfrågor är fortsatt aktuella och önskemålen kring presentationer av designprodukter med miljövinkling är stort. Facing the Future Sustainability the Swedish Way, inom klimat- och miljöområdet planeras fortsätta med utställningarna Facing the Climate och Eco Chic. De tematiska satsningarna kompletteras med tool kits och mindre evenemang som kan stödja utlandsmyndigheterna i deras lokala aktiviteter. Ett nytt koncept kring svenska innovationer Spirit of Innovations tas fram under 2011. Kärnan är en utställning med nya svenska innovationer som kompletteras med seminarier och kommunikations- och medieaktiviteter. Utställningsturnén inleds under hösten 2011. Kreativa näringar är viktiga när det gäller att främja bilden av Sverige utomlands och främja utbyte inom nyckelnätverk bland SI:s målgrupper. SI erfarenhet från utställningen Swedish Fashion visar att mode är ett område som attraherar en ung och trendsättande målgrupp och som bidrar till en uppfattning om Sverige som ett kreativt land. SI har enligt ett särskilt uppdrag av UD fått i uppdrag att utveckla en övergripande kommunikationsstrategi för att främja svenska kreativa näringar i utlandet. Särskilt fokus

15 ska läggas på några områden som bedöms ha exportpotential och som bidrar till att skapa en positiv bild av Sverige i utlandet, till exempel mode, den digitala spelbranschen och musik. Konceptet ska sjösättas under 2011. Kultur och kreativa näringar är redan i dag viktiga komponenter i SI:s verksamhet för att skapa intresse och nyfikenhet för Sverige och det finns möjligheter att även bidra till dessa kreativa näringars exportutveckling genom ett fortsatt och utökat uppdrag. Öppenhet, jämställdhet, välfärdspolitik liksom utvecklingen av den svenska samhällsmodellen är en av Sveriges främsta profilfrågor. SI har under flera år arbetat med seminarier och utställningar om jämställdhet, öppenhet, etc. och intresset utomlands är fortsatt högt. Under 2011 och inför kommande år planeras för en utveckling av konceptet Swedish Model 2.0 som på olika sätt kan ta upp de frågor som omvärlden har om hur den svenska modellen ser ut idag. Satsningen spänner från den svenska synen på barns rättigheter till utvecklingen av svensk värlfärds- och finanspolitik i stort. På temat öppenhet och tolerans planerar SI, att på särskilt uppdrag från UD, att under 2012 uppmärksamma Wallenberg 100 år - genom att på utvalda platser i världen visa på hans gärning och initiera till diskussion och debatt kring tolerans och civilkurage. 2012 är det också 100 år sedan August Strindberg dog vilket på olika sätt ska uppmärksammas utomlands i nära samarbete med Kulturådet och utlandsmyndigheterna. Förslaget är under utarbetande men begränsas till SI:s befintliga budget. Om regeringen anser det som prioriterat och bidrar med särskilda projektmedel så har myndigheten möjlighet att ytterligare växla upp projektets omfattning. Svenska institutet i Paris har en särskild plats i SI:s verksamhet som det enda svenska kulturhuset i utlandet. I verksamheten som når långt utanför Paris ingår utställningar med konst, foto, design, mode, konserter, film och seminarier. Under 2012 planerar kulturhuset för en fortsatt bred och utåtriktad verksamhet med projekt inom hållbar utveckling och design, konsthantverk, mode, foto, litteratur och musik. Strindbergjubileet och Sverigefokus på Borealfestivalen är särskilt prioriterat. SI erbjuder en betydande basservice till samtliga utlandsmyndigheter. Inom den löpande presentationsverksamheten fortgår SI:s filmverksamhet med filmvisningar och deltagande i EUfilmfestivaler på många platser, liksom medverkan i svenska statsbesök utomlands. Medieaktiviteter som journalistbesök, pressträffar och digitala medietjänster planeras fortsatt vara en central del av verksamheten och en integrerad del av varje större projekt. Besöksverksamheten blir i allt högre grad proaktiv i syfte att leda till största möjliga uppmärksamhet för Sverige utomlands. Fokus ligger på SI:s tematiska prioriteringar och satsningar liksom ett relativt stort antal spontana journalistbesök ska kunna genomföras i nära dialog med utlandsmyndigheter och övriga NSU-organisationer. De digitala medietjänsterna utvecklas förslagsvis vidare under 2012. Efterfrågan på rörligt material hos utländska medier har under flera år varit stor. Hösten 2008 lanserades med hjälp av NSU-medel Sweden Channel, en one-stop-shop för utländska medier och bloggare som söker rörligt oredigerat material om Sverige. Verksamheten har visat på goda resultat och ett stort medialt genomslag. Finansieringen för fortsatt drift är dock oklar efter 2011 och behovet av en långsiktig lösning är stort. Det finns dock ej utrymme i SI:s nuvarande budget för att ta över helhetsfinansieringen av tjänsten. Den internetbaserade bildbanken Image Bank Sweden erbjuder kostnadsfria Sverigebilder till utländska medier samt till NSU-organisationers och utlandsmyndigheters eget informationsarbete. Under 2011 ska en ny version av bildbanken lanseras och under 2012 planeras arbetet med att utveckla tjänsten gå vidare. Svenska institutet ska fortsätta att informera brett om Sverige i omvärlden. En omfattande verksamhet bedrivs varje år genom att ta fram och sprida information i både digital och tryckt form på många språk. Inom den digitala kommunikationen fortskrider utvecklingen av det centrala verktyget Sweden.se,