NR 3, SEPTEMBER 2006 PRIS 60 KR EXKL MOMS STANDARD MAGAZINE GES UT AV SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE, WWW.SIS.SE Value Management: SÅ ÖKAR DU VÄRDET I ETT PROJEKT FRI HANDEL MED FRITIDSBÅTAR JOHAN MALMQUIST, VD PÅ GETINGE AB PÅVERKAN VÄGEN TILL FRAMGÅNG
LEDARE Standarder ett lönsamt verktyg BÅDE STÖRRE och mindre företag har goda möjligheter att påverka standardiseringsarbetet, särskilt företag med handel över gränserna har mycket att vinna. Det handlar om kunskap, kontaktnät och konkurrensfördelar och att det finns stöd för satsningarna på ledningsnivå. Många gånger får företagen en naturlig styrning av sitt utvecklingsarbete genom engagemang och möjlighet att påverka standardernas innehåll. Även mindre företag med global verksamhet har mycket att vinna på att vara aktiva i iso och Europaarbetet. Alltfler företagsledningar börjar inse att rätt använt är standarder ett mycket lönsamt verktyg. Dessvärre hör man sällan svenska politiker prata om standarder. I det här numret kan du läsa om det globala medicinteknikföretaget Getinge som tydligt har flyttat fram sina positioner genom sitt deltagande och ledningens engagemang i standardiseringsarbetet. Ett av skälen till att Getinge engagerar sig i olika standardiseringsgrupper både nationellt och internationellt är att ledningen upplever att standardernas betydelse har ökat och fortsätter att öka. 3 5 NOTISER INNEHÅLL STANDARD MAGZINE NR 3 SEPTEMBER 2006 6 10 GETINGE HAR MYCKET ATT TJÄNA PÅ GLOBALA ARBETSMETODER Det världsledande medicintekniföretaget Getinge har valt att engagera sig i standardiseringsarbete på flera håll i världen. 12 ÖKA VÄRDET I FÖRETA- GET MED RÄTT VERKTYG Vill du nytända företaget med en gedigen omorganisation? Visst, men låt dig inte luras. Ta först reda på vilket värde du vill uppnå med insatserna. Standarden Value Management hjälper dig att identifiera vad som genererar värde i ditt företag. 13 VITA, FRÄSCHA TÄNDER MED TANDBLEKNING Nu ska tandblekningsprodukter få en internationell standard för att minska risken för irriterat tandkött, överkänslighet och andra hälsoproblem. 14 SÄLJ IN BUDSKAPET MED FOKUS PÅ NYTTAN Intervju med Ulla Lennmarker, ny ordförande i sis tekniska kommitté för standardisering av förbrukningsartiklar inom sjukvården. 16 ETT STORT STEG MOT SÄKRA BÅTAR Inom eu har man slagit fast vilka säkerhetskrav som dagens fritidsbåtar måste uppfylla. 17 SIS I MEDIA 18 19 SIS INSIDE En sammanställning över goda råd och användbara tips för dig som vill lyckas i projektarbetet. 20 FRÅGAN OCH KURS- KALENDARIUM LARS FLINK, VD SIS STANDARD MAGAZINE SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE www.sis.se PRIS 60 kr exkl. moms ADRESS: 118 80 Stockholm BESÖKSADRESS: Sankt Paulsgatan 6 TELEFON: 08-555 520 00 INFORMATIONSCHEF OCH ANSVARIG UTGIVARE: Olle Axenborg REDAKTÖR: Annika Gerendas (vik) Lovisa Krebs (tjl) REDAKTION OCH PRENUMERATIONSERVICE: standardmagazine@sis.se ANNONSKONTAKT: Annika Gerendas 08-555 520 20 MEDARBETARE I DETTA NUMMER: Pamela Collin, Lena Lidberg, Sten Sture Skaldeman, Annelie Kjellberg. DESIGN: Semester Design AB REPRO: Bildrepro TRYCK: Alloffset DISTRUBITION: OnTime STANDARD MAGAZINE ges ut av SIS, Swedish Standards Institute. Den utkommer fyra gånger per år och är en av förmånerna kopplade till medlemskapet i SIS. SIS huvuduppgift är att driva svenskt deltagande i internationellt standardiseringsarbete så att svenska företag, myndigheter och andra organisationer får möjlighet att påverka innehållet i internationella standarder. ANVÄNDNINGEN AV STANDARDER syftar till att göra varor och tjänster enklare och säkrare samt att underlätta handel över gränserna. SIS utarbetar standarder inom bl.a. bygg, hälso-och sjukvård, konsumentskydd, tjänster, ledningssystem, miljö. SIS VERKSAMHET BEDRIVS i en fristående ideell förening med medlemmar från både privat och offentlig sektor och i två aktiebolag: SIS Forum och SIS Förlag. SIS omsätter ca 200 miljoner kronor och har 170 anställda. 2 STANDARD MAGAZINE SEPTEMBER 2006
NOTISER Internationell krishantering Turistnäringen får globala standarder DEN GLOBALA standardiseringsorganisationen ISO har nyligen inlett ett arbete för att ta fram internationella standarder för turistnäringen. Cirka 40 länder deltar och det är ett mycket stort intresse runt turistområdet, inte minst från utvecklingsländer. Ett svenskt projekt kommer att startas för att påverka de internationella standarderna. Standarderna kan komma att handla om till exempel terminologi, boende, hälsohem, konferensanläggningar, restauranger, turistbyråer, flyg- och busstransporter. Även golfresor, äventyrsresor och säkerhet vid utomhusaktiviteter kan bl.a. komma att omfattas. Från konsumenthåll finns ett starkt intresse för standarder inom detta stora område. Alla företag, organisationer eller myndigheter som på något sätt är verksamma inom dessa branscher är välkomna att delta i det svenska projektet, säger Tuula Cammersand, projektledare på SIS. För mer information: Tuula Cammersand, projektledare på SIS, 08-555 520 59, tuula.cammersand@sis.se STÄRKT VARUMÄRKE FIREFLY AB deltar aktivt i det standardiseringsarbete avseende förebyggande brandskydd som pågår inte bara i Sverige, utan också i Europa. SIS och dess europeiska systerorganisationer är viktiga forum för att bygga nätverk och skapa trovärdighet för Firefly som är en auktoritet i dessa sammanhang. SCA har under året valt Fireflys produkt WebScan som standard i sina produktionsanläggningar för mjukpapper. Källa: Firefly AB Årsredovisning 2005 SEMINARIUM BRANDSÄKERHET I BYGGNADER ÅRETS BRANDSEMINARIUM för byggsektorn arrangeras av SIS kommitté Brandsäkerhet, TK 181, den 26 oktober. Heldagsseminariet äger rum hos SP i Borås med början kl 10:00. Bland medverkande talare märks regeringens byggsamordnare Sonny Modig, Boverket, arkitekt Claes Kock (SAS huvudkontor, Kosta Boda Galleri i New York m.m.) och flera representanter för byggmaterialindustrin. Deltagaravgift 2 500 kr. Beställ program och anmäl dig till Erik Geete, på SIS, 08-555 521 27, erik.geete@sis.se NU FINNS EN lättillgänglig översikt över pågående och planerade SIS-projekt. Krishantering är ett relativt nytt ämne i standardiseringssammanhang. Det kännetecknas för närvarande av en kraftig expansion såväl till volym som till innehåll. Ämnet spänner över flera av SIS nuvarande verksamhetsområden därför har vi skapat ett sammanhållet programområde. I foldern finner du aktuella projekt både på europeisk och Boktips från SIS Förlag KVALITETSSÄKRING VID SVETSNING För att säkerställa rätt kvalitet för svetsade produkter och en optimal tillverkningskostnad så måste hela processen styras från konstruktion till kontroll. Boken hjälper dig att uppfylla dina krav. Boken beskriver även hur ISO 3834- serien tillämpas med framgång och kompletterar ISO 9000 serien för dig som konstruerar för svetsning, upphandlar svetsning och tillverkar svetsade produkter. Pris: 990 kronor. Art.nr 45911 CISTERNANVISNINGAR V 2006 En helt ny utgåva som är uppdaterad med alla nya svenska föreskrifter som har tillkommit sedan den tidigare utgåvan från 1995. Boken ger dig beskrivningar på tekniska lösningar som är avsedda att ge den global nivå som du kan delta i, t.ex. humanitär minröjning, samhällssäkerhet, försvarsstandardisering och geografisk information. Foldern finns som pdf att ladda ner från SIS hemsida, www.sis.se http://www.sis.se/popup/kris/ krishantering.pdf säkerhetsnivå som avses i föreskrifter, från bl.a. Arbetsmiljöverket, om öppna och slutna cisterner. Pris: 695 kronor. Art.nr 44852 STORA ELINSTALLATIONS- PAKETET Den sista juni upphörde den s.k. Blå boken att gälla. SIS Förlag har satt samman ett paket med tre viktiga publikationer. Paketet innehåller SS 436 40 00, Elinstallationsreglerna som ersätter avdelning A i Blå boken, Elinstallationsguiden som du använder tillsammans med SS 436 4000 samt Elsäkerhetsverkets föreskrifter som omfattar de grundläggande säkehetskraven. Pris: 995 kronor. Art.nr 35713 SEPTEMBER 2006 STANDARD MAGAZINE 3
NOTISER Ny ledamot i SIS styrelse: Miljöfrågor ligger mig varmt om hjärtat Gunnel Wisén Persson är ny ledamot i SIS styrelse sedan maj i år. Till vardags arbetar hon som chef på ABB i Västerås för hållbar utveckling, det vill säga frågor som gäller både inre och yttre miljö. HUR SER DU PÅ SIS OCH SIS ARBETE? Väldigt positivt. Jag har jobbat med standardisering inom SIS tidigare och ser standarder som betydelsefulla och viktiga där det gäller att eftersträva en global samsyn oavsett om det handlar om produkter eller miljöstandarder eller viktiga frågor som exempelvis socialt ansvarstagande. Standarder täcker oändligt många områden och det är spännande. FAKTA GUNNEL WISÉN PERSSON FÖDD: I Stockholm 1953. FAMILJ: Ja, make och dotter, 23 år. FRITID: Springer, åker skidor, håller på att lära mig spela golf, plockar gärna bär och svamp i skogen. UTBILDNING: Civilingenjör inom kemi, KTH. VAD SER DU SOM DIN VIKTIGASTE UPPGIFT I SIS STYRELSE? Dels att jag kan bidra med min kompetens och bakgrund som jag har från arbetslivet och dels min breda erfarenhet av att arbeta med standardiseringsfrågor inom olika områden. Det handlar om miljöstandardisering, som jag arbetade med på sis sedan slutet av 90-talet, och om standardisering av elektriska produkter som jag arbetat med i perioder sedan 80-talet. En viktig uppgift är naturligtvis också att sprida nyttan av standardiseringar och betona betydelsen av att arbeta med standardiseringsfrågor. Genom att delta i standardiseringsarbete har man möjlighet att påverka. Företag som är Gunnel Wisén Persson, ny ledamot i SIS styrelse. Jag är övertygad om att värdet och nyttan av standardiseringar kommer att öka ARBETEN: Utvecklingsingenjör på Sieverts Kabelverk (Ericsson), material- och produktutveckling och liknande frågor inom ABB sedan 1981. Från 1996 och framåt har Gunnel Wisén Persson arbetat med miljöfrågor. aktiva i tekniska kommittéer och inte bara följer färdiga standarder kan driva utvecklingen inom sitt område och tidigt få tillgång till ny information. Jag är övertygad om att standardisering på så sätt kan bidra till ökad tillväxt. VILKA OMRÅDEN ÄR SÄRSKILT VIKTIGA FÖR SIS? Miljöfrågor ligger mig varmt om hjärtat men lika viktigt är att uppnå en global samsyn vad gäller arbetsmiljö och socialt ansvarstagande. VAD TROR DU OM FRAMTIDEN INOM STANDARDISERING? Den ser jag positivt på. Jag är övertygad om att värdet och nyttan av standardiseringar kommer att öka. Vår värld blir mer global då underlättar det att man talar samma språk och har en samsyn på den här typen av gemensamma frågor. VAD SKULLE DU PERSONLIGEN VILJA SE STANDARDISERAT? Stickkontakter. Det är alltid ett problem oavsett var i världen man befinner sig när man ska använda hårtorken eller ladda mobilen. VAD HAR DU FÖR ERFARENHET AV STANDARDISERING SEDAN TIDIGARE? Jag har jobbat med miljöstandardiseringar på sis och med elektriska produkter inom sek (Sveriges Elektriska Kommission) t.ex. internationella standarder för kraftkabel och kablar för tåg, spårvagnar, järnvägar, ja, alla rälsbundna fordon. Annika Gerendas FOTO: LASSE FREDRIKSSON 4 STANDARD MAGAZINE SEPTEMBER 2006
NOTISER Nu finns ett verktyg för att få in tillgänglighetstänkandet i standarder. Bättre produkter för äldre och funktionshindrade HÄSTARSLEN SOM STANDARDMÅTT ELLER OM ATT VARA på rätt spår. Visste du att standardspårvidden för järnväg i USA är 4 fot och 8,5 tum? Detta udda mått härstammar från de ursprungliga specifikationerna för en triumfvagn i Romarriket. De romerska triumfvagnarna byggdes precis så breda att två hästbakar fick plats i bredd mellan skaklarna. Världens mest avancerade transportmedel har alltså bestämts av bredden på ett hästarsle för över 2 000 år sedan. När du ser en Space Shuttle på avfyringsrampen så sitter det två stora raketer på ömse sidor om den stora bränsletanken. Raketerna måste transporteras med järnväg från fabriken till Kennedy Space Center. Nu råkar det vara så att järnvägen från fabriken går genom en tunnel i bergen, vilket gjorde att MÅNGA VARDAGSPRODUKTER är svåra och ibland omöjliga att använda för ett stort antal människor, särskilt äldre och människor med funktionshinder. Nu finns ett verktyg tillgängligt hos SIS, som gör det möjligt för tillverkaren att säkerställa användbarheten och tillgängligheten när de utvecklar produkter och tjänster för att tillgodose behoven hos äldre och funktionshindrade. Konsumenterna är viktiga intressenter när det gäller att få tillverkare att ta fram bra produkter. Äntligen har vi ett bra redskap för att få in tillgänglighetstänkandet i standarder som gäller äldre och personer med funktionshinder. Det gör att vi kan få mer användbara produkter, säger Terry Skehan, som är projektledare vid Hjälpmedelsinstitutet och som leder projektet på SIS uppdrag. Verktyget är viktigt för tillverkare, formgivare, tjänsteföretag, utbildare med flera, eftersom det innehåller information om hur man bäst tar tillvara människans förmågor och om hur utformningen av produkter, tjänster och miljöer bl.a. kan påverka användbarheten. Exempel: om man vill ta fram en produkt som kan användas av människor med kontaktallergi bör man, enligt tabellerna, tänka på ytfinish och ickeallergent/toxiskt material. Riktlinjerna är också nödvändiga för dem som utvecklar standarder, och som nu får bättre möjlighet att ta hänsyn till behov hos äldre och personer med funktionsnedsättningar. För mer information: Terry Skehan, 08-620 18 80. Guide 6 riktlinjer för att i standardiseringsarbetet tillgodose behoven hos äldre och personer med funktionsnedsättningar finns att köpa hos SIS Förlag. Art.nr: 4413 Pris: 795 kronor. startraketerna inte fick vara större än att de kom genom tunneln. Tunneln är lite bredare än järnvägsspåren och järnvägsspåren är som sagt, lika breda som två hästbakar. Källa: Eskilstuna-Ingenjören Vett och etikett vid telefonmöten SPARA TID OCH PENGAR. Starta mötet när som helst och med kort varsel. Det är bara några av de fördelar som telefonmöten ger. Vissa möten är kortare än andra eller behandlar ämnen som inte kräver att man behöver träffas personligen. I dag finns trådlösa, portabla konferenstelefoner som ger klart och naturligt ljud. Dessutom sparar man på resekostnader och miljön om man använder sig av telefonmöten eller deltar i en videokonferens. Med tanke på det senare kan det visuella många gånger underlätta förmedlingen av ett budskap. VAR FÖRBEREDD Ring i tid Presentera dig med namn När du vill fråga eller kommentera börja med att säga ditt namn Var kortfattad Ställ frågor som hör till temat Se till att du inte har störande ljud i bakgrunden eller använd sekretessknapp Ibland kan man behöva diskutera personliga saker. Det som sägs stannar på telefonmötet FÖRDELAR: Träffas utan resor spar tid, pengar och miljö Starta mötet när som helst och med kort varsel Delta var du än befinner dig i världen Anpassa telefonmötet efter din mötessituation Allt du behöver är en fast eller mobil telefon Källa: CoachHuset i Skandinavien AB och Engcom Scandinavia AB SEPTEMBER 2006 STANDARD MAGAZINE 5
TJÄNA ARB
Getinge har valt att engagera sig i standardiseringsarbete på flera håll i världen. Det finns många fördelar med att vara delaktig i de standarder som växer fram. Standardiseringen i vår bransch har bidragit till att vi har kunnat koncentrera produktionen till ett fåtal nyckelfabriker, säger Getinges koncernchef Johan Malmquist. MEDICINTEKNIKKONCERNEN Getinge har sitt huvudkontor och sin bas i Getinge strax utanför Halmstad, men företagets verksamhet är global. Hälften av företagets marknad finns i Europa, 30 procent i Nordamerika och 20 procent i övriga världen. Företagets produkter kan delas in i tre huvudgrupper: utrustning för kirurgi och intensivvård, utrustning för infektionsbekämpning och förflyttningshjälpmedel för äldrevård och långvård. Generellt sett är vår verksamhet väldigt styrd av myndighetsgodkännanden, normer och standarder. Nyckelbegreppet i vår bransch är patientsäkerhet, förklarar Johan Malmquist. Han konstaterar att medicinteknik är ett område som tillhör de mest genomreglerade i världen. I usa krävs till exempel godkännanden från det amerikanska läkemedelsverket fda, Food and Drug Administration, och i Europa krävs det bland annat att produkterna uppfyller kraven för ce-märkning enligt det medicintekniska direktivet. Utöver detta har Japan vissa egna standarder. Detsamma gäller många av Getinges utvecklingsmarknader. Vissa länder följer gamla regler eller saknar övergripande regelverk. Ofta tillämpas också en blandning av nordamerikanska och europeiska regler. För oss gäller det därför att ligga i framkant inom det här området och se till att standarder är en del av produktspecifikationen. R PÅ GLOBALA ETSMETODER SEPTEMBER 2006 SIS STANDARD MAGAZINE 7
Som deltagare kan man vara med och påverka förvånansvärt mycket I praktiken innebär det att vi implementerar standarder redan i ledet innan produktutvecklingen. Ofta handlar det då om att satsa på kvalitetssäkringar och certifieringar och att dokumentera arbetsprocesser och riskanalyser, säger Johan Malmquist. JOHAN MALMQUIST I DAG HAR GETINGE ett 20-tal produktionsanläggningar runt om i världen. Fem av dem finns i Sverige. Utanför Halmstad har företaget sin stora fabrik för sterilisatorer och i Solna tillverkas ventilatorer dvs. respiratorer och hjärt-lungmaskiner. I Växjö tillverkas desinfektorer, i Skärhamn dentalsterilisatorer och i Eslöv finns en fabrik för patienthanteringsprodukter. Standardiseringen i vår bransch har bidragit till att skapa en större och mer homogen marknad. Vi har uppnått skalfördelar och har kunnat koncentrera produktionen till ett fåtal nyckelfabriker. I dag är vi världsledande inom i stort sett alla områden där vi är verksamma. Våra marknadsandelar ligger i allmänhet på mellan 20 och 45 procent, berättar Johan Malmquist. Han konstaterar bland annat att europamarknaden har blivit allt mer homogen de senaste tio åren. Handelshinder har försvunnit och produkterna blir mer enhetliga länder emellan. Utvecklingen går stadigt åt det hållet. För företagen i den medicintekniska branschen betyder det att ju större spelare du är, desto bättre ekonomiska förutsättningar har du på marknaden. VD på Getinge sedan 1997. Han är civilekonom och har jobbat på företaget sedan 1990. Arbetade innan dess inom Electrolux i Sverige, England och Frankrike. FÖDD 1961 i Umeå. På bilden visas pumparna som är en komponent till de hjärt-lungmaskiner som tillverkas i produktionsanläggningen i Solna, strax utanför Stockholm. FAMILJ Gift med Anna. Barnen Kajsa, 9, Carl, 8 år. BOR: I villa i Pixbo utanför Göteborg. Veckopendlar till Getinge. FRITID: Umgås med familj och vänner. Idrottar en del, bland annat i form av styrketräning och motionslöpning. Det blir viktigare att produkter och tjänster går att validera och mäta, där har standarder en viktig roll, säger VD Johan Malmquist. Johan Malmquist påpekar att standardernas betydelse har ökat och att de fortsätter att öka. Det är ett av skälen till att Getinge engagerar sig i olika standardiseringsgrupper, både i Sverige och utomlands. Min erfarenhet är att man som deltagare kan vara med och påverka förvånansvärt mycket när det gäller standardisering. För den som är intresserad går det ofta att få tillgång till nyckelposter som till exempel ordförande eller sekreterare i gruppen, säger Johan Malmquist. SJÄLV HAR HAN erfarenheter som ledamot i en europeisk standardiseringskommitté under 90-talet. Kommitténs uppgift var att ta fram en europeisk standard för desinfektorer. Ett standardiseringsarbete kräver både ett tidsmässigt och ett ekonomiskt engagemang. Men det är inte bara stora företag som kan dra nytta av ett deltagande. Möjligheterna att påverka hänger mer på enskilda personers inställning än på företagets storlek. Vad som är avgörande är att det finns 8 STANDARD MAGAZINE SEPTEMBER 2006
Som deltagare i ett SIS-projekt blir du en av de delaktiga en av dem som påverkar innehållet i framtida standarder. Det har både du och din organisation mycket att vinna på. Beställ broschyren på www.sis.se eller ring 08-555 520 00
Det är alltid bättre att vara med och påverka än att stå utanför ett stöd för satsningarna på ledningsnivå, framhåller Johan Malmquist. För Getinges del ger standardiseringsarbetet kunskaper som sedan kan användas i standardiseringssammanhang på nya marknader. Utgångspunkten är att standarder ska vara till gagn för företagets kunder. Det är alltid bättre att vara med och påverka än att stå utanför. Genom att vara delaktiga kan vi lättare samordna våra slutprodukter med standarderna och undvika större avvikelser. Vår ambition är att hitta effektiva lösningar som helst inte fördyrar produkterna för kunderna, säger Johan Malmquist. JUST NU ÄR representanter för Getinge starkt engagerade i standardiseringsarbetet i Kina. Företaget har också haft en nyckelroll i olika projekt i Australien. I Australien var det svårt att hitta intresserade företag och personer, vilket innebar att vi hade mycket goda möjligheter att påverka standarderna. Och i Kina har vi ett egenintresse av att de standarder som införs blir så lika de västeuropeiska som möjligt, förklarar Johan Malmquist. Hans förhoppning inför framtiden är att standardiseringen ska bli ännu mer global och synkroniseras bättre mellan olika regioner, till exempel Europa och usa. Dessutom tror han att standarder kommer att omfatta fler och fler områden i samhället. Det blir allt viktigare att produkter och tjänster går att validera och mäta. Där har standarder en viktig roll. När vi på Getinge nämner iso för nya kunder och samarbetspartner, då förenklas kommunikationen. iso är ett begrepp som säger en hel del om vår verksamhet. Merparten av våra kunder finns inom den offentliga sektorn och har varit duktiga på att ställa krav på oss inom industrin, till exempel på säkerhets- och miljöområdet. FÖRDELARNA FÖR ETT GLOBALT FÖRETAG ATT ENGAGERA SIG I STANDARDISERING: Företaget får kunskaper om standarder som kan användas i standardiseringssammanhang på nya marknader. Företaget kan dra nytta av olika skalfördelar. Företaget får stora möjligheter att påverka standardernas innehåll. Företaget kan tidigt anpassa sin produktutveckling efter vad som är på gång inom standardiseringsområdet. Företagets kommunikation med kunderna underlättas, eftersom standarder och standardiseringsarbete borgar för att produkterna uppfyller vissa krav. Men arbetet med standarder har också haft många andra positiva effekter. I vår bransch har standarder bidragit till förbättrad konkurrens, högre effektivitet och ökad lönsamhet, säger Johan Malmquist. Lena Lidberg Illustrationer: Linda Holmer Foto: Anders Erlandsson FAKTA GETINGE AB BAKGRUND: Företaget grundades 1904 i Getinge utanför Halmstad. VERKSAMHET: Getinge är ett medicinteknikföretag som utvecklar och tillverkar utrustning för kirurgi och intensivvård, utrustning för infektionsbekämpning och förflyttningshjälpmedel för äldrevård och långvård. Företaget är noterat på Stockholmsbörsen. FINNS: 50 procent av företagets marknad finns i Europa, 30 procent i Nordamerika och 20 procent i övriga världen. Produkterna säljs under varumärkena Arjo, Getinge och Maquet. OMSÄTTNING: Drygt 12 miljarder kronor. ANSTÄLLDA: 7 200. HEMSIDA: www.getinge.com 10 STANDARD MAGAZINE SEPTEMBER 2006
Intern revision Förnya och förstärk den interna revisionen Ge de interna revisorerna rätt kunskap och nytt engagemang. Deras arbete är centralt i verksamhetens utveckling. Traditionellt arbetar man för mycket med efterlevnad och förbättringar av små detaljer. Med SIS Forums utbildningar får de den färdighet och nytändning de behöver för att lyfta blicken och arbeta med saker som direkt bidrar till att kärnverksamheten blir effektivare och lönsammare. Grundkurs Intern revision, 2 dagar För dig som ska bli intern revisor och behöver god kunskap och färdighet i intern revision för kvalitets- och miljöledningssystem. Kursen tar upp intern revision som förbättringsverktyg. Teori varvas med övningar och rollspel. Kursen avslutas med ett kunskapsprov. 18-19 okt, 15-16 nov, 5-6 dec i Stockholm 27-28 sep i Malmö 22-23 nov i Mariehamn, Åland Vidareutveckling Offensiv revision, 1 dag Utbildning för verksamma interna revisorer med en tids erfarenhet som behöver inspiration och nya infallsvinklar. En mer offensiv revision ger tydliga förbättringseffekter i verksamheten. 17 okt, 30 nov i Stockholm Pris: 5 400 kr Pris: 9 400 kr Intern revision med miljö, 1 dag För dig som ska bli intern revisor med inriktning på miljöledning. Som intern revisor av ett miljöledningssystem krävs det att du har vissa miljökunskaper och viss insikt i miljölagstiftningen. 14 nov i Stockholm Pris: 4 700 kr Intern revision med arbetsmiljö, 1 dag För dig som ska bli intern revisor av ledningssystem för arbetsmiljö och som behöver en allmän kunskap om arbetsmiljöaspekter och en inblick i lagstiftningen kring arbetsmiljö. 17 okt i Stockholm Pris: 4 700 kr Utbildningarna kan även genomföras företagsinternt. Ring 08-555 522 50 så får du veta mer. Mer information och anmälan på www.sis.se/utbildning ann_stand_mag_185x260.indd 1 06-09-01 13.44.35
Är du sugen på det senaste, supereffektiva affärssystemet? Visst, men låt dig inte luras: Ta först reda på vilket värde du vill uppnå med insatserna. Standarden Value Management hjälper dig att identifiera vad som genererar värde i en organisation. Öka värdet i företaget med rätt verktyg DE FLESTA AV OSS har nog varit med om både omorganisationer, byte av affärssystem eller framtagande av nya produkter som landat i ett stort Varför? Den frågan bör ställas långt tidigare inte som resultatet av en genomförd förändring. Enkelt uttryckt kan man säga att vill man skapa ett verkligt värde av ett projekt, bör man först ta reda på om någon överhuvudtaget uppskattar att det görs, vilka de i så fall är och, framför allt, hur nöjda behöver de bli för att det ska kännas värdefullt. Det gäller att se till både behov och funktion och att ställa det i relation till investeringen, säger Tomas Andersson, Grandezza Konsult ab och medförfattare till boken Value Management skapa värde i projekt, program och projektportföljer. Value Management är ett relativt nytt begrepp i Sverige, men internationellt har många företag en lång tradition av att använda styrningsverktyget. Inger Bergman, verksamhetskonsult på Semcon Project FAKTA VALUE MANAGEMENT Den europeiska standarden Value Management är ett ledningssystem för att skapa en värdebaserad utveckling i verksamheter. Boken Value Management skapa värde i projekt, program och projektportföljer, ges ut av SIS Förlag. Den visar hur man genom en mer aktiv styrning kan skapa värde i Management och också medförfattare till boken, säger att såväl intresset, som förståelsen för och behovet av Value Management har ökat bland europeiska företag på senare år. Flygindustrin i Frankrike tillämpar idag den europeiska standarden Value Management, liksom många företag inom bygg, transport och offentlig sektor i Storbritannien. I Sverige har företag inom telekom-, bank- och försäkringsbranschen kommit längst i tillämpningen av det värdebaserade tänkandet, men synsättet och standarden kan användas inom alla slags branscher. Framför allt stora företag och organisationer har nytta av Value Management, eftersom de ofta har både komplicerade produkter och processer. Med många olika intressenter gäller det att balansera olika behov så att störst värde för så många som möjligt kan uppnås, säger Inger Bergman. olika delar av verksamheten. Boken tar avstamp utifrån standarden, men går djupare in på den praktiska tillämpningen av den för olika nivåer i en verksamhet. Författare är Tomas Andersson, Inger Bergman, Olav Björk och Lars-Gunnar Ericsson. Vi vill skapa ett verkligt värde av ett projekt Tomas Andersson, författare till boken Value Management skapa värde i projekt, program och projektportföljer. MEN VAD ÄR VÄRDE? Och för vem? Det är precis det som standarden Value Management betonar: Att varje sund verksamhet bör skapa sig definitioner för vilka värden man ska fokusera på, vad de innefattar och hur de ska mätas. Med målet för ögonen att skapa bestående effekter och långsiktig nytta i hela verksamheten. Det handlar om att skapa en tydlighet i organisationen. Ju tydligare, desto enklare. Ju enklare, desto effektivare. Medarbetare mår inte bra av att producera saker som sedan visar sig inte behövas. Fortfarande investerar företag mängder med pengar i olika projekt, men väldigt lite i kunskap och utveckling för att ta reda på den verkliga nyttan med investeringen, säger Inger Bergman. 12 STANDARD MAGAZINE SEPTEMBER 2006
Om tre år kan standarder på området tandblekningsprodukter vara klara. Vad är värde? Och för vem? Varje sund verksamhet bör skapa definitioner för vilka värden man ska fokusera på, vad de innefattar och hur de ska mätas. Standarden visar hur man går tillväga för att få in det värdebaserade tänkandet på alla nivåer i en verksamhet. Nytta för vem genomsyras i de projektförslag som presenteras och påbörjade processer utvärderas kontinuerligt för att kunna anpassa sig till förändringar och därmed förbättra förutsättningarna för ett positivt och lönsamt värdeutfall. Idag gäller det att ha ett stort öra till marknaden och vara anpassningsbar om man vill stå sig i konkurrensen, säger Tomas Andersson. Annelie Kjellberg Det gäller att balansera mellan olika behov Inger Bergman, verksamhetskonsult på Semcon Project Management och medförfattare till Value Management skapa värde i projekt, program och projektportföljer Säg det med ett leende Vem vill inte ha vita, fräscha tänder? Allt fler bleker sina missfärgade tänder hos tandläkaren eller hemma. NU SKA TANDBLEKNINGSPRODUKTER få en internationell standard för att minska risken för irriterat tandkött, överkänslighet, förändringar i emalj och pulpa och andra hälsoproblem. Med en standard vill vi erbjuda branschen möjligheten att enas om vilka krav på egenskaper och prestanda man kan ställa på en typ av produkt som är ganska snabbväxande på marknaden. Det handlar i slutändan om tillförlitlighet och konsumentens eller patientens säkerhet, säger Pehr-Martin Goebel, projektledare på sis. Arbetet med att utforma avgränsningar och definitioner påbörjas vid ett möte med en arbetsgrupp inom iso-kommittén för Tandvård i Beijing, Kina i september i år. Detta är början på en process med många inblandade intressen från olika länder och branscher och det kommer ta tid att nå samsyn. I bästa fall är den internationella standarden färdig om tre år. Det är oklart om den också kommer att bli europastandard. Standarden får betydelse för konsumenter, tandläkare, tandhygienister och tillverkare av tandblekningsprodukter. Mariana Blixt, koordinator på Kunskapscenter för dentala material (kdm) vid Socialstyrelsen är Sveriges expert i gruppen. Bakom projektet ligger iso (International Organization for Standardization) och i Sverige sis, Swedish Standards Institute, som har en teknisk kommitté för tandvård. För mer information: Pehr-Martin Goebel, projektledare på sis, 08-555 520 73, pehr-martin.goebel@sis.se Det finns idag inga standarder på området tandblekningsprodukter. Däremot finns cirka 150 standarder för produkter inom tandvård, bland annat för fyllningsmaterial, implantat, tandvårdsstolar, belysning och instrument. Standarden ska beskriva exempelvis lämpliga produktegenskaper, prestanda, provnings- eller mätmetoder och krav på hur informationen som följer med produkten ska utformas. Källa: Tandläkarförbundet och SIS GARY SALTER/CORBIS/SCANPIX SEPTEMBER 2006 STANDARD MAGAZINE 13
ALLA SER KANSKE INTE behovet av standardisering direkt. En fråga som drivits med mycket stort engagemang från svensk sida är behovet av standardisering för koppling av utrustning som handhar dropp, sondmatning och respiratorer. En standardisering inom det området skulle reducera felkoppling som i ett antal fall faktiskt lett till skador på patienter. I sis tekniska kommitté fattas beslut i ärenden som beretts i de olika svenska arbetsgrupperna, beslut som sedan rapporteras och bearbetas vidare i flera internationella arbetsgrupper och kommittéer. De förbrukningsmaterial det handlar om är medicintekniska produkter, som exempelvis engångshandskar och förpackningar till läkemedel. Utöver Ulla Lennmarker, som genom sitt arbete vid AstraZeneca representerar läkemedelsindustrin, finns deltagare från I längden är jag övertygad om att standardisering och en ökad harmonisering, ger effektiva försäljningstekniska argument. Sälj in budskapet med fokus på nyttan Sälj in budskapet på ett sätt som gör nyttan tydlig för alla intressenter, säger Ulla Lennmarker, ny ordförande i SIS tekniska kommitté för standardisering av förbrukningsmaterial inom sjukvården. till exempel Läkemedelsverket, Apoteksbolaget och Landstingens inköpsorganisationer. Min roll som ordförande i den svenska kommittén ser jag främst som samordnande, att leda våra möten och ena de olika intressenter som är representerade så att vi kan fatta beslut, säger Ulla Lennmarker. BÅDE INKÖPARE och tillverkare av medicintekniska produkter, välkomnar en standardisering menar hon. För producenterna blir standarder en referens vid både konstruktion och testning. De signalerar en viss kvalitetsnivå och kan på så sätt bli ett effektivt försäljningsargument. Inköpare får lättare att bedöma och jämföra olika produkter, vilket ställer krav på tillverkarna. Gemensamma intressen för standardisering gör den till ett mycket viktigt hjälpmedel. I min egen profession, som är förpackningsutveckling, använder vi oss i stor utsträckning av standardiserade produkter och de standarder som finns. Om jag exempelvis ska köpa in eller utveckla en förpackning kan jag med hjälp av standarder på ett enkelt sätt få reda på vad en konstruktion står för kvalitetsmässigt. Standardisering handlar i mångt och mycket om att ge en produkt en identitet av att hålla en viss kvalitetsnivå, och det är viktigt, säger Ulla Lennmarker. En del är rädda för att en ökad harmonisering av produkter, som ju en standardisering ofrånkomligen innebär, skulle motverka konkurrens. Men jag tror precis tvärtom. I längden är jag övertygad om att standardisering och en ökad harmonisering, ger effektiva försäljningstekniska argument. Mobilindustrin är ett exempel på det. ULLA LENNMARKER ÄR ny som ordförande. Det första mötet hölls nyligen, men hon tycker sig redan kunna notera många positiva erfarenheter. För mig har det varit mycket givande att ha fått komma närmare själva användningsområdet. Den dialog jag nu har fått till stånd med sjukvården har varit berikande. Normalt arbetar jag lite avgränsat och ser inte hela kedjan. Men genom arbetet i denna kommitté har mina vyer vidgats på ett positivt sätt. Dessutom får man nya kontakter och det är alltid värdefullt. Pamela Collin FAKTA ULLA LENNMARKER NAMN: Ulla Lennmarker, 54 år. UTBILDNING: Kemiingenjör. TIDIGARE OCH NUVARANDE ARBETE: Senior Packeting Engineer, AstraZeneca Sweden Operations, Södertälje. Dessförinnan förpackningsutvecklare och registreringshandläggare på Pharmacia. FAMILJ: Make och utflugen 19-årig studerande son. BOR: Radhus i Strängnäs, precis invid Mälaren. FRITID: Försöker jogga en mil tre gånger i veckan. 14 SIS STANDARD MAGAZINE SEPTEMBER 2006
Jobbar du med brottslighet behöver du bra verktyg. Vi har en bok som hjälper dig i ditt arbete. Mer än en tredjedel av alla svenska företag har någon gång under de senaste två åren utsatts för ekonomisk brottslighet av något slag. I de allra flesta fall är det så kallade medarbetarbrott det handlar om. Interna brott som begås av anställda. Det finns fall där en enda medarbetare orsakat förluster så stora att företaget riskerar att försvinna från marknaden. Boken På bar gärning att förebygga brott, av Agneta Syrén, koncernsäkerhetschef på Länsförsäkringar AB, innehåller många nyttiga brottförebyggande tips och råd som alla med säkerhetsansvar borde ta del av. Gå in på www.sis.se eller ring 08-555 523 10 och beställ ett exemplar du med. 100:- rabatt Beställ på www.sis.se och betala endast 390 kr (ordinarie pris 490 kr) Gäller när du gör din beställning senast 25/9 2006 och uppger kod 1508. Erbjudandet kan ej kombineras med andra erbjudanden. Moms och frakt tillkommer. SIS Förlag AB. Telefon: 08-555 523 10, Fax: 08-555 523 11, E-post: sis.sales@sis.se, www.sis.se
Inom EU har man slagit fast vilka säkerhetskrav som dagens fritidsbåtar måste uppfylla. De ska klara normal användning utan att kantra eller gå sönder. Ett stort steg mot säkra båtar I Europa fanns tidigare ett otal nationella regler och standarder för hur fritidsbåtar ska konstrueras. Tillverkare som ville gå in på nya marknader mötte ofta ett stort antal hinder. Den fria handeln fungerade inte. DET ÄR BAKGRUNDEN till att eu 1994 antog det så kallade Fritidsbåtsdirektivet. Det blev starten på ett omfattande standardiseringsarbete som nu är på väg att gå i mål. För att skapa en gemensam plattform har man slagit fast vilka säkerhetskrav FAKTA Båtar som uppfyller väsentliga säkerhetskrav ska kunna handlas fritt över gränserna. Det var grundtanken bakom EU:s Fritidsbåtsdirektiv som antogs 1994. Det standardiseringsarbete som följde har skett inom Small Craft, ISO/TC 188. Den europeiska kommittén CEN BT/WG 69 har svarat för att motsvarande standarder röstats igenom inom CEN. SIS har haft sekretariaten. De amerikanska standardiseringsorganen har deltagit aktivt i arbetet och det som startade som ett EU-direktiv är nu på väg att bli en världsstandard. som dagens fritidsbåtar måste uppfylla. En fritidsbåt ska klara normal användning utan att kantra eller gå sönder. Visionen har varit att skapa en världsstandard för fritidsbåtar, därför har arbetet bedrivits inom iso:s ram. De amerikanska båtorganisationerna har deltagit aktivt och inom Europa har cen röstat om samma standarder i takt med att arbetet framskridit. De nya standarderna har huvudsakligen utarbetats inom iso:s tekniska kommitté, iso 188. Där behandlas Small Craft, dvs. fritidsbåtar från 2,5 till 24 meters längd. För båtar över 24 meter gäller fartygsregler. sis har haft sekretariatet för såväl det globala arbetet, iso, som det europeiska, cen. Björn Lagerkvist, vd för Sweboat, har varit ordförande i de båda kommittéerna. Vi ber honom beskriva läget. Vi är inne i slutfasen nu, säger han. Som mest har vi haft ett trettiotal arbetsgrupper igång, men nu har de flesta avslutat sitt arbete. Förhoppningsvis kan vi rösta igenom de sista standarderna i år. Syftet med EU:s olika direktiv är att garantera fri rörlighet. När det gäller fritidsbåtar passade man på att lägga en ribba i form av ett antal väsentliga säkerhetskrav. Båda dessa syften är nu uppfyllda. 16 SIS STANDARD MAGAZINE SEPTEMBER 2006
Vi har nu säkerställt att man kan sälja båtar i hela eu, konstaterar en nöjd Björn Lagerkvist. Är de godkända och ce-märkta i ett land så får de säljas fritt i hela unionen. Det är väldigt praktiskt. Då behöver man aldrig fråga sig om båten uppfyller det ena eller andra kravet. Förutom att skapa fri rörlighet har vi föreskrivit vilka väsentliga säkerhetskrav som alla ska uppfylla. Fortfarande kan det dock förekomma administrativt krångel när man flyttar båtar mellan världsdelar. I usa har man egna beteckningar på sina standarder och i Europa finns ce-märkningen. En båtbyggare måste ange en standard som accepteras på den specifika marknaden. I all standardisering gäller att du måste delta i arbetet om du vill göra din röst hörd. En svensk som tagit en aktiv del i standardiseringsarbetet är båtkonstruktören Rolf Eliasson. Han är känd för att ha ritat båtar som Vinga och Nimbus. Jag blev ombedd av branschen att vara med och det är jag glad för, säger Rolf Visst kan man skaffa de färdiga standarderna i efterhand, men som båtkonstruktör är det avsevärt bättre att vara med och skriva dem Eliasson. I min verksamhet är det inte helt fel att veta vad det finns för standarder och hur de har kommit till. Visst kan man skaffa de färdiga standarderna i efterhand, men som båtkonstruktör är det avsevärt bättre att vara med och skriva dem! Rolf Eliasson berättar att han förvånansvärt ofta fått gehör för sina synpunkter, även när han diskuterar med stora organisationer som us Coast Guard. Även som ett litet företag kan man vara med och påverka utvecklingen, konstaterar han. Det är fritt för alla att vara med. Deltar man inte så får man finna sig i de beslut som tas. Rolf Eliasson har främst arbetat med de stora frågorna om stabilitet och dimensionering. Totalt har han varit aktiv i fem olika arbetsgrupper. Stabilitet och dimensionering är viktiga standarder när det handlar om säkerhet, säger Rolf Eliasson. Stabilitetsstandarden är nu färdig och harmoniserad. När det gäller dimensioneringsstandarden är arbetet inne i slutfasen. ÄR DET NÅGON SÄRSKILD POÄNG DU VILL FRAMHÅLLA? Vi har klarat av ett gigantiskt arbete där vi lyckats få med hela världen. Både us Coast Guard och de amerikanska båtbyggarna har varit väldigt aktiva i standardiseringsarbetet och har ändrat sina egna standarder i takt med att nya iso-standarder kommit fram, säger Rolf Eliasson. De nya standarderna för fritidsbåtar är bra exempel på internationellt samarbete. Sten Sture Skaldeman SIS i media Under sommaren har media bland annat uppmärksammat en ny standard för flytvästar samt flera av SIS Förlags nya böcker. Böckerna handlar om alltifrån miljö och värdestyrning till oförstörande provning. SIS lovar nu bättring. Den nya standarden som arbetats fram innebär att konsumenten lättare ska kunna läsa sig till när västen ska användas, dess bärförmåga och dess storleksintervall, hävdar de. GÖTEBORGSPOSTEN Den otydliga informationen i flytvästar ska ersättas av en bättre, hävdar Svenska standardiseringsinstitutet (SIS). ÖSTGÖTA CORRESPONDENTEN I dagens tuffa konkurrens är ett högt kundvärde den viktigaste framgångsfaktorn för alla verksamheter. SIS Förlag ger nu ut en ny bok om värdestyrning (Value Management) som ger insikter i hur man får en framgångsrik verksamhet genom att fokusera på värdeskapande i projekt. PACK & PLAST Varför behövs ett miljöledningssystem? Mer än hundratusen organisationer har insett fördelarna men hur gör man för att införa ISO 14001 och hur fungerar det i praktiken? Detta är några av de frågor som en ny handbok från SIS Förlag AB besvarar. KONSTRUKTÖREN Nu finns en ny bok tillgänglig hos SIS Förlag som är ett effektivt hjälpmedel i arbetet med ISO 14001. Handboken vänder sig till miljöchefer, miljösamordnare, interna revisorer och processägare och ska kunna användas av dessa när man arbetar med att införa och tillämpa ISO 14001. YTFORUM Oförstörande provning är ett viktigt tekniskt hjälpmedel när man vill säkerställa komponentens kvalitet, form och egenskaper, utan att behöva förstöra komponenten eller dess egenskaper. Nu ger SIS Förlag AB ut en ny handbok i ämnet som är till hjälp för dem som arbetar inom konstruktion, verkstad och laboratorier. VERKSTADSKONTAKT SEPTEMBER 2006 SIS STANDARD MAGAZINE 17
SIS INSIDE De här sidorna riktar sig till dig som är aktiv deltagare inom standardiseringen. Vi vill förmedla konkreta och användbara råd och verktyg som gör ditt arbete i projekt och arbetsgrupper mer effektivt, vare sig du sitter med i en svensk eller internationell grupp. NYA MEDLEMMAR MAJ JULI Arjo International AB Atlas Copco Compressor AB Bycosin AB Capio Diagnostik AB DFDS Tor Line E.Nilsson Akustik Etikakademin Fortum Distribution AB Friggeråkers Verkstäder AB Hagmans Kemi AB Hill-Rom AB Hilti Svenska AB I I S Independent Inspection Services AB Institutet för Human Teknologi Invacare AB Itaab Know It Technowledge Krebo Bygg AB Miele AB Mon.Zon AB Octopus Energi AB OKG AB Phasein AB PMI Central Sweden Chapter Solid Park Öst AB Tågia AB Västtrafik AB Så här lyckas du i Hur ska du göra för att lyckas i projektarbetet? Du kanske funderar på att delta i ett projekt om du överväger det läs gärna tipsen nedan. Standard Magazine har under ett par år lyckats krama ur de bästa tipsen från direktörer, projektledare, docenter och höga chefer på både stora och mindre företag. Läs och lär. LENA MOSSBERG Docent i marknadsföring på Handelshögskolan i Göteborg. Utgå från sunt förnuft och var flexibel. Det är viktigt att projektet inte kör fast. Var ödmjuk inför andras kunskap. Bli inte besviken om du själv inte får din vilja igenom. Var nyfiken! Fråga hur andra gör då får du chans att öka dina egna kunskaper. Var beredd på att improvisera. Internationella projekt kan vara tuffa, och det går inte alltid att följa ursprungsplanen. ANDERS LINDE Global miljödirektör på det multinationella företaget Rexam. Lyssna! Ta del av vad alla har att säga, innan en fråga drivs vidare. Se arbetet som en process var står gruppen och vart är arbetet på väg? Ge projektet tid. Låt alla få stämma av olika förslag mot den egna verksamheten. Vilka hinder och möjligheter kan uppstå? Försök att skapa en informell stämning, utan låsningar och byråkratiska processer. Ibland kan det löna sig att göra som fransmännen ta en lunch med lite vin. VÄLKOMMEN TILL SIS CONFERENCE CENTER! DU SOM ÄR SISmedlem och kund kan från och med den 1 juni hyra konferensrum i SIS Conference Center. Vi har mycket konkurrenskraftiga priser jämfört med motsvarande lokaler i Stockholms City och vi har dokumenterat nöjda besökare. Som medlem och kund har du dessutom 10% rabatt. BRITT-INGER ANDERSSON Chef för avdelningen teknik, kvalitet och miljö på IKEA of Sweden AB. Sätt upp tydliga mål och arbeta fokuserat mot målen. Projektdeltagarna bör ha rätt kompetens för sina uppgifter, så att arbetet löper på och leds framåt. Projekten bör genomföras i teamform, med ett coachande ledarskap. Arbetet bör leda fram till praktiskt användbara resultat, så att alla ser nyttan med standarder. 18 STANDARD MAGAZINE SEPTEMBER 2006
NYA ANSIKTEN projektarbetet ANDERS NYBERG Projektledare på BabyBjörns utvecklingsavdelning. Fokusera arbetet på de delar där det finns reella problem att lösa. Dela med dig av dina kunskaper och erfarenheter och ta del av andras. Den färdiga standarden bör inte vara för snäv och detaljerad. Det måste även finnas utrymme för innovationer och nya lösningar. Saknas det produktstandarder inom ett visst område? Glöm inte att ta del av de standarder som finns inom närliggande områden! Var nyfiken Sätt upp tydliga mål Lyssna Var rak i ditt budskap JAN PERSSON Laboratoriechef på boardföretaget Masonite. Lista det du vill uppnå. Prioritera med utgångspunkt från listan. Koncentrera dig på det som är viktigast. Ta reda på vilka du kommer att träffa vid nästa möte. Ta inför nästa möte kontakt med dem som du anser är viktigast för ditt projekt. Delta i ad hoc-grupper som bildas. Avsätt tid för att följa upp och förbereda det fortsatta arbetet. Behärska ditt område. AGNETA SYRÉN Koncernsäkerhetschef på Länsförsäkringar AB. Utgå från affärsverksamhetens behov. Var tydlig och rak i ditt budskap. Även svåra ämnen kan omvandlas till enkla, roliga och spännande. Satsa resurser på att nå ut till alla medarbetare, för att få alla att jobba i samma riktning. Ta vara på medarbetarnas synpunkter. Här finns ofta tips och underlag till ständiga förbättringar. Engagera dig i SIS projektgrupper. Då håller du dig uppdaterad, samtidigt som du kan dra nytta av andra företags erfarenheter. HANS ENGLUND är omvald ordförande för Industritruckar, SIS/TK 221. Hans Englund är utbildad ingenjör (tekniskt gymnasium och påbyggnadskurser). Han har varit verksam inom standardisering och säkerhetsbestämmelser hos Atlet AB i Mölnlycke sedan 1999 och inom det egna företaget ITS Safety AB. Inom SIS-projektet pågår ett genomgripande arbete med revidering och utvidgning av europeisk EN-standard till global ISO-standard inom säkerhetsområdet för industritruckar. ELISABETH DARIUS är ny chef för Utvecklingsprojekt inom SIS från och med 1 juni 2006. Elisabeth är civilekonom och har en examen i organisationspsykologi från Londons Universitet. Hon har arbetat som utvecklingschef i TRR Trygghetsrådet samt som projektledare i rådgivningsverksamheten i TRR. Tidigare arbetade hon bl.a. med finansierings- och investeringsfrågor samt marknadsföring i bank och i eget företag i Danmark. JON NILSSON-DJERF är ny ordförande för Utrustning för avfallshantering, SIS/TK 252. Jon Nilsson-Djerf är teknisk handläggare på Återvinning och Logistik på RVF-Service AB i Malmö. Jon har en Mastersutbildning inom Miljöekonomi på Lunds Universitet, en fil. kand. i Företagsekonomi och Geografi från University of Wollongong i Australien samt en fil. kand. i Geovetenskap från Umeå Universitet. PER FRÖJDH, Ericsson AB i Stockholm, har omvalts till ordförande för Multimedia, kodning och representation, SIS/TK 302. Per Fröjdh, docent i teoretisk fysik, har stor erfarenhet av internationell standardisering inom främst videokodning och mobila system. Han har ett förflutet som forskare i USA och Sverige och är sedan 2001 projektledare för multimediastandardisering på Ericsson Research. SEPTEMBER 2006 STANDARD MAGAZINE 19
POSTTIDNING B AVSÄNDARE: SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE 118 80 STOCKHOLM Hur kom du i kontakt med standarder första gången? SANDRA ATLER Jurist, ECPAT Sverige, Stockholm. När jag arbetade en sommar på SIS Förlag. Då förstod jag hur viktiga standarder är. Jag är mer bekant med globala standarder som exempelvis de universella mänskliga rättigheterna. Därför är arbetet med ISO 26000 om socialt ansvarstagande så spännande. CARL-GUSTAV CARLBORG Chef för teknisk marknadsföring, Sandvik AB, Sandviken. Det gjorde jag på allvar och i större skala när jag jobbade med teknisk marknadsföring på Oxelösunds järnverk i mitten av 70-talet. Vi tolkade alla de standarder och specifikationer som kunderna åberopade vad gällde kärnkraftverk, oljeplattformar och fartyg. Kurskalendarium SIS Forum LEDNINGSSYSTEM Skapa ett ledningssystem för livsmedelssäkerhet med ISO 22000 Kursen ger dig kunskap i hur du bygger upp ett ledningssystem för livsmedelssäkerhet enligt ISO 22000 med styrning mot säkra livsmedelsprodukter inom hela livsmedelskedjan, från jord till bord. 25 26 okt i Helsingborg Arbetsmiljö i ett ledningssystem En utbildning för dig som vill ha fördjupad kunskap i ledningssystem för arbetsmiljö, som uppfyller kraven i AFS 2001:1 och OHSAS 18001. 25 26 okt i Stockholm Intern revision Grundkurs för dig som ska bli intern revisor och behöver god kunskap och färdighet i intern revision av ledningssystem. 18 19 okt, 15 16 nov i Stockholm, 22 23 nov i Mariehamn, Åland Offensiv revision Utbildning för verksamma interna revisorer med en tids erfarenhet som behöver inspiration och nya infallsvinklar. En mer offensiv revision ger tydliga förbättringseffekter i verksamheten. 17 okt, 30 nov i Stockholm Skapa ett kvalitetsledningssystem Kurs för dig som behöver en djupare förståelse för kvalitetsledning och ISO 9000. Kursen behandlar bl.a. kartläggning av verksamheten och hur du bygger upp ett kvalitetsledningssystem. 21 23 nov i Stockholm Mål och styrning Mål ger drivkraften i förbättringsarbetet inom verksamhetsutveckling. Att kunna formulera mål, förstå vilka mått som är viktigast och kunna koppla det till ledningssystemet och verksamhetens processer kräver god kunskap och förståelse. 29 nov i Stockholm Skapa ett miljöledningssystem Kurs för dig som vill ha en djupare kunskap i miljöledning, som uppfyller kraven i ISO 14001:2004. Kursen behandlar uppbyggnad av ett miljöledningssystem. 31 okt 1 nov i Stockholm GUNILLA JÖNSSON VD, Textil & Läderlaboratoriet i Stockholm, AB. När jag jobbade med pulverhantering på Höganäs AB. Vi använde då provningsstandarder för att kunna klassificera olika metallpulvrars grovlek. Ett annat tidigt minne av standarder var när jag som forskningsingenjör på KTH använde mig av amerikanska provningsnormer för att analysera korrosionsangrepp. MEDICINSK TEKNIK Riskhantering inom sjukvården Kurs som vänder sig till teknisk personal som hanterar medicintekniska produkter i sjukvården. Du lär dig användbara verktyg för riskhantering. Utgångspunkt är standarden ISO 14971. 31 okt 1 nov i Stockholm Kvalitetssystem för medicinteknik och IVD Kursen ger nödvändig kunskap om standarden ISO 13485 och GMP/QSR. Standarden ISO 13485 är en anpassning av ISO 9001 och speciellt framtagen för att möta kraven för medicintekniskutrustning. 31 okt 1 nov i Stockholm Elektromedicinsk utrustning En grundläggande ANDERS CARLSTEDT Ansvarig för Accentures konsultverksamhet avseende informationssäkerhet i Sverige och Danmark. I samband med mitt arbete som IT-säkerhetskonsult på PriceWaterhouseCoopers. Jag kom i kontakt med den dåvarande standarden för informationssäkerhet (BS 7799). Senare deltog jag i en teknisk kommitté på SIS (TK 318) och arbetet resulterade i en svensk standard. kurs som är ett måste för tillverkare, leverantörer samt medicinteknisk personal på sjukhus som ställs inför den nya standarden IEC 60601-1. Som konstruktör/underhållsansvarig måste du känna till förutsättningar för apparatens konstruktion för att kunna hantera framtida krav på ett proffessionellt sätt. 21 22 nov i Stockholm Vad krävs av mig som medicinteknisk tillverkare? Kurs för tillverkare av klass 1-produkter som utifrån de medicintekniska direktiven behöver kunskap om vad som förväntas finnas i företaget i form av kvalitetsledningssystem och produktdokumentation. 8 nov i Stockholm 20 STANDARD MAGAZINE SEPTEMBER 2006