Projektet Åldrande och hälsa

Projektet Åldrande och hälsa Inledning Bakgrund till projektet Den svenska modellen för äldrevård och -omsorg har under lång tid varit föremål för internationellt intresse. Många länder världen över har idag att förbereda sig inför en ökande andel äldre i befolkningen. Sverige var ett av de länder där detta hände tidigast. Vi har därför längre erfarenhet i att hantera situationen än de flesta andra länder. Vi har ett välutvecklat, om än inte alltid välfungerande, system för att ta hand om våra äldre. Den svenska modellen utgör ett starkt varumärke, vilket sammantaget innebär en stor exportpotential för svenska lösningar, produkter och tjänster relaterade till området. Från det offentliga Sveriges sida bedriver man under senare år ett allt mer strategiskt företagsfrämjande på områdena sjukvård, välfärd och äldrevård. Från företagens sida finns också ett intresse, men det tycks trots detta som om behoven av stöd och hjälp i internationaliseringsarbete inte är uppfyllda. Detta innebär att potentialen för export av svenskt kunnande inte tas tillvara i den utsträckning som skulle kunna vara möjlig. Swecare genomförde under 2013 projektet Svensk äldrevård, framtidens exportvara finansierat av Tillväxtverket. Projektet syftade till att undersöka intresset för internationalisering bland svenska företag relaterade till äldrevård samt till att sätta samman relevanta aktörer på området. En grupp aktörer identifierades och en styrgrupp tillsattes. Förstudien visade att många av företagen har svårt för nå ut på den internationella marknaden. Även de större företagen som idag har en betydande export uppger att ett samarbete företagen emellan skulle leda till synergier och en ökad export för alla företag. Utan ett offentligt stöd som möjliggör en paketering av det svenska äldre erbjudandet riskerar vi att förlora de möjligheter som Sveriges goda varumärke erbjuder. Företagen har inte själva de incitament som är nödvändiga för att lyfta varandra på exportmarknaden och skapa dessa synergieffekter. Det fanns ett mycket stort intresse för att fortsätta arbeta med ett koncept för internationalisering av svensk äldrevård och omsorg samt att få ut svenska innovationer och lösningar på den internationella marknaden. Flera företag signalerade att de är villiga att avsätta såväl finansiella som tidsmässiga resurser för att vidareutveckla ett gemensamt äldrekoncept. Projektet visade även på ett stort intresse från den offentliga sidan, vilket tyder på att man kan få den mix av policy/ systemdel och företag med produkter och tjänster som eftersträvas. För att ta tillvara det stora internationella intresse som finns för svensk äldrevård och de exportmöjligheter som detta innebär, samt mot bakgrunden att både företag och offentliga aktörer i förstudien uttryckt intresse för att delta i en satsning, ansökte Swecare om ett fortsättningsprojekt hos Vinnova, vilket beviljades medel i december 2014. Projektet Det två-åriga projektet syftar till att genom aktiv företagsmedverkan identifiera det svenska erbjudandet och ta fram ett koncept för sammanhållen internationalisering av äldrevårdsektorn samt att påbörja ett strukturerat och välplanerat främjandearbete på äldreområdet. Konceptet utgår från en policydel som beskriver hur svensk äldrevård är organiserad och finansierad, grundelement som hemtjänstens roll, myndigheternas riktlinjer mm. I policydelen ingår också principen om ett värdigt

åldrande där fokus ligger på att äldre ska förbli friska och kunna leva ett självständigt och meningsfullt liv. En forskningsdel ska också inkluderas, vilken utgår en länk mellan policynivå och mer praktiskt inriktade underområden. Baserat på policy och forskning beskrivs sedan det svenska erbjudandet på ett antal underområden. Dessa kan vara sorterade på t ex vårdområde (exempelvis hälsoförebyggande arbete, demensvård, sårvård, inkontinens, hjälpmedel och omsorg), eller fysisk miljö (hemmet, vårdcentralen/kliniken, vårdboendet, sjukhuset och ev hospicet där man sedan kan koppla olika processer och system, tjänster och produkter, liksom vårdkedjan mellan dessa enheter). Lämplig struktur diskuteras i styrgruppen och förankras i nätverksgruppen. Illustrativt exempel på hur ett marknadsföringsmaterial kan se ut för ett delområde (exempel näringsriktig kost) Projektets mål och förväntade resultat Projektets övergripande mål (impact) är bidra till ökad internationalisering av svensk äldrevård och främja export av svenskt kunnande, lösningar, produkter och tjänster samt bidra till bidra till en äldrevård med fokus på ökad livskvalitet internationellt sett. Detta ska uppnås genom projektets målsättningar (projektets outcome) att identifiera det svesnska erbjudandet och samla svenska aktörer inom området, enligt Triple Helix-modell, som är villiga att delta i arbetet för att nå målen. Mer konkret består projektet resultat (output) i framtagande av ett koncept och en grund för ett marknadsföringsmaterial för det svenska erbjudandet på äldreområdet, en struktur för främjandearbetet kopplat till detta, samt genomförandet av två större främjandeaktiviteter, en i ett europeiskt land och en i ett utomeuropeiskt land för att testa materialet. Målen omfattar en nätverksgrupp med ett 20-tal aktiva aktörer, varav ca 15 företag, med ca hälften SMEs. Ambitionen är att varje främjandeaktivitet ska resultera i minst 2 viktiga leads/deltagande företag. Delmål samt hur de ska nås Projektets delmål består av att ta fram innehållet i konceptets tre olika men sammanhängande delar (se Genomförande). En viktig del är att identifiera de främsta utmaningarna internationellt sett som

kan kopplas till en åldrande befolkning, och matcha dessa med kompetenser som finns i Sverige, ffa på företagsnivå. Delarna utarbetas genom att arbetsgrupper organiseras för de olika underområden som identifieras, och nätverksmöten och workshops hålls med dessa grupper. Tanken är att delarna sedan ska kunna utgöra grunden till ett exportfrämjande marknadsföringsmaterial, med utgångspunkt i utmaningar och svensk kompetens och lösningar. Det är lämpligt att anpassa materialet/erbjudandet till olika marknader, ffa hög- och medel- /låginkomstländer, samt översätta det till relevanta språk. I dagsläget finns inte finansiering för att ta fram själva marknadsföringsmaterialet. Konceptet kommer sedan "testköras" under två aktiviteter, t ex delegationsresor, som planeras och genomförs i samarbete med styrgrupp och undergrupper. Planen är att genomföra en aktivitet i ett europeiskt och en aktivitet i ett utomeuropeiskt land genom att arrangera konferenser utifrån presentationsmaterialet. Detta kommer att diskuteras och förankras i både styr- och undergrupper. Genomförande Projektet påbörjas under våren 2015, med planering, budgetering mm. Ett projektledarteam bildas på Swecare, med projektledare med stöd av arbetstid från övriga personal. Projektteamet arbetar tillsammans med en strategisk styrgrupp. En del av aktörerna i styrgruppen identifierades genom workshop och intervjuer i det tidigare projektet. Den kompletteras under våren 2015 med representanter för t.ex. Vinnova, Forte och Socialdepartementet. Inledningsfas I det första skedet kommer arbetet präglas av kunskapsinhämtning med fokus på att identifiera partners, utmaningar etc; etablering av styrgrupp; och förslag till struktur och undergrupper (baserade på identifierade utmaningar inom äldrevård och -omsorg). Därefter påbörjas framtagandet av beskrivningar av policy- och forskningsdelar, konsolidering av nätverksgrupperna med arbetsgrupper. Detta arbete lägger grunden till ett marknadsmaterial som bygger på utmaningar, policy och forskning samt svenska lösningar som är intressanta ur ett exportperspektiv. Konceptets policydel Skapa det offentliga nätverk som kommer behövas för att konceptet ska fungera. Intervjuer och diskussion med relevanta offentliga aktörer (Socialdepartementet, myndigheter, kommuner, landsting). Resultat: Skriftlig sammanställning av innehållet i marknadsföringsmaterial samt identifierade kontaktpersoner inom alla relevanta offentliga aktörer. Identifiering av intresserade referenslandsting/ kommuner. Policynivån, dvs systemdelen, kommer kräva en hel del tid. Att få kontakt och inspel från relevanta offentliga aktörer blir en av de viktigaste bitarna, för att på ett tydligt sätt kunna beskriva det svenska systemet. En hel del finns naturligtvis skrivet, så det kommer också handla om att sammanställa detta material, för att utgöra policyavsnittet i marknadsföringsmaterialet. Den struktur som väljs för att beskriva svensk policy bör återspegla de undergrupper som identifieras för den lösningsinriktade delen i materialet, så att det blir en tydlig koppling. Tid läggs ned på att identifiera inte bara aktörer som är intresserade av att delta i konceptet, utan även landsting och kommuner som vill fungera som referenser för att visa det svenska systemet och arbetsmetoder.

Konceptets forskningsdel En länk mellan policynivån och de mer praktiskt inriktade undernivåerna Tillsammans med Forte skapa forskningsnätverket som ska bidra med input till forskningsdelen. Intervjuer och diskussion med relevanta forskningsområden, forskningsorganisationer. Resultat: skriftlig sammanställning av innehållet i forskningsdelen till marknadsföringsmaterialet. Identifiering av institutioner som har intresse av att delta i konceptet. Forskning kopplas på i nära samarbete med Forte. Bl a identifieras de institutioner som är intresserade av att delta i konceptet. Arbetet med denna del mynnar ut i en skriftlig sammanställning av innehållet i forskningsdelen till marknadsföringsmaterialet. Den struktur som väljs för konceptet bör återspeglar sig även i denna del. Underområden/ delområden med praktiska lösningar Tillsammans med de företag som deltagit i förstudien identifiera vilka områden som ska utgöra underområden (t ex inkontinens, sårvård, nutrition ). Genomföra en Road show, dvs besöka kluster runt om i Sverige och träffa bolag för att informera om satsningen samt identifiera vilka som skulle vilja delta. Resultat: kartläggning av vilka områden det finns bolag och aktörer som kan leverera till en potentiell internationell kund. Vad gäller arbetet med underområdena är det viktigt att dessa utgör sådana områden med en koppling till policy och forskning i Sverige samt där det finns företag och aktörer som är intresserade av att delta i internationaliseringssatsningar och har ett erbjudande som de kan leverera och erbjuda en potentiell internationell kund. De måste alltså vara relevanta främst utifrån ett kommersiellt perspektiv. Strukturen från policy- och forskningsdel återgår även i denna del. Främjandemodell Parallellt med att grunderna för presentationsmaterialet tas fram skapas också en modell för att arbeta med främjandet, en så kallad infrastruktur bakom materialet. Genom att organisera arbetet på det här sättet kommer en samordning att ske och en viss kartläggning av vad som finns att erbjuda internationella intressenter.

Styrgruppen har en större referensgrupp/nätverk till sitt förfogande bestående av ytterligare företag samt aktörer inom det offentliga och akademin. Särskilda kontakter tas med landsting och/ eller kommuner som kan tänka sig att fungera som referenslandsting/ -kommun. Flera lämpliga aktörer har redan identifierats genom förstudien, men ett antal ytterligare aktörer kan eventuellt behöva identifieras. Man identifierar också ett antal intressanta marknader, planerar för hur marknadsinformation och analyser kan tas fram och finansieras, samt tar fram ett förslag på aktiviteter för de aktuella marknaderna. Tidsram För en mer detaljerad genomgång, se bilaga X, Aktivitetsplan. Våren 2015: En styrgrupp och ett större nätverk finns på plats från tidigare projekt, och återupplivas. Arbetet med policy- och forskningsdelen inleds. Parallellt påbörjas arbetet med att identifiera vilka underområden som ska vara med. Hösten 2015: Besök runt om i Sverige för att få kontakt med företag och aktörer runt om i landet. Underområden identifieras. Referensobjekt och goda exempel på tjänster, produkter och boenden att visa upp identifieras parallellt. Arbetet med underområdena färdigställs under hösten. En struktur för främjandearbetet tas fram kopplad till underområdena, både utgående och inkommande besök inkluderas. Innehållet i materialet sammanställs och bollas med relevanta aktörer. Finansiering för vidareutveckling av materialet sökes. Materialet översätts till engelska och utformningen diskuteras med en kommunikationsbyrå som kan hjälpa till att formge och utforma hemsida. Två länder utses för aktiviteter och planering inför detta inleds. Våren och hösten 2016 Aktiviteterna i två länder genomförs. Fortsatt kontakt med företag och aktörer. Detta varvas med inkommande besök. Projektet analyseras, utvärderas och en plan för hur man arbetar vidare utformas. Samarbetspartners Identifierade samarbetspartners i projektet är för policydelen Socialdepartementet, SKL, Vårdanalys. För forskningsdelen är Forte en sedan tidigare identifierad partner, liksom KI. Även organisationer, som Alzheimerfonden kan vara relevanta att involvera i projektet, Silviahemmet och tankesmedjan ACCESS Health International. Vidare är svenska universitet med forskning och utbildning relevant för äldreområdet, samt science parks och kluster intressanta parter.

Ledning och organisation Ett projektledarteam bildas på Swecare, med projektledare med stöd av arbetstid från övrig personal. Swecares VD Maria Helling är ytterst ansvarig för projektet, projektledare är Anna Riby. Projektteamet arbetar tillsammans med en strategisk styrgrupp, identifierade genom workshop och intervjuer i det tidigare projektet och kompletterad med representanter för t.ex. Vinnova, Forte och Socialdepartementet. Riskanalys och genomförbarhet De största riskerna för att projektets kort- och långsiktiga mål inte uppnås listas nedan, tillsammans med möjliga sätt att hantera dessa risker. Intresse att delta aktivt i projektet från svenska aktörer Detta är något som projektet i sig syftar till att motverka, genom att skapa en team-känsla bland deltagande parter och se till att de kan vinna på att nätverka generellt sett. Undergrupper måste formeras så att de passar med ffa företagens lösningar. Delegationsresorna måste genomföras på marknader som är relevanta och intressanta för deltagarna i projektet. Marknadsinformation måste samlas och delges, för att öka kunskapen om de två länderna, deras behov och affärs- och samarbetsmöjligheter. Det är också viktigt att fortsätta arbeta med att identifiera fler relevanta företag, även utanför Swecares medlemskrets, och intressera dem för att delta i våra aktiviteter. Intresse för svenska lösningar i samarbetsländerna, konkurrens Det svenska varumärket är starkt i många länder, inklusive tillväxtländerna, vilket underlättar möjligheterna att skapa intresse för svensk kunskap, varor och tjänster. Bilden är dock ofta att svenska varor är av hög kvalitet men dyra. Detta kan vara till nackdel, samtidigt som vi ser att det finns en betalningsvilja för något som ses som högkvalitativt. En fördel som svenska lösningar ofta har är ett större ansvarstagande för kunskapsöverföring, service och support. Vi tror att köpare även i låg- och medelinkomstländer alltmer börjar se till investeringens livscykelkostnad. Genom att paketera ett svenskt erbjudande inom äldrevård, som inkluderar svensk expertis, produkter och tjänster, där en del är inriktad på samarbete och en del består av mer affärsmässiga komponenter, kan projektet bidra till stärka svenska aktörers erbjudande och därmed öka intresset för dem i samarbetsländerna. Att bibehålla kontinuerliga kontakter på olika nivåer, där Swecare kan spela en viktig roll, är också viktigt i detta hänseende. Otillräcklig kunskap om marknaderna hos Swecare Swecares personal innehar kompetens och kunskap om exportfrämjande, både från ordinarie verksamhet och från tidigare projekt. Swecare är noga med att grunda sitt arbete i fakta och rapporter, konsultera svensk eller annan expertis, att göra studiebesök i resp. land för att bättre förstå marknaden och sektorn och att samarbeta med lämpliga partners. Denna samlade kunskap förs sedan över till intresserade medlemmar och andra intressenter. Swecare har inte någon stor personalstyrka, och är därmed sårbart. Vi har ett system för att dokumentera den kunskap och de erfarenheter som görs inom projektet, för att minska effektivitetsförlust vid ev. omsättning av personal. Förseningar, förskjutningar i aktivitetsplanen etc Förskjutningar i aktivitetsplanen kan uppstå pga av att många aktörer är delaktiga och ska engagera sig i projektet. Aktiviteter med representation på hög nivå (ofta ett statsråd eller statssekreterare) kan vara utsatta pga hastiga ändringar i dennes tidsschema eller på händelser i samarbetslandet. Det

är svårt att gardera sig mot denna typ av hinder, annat än genom att vara flexibel och anpassa sig till de nya förutsättningarna. Det händer inte sällan att Swecare tillfrågas om att arrangera eller delta i aktiviteter som planeras med kort varsel, och inte kan förutses i projektplanering eller budget. För att kunna agera på alla intressanta möjligheter, är det viktigt att en sådan flexibilitet tillåts. Swecare har här ovan identifierat ett antal risker och hur dessa kan hanteras för att minimera negativa effekter. Mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts i tidigare projekt, ser vi att riskerna är små för att ett rimligt resultat inte ska uppnås. Det tidigare projektet har visat att det finns ett intresse bland svenska aktörer att både samarbeta och göra affärer. Vi ser att de flesta av de produkter, kunskaper eller tjänster som våra aktörer erbjuder är intressanta och relevanta för de utmaningar som finns inom äldrevård och healthy ageing. Swecare samlat stor erfarenhet och kompetens att genomföra föreslagna aktiviteter med effektivitet och hög kvalitet. Rapportering, utvärdering och uppföljning Swecare är en liten organisation, vilket underlättar intern styrning och kontroll. De dokument som styr vårt arbete är främst personalhandbok och kontorsmanual, förutom lagstiftning och andra regler. Vi har nära kontakt med vår erfarna och kunniga ekonomikonsult, som kan ge råd och stöd vid oklarheter. För uppföljning och rapportering av projektet arbetar Swecare systematiskt med Result-based Management (RBM). Vidare finns det etablerade rutiner och arbetssätt. Intern styrning och kontroll integreras på så sätt i verksamheten och beaktas i hela kedjan av beslut och aktiviteter. Det innebär att verksamheten planeras, styrs och följs upp med beaktande av policydokument, riskanalyser mm. Swecare beaktar förordningen om intern styrning och kontroll (FISK) i tillämpliga delar. Rapportering Lägesrapporter ska sändas in till Vinnova via deras portal, www.portal.vinnova.se följande datum: 2015-06-22, 2015-11-30, 2016-06-22, 2016-11-28 och slutrapporten ska lämnas in 2017-03-31. Utvärdering En utvärdering av en insats avser en efterhandsbedömning av programmets resultat och genomförande. Lämpligt är att en utvärdering av programmet görs av oberoende part efter dess slutförande, om uppdragsgivare i detta fall Vinnova så önskar. Kostnaden för detta finns inte med i budgeten. Uppföljning Uppföljning görs löpande under projektets genomförande, både vg aktiviteter, resultat och ekonomisk uppföljning, i enlighet med RBM och rapportering. Uppföljningen sker både kvantitativt, genom utvärderingar och sammanställningar av aktiviteter, och kvalitativt i form av intervjuer, möten o liknande. Projektet gynnas av en kontinuerlig kontakt med medlemmar och intressenter för att stämma av behov och önskemål. I möjligaste mån avser uppföljningen ta hänsyn till nytta för företagen och andra aktörer i Sverige, och spridningsmöjligheter (förväntad spridningspotential; kapacitet och intresse för ytterligare spridning?).

Sammanfattningsvis är vår bedömning att vi med ovanstående uppföljningsinsatser bör nå en rimlig bild av hur projektet bidrar till projektets vision och lång- och kortsiktiga mål enligt RBM-matrisen.

Bilaga 1 Tids- och planering - 2015 Åldrande och hälsa # Aktivitet Beroende Månad A1 Projektplan - draft A2 Styrgruppsmöte 1 A1 M1 Projektplan - final A2 A4 Kick-off, seminarium Access Health A5 Möte med nätverket M2 Underområden identifierade A5 M3 Nätverksgrp m arbetsgrp sammansatt A5 A6 Möten med arbetsgrupper Policydel - utkast Forskningsdel - utkast M4 Policydel - final M5 Forskningsdel - final M6 Lösningsdel - utkast A7 Delegationsresa 1 A8 Delegationsresa 2 2015 2016 Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec