Årsredovisning 2016 Statens väg- och transportforskningsinstitut

www.vti.se Årsredovisning 2016 Statens väg- och transportforskningsinstitut

Innehåll GD har ordet... 4 RESULTATREDOVISNING SIDAN 5-31 OM VTI... 5 Ett institut med forskning inom alla transportslag...5 VTI:S UPPDRAG OCH VERKSAMHETSMÅL... 6 VTI ska bidra till ett hållbart transportsystem...6 ÅRET I KORTHET... 8 Ett axplock av händelser från året...8 Avdelningen infrastruktur (INFRA)...10 Avdelningen samhälle, miljö och transporter (SAMT)...11 Avdelningen trafik och trafikant (TRAF)...12 SAMHÄLLSMOTIVERAD TILLÄMPAD FORSKNING... 13 Genomförda uppdragsprojekt...13 Vetenskaplig publicering...17 TVÄRVETENSKAPLIGA FORSKNINGSMILJÖER... 20 Betydelsefull medverkan i nätverk, branschprogram och centrum...20 SAMVERKAN MED UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR...22 Samverkan stärker VTI:s kunskapsbas...22 INTERNATIONELLT SAMARBETE... 25 Internationellt samarbete bidrar till spridning av VTI:s forskning...25 FINANSIELLA UPPGIFTER... 27 ANVÄNDNING AV VTI:S ANSLAG... 28 KOMPETENSFÖRSÖRJNING... 29 Medarbetarna är VTI:s största tillgång...29 VTI:S Tack till alla medarbetare som medverkat i arbetet med vår årsredovisning. För mer information, besök www.vti.se. FINANSIELL REDOVISNING SIDAN 33-43 Rapportering enligt regleringsbrev...34 Resultaträkning...35 Balansräkning tillgångar...36 Balansräkning kapital och skulder...37 Anslagsredovisning...38 Redovisningsprinciper och upplysningar...38 Noter... 40 Sammanställning av väsentliga uppgifter... 43 VTI:S STYRELSE...44 STYRELSENS BESLUT OM GODKÄNNANDE...45 Tryckt på VTI, Linköping, februari 2017. Foto: Karin Linhardt (1, 9, 30) Göran Blomqvist (1) Katja Kircher (1, 11, 25) Hejdlösa Bilder AB (2, 4, 8, 9, 15, 17, 21, 22, 29, 44) Mostphoto (6, 24) VTI (8, 9) Jan Wenäll (10, 31) Andreas Schander (12) Mats Gustafsson (14) Katarina Ljungdahl (16) Eva Åström (23) Skogsindustriernas pressbild (44) 3

GD HAR ORDET "VTI har en stor betydelse för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden och kompetensförsörjningen inom transportområdet, och för förvaltning och utveckling av den kunskapsbas som transportsektorn behöver. GD har ordet Det är glädjande att konstatera att VTI kan redovisa en tydlig resultatförbättring under 2016 i jämförelse med 2015. Det är framförallt forskningsavdelningen Samhälle, miljö och transporter (SAMT) som kan uppvisa en fortsatt positiv utveckling inom flera forskningsområden. VTI har också genom organisationsjusteringar och omprövningar av arbetsuppgifter inom olika stödfunktioner minskat kostnaderna, vilket har bidragit till resultatförbättringen. VTI behöver fortsatt hantera de behov av omställning av forskningsverksamheten som orsakas av att finansieringen av flera stora nationella kompetenscentrum inom transportområdet har minskat. Den tunga forskningsutrustning som finns vid VTI medför också stora utmaningar för att säkerställa hög beläggning och tillräcklig finansiering. Även inom dessa delar av VTI har organisationen förändrats med nya forskningsenheter och inriktningar, vilket bäddar för utveckling av verksamheten inom områden som digitalisering, automatisering och simulering. VTI har varit fortsatt framgångsrikt i genereringen av nya internationella projekt inom EU:s ramprogram och inom andra internationella utlysningar. Under året startade ett stort EU-projekt med fokus på automatisering och förarassistans som VTI koordinerar. De internationella projekten är viktiga för VTI, men också för svensk transportforskning och den svenska transportsektorn i stort. Här behöver emellertid frågan om nationell medfinansiering av EU-projekt för forskningsinstitut lösas för att den positiva utvecklingen ska kunna fortsätta under kommande år. VTI har under flera år arbetat för att utveckla den vetenskapliga kvalitén i forskningen och under året tillsattes professorstjänsten inom miljöanalys med inriktning mot transporter, vilket innebär att VTI har fem professorer. Publiceringen av vetenskapliga artiklar nådde en hög nivå under 2016 och fyra doktorander inom VTI:s doktorandprogram blev färdiga doktorer. VTI har en stor betydelse för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden och kompetensförsörjningen inom transportområdet, och för förvaltning och utveckling av den kunskapsbas som transportsektorn behöver. Sammantaget är VTI väl positionerat för att ta sig an de frågeställningar och kunskapsbehov som orsakas av de stora samhälls- och förändringsutmaningarna. VTI:s mångdisciplinära och tillämpningsinriktade forskningskompetens och forskningsinfrastruktur är en stor och samlad resurs som används för att ta fram de kunskapsoch beslutsunderlag som de transportpolitiska målen förutsätter. VTI ska göra sitt bästa för att utöka och utveckla institutets bidrag till kunskapen om transportsektorn, vilket kräver långsiktigt stabila förutsättningar, rättvisa konkurrensvillkor och en uthållig basfinansiering. TOMAS SVENSSON VIKARIERANDE GENERALDIREKTÖR 4

OM VTI Ett institut med forskning inom alla transportslag VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. VTI genomför tillämpad forskning och utveckling, utredningar, mät ning och prov ning. Verksam heten rör samtliga transport slag. Institutet har en bred kompetensprofil med kärn kompetens inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transport analys, kollektivtrafik, beteende och samspel mellan människa-fordontransportsystem samt inom väg konstruktion, drift och underhåll. VTI:s huvudkontor finns i Linköping där huvud delen av verksamheten är förlagd och där institutet också har sina laboratorie resurser och större delen av sin tunga forsknings utrustning. Institutet har även kontor i Borlänge och Stockholm, där tonvikten ligger på forskning inom transport ekonomi och transport policy, i Göteborg med huvud saklig forsknings inriktning mot fordons teknik och fordons säkerhet samt ett kontor i Lund med in riktning på kollektivtrafik. Organisationsschema 2016 Personalens fördelning 2016 Medelantalet anställda 200 Medelålder 44,5 år Antal nyrekryterade 16 personer Könsfördelning 42 procent kvinnor, 58 procent män Licentiat- eller doktorsexamen 86 personer Doktorander 21 personer Examensarbetare 6 personer 5

VTI:S UPPDRAG OCH VERKSAMHETSMÅL VISION Ett effektivt, grönt och säkert transportsystem. KÄRNVÄRDEN Kompetens, samverkan, oberoende. VERKSAMHETSIDÉ VTI är ett ledande forsknings institut med bredd och kund orientering för internationellt högt stående forskning och utveckling samt kvalificerat utrednings arbete för transportsektorns alla aktörer och intressenter. VTI ska kontinuerligt förbättra kunskapen om transportsektorn för att bidra till en effektiv, säker och långsiktigt hållbar transportförsörjning. VTI ska bidra till ett hållbart transportsystem VTI:s huvuduppgift är att bedriva forsknings- och utvecklingsverksamhet enligt instruktion från regeringen (SFS 2007:964). Samtidigt är VTI en uppdrags myndighet som ska utföra den forskning som efterfrågas av uppdrags givare och forsknings beställare. Uppdrag Som statlig myndighet under Näringsdepartementet har VTI följande uppgifter enligt instruktionen: Statens väg- och transportforskningsinstitut har till huvuduppgift att bedriva forskning och utveckling som avser infrastruktur, trafik och transporter. Institutet ska verka för att de transport politiska målen uppnås genom att bidra till att kunskapen om transportsektorn kontinuerligt förbättras. Detta samhällsuppdrag innebär att VTI ska bidra till utvecklingen av ett effektivt och lång siktigt hållbart transport system. I instruktionen står också: I institutets uppgifter ingår att 1. bedriva samhällsmotiverad tillämpad forskning, 2. tillhandahålla tvärvetenskapliga forskningsmiljöer, 3. samverka med universitet och högskolor som bedriver näraliggande forskning och utbildning. Institutet får medverka i internationellt samarbete på områden som hör till dess uppgifter. 6

VTI:S UPPDRAG OCH VERKSAMHETSMÅL Verksamhetsmål Övergripande mål VTI ska kontinuerligt förbättra kunskapen om transportsektorn med syfte att effektivt närma sig det övergripande transportpolitiska målet. Verksamheten indelas i fyra målområden som ett medel för effektiv verksamhetsstyrning. Viktiga framgångs faktorer och nyckeltal för måluppfyllelse har formulerats för respektive område. Målområde Strategiska mål VTI är ett framstående FoUinstitut Framgångsfaktorer/ verktyg Verksamhet/ utveckling Kund Medarbetare Ekonomi Verksamhet som ger tydlig tillämpning Tillförlitlig provnings- och utredningsmetodik Kvalitetssäkring/peer review Medverkan i EU- och internationella projekt Aktivt deltagande i arbetet med centrumbildningar VTI har nöjda kunder och uppdragsgivare Leverera användbara produkter av rätt kvalitet i rätt tid enligt överenskomna villkor Effektiv projektstyrning VTI är en attraktiv arbetsplats Möjligheter till aktivt en gagemang och delaktighet i verksamhetens utveck ling Stimulerande FoU- och arbetsmiljö Aktivt arbete för lika villkor Stimulera kompetensutveckling Friskvård VTI har en långsiktigt god ekonomisk balans Effektiv resursanvändning Effektiv ackvisition av uppdrag Strategisk marknadsföring Effektiv ekonomistyrning Nyckeltal mått Publiceringar (vetenskapliga) Publiceringar (övrigt) Internationella uppdrag Påverkan FoU-personal NKI (Nöjd Kund Index) Avslutade projekt med underskott Underskottsandel för avslutade projekt NMI (Nöjd Medarbetar Index) Frisktal Verksamhetsutfall som andel av externa intäkter Extern debiteringsgrad Faktureringsgrad Intäkt per timme Heltidsekvivalenter FoU Nyckeltal målnivå 2016 Publiceringar (vetenskapliga)/fou -personal 1,3 Publiceringar (övrigt)/ FoU-personal 2,0 NKI 5,1* Andel avslutade projekt med underskott 5,0% NMI 70 Frisktal 97,0 % Verksamhetsutfall/ externa intäkter 1,0 % Extern debiteringsgrad 65,0 % Andel internationella uppdrag 15,0 % Påverkan 150 Samlad underskottsandel för avslutade projekt 2,0 % Faktureringsgrad 98,0 % Intäkt per timme 852 kr Andel med lic- eller doktorsexamen 40,0 % *Målnivå på en 6-gradig skala Heltidsekvivalenter FoU 140 st Nyckeltal måluppfyllelse 2016 (2015; 2014) Publiceringar (vetenskapliga)/fou-personal 1,1 (0,8; 1,1) Publiceringar (övrigt)/ FoU-personal 1,1 (1,0; 0,9) Internationella uppdrag 7,9 % (12,5 %; 12,7 %) NKI (5,1; -) Underskotts projekt 15,7 % (15,0 %;21,6 %) Samlad underskottsandel för avslutade projekt 2,6 % (4,2 %; 4,6 %) NMI ( 66,7; -) Frisktal 96,7 % (96,4 %; 97,4 %) Verksamhetsutfall/ externa intäkter 0,3 % (-2,3 %; 0,5 %) Extern debiteringsgrad 61,7 % (62,1 %; 62,9 %) Faktureringsgrad 99,8 % (97,0 %; 96,9 %) Påverkan 176 (252; 118) Andel med lic- eller doktorsexamen 44,1 % (38,2 %; 39,7 %) Intäkt per timme 834 kr (805 kr; 806 kr) Heltidsekvivalenter FoU 139 st (137 st, 139 st) Målet uppnått Målet ej uppnått Inget underlag Verksamhetsplaner/handlingsplaner på olika nivåer i organisationen 7

ÅRET I KORTHET Ett axplock av händelser från året Regeringsuppdrag under året Ett av regeringsuppdragen VTI haft under året är SAMKOST 2. Forskare på VTI har gjort en omfattande analys av externa samhällsekonomiska marginalkostnader för de fyra transportslagen väg, järnväg, flyg och sjöfart. Arbetet är ett uppdrag från regeringen och resultaten presenteras i rapporten SAMKOST 2. Forskarna har tagit hänsyn till buller, slitage, utsläpp och olyckor inom respektive transportslag. De har räknat på vad detta kostar samhället och om trafikslagen står för sina egna kostnader. Ett annat regeringsuppdrag är kollektivtrafik på landsbygd. Transportforum inledde året Transportforum arrangerades den 12 13 januari och lockade drygt 1 700 deltagare, bjöd på 85 sessioner samt 44 utställare. Antalet deltagare håller sig ungefär lika år från år, men antalet intresseanmälningar för att presentera forskningsresultat ökar med ca 20 procent årligen. Inför Transportforum 2016 inkom drygt 420 intresseanmälningar. Efter konferensen skickades en enkätundersökning ut till deltagarna på konferensen. Betyget för Transportforum 2016 som forum för kunskapsutbyte hamnade på 4,0 respektive 4,1 för deltagare respektive medverkande (föreläsare och sessionsordförande) enligt en femgradig betygsskala. Betyget som forum för kontaktskapande landade på 4,0 och helhetsbetyget på 3,9. Transportforum strävar kontinuerligt efter att förbättra sig utifrån perspektiven kunskapsförmedling och kontaktskapande inom transportoch infrastrukturbranschen. Tillgången till kollektivtrafik som alternativ till bil är begränsad på landsbygden. För att främja den regionala tillväxten och goda levnadsvillkor på Sveriges landsbygd föreslår regeringen därför satsningar på utökad kollektivtrafik. VTI har fått i uppdrag att genomföra en tvåårig studie om hur exempelvis innovativa lösningar kan öka medborgares vilja och möjlighet att utnyttja kollektivtrafik på landsbygden. Det är svårt att driva lönsam kollektivtrafik i områden som är glest befolkade och att kunna konkurrera med bilen. Uppdraget ska identifiera och analysera innovativa lösningar som fungerar i vardagen samt föreslå och rekommendera nya former av kollektivtrafik som kan fungera ur ett hushållsperspektiv. En delrapport redovisades 2016 medan slutrapporten ska vara klar 2017. Digitalisering av VTI:s bildarkiv Fram till 1960-talet fördes noggranna register över alla foton, vilka då fanns samlade i ett centralt arkiv för hela institutet. Kommunikationsavdelningen har under året digitaliserat register samt ett urval av bilderna från det historiska bildarkivet. DNV GL:s årliga revision Under året genomförde DNV GL en periodisk revision av VTI:s kvalitetscertifikat ISO 9001 respektive miljöcertifikat ISO 14001 med resultat att båda certifikaten är fortsatt giltiga. 8

ÅRET I KORTHET Stipendium till Astrid Linder Håkan Frisinger-stiftelsen för transportmedelsforskning delar varje år ut ett stipendium på 250 000 kronor till en framstående forskare. I år fick Astrid Linder, VTI, och Mats Svensson, professor i Personskadeprevention vid Chalmers, dela på prissumman för sina respektive banbrytande arbeten inom biomekanisk forskning och innovativ krockdockeutveckling. Det känns fantastiskt roligt att arbetet för att minska förlusten av hälsa i vårt vägtrafiksystem och resultaten av mitt och Mats samarbete uppmärksammas på detta sätt, säger Astrid Linder. Priser och stipendier Anna Niska fick Trafikpriset 2016 Forskaren Anna Niska, som har arbetat med cykelfrågor i nära 20 år, fick i samband med Trafiktekniska föreningens årsmöte i slutet av april Trafikpriset 2016. Motiveringen lyder: Anna Niska tilldelas Trafiktekniska föreningens trafikpris för hennes mångåriga arbete med att förbättra möjligheten för fler att välja att gå eller cykla. Med hjälp av forskning och datadrivna analyser har hon riktat fokus på vikten av drift och underhåll för gående och cyklister, vinter- såväl som sommartid. Ett specifikt exempel är hennes roll i utveckling och utvärdering av metoder för sopsaltning som har gett direkt resultat i form av ökad trafiksäkerhet och trygghet, med positiva följdeffekter för trafiksystemet som helhet och individers hälsa. Ljudpris till Ulf Sandberg Ulf Sandberg, forskningsledare på VTI, tilldelades i mars Svenska Akustiska Sällskapets ljudpris 2015. Han fick det för sina internationellt framgångsrika insatser inom området däck-vägbanebuller. Buller från vägtrafik räknas som den största negativa miljöfaktorn i Europa och beräknas beröra var fjärde europé. Bullret härrör främst från däckvägbana. Problemet är särskilt stort i Sverige. Här genererar vägbanorna höga bullernivåer på grund av att de byggs tåliga för att slitas mindre vid belastning av dubbdäck. Dessutom alstrar dubbdäcken extra starkt buller. I ett pressmeddelande skriver Svenska Akustiska Sällskapet att Ulf Sandberg haft en ledande roll vad gäller internationell standardisering på området och även vad gäller informationsinsatser. Han har vidare gett värdefulla bidrag till svenska, nordiska och europeiska beräkningsmetoder för vägtrafikbuller. Ulf Sandberg har under årens lopp erhållit ett flertal priser och utmärkelser för sin forskning. VTI arrangerade seminarium om Hyperloop Den 7 april arrangerade VTI, tillsammans med bland andra KTH, ett seminarium om Hyperloop, ett koncept för mycket snabba tågtransporter, från början framtaget av entreprenören Elon Musk. Framförallt rörde seminariet en eventuell Hyperloop-förbindelse mellan Sverige, Åland och Finland och hur detta skulle förhålla sig till planer på ett snabbtåg mellan Stockholm, Malmö och Göteborg. Föreläsarna presenterade pågående studier och det blev många intressanta diskussioner med samhällsintressenter och forskare om viktiga frågeställningar kring Hyperloopkonceptets potential, säger Sofia Lundberg, VTI. Förändring i VTI:s styrelse Under året har VTI:s styrelse förändrats, då flera styrelsemedlemmar slutat. Johan Trouvé, Mats Persson och Sønneve Ølnes är de som slutat under året. Vid årsskiftet slutade även generaldirektören Jonas Bjelfvenstam. 9

ÅRET I KORTHET AVDELNINGEN INFRASTRUKTUR (INFRA) Avdelning INFRA forskar kring och utvecklar hållbara vägoch bankonstruktioner ur ett livscykelperspektiv. Bidrar med kunskap om effektiva drift- och underhållsåtgärder för olika vägtyper. Utför oberoende krocktester, tar fram prototyper och maskiner samt utvecklar, bygger och underhåller mätutrustning. Stor bredd på uppdrag och testverksamhet Verksamheten på avdelningen INFRA präglades 2016 av lite annorlunda uppdrag. Som vanligt har det varit mycket fokus på mätningar av exempelvis friktion och textur, men inom avdelningen finns också spännande projekt med helt annan inriktning. Det är värdefullt att VTI har en så bred kompetens och därför får medverka i så många olika typer av projekt, säger Anita Ihs, avdelningschef för INFRA. På enheten Drift- och underhåll arbetar forskarna med fyra nya projekt från Transportstyrelsen som har att göra med krav på Säkerhet vid användning kopplat till vägutrustning, friktion, lokala ojämnheter och fallolyckor hos fotgängare. På enheten Väg- och banteknik fokuserar forskarna bland annat på städernas hårda ytor i kombination med vegetation. Underlättar för växter i staden VTI har under året avslutat Vinnova-projektet Grå- Grön stad tillsammans med 15 partners. VTI:s del har handlat om provning av markstensytor. Grundidén var att skapa markbeläggningar som fungerar bra ihop med vegetationen, samtidigt som de är bärande och reducerar dagvattenmängderna. Under 2017 fortsätter arbetet i projektet Klimatsäkra systemlösningar. Utgångspunkt är förtätningen av stadsmiljön, vilken i kombination med klimatstörningar leder till en rad problem som översvämningar, överbelastning av dagvattensystem med mera. De lösningar vi rekommenderar ska vara miljömässigt hållbara, även avseende material- och produktval. I projektet har vi provat lösningar för hårdgjorda ytor för gång- och cykelvägar, torgytor och P-platser, både i laboratoriemiljö och i fält, säger Anita Ihs. Annorlunda krocktester På VTI:s krocksäkerhetslaboratorium görs vanligen tester med bilar, exempelvis av bilbarnstolar och vägräcken, men i år har några mer ovanliga projekt kommit in. Dels ett uppdrag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att testa olika metoder för att plocka ur personer ur en krockad bil, framför allt nackskadade. Dels har laboratoriet gjort krocktester med cyklar. Vi har testat hur olika typer av cyklar ger olika skador vid krock. De skador som en cyklist ådrar sig vid en omkullkörning beror bland annat på fallhöjd, hastighet och huvudexponering, där mycket har att göra med körställning och cykelns utformning. En rapport kommer i början av 2017. Fordonsprovning med kvalitetsstämpel på VTI VTI har länge gjort olika slags tester av fordon som företag importerat från länder utanför EU. Under hösten har VTI blivit ackrediterade när det gäller broms- och bullerprovning. Ackrediteringsorganet Swedac har gjort en kompetensprövning enligt europeiska och internationella standarder. De som anlitar VTI för broms- eller bullerprovning kan nu få en kvalitetsstämpel på det utförda arbetet. Fordonsprovning är en relativt liten verksamhet för VTI, men den är också viktig. VTI är den enda svenska utföraren av bromsprovning. 10

ÅRET I KORTHET AVDELNINGEN SAMHÄLLE, MILJÖ OCH TRANSPORTER (SAMT) Avdelning SAMT forskar om prissättning och finansiering av infrastruktur. Om bedömning, värdering, uppföljning och utveckling av modeller för att mäta effekter av åtgärder inom transportområdet till exempel miljörelaterade. Om nationell, regional och lokal planering samt om analys av transportsystemet sett till tillgänglighet, framkomlighet och säkerhet. Ökande fokus på omställningen av transportsystemet Att vi behöver ställa om till ett mer hållbart transportsystem och samhälle märks allt mer inom avdelningen SAMT. Flera stora samhällstrender har att göra med omställningen och påverkar därmed också många av forskningsuppdragen inom avdelningen. En sådan trend handlar om den ökande automatiseringen inom transportområdet, en annan handlar om hur fossilfrihet kan uppnås genom exempelvis digitalisering. Automatiseringen av trafiksystemet kommer att medföra stora förändringar. - Trots att teknikutvecklingen inom området sker i mycket hög takt finns liten kunskap om vilka effekter automatiseringen av olika delar av trafiksystemet kan förväntas ge. Här har vi mycket att forska om, säger Mattias Viklund, avdelningschef på SAMT. Inom Centrum för trafikforskning (CTR), där VTI är en av huvudparterna, har därför två doktorandprojekt startats om trafikeffekter av automatisering. Syftet är att vidareutveckla dagens trafikmodeller. Det ena projektet handlar om den gradvisa utvecklingen av självkörande fordon från dagens trafiksituation med flera delvis automatiserade körsystem till helt autonoma fordon. Projektet ska kartlägga bristerna i dagens simuleringsmodeller för helt eller delvis självkörande fordon och ge förslag på vidareutvecklingar. Det andra doktorandprojektet kommer att fokusera mer på framtida perspektiv där samtliga fordon är autonoma. Hur kommer trafiksystemet att fungera i en sådan framtid? Vilka effekter kan förväntas med avseende på till exempel kapacitet, resmönster och bränsleförbrukning? Digitalisering för fossilfri mobilitet Sveriges målsättning att bli ett av världens första fossil fria länder kräver en genomgripande förändring av transportsektorn. Därför har forskningsstiftelsen Mistra valt att ge 40 miljoner kronor till forskningsprogrammet SAMS, ett KTH- och VTI-lett konsortium i nära samverkan med Stockholms stad med flera forsknings- och samhällspartners. Programmets genomgripande tema är att utforska och vidareutveckla mobilitetstjänster som till exempel kan göra det mer attraktivt att resa utan egen bil och skapa ett effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur. Forskare från avdelningen SAMT tittar närmare på icke-tekniska delar. Digitalisering har hittills mest kopplats till tekniska frågeområden, men relativt lite arbete har lagts ned på att förstå de sociala, beteendemässiga och organisatoriska pusselbitarna som är avgörande för att få praktiskt genomslag och därigenom en verklig förändring, säger Mattias Viklund. Nya professorer och bredare kompetens Avdelningen SAMT växer och breddar sin kompetens. - Framför allt har vi varit starka inom vägområdet, men nu tar vi mer mark inom järnvägsområdet med flera nya projekt inom KAJT (Branschprogram Kapacitet i Järnvägstrafiken) och Shift2Rail, det första gemensamma järnvägsteknologiska samarbetsprogrammet i Europa. Även inom sjöfart och luftfart har vi breddat oss och utvecklat vår kompetens, inte minst genom det regeringsuppdrag om samhällsekonomiska kostnader för olika transportslag som vi har avrapporterat under året, säger Mattias Viklund. Under året har dessutom Yvonne Andersson-Sköld påbörjat sitt arbete som professor på VTI inom miljöområdet och processen för att anställa en ny professor inom nationalekonomi har gått in i ett slutskede. 11

ÅRET I KORTHET AVDELNINGEN TRAFIK OCH TRAFIKANT (TRAF) Avdelning TRAF forskar om människors möjligheter och begränsningar i trafiken. Om trafiksäkerhet och vad som påverkar utfallet av dödade och skadade i trafiken. Och om fordonsutveckling med fokus på bland annat utvärdering av avancerade förarassistanssystem och däckegenskaper. Nystart för avdelningen och stora projekt Under året etablerade avdelningen TRAF fyra enheter istället för tre och under sommaren har tre nya enhetschefer kommit på plats. Resultaten av de strategiska satsningarna på automatisering, tågsimulering och körförmågebedömningar börjar synas i form av nya projekt. - Vi är inne i sista delen av att etablera den nya strukturen och förhoppningen är att omorganisationen ska leda till ökad strategisk styrka, nya uppdrag och fler kompetenta forskare, säger Jonas Jansson, avdelningschef för TRAF. Prestigefyllt projekt leds av VTI Under året har TRAF fått in ett flertal stora projekt. Det mest prestigefyllda, ADAS&ME, är det största projekt som VTI någonsin koordinerat. EU-projektet inom Horisont 2020 handlar om automatisering och kopplingar till förartillstånd. - Vi ska utreda hur man kan anpassa automatiserade fordon till förarens tillstånd. Projektet är relevant för utvecklingen inom hela detta område, både när det gäller forskning och innovation. Ett spännande projekt för hela Sverige, säger Jonas Jansson. Ett annat växande område är elvägar. Det arbete som på börjades förra året har nu tagits vidare i steg två där VTI tillsammans med Victoria Swedish ICT, driver en sammanhållen satsning för att fokusera på innovation och kunskapsläge inom elvägar. Ett elvägsprojekt som rullat på under året handlar om att simulera en elektrifierad laddsträcka i Lund. Den simulerade miljön ska visa för intressenter och allmänheten hur det skulle bli med en elväg för buss i Lund. 12 Ytterligare ett område där VTI och TRAF växer är inom körförmågebedömningar. - Under året har vi gjort ett större antal körförmågebedömningar för personer med synfältsbortfall på VTI i Linköping. Vi har också levererat och har nya beställningar på ett antal mindre simulatorer för att bedöma körförmåga, bland annat för olika sjukhus. Där ser vi ett behov och en växande marknad, säger Jonas Jansson. Under året har Simulator II uppgraderats med en ny modern Scania-kabin och ett nytt visuellt system. Stor satsning på tågsimulering Medarbetare på TRAF har utvecklat en järnvägssimulator som kan simulera lokförarens arbetsmiljö och byggas olika beroende på behov. Avslutade och pågående tågprojekt under året har bland annat handlat om energieffektiv körning, signalsystem och körsimulering för utbildning av lokförare. TRAF har utvecklat flera mindre tågsimulatorer till bland annat Bombardier, ProTrain och Järnvägsskolan. Under året har VTI dessutom startat upp ett forum, Tågsimulator Utvecklingsforum för Användare (TUFFA) för de som har en tågsimulator från VTI i syfte att dela erfarenheter och utveckla simulatorerna ytterligare efter medlemmarnas önskemål.

SAMHÄLLSMOTIVERAD TILLÄMPAD FORSKNING Genomförda uppdragsprojekt VTI:s övergripande verksamhetsmål är att kontinuerligt förbättra kunskapen om transportsektorn med syfte att effektivt närma sig det övergripande transportpolitiska målet. Det är svårt att mäta måluppfyllelsen för det övergripande verksamhetsmålet, men en form av prestations- och resultatmått som VTI använder och redovisar är omfattningen av avslutade uppdragsprojekt. Med avslutade avses här avslutade i VTI:s redovisningssystem. Projekten har i många fall en löptid över flera verksamhetsår vilket innebär att antalet avslutade projekt kan variera från år till år. Diagrammet (Avslutade uppdragsprojekt) visar att 223 uppdragsprojekt avslutats 2016 jämfört med 239 stycken 2015 respektive 245 stycken 2014. Vidare visar diagrammet de avslutade uppdragsprojektens totala kostnader som 2016 uppgår till 157 miljoner kronor jämfört med 168 miljoner kronor 2015, respektive 175 miljoner kronor 2014. De totala kostnaderna är fördelade efter projektens inriktning mot transportpolitikens mål: funktionsmål (tillgänglighet) samt hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa). Utöver att redovisa omfattningen av avslutade uppdragsprojekt sker redovisning mot det övergripande verksamhetsmålet i form av exempel på större och/eller strategiskt viktiga forsknings- och utvecklingsprojekt med extern finansiering som avslutats under året (se nästa sida). Projekten är uppdelade efter de transportpolitiska målen för att visa VTI:s bredd som forskningsutövare samt bidrag till det kunskapsunderlag som transportpolitisk måluppfyllelse förutsätter. Resultat som lämnar VTI har genererats i projekt som är beställda av uppdragsgivare, främst för att resultaten ska kunna omsättas i produkter, processer, åtgärder eller tjänster som kan bidra till uppfyllande av de transportpolitiska målen. Resultaten av VTI:s verksamhet tas därför omhand av olika aktörer i samhället och får därefter inverkan på de transportpolitiska målen. Graden av inverkan bestäms därför i hög grad av hur olika aktörer använder resultaten. Uppdragsintäkternas andel av totala intäkter Under 2016 uppgick VTI:s totala intäkter till 207 miljoner kr, varav 159 miljoner, eller 77 procent, från uppdragsverksamheten. Motsvarande andel för 2015 var 77 procent och för 2014 78 procent. Avslutade uppdragsprojekt, mkr och antal mkr 200 150 100 50 0 2014 2015 2016 260 240 220 200 180 Antal avslutade projekt Transportpolitiska mål Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås. Hänsynsmål - miljö och hälsa Funktionsmål - tillgänglighet Hänsynsmål - säkerhet Antal avslutade projekt Funktionsmål Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. 13

SAMHÄLLSMOTIVERAD TILLÄMPAD FORSKNING HÄNSYNSMÅL SÄKERHET, MILJÖ OCH HÄLSA Driftåtgärder mot PM10 i Stockholm. Utvärdering av vintersäsongen 2014 2015 Inandningsbara partiklar är inte bra för vår hälsa. Sedan 2011 pågår därför ett intensifierat arbete för att sänka partikelhalterna i Stockholm, där problemen är omfattande. Partikelproblemen beror till stor del på slitage av vägbeläggning och uppvirvling av vägdamm, därför har insatserna dels fokuserats på att minska slitaget genom att minska dubbdäcksanvändningen och sänka hastigheten, dels på att förhindra att vägdammet virvlar upp. Under säsongen 2014 2015 uppmättes de lägsta PM10- halterna sedan mätningarna startade i Stockholm och miljökvalitetsnormen klarades med bred marginal, vilket delvis är en effekt av åtgärderna, säger Mats Gustafsson, forskare på VTI. Under perioden har gjorts försök på 35 gator. Gatorna städas med en maskin som endast använder kraftigt vakuum och de dammbinds under hela vinter- och vårsäsongen. På Sveavägen, som har två mätstationer, har olika varianter av dammbindning testats och utvärderats. Insatserna har visat sig ge goda resultat, främst på dammbindningen. Vintern var ovanligt mild och snöfattig vilket bidrog till att de vanligtvis stora dammängder som ansamlas på vägytan i snö och fukt under vintern kunnat lämna systemet genom städning och avrinning, utan att resultera i höga partikelhalter. Under de torra perioderna har dessutom frekvent dammbindning dämpat halterna. Den vanligtvis kraftiga toppen av höga partikelhalter på våren uteblev i stort sett helt under förra säsongen. Enligt beräkningar där man jämför dubbdäckssäsongen 2015 med samma period 2013 så bidrog minskad dubbdäcksanvändning och väderförhållanden med cirka 15 procent vardera till lägre partikelhalter i luften. Den minskade trafikmängden och den utökade dammbindningen bidrog med 5 procent respektive 4 procent. Alla gator, utom Hornsgatan, uppvisar en successiv sänkning av vägdammsmängderna under de tre säsonger som mätningar utförts. VTI rapport 897 Driftåtgärder mot PM10 i Stockholm. Utvärdering av vintersäsongen 2014 2015 Författare: Mats Gustafsson, Göran Blomqvist et al. Totala kostnader: 2 256 tkr Uppdragsgivare: Trafikkontoret, Stockholms stad Urval av avslutade uppdragsprojekt, uppdelade efter transportpolitiska mål Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa Att stärka kapaciteten för klimatfrågors integrering i lokal policy och planering VTI:s projektledare: Karolina Isaksson Totala kostnader: 3 231 tkr Uppdragsgivare: Linköpings universitet Ekonomisk och energieffektiv användning av motorvärmare VTI Rapport 855A VTI:s projektledare: Anneli Carlson Totala kostnader: 1 303 tkr Uppdragsgivare: Energimyndigheten Variation of road surface characteristic VTI:s projektledare: Thomas Lundberg Totala kostnader: 533 tkr Uppdragsgivare: Trafikverket Analys av beslutsprocess vid planering för Smart Post Carbon Cities VTI:s projektledare: Åsa Aretun Totala kostnader: 805 tkr Uppdragsgivare: Linköpings universitet och KTH Åtgärder för att motverka trötthet bland förare inom olika trafikslag VTI:s projektledare: Anna Anund Totala kostnader: 504 tkr Uppdragsgivare: Transportstyrelsen 14 Självförklarande väg VTI:s projektledare: Björn Lidestam Totala kostnader: 2 713 tkr Uppdragsgivare: Riksbankens Jubileumsfond Jämförande test av slitna och nya vinterdäck VTI:s projektledare: Mattias Hjort Totala kostnader: 3 693 tkr Uppdragsgivare: Trafikverket Utvecklade marginalkostnadsskattningar sjöfart (SAMKOST 2) VTI Rapport 908 VTI:s projektledare: Inge Vierth Totala kostnader: 800 tkr Uppdragsgivare: Trafikverket Sannolikheter för och konsekvenser av sjöolyckor VTI:s projektledare: Inge Vierth Totala kostnader: 515 tkr Uppdragsgivare:Transportstyrelsen Cykel- och mopedhjälmsanvändning 2015, observationsstudie VTI Notat 4-2016 VTI:s projektledare: Jörgen Larsson Totala kostnader: 562 tkr Uppdragsgivare: Trafikverket

SAMHÄLLSMOTIVERAD TILLÄMPAD FORSKNING FUNKTIONSMÅL TILLGÄNGLIGHET Externa marginalkostnader för olyckor i vägtrafik i Sverige VTI rapport 896 presenterar nya skattningar av den externa marginalkostnaden för lätta och tunga fordons trafikolyckor i det statliga vägnätet i Sverige år 2012. Forskarna har använt ett datamaterial där olycksdatabasen Strada har länkats till den nationella vägdatabasen NVDB och som avser åren 2004-2012. I rapporten presenteras resultat från ett antal olika statistiska modeller i vilka forskarna beräknar den externa marginalkostnaden. Syftet med att använda flera modeller är att testa om de grundläggande modellernas resultat är robusta mellan olika alternativa specifikationer. I allmänhet verkar resultaten för lätta fordon relativt robusta och tyder på att den externa marginalkostnaden är omkring 0 öre per kilometer. Resultaten för tunga fordon är mindre robusta. Huvudmodellerna tyder på att den externa marginalkostnaden är cirka 25 öre per kilometer men en del andra modeller tyder på att den kan vara avsevärt lägre. VTI rapport 896 Externa marginalkostnader för olyckor i vägtrafik i Sverige. Uppdaterade beräkningar för det statliga vägnätet i Sverige Författare: Gunnar Isacsson och Viktoria Liss Totala kostnader: 820 tkr Uppdragsgivare: Trafikverket Funktionsmål tillgänglighet Prognostisering av spårbildning hos asfaltslager mot PEDROmodellen VTI:s projektledare: Safwat Said Totala kostnader: 1 758 tkr Uppdragsgivare: Trafikverket HVS Trafikens samhällsekonomiska kostnader VTI:s projektledare: Sigurdur Erlingsson Totala kostnader: 4 200 tkr Uppdragsgivare: Regeringskansliet ENDURANCE (EU-wide establishment of enduring national and European support networks for sustainable urban mobility) VTI:s projektledare: Mikael Johannesson Totala kostnader: 809 tkr Uppdragsgivare: EU och Trafikverket Slagphalt-provning av slaggmaterial som asfaltballast VTI:s projektledare: Leif Viman Totala kostnader: 1 088 tkr Uppdragsgivare: Vinnova Kvalitetsavgifter VTI Rapport 844 VTI:s projektledare: Jan-Eric Nilsson Totala kostnader: 949 tkr Uppdragsgivare: Trafikverket Vägreinvesteringar (SAMKOST 2) VTI:s projektledare: Jan-Eric Nilsson Totala kostnader: 717 tkr Uppdragsgivare: Trafikverket Tunnel Belysning Distraktion VTI:s projektledare: Katja Kircher Totala kostnader: 1 085 tkr Uppdragsgivare: Trafikverket HMI för aktiv säkerhet VTI:s projektledare: Anna Anund Totala kostnader: 1 980 tkr Uppdragsgivare: Autoliv Development AB Effektivare citylogistik en nödvändighet för både industri och samhälle VTI:s projektledare: Jenny Karlsson Totala kostnader: 1 434 tkr Uppdragsgivare: Linköpings universitet Körsimulering och visualisering i framtidsforskningens tjänst VTI:s projektledare: Arne Nåbo Totala kostnader: 530 tkr Uppdragsgivare: Vinnova 15

SAMHÄLLSMOTIVERAD TILLÄMPAD FORSKNING Forsknings- och utvecklingsbeställare (FoU) Ett annat prestationsmått som VTI använder är omfattningen av uppdragsprojekt (uppdragsintäkter FoU) och hur dessa fördelas mellan de större nationella FoU-beställarna och övriga uppdragsgivare. VTI strävar efter att bredda kretsen av kunder och FoUbeställare och väljer därför även att redovisa antal FoUbeställare med årlig uppdragsvolym över 100 tkr för att följa upp utvecklingen av kundkretsens bredd. Tabellerna visar att totala uppdragsintäkter inom FoU ökat till cirka 149 miljoner kr 2016 jämfört med cirka 144 miljoner kr 2015. Motsvarande siffra var cirka 149 miljoner kr 2014. De två största forskningsbeställarna Trafikverket och Vinnova svarar tillsammans för 41 procent av uppdragsintäkterna inom FoU 2016 vilket är en lägre procentsats än 2015 då de stod för 45 procent. 2014 var motsvarande siffra 41 procent. Antalet uppdragsgivare, 90 stycken år 2016, har ökat marginellt jämfört med 2015 då de var 88 stycken. Motsvarande siffra för 2014 var 73 stycken. Uppdragsintäkter FoU och antal FoU-beställare Andel som finansieras av Trafikverket och Vinnova 2014 2015 2016 41% 45% 41% Uppdragsintäkter FoU, mkr 149,4 143,6 148,8 Antal FoU-beställare med årlig uppdragsvolym >100 tkr 73 88 90 FoU- och konsultintäkter 2014 2015 2016 (tkr) Belopp Andel (%) Belopp Andel (%) Belopp Andel (%) Trafikverket 47 541 32 49 537 34 48 421 33 Vinnova 13 193 9 15 893 11 12 139 8 Övriga statliga 43 970 29 32 507 23 42 850 29 EU 11 217 8 10 283 7 6 669 4 Privata 26 673 18 28 287 20 30 012 20 Övriga 6 839 5 7 113 5 8 734 6 Summa 149 433 100 143 619 100 148 826 100 16

SAMHÄLLSMOTIVERAD TILLÄMPAD FORSKNING Vetenskaplig publicering Resultat från VTI:s projekt är ofta dokumenterade i någon av VTI:s rapportserier. 2016 offentliggjordes 72 rapporter och notat, jämfört med 75 stycken år 2015 respektive 70 stycken år 2014. Nedladdningen av publikationer från VTI:s webbplats, www.vti.se, fortsätter att öka och uppgick 2016 till 21 200 nedladdningar i jämförelse med 19 900 nedladdningar år 2015 respektive 16 300 nedladdningar år 2014. Utöver publicering i VTI:s egna rapportserier sker även vetenskaplig publicering av artiklar i tidskrifter, se nedan. Under året har 63 artiklar publicerats, jämfört med 55 artiklar år 2015 respektive 57 artiklar år 2014. Publicerade refereegranskade artiklar ingår i beräkningen av nyckeltalet för vetenskapliga publiceringar som VTI följer upp som ett mått på forskarkvalitet (se sidan 7). VTI:ares publiceringar 2016 (artiklar) Abate, M Economic effects of air transport market liberalization in Africa. (2016) Transportation Research Part A: Policy and Practice, 92, pp. 326-337. Ahlstrom, C; Kircher, K; Thorslund, B; Adell, E Bicyclists visual strategies when conducting self-paced vs. system-paced smartphone tasks in traffic. (2016) Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 41, pp. 204-216. Ahmed, A; Erlingsson, S Viscoelastic response modelling of a pavement under moving load. (2016) Transportation Research Procedia, 14, pp. 748-757. Alatalo, JM; Jägerbrand, AK; Molau, U Impacts of different climate change regimes and extreme climatic events on an alpine meadow community. (2016) Scientific Reports, 6, art. no. 21720. Ali, A; Molau, U; Bai, Y; Jägerbrand, AK; Alatalo, JM Diversity-productivity dependent resistance of an alpine plant community to different climate change scenarios. (2016) Ecological Research, 31 (6), pp. 935-945. Andersson, A; Kharrazi, S; Lind, S; Myklebust, A Parameterization procedure of a powertrain model for a driving simulator. (2016) Advances in Transportation Studies, 1, pp. 99-112. Andersson, M; Björklund, G; Haraldsson, M Marginal railway track renewal costs: A survival data approach. (2016) Transportation Research Part A: Policy and Practice, 87, pp. 68-77. Andersson, M; Mandell, S; Thörn, H.B; Gomér, Y The effect of minimum parking requirements on the housing stock. (2016) Transport Policy, 49, pp. 206-215. Andersson-Sköld, Y; Nyberg, L Effective and sustainable flood and landslide risk reduction measures: an investigation of two assessment frameworks. (2016) International Journal of Disaster Risk Science, 7 (4), pp. 374-392. 17

SAMHÄLLSMOTIVERAD TILLÄMPAD FORSKNING Antonson, H; Isaksson, K; Storbjörk, S; Hjerpe, M Negotiating climate change responses: Regional and local perspectives on transport and coastal zone planning in South Sweden. (2016) Land Use Policy, 52, pp. 297-305. Anund, A; Ihlström, J; Fors, C; Kecklund, G; Filtness, A Factors associated with self-reported driver sleepiness and incidents in city bus drivers. (2016) Industrial Health, 54 (4), pp. 337-346. Aria, E; Olstam, J; Schwietering, C Investigation of automated vehicle effects on driver s behavior and traffic performance. (2016) Transportation Research Procedia, 15, pp. 761-770. Arvidsson, AK The Winter Model: Socio-economic cost calculations for the future. (2016) Routes/Roads, 369, pp. 48-55. Asplund, D; Eliasson, J Does uncertainty make cost-benefit analyses pointless? (2016) Transportation Research Part A: Policy and Practice, 92, pp. 195-205. Berg, J. Mobility changes during the first years of retirement. (2016) Quality in Ageing and Older Adults, 17 (2), pp. 131-140. Bergh, T; Nordqvist, K, Strömgren, P; Davidsson, F, Bång, KL; Carlsson, A Capacity issues in Sweden - Applications and research. (2016) Transportation Research Procedia, 15, pp. 36-50. Bergh, T; Remgård, M; Carlsson, A; Olstam, J; Strömgren, P 2+1-roads recent Swedish capacity and level-of-service experience. (2016) Transportation Research Procedia, 15, pp. 331-345. Blissing, B; Bruzelius, F; Eriksson, O Effects of visual latency on vehicle driving behavior. (2016) ACM Transactions on Applied Perception, 14 (1), art. no. 5. Camén, C; Lidestam, H Dominating factors contributing to the high(er) costs for public bus transports in Sweden. (2016) Research in Transportation Economics, 59, pp. 292-296. Denby, BR; Ketzel, M; Ellermann, T; Stojiljkovic, A; Kupiainen, K; Niemi, JV; Norman, M; Johansson, C; Gustafsson, M; Blomqvist, G; Janhäll, S; Sundvor, I Road salt emissions: A comparison of measurements and modelling using the NORTRIP road dust emission model. (2016) Atmospheric Environment, 141, pp. 508-522. Gren, I-M; Häggmark-Svensson, T; Andersson, H; Jansson, G; Jägerbrand, A Using traffic data to estimate wildlife populations. (2016) Journal of Bioeconomics, 18 (1), pp. 17-31. Gustafsson, S; Nyberg, J; Hrelja, R The Swedish joint action method against drink driving a study of suspected drink drivers own experiences. (2016) Traffic Injury Prevention, 17 (6), pp. 558-563. Haider, M; Conter, M; Green, M; Schmidt, B; Sandberg, U Status of the EU-project ROSANNE. (2016) Transportation Research Procedia, 14, pp. 2946-2955. Hrelja, R; Pettersson, F; Westerdahl, S The qualities needed for a successful collaboration: A contribution to the conceptual understanding of collaboration for efficient public transport. (2016) Sustainability (Switzerland), 8 (6), art. no. 542. Hughes, BP; Anund, A; Falkmer, T A comprehensive conceptual framework for road safety strategies. (2016) Accident Analysis and Prevention, 90, pp. 13-28. Jussila Hammes, J; Nilsson, J-E The allocation of transport infrastructure in Swedish municipalities: Welfare maximization, political economy or both? (2016) Economics of Transportation, 7-8, pp. 53-64. Jägerbrand, AK LED (Light-Emitting Diode) road lighting in practice: An evaluation of compliance with regulations and improvements for further energy savings. (2016) Energies, 9 (5), art. no. 357. Jägerbrand, AK; Antonson, H Driving behaviour responses to a moose encounter, automatic speed camera, wildlife warning sign and radio message determined in a factorial simulator study. (2016) Accident Analysis and Prevention, 86, pp. 229-238. Jägerbrand, AK; Kudo, G Short-term responses in maximum quantum yield of PSII (Fv/Fm) to ex situ temperature treatment of populations of bryophytes originating from different sites in Hokkaido, northern Japan. (2016) Plants, 5(2), 22. Jägerbrand, AK; Sjöbergh, J Effects of weather conditions, light conditions, and road lighting on vehicle speed. (2016) SpringerPlus, 5 (1), art. no. 505. Kopsch, F The cost of aircraft noise Does it differ from road noise? A meta-analysis. (2016) Journal of Air Transport Management, 57, pp. 138-142. Kuttah, D The performance of a trial gravel road under accelerated pavement testing. (2016) Transportation Geotechnics, 9, pp. 161-174. Mandell, S; Proost, S Why truck distance taxes are contagious and drive fuel taxes to the bottom. (2016) Journal of Urban Economics, 93, pp. 1-17. Meersman, H; Ehrler, VC; Bruckmann, D; Chen, M; Francke, J; Hill, P; Jackson, C; Klauenberg, J; Kurowski, M; Seidel, S; Vierth, I Challenges and future research needs towards international freight transport modelling. (2016) Case Studies on Transport Policy, 4 (1), pp. 3-8. Mirzadeh, I; Birgisson, B Accommodating energy price volatility in life cycle cost analysis of asphalt pavements. (2016) Journal of Civil Engineering and Management, 22 (8), pp. 1001-1008. Mårdh, S Identifying factors for traffic safety support in older drivers. (2016) Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 38, pp. 118-126. Nilsson, J-E; Ahlberg, J; Pyddoke, R Implementing optimal supply of public transport: the choice between tendering and targeted subsidies. (2016) Journal of Transport Economics and Policy, 50, pp. 21-38. Nitsche, P; Olstam, J; Taylor, N; Reinthaler, M; Ponweiser, W; Bernhardsson, V; Mocanu, I; Uittenbogaard, J; Van Dam, E Pro-active management of traffic incidents using novel technologies. (2016) Transportation Research Procedia, 14, pp. 3360-3369. 18

SAMHÄLLSMOTIVERAD TILLÄMPAD FORSKNING Norman, M; Sundvor, I; Denby, BR; Johansson, C; Gustafsson, M; Blomqvist, G; Janhäll, S Modelling road dust emission abatement measures using the NORTRIP model: Vehicle speed and studded tyre reduction. (2016) Atmospheric Environment, 134, pp. 96-108. Nyström, J; Nilsson, J-E; Lind, H Degrees of freedom and innovations in construction contracts. (2016) Transport Policy, 47, pp. 119-126. Obrien, EJ; Tschan, G; Wansink, DEH; Puky, M Design of roads in harmony with wildlife. (2016) Transportation Research Procedia, 14, pp. 509-517. Odolinski, K; Smith, ASJ Assessing the cost impact of competitive tendering in rail infrastructure maintenance services evidence from the Swedish reforms (1999 to 2011). (2016) Journal of Transport Economics and Policy, 50, pp. 93-112. Rahman, MS; Erlingsson, S Influence of post compaction on the moisture sensitive resilient modulus of unbound granular materials. (2016) Procedia Engineering, 143, pp. 929-936. Rahman, MS; Erlingsson, S Modelling the moisture dependent permanent deformation behavior of unbound granular materials. (2016) Procedia Engineering, 143, pp. 921-928. Rahman, MS; Erlingsson, S Moisture influence on the resilient deformation behaviour of unbound granular materials. (2016) International Journal of Pavement Engineering, 17 (9), pp. 763-775. Saevarsdottir, T; Erlingsson, S Deformation modelling of instrumented flexible pavement structure. (2016) Procedia Engineering, 143, pp. 937-944. Saevarsdottir, T; Erlingsson, S; Carlsson, H Instrumentation and performance modelling of heavy vehicle simulator tests. (2016) International Journal of Pavement Engineering, 17 (2), pp. 148-165. Salour, F; Erlingsson, S Characterisation of permanent deformation of silty sand subgrades from multistage RLT tests. (2016) Procedia Engineering, 143, pp. 300-307. Salour, F; Rahman, MS; Erlingsson, S Characterizing permanent deformation of silty sand subgrades by using a model based on multistage repeated-load triaxial testing. (2016) Transportation Research Record, 2578, pp. 47-57. Strömgren, P; Olstam, J A model for capacity reduction at roadwork zone. (2016) Transportation Research Procedia, 15, pp. 245-256. Swärdh, J-E; Algers, S Willingness to accept commuting time within the household: stated preference evidence. (2016) Transportation, 43 (2), pp. 219-241. Thorslund, B; Strand, N Vision measurability and its impact on safe driving: a literature review. (2016) Scandinavian Journal of Optometry and Visual Science, 9 (1), pp. 1-9. Vadeby, A; Sörensen, G; Bolling, A; Cocu, X; Saleh, P; Aleksa, M; La Torre, F; Nocentini, A; Tucka, P Towards a European guideline for speed management measures in work zones. (2016) Transportation Research Procedia, 14, pp. 3426-3435. Vigren, A Cost efficiency in Swedish public transport. (2016) Research in Transportation Economics, 59, pp. 123-132. Wallén Warner, H; Forward, S The effectiveness of road safety interventions using three different messages: Emotional, factual or a combination of both messages. (2016) Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 36, pp. 25-34. Wanner, D; Kreußlein, M; Augusto, B; Drugge, L; Stensson Trigell, A Single wheel hub motor failures and their impact on vehicle and driver behaviour. (2016) Vehicle System Dynamics, 54 (10), pp. 1345-1361. Watling, CN; Åkerstedt, T; Kecklund, G; Anund, A Do repeated rumble strip hits improve driver alertness? (2016) Journal of Sleep Research, 25 (2), pp. 241-247. Wennström, J; Karlsson, R Possibilities to reduce pavement rehabilitation cost of a collision-free road investment using an LCCA design procedure. (2016) International Journal of Pavement Engineering, 17 (4), pp. 331-342. Wennström, J; Sundquist, H; Karlsson, R Life cycle cost considerations in project appraisals of collision-free roads. (2016) Structure and Infrastructure Engineering, 12 (2), pp. 275-287. Westin, J; Vierth, I; de Jong, G; Karlsson, R; Krüger, NA; Johansson, M Analyzing model uncertainty and economies of scale of the Swedish National Freight model to changes in transport demand. (2016) European Journal of Transport and Infrastructure Research, 16 (4), pp. 619-632. Wright, A; Benbow, E; Spielhofer, R; Sjögren, L; Hildebrand, G; Kokot, D; Thomas, M; Rabe, R Hi-SPEQ - developing the technical and quality requirements for high-speed condition surveys of road networks. (2016) Transportation Research Procedia, 14, pp. 2956-2965. Östh, J; Brolin, K; Svensson, MY; Linder, A A female ligamentous cervical spine finite element model validated for physiological loads. (2016) Journal of Biomechanical Engineering, 138 (6), art. no. 061005. Said, SF; Hakim, H Asphalt concrete rutting predicted using the PEDRO model. (2016) International Journal of Pavement Engineering, 17 (3), pp. 245-252. 19

TVÄRVETENSKAPLIGA FORSKNINGSMILJÖER Betydelsefull medverkan i nätverk, branschprogram och centrum En viktig uppgift som VTI har i sin instruktion är att tillhandahålla tvär vetenskapliga forsknings miljöer. VTI medverkar i flera nationella centrum bildningar, nätverk och bransch program för transport relaterad forskning och utveckling. K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik VTI, Lunds universitet och Malmö högskola har tillsammans byggt upp K2, som är ett nationellt kompetenscentrum för kollektivtrafik. Visionen är att göra Sverige till ett internationellt föredöme när det gäller kollektivtrafik som en del i utvecklingen av hållbara och attraktiva storstadsområden. K2 är etablerat i Lund och VTI har en tydlig roll som administrativ värd för verksamheten. K2 stöds av Västra Götalandsregionen, Stockholms läns landsting och Region Skåne samt får stöd av Vinnova, Trafikverket och Formas. Under 2016 har 50 projekt pågått med medverkan från VTI i jämförelse med 37 projekt 2015 samt 25 projekt 2014. De upparbetade kostnaderna för 2016 är 3 miljoner kr jämfört med 3 miljoner kr 2015 respektive 0,2 miljoner kr 2014. SAFER, The Vehicle and Traffic Safety Centre at Chalmers VTI har en plats i SAFER:s styrelse och är även representerat i ledningsgruppen och i flera referensgrupper. Centrumet är inriktat på trafiksäkerhetsforskning och bygger en betydelsefull grund för samarbete mellan aktörer från svensk fordonsindustri och övrigt näringsliv samt institut, universitet och högskolor. I dagsläget har SAFER 32 partners. Under 2016 har 5 projekt pågått hos VTI i jämförelse med 6 projekt 2015 respektive 10 projekt 2014. De upparbetade kostnaderna för 2016 är 1,2 miljoner kr jämfört med 1,5 miljoner kr 2015 respektive 2,1 miljoner kr 2014. www.chalmers.se/safer www.k2centrum.se KAJT Kapacitet i järnvägstrafiken Branschprogrammet KAJT är ett samarbete mellan Trafikverket, forskarutförare och näringsliv för att skapa långsiktighet och säkerställa forskningens bidrag till skapandet av morgondagens järnvägstrafik. Vidare syftar KAJT till att förstärka järnvägssystemets förmåga att tillgodose samhällets transportbehov. VTI sitter med i styrelsen samt i programrådet. Under 2016 har 1 projekt pågått med medverkan från VTI i jämförelse med 1 projekt 2015 respektive 2 projekt 2014. www.kajt.org ECO 2, The Centre for Eco 2 Vehicle Design Centrumet koordineras av KTH och är en forskningsmiljö för fordonsutveckling. Visionen är att vara ett internationellt samverkande konsortium av industri, akademi och samhälleliga partners som är världsledande innovatörer av tekniska lösningar inom hållbar fordonsutveckling. I dagsläget finns 13 partners. Under 2016 liksom 2015 har 1 projekt pågått med medverkan från VTI. De upparbetade kostnaderna för 2016 är 100 tkr, samma siffra som för 2015 respektive 2014. www.eco2vehicledesign.kth.se 20

TVÄRVETENSKAPLIGA FORSKNINGSMILJÖER BVFF, Bana väg för framtiden Branschprogrammet BVFF, som är ett samarbete mellan VTI, KTH, Trafikverket, LTU och Ramböll, fokuserar på samverkan inom områdena forskning och utveckling, teknisk utrustning och utbildning. Kansliet för BVFF finns på VTI. Programmets syfte är att utveckla branschens och samhällets förmåga att möta nutida och framtida krav på effektiv väg- och baninfrastruktur och samtidigt stärka relevanta delar av svensk anläggningsbransch. Under 2016 har VTI medverkat i ett 60-tal projekt, i jämförelse med 41 projekt 2015 samt ett 60-tal projekt 2014. De upparbetade kostnaderna för 2016 är 1,8 miljoner kr jämfört med 1,2 miljoner kr 2015 respektive 2,5 miljoner kr 2014. www.bvff.se ViP, Driving Simulation Centre ViP är ett nationellt kompetenscentrum som koordineras av VTI. Centrumet har som mål att bygga en stark, nationell kompetensplattform och vara en resurs för körsimulatorer med fokus på samspelet mellan människa och teknik. Samverkan sker mellan fordonsföretag, transportmyndigheter och teknikföretag. ViP har i dagsläget tio partners. Under 2016 har 8 projekt med medverkan från VTI pågått i jämförelse med 13 projekt 2015 och 15 projekt 2014. Centrumet finansieras av Vinnova och de medverkande parterna. De upparbetade kostnaderna för 2016 är 2 miljoner kr jämfört med 2,2 miljoner kr 2015 respektive 1,4 miljoner kr 2014. www.vipsimulation.se CTS, Centrum för transportstudier Centrumet har som målsättning att vara en internationellt högt ansedd forskningsmiljö, att långsiktigt höja kompetensnivån inom transportsektorn samt att bidra till att öka kvaliteten på och underlaget för beslutsfattande inom transportsektorn. Samverkan sker mellan universitet och högskola, transportmyndigheter och teknikföretag. I dagsläget deltar VTI tillsammans med ytterligare sex partners. Under 2016 har 27 projekt pågått med medverkan från VTI, i jämförelse med 33 projekt 2015 och 2014. De upparbetade kostnaderna för 2016 är 3 miljoner kr jämfört med 2,9 miljoner kr 2015 respektive 2,4 miljoner kr 2014. CTR, Centrum för trafikforskning Kompetenscentrumet CTR, som är skapat av VTI och KTH, har sitt säte på KTH. CTR initierar, samordnar och bedriver forskning och utveckling inom analys och simulering av trafikprocesser. Centrumet är också en nationell resurs för forskning och kunskapsöverföring och arbetar med att främja internationellt forskarutbyte. Under 2016 har 9 projekt med medverkan från VTI pågått och de upparbetade kostnaderna för 2016 är 250 tkr, samma siffra som för 2015 respektive 2014. www.ctr.kth.se www.kth.se/en/abe/centra/cts 21

SAMVERKAN MED UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR Samverkan stärker VTI:s kunskapsbas Att samverka med universitet och högskolor som bedriver närliggande forskning är en del i VTI:s uppdrag enligt institutets instruktion. VTI har idag en etablerad samverkan med flera universitet och högskolor genom institutets professorstjänster, långsiktigt doktorandprogram, examensarbeten, medverkan i forskningsprojekt, uppdrag och nätverk. VTI:s professorstjänster VTI får enligt sin instruktion anställa totalt fem forskare som professorer som ett led i ökat samarbete med universitet och högskolor. Under 2016 har ytterligare en professorstjänst blivit tillsatt, inom miljöanalys med inriktning mot transporter. De övriga fyra professorstjänsterna är tillsatta sedan tidigare. Gästforskare Under 2016 har Astrid Linder, VTI:s forskningschef för enheten Trafiksäkerhet och trafiksystem, fått finansiering från Vinnova för att arbeta som gästforskare i en ledande forskningsmiljö vid Monash University i Australien. Doktorandprogram och docenter VTI:s doktorandprogram stärker VTI:s kunskapsbas och ger även ett bidrag till transportsektorns långsiktiga kompetensförsörjning. Doktorandprogrammet har under året fullföljts enligt plan med ett upparbetat doktorandanslag om cirka 5 miljoner kr i jämförelse med 4,9 miljoner kr 2015 respektive 5,2 miljoner kr 2014. VTI har till uppgift att bedriva forskningsbaserad kunskapsbildning för transportsektorns utveckling. VTI:s doktorandprogram är viktigt för den långsiktiga och strategiska kompetensförsörjningen till transportsektorn. Forskarutbyte och doktorandprogram tillför kunskap till VTI:s verksamhet och är också en möjlighet till samarbete med universitet och högskolor. Under året har 21 med arbetare varit registrerade som doktorandstuderande, varav 4 har 6 gästforskare från Korea Institute of Civil Engineering and Building Technology (KICT) har varit verksamma vid VTI under året. Motsvarande siffra gällande gästforskare vid VTI är 2 för 2015 respektive 0 för 2014. Under 2016 har även en gästdoktorand från TU, Delft i Holland varit verksam vid VTI. 44,1% av medarbetarna har licentiat- eller doktorsexamen. 21 doktorandstuderande har varit på VTI under året. 22

SAMVERKAN MED UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR Yvonne Andersson-Sköld på ny professorstjänst inom miljö VTI har inrättat en ny professorstjänst inom miljöanalys med inriktning mot transporter och har tillsatt Yvonne Andersson-Sköld som professor. Tjänsten är ett samarbete med Chalmers, institutionen för Bygg- och miljöteknik. Fokus för Yvonne blir att se helheten och öppna upp för mer samarbeten, bland annat genom ett bredare doktorandprogram. Hon vill också arbeta för fler internationella publiceringar, medverkan på internationella konferenser och i EU-projekt. Med Yvonnes kompetens på miljöområdet kommer VTI att kunna stärka och utveckla institutets förmåga att arbeta med forskningsfrågor relaterade till transportsektorn och klimatförändringarna. Men miljöområdet rymmer så mycket mer än klimatfrågor och med Yvonnes breda kunskaper får VTI också större möjligheter att arbeta med trafikens samlade miljöeffekter. doktorerat och 1 har tagit licentiatexamen under året. Under år 2015 respektive år 2014 var det 25 doktorander. Examensarbeten VTI samarbetar med universitet och högskolor via examensarbeten som utförs vid institutet. Vanliga samarbetspartners är Linköpings universitet och Chalmers. Under 2016 har 6 examensarbeten pågått jämfört med 15 under 2015 och 2014. Examensarbeten är något som VTI ser som en viktig del i den framtida kompetensförsörjningen. Forskningsprojekt och uppdrag Som prestationsmått, när det gäller medverkan i forskningsprojekt och uppdrag, har VTI dels valt att följa upp omfattningen av forskningssamverkan och dels antalet Antal pågående projekt i samverkan med UoH samt mkr uppdrag. Forskningssamverkan med svenska universitet och högskolor avser det sammanlagda värdet av FoU-projekt som till någon del genomförts i samarbete med universitet och högskolor under verksamhetsåret. Sådana projekt kan ha genomförts antingen inom ramen för nationella centrumbildningar eller i andra direkta projektsamarbeten. Antal uppdrag vid universitet och högskolor avser uppdrag som VTI-medarbetare haft i form av tjänst som professor, adjungerad professor eller docent. Nedan redovisas antal uppdrag (22) som VTI-medarbetare haft under 2016. Motsvarande siffra för år 2015 och 2014 var 18 respektive 22 uppdrag. Professor vid University of Iceland Adjungerad professor vid Kungliga tekniska högskolan Adjungerad professor vid Chalmers tekniska högskola (2 uppdrag) Adjungerad professor vid Göteborgs universitet 70 220 Docent vid Kungliga tekniska högskolan (2 uppdrag) 60 210 Docent vid Linköpings universitet (7 uppdrag) 50 200 Docent vid Stockholms universitet mkr 40 30 20 10 0 2014 2015 2016 Mkr Antal 190 180 170 160 150 Antal Docent vid Göteborgs universitet Docent vid Chalmers tekniska högskola (2 uppdrag) Docent vid Lunds universitet (2 uppdrag) Docent vid Uppsala universitet Gästprofessor vid Karlstad universitet. 23

SAMVERKAN MED UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR Nätverk TRENoP Transport research environment with novel perspectives TRENoP är en transportforskningsmiljö i samverkan med Linköpings universitet och KTH. Visionen är att genom att integrera policy och teknik med ett systemperspektiv, möjliggöra den omvandling av dagens transportsystem som krävs för att göra det grönare, smartare och säkrare. Forskningen fokuserar på marktransporter med innovativa teknik- och policykoncept. Under året har forskningen inom TRENoP utvecklat kunskap om affärsmodeller för citylogistik med fokus på samlastning. Modeller för kostnadsdelning har också utvecklats. Vidare har fokus för forskningen legat på effekter av distributionslösningar för e-handel. Forskning kring potentialen för energieffektivisering av transporter har också inletts. grundat tillsammans med institutionerna Tema teknik och social förändring samt Tema kultur och samhälle vid Linköpings universitet. Nätverkets syften är att initiera ny samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning inom transportområdet samt att utgöra ett forum för utbyte av forskningsidéer och spridning av forskningsresultat. FAST arbetar exempelvis med seminarier om hur man definierar och hanterar hållbarhet i samhällsplaneringen och vilka implikationer det kan få för människors resor, människors makt och inflytande över sina vardagsresor. Inom förarbeteendemodeller har TRENoP haft ett fortsatt fokus på användandet av VR-metoder för att studera framtida transportsystemlösningar. Jobbet har resulterat i flera vetenskapliga publikationer och konferensbidrag samt en licentiatavhandling som presenterades under hösten 2016. FAST Forskarnätverket aktörer, samhälle och transporter FAST är ett tvärvetenskapligt forskarnätverk som VTI Professorer på VTI Jan-Eric Nilsson Nationalekonomi med inriktning mot transporter, tillsatt i samverkan med KTH. Jane Summerton Teknik och social förändring med inriktning mot trafiksäkerhet, tillsatt i samverkan med Linköpings universitet. Sigurdur Erlingsson Väg- och banteknik, tillsatt i samverkan med KTH och Islands universitet. Jan Andersson Människa-maskin-interaktion (HMI) inom transportsektorn, tillsatt i samverkan med Linköpings universitet. Yvonne Andersson-Sköld Miljöanalys med inriktning mot transporter, tillsatt i samverkan med Chalmers tekniska högskola. Doktorer 2016 Disa Asplund Cost-benefit analysis of climate policy and long term public investments, Örebro universitet Fredrik Johansson Microscopic Simulation of Pedestrian Traffic, Linköpings universitet Jessica Berg Everyday mobility and travel activities during the first year of retirement, Linköpings universitet Kristian Holmqvist Heavy Vehicle Crash Safety Improved Thoracic Injury Prediction in Frontal Crash Testing, Chalmers tekniska högskola Licentiatexamen 2016 Artem Kusachov Motion perception and tire models for winter conditions in driving simulators, Chalmers tekniska högskola 24

INTERNATIONELLT SAMARBETE Internationellt samarbete bidrar till spridning av VTI:s forskning Enligt VTI:s instruktion får institutet medverka i internationellt samarbete på områden som hör till dess uppgifter. VTI har en tydlig internationell anknytning genom att medverka i EU-projekt, vara engagerat i organisationer och nätverk, delta i vetenskapliga kommittéer, bilaterala samarbeten och internationellt standardiseringsarbete. Medverkan stärker VTI:s position som ett framstående forskningsinstitut med verksamhet av hög vetenskaplig kvalitet. Likaså bidrar medverkan till att projektresultat kan få spridning och implementeras i det svenska och internationella transportsystemet. EU:s ramprogram VTI har en långsiktig målsättning med sin medverkan i EU:s ramprogram vilken innebär ett ökat deltagande i förhållande till tidigare ramprogram. EU:s åttonde ramprogram, Horisont 2020 (2014-2020), är världens största satsning på forskning och innovation, med en total budget på runt 80 miljarder euro. Programmet har tre prioriteringar; Spetskompetens (Excellent Science), Industriellt ledarskap (Industrial leadership) samt Samhälleliga utmaningar (Societal challenges). VTI är engagerat i flera projekt inom ramprogrammet Horisont 2020. Utöver medverkan i Horisont 2020 har VTI även varit engagerat i EU:s sjunde ramprogram, FP7 (2007-2013). Totalt i FP7 har VTI deltagit i drygt 30 projekt, varav fem som projektkoordinator. Detta kan jämföras med drygt 20 projekt med VTI-deltagande, varav tre som projektkoordinator, i det sjätte ramprogrammet, FP6 (2002-2006). Det kan därmed konstateras att institutet hittills haft ett framgångsrikt deltagande i EU:s ramprogram. Medverkan i EU:s ramprogram Horisont 2020 ADAS&ME (VTI koordinator) Adaptive ADAS to support incapacitated drivers Mitigate Effectively risks through tailor made HMI under automation XCYCLE Advanced measures to reduce cyclists fatalities and increase comfort in the interaction with motorised vehicles NeTIRail-INFRA Needs Tailored Interoperable Railway SafetyCube Safety CaUsation, Benefits and Efficiency PROSPECT PROactive Safety for PEdestrians and CyclisTs USE-IT Users, safety, security and energy in transport infrastructure ADAS&ME EU-projektet ADAS&ME är det största EU-projektet som VTI har koordinerat, med en total budget på 9,6 miljoner euro (cirka 89 miljoner kronor). VTI har välkänd kunskap och forskning i framkant när det gäller automatiserad körning, men även av koordinering av EU-projekt, och nu tar VTI ytterligare ett steg för att leda forskningen framåt. hur man lämpligen övergår till, eller från, automation beroende på förarens och bilens förmåga. Vi kommer att basera arbetet på användarfall för bil, lastbil, buss och motorcykel vilket speglar stora delar av trafiken på Europas vägar. Projektet kopplar samman kunskap om förarens tillstånd och kunskap om situationen man befinner sig i, med fordonets automatiserade funktioner, säger Anna Anund, VTI:s koordinator för ADAS&ME och forskningschef på VTI. Inom ramen för projektet ska vi utveckla system som kan läsa av när föraren börjar bli trött, ouppmärksam eller påverkad av känslor som arg, ledsen och bedöma 25

INTERNATIONELLT SAMARBETE CEDR (Conference of European Directors of Roads) Arbetsformen på EU-nivå, där de nationella vägverken tillsammans finansierar forskningen, sker i samarbete inom CEDR. Syftet med samarbetet är att underlätta utbyte av erfarenheter och information samt för att analysera och diskutera alla trafikrelaterade frågor inom exempelvis infrastruktur, säkerhet, transporter och miljö. Generellt kan man konstatera att samarbetsformen med CEDR-projekt blir en allt viktigare projektkategori för VTI. Under 2016 har VTI varit engagerat i ett flertal CEDR-projekt. Medverkan i CEDR-projekt VTI har under året haft ett flertal internationella besök. I våras besöktes institutet av Korea Institute of Civil Engineering and Building Technology (KICT) med hemvist i Seoul i Sydkorea. I samband med besöket undertecknades ett MoU (Memorandum of Understanding) om forskningssamarbete mellan instituten. Under våren besöktes VTI även av Korea Transport Institute (KOTI) med hemvist i Sejong-si i Sydkorea. Utifrån tidigare tecknat MoU diskuterades bland annat olika forskningssamarbeten och utbyten. Harmony Procedures for the design of roads in Harmony with wildlife HiSpeq Hi-Speed survey specifications, explanations and quality Prima Pro-Active Incident Management Premium Practical Road Equipment Measurement Understanding and Management. Europeiskt institutssamarbete Under året har VTI fortsatt att medverka i paraplyorganisationer för forskningsinstitut inom transportområdet. Samarbetet ger möjligheter att påverka inriktningen av EU:s forskningsprogram, bereda projektansökningar och underlätta konsortiebildning. VTI har deltagit i EU-projekt samt i tematiska arbetsgrupper inom ramen för; FEHRL, Forum of European Highway Research Laboratories RS5C (Road Safety on Five Continents) Konferensen RS5C arrangerades av VTI den 17-19 maj i Rio de Janeiro i Brasilien tillsammans med ANPET (the Brazilian National Association for Transportation Research and Education). RS5C är en internationell konferens med målet att öka trafiksäkerheten globalt genom att tillhandahålla en plattform för kunskapsutbyte och hjälpa de deltagande länderna att hitta en bra balans mellan trafiksäkerhet och mobilitet. Trafikolyckor och dödsfall i trafiken är ett stort världshälsoproblem globalt med 1,24 miljoner omkomna varje år. Många länder har lärt sig att minska antalet trafikolyckor men det finns fortfarande mycket kvar att göra. ECTRI, European Conference of Transport Research Institutes FERSI, Forum of European Road Safety Institutes HUMANIST, Virtual Centre of Excellence. Övrigt internationellt samarbete och engagemang Intäkter (mkr) från samt antal utländska uppdragsgivare 12 10 8 38 36 Förutom de ovan nämnda organisationerna har VTI ett väl utvecklat inter nationellt sam arbete och engagemang. Våra nationella och inter nationella nätverk samt allianser är en garanti för bredd, djup och fler vetenskaplighet i kunskapsproduktionen. Några exempel är: mkr 6 4 2 34 32 Antal NVF Nordiskt Vägforum Piarc World Road Association TRB Transportation Research Board 0 30 2014 2015 2016 EU ERAnet/CEDR Övriga Antal GRSP Global Road Safety Partnership CEN European Committee for Standardization IRTAD International Traffic Safety Data and Analysis Group (under OECD/ITF). 26 Ett nyckeltal som VTI följer upp är andelen internationella uppdrag av den totala uppdragsvolymen. 2016 blev andelen 7,9 procent. Målet på 15 procent är därmed inte uppfyllt. Motsvarande andel var år 2015 12,5 procent och år 2014 12,7 procent. Den stora förändringen beror främst på minskade intäkter från EU och inom forskningsprogrammen CEDR och ERAnet.

FINANSIELLA UPPGIFTER Finansiella uppgifter Verksamhetsutfall Verksamhetsutfallet för 2016 uppvisar ett positivt utfall med 0,5 miljoner kr. Uppdragsintäkter, inklusive intäkter från vår tunga forskningsutrustning, ökar från 153 miljoner kr 2015 till att 2016 vara 159 miljoner kr, vilket därmed är den främsta förklaringen till det förbättrade resultatet. Budgeten för uppdragsintäkter var 163 miljoner kr men beräknad på en större personalstyrka än den faktiska för året. Anslagsintäkter ökar också mellan åren, med cirka 1,7 miljoner kr. På kostnadssidan återfinns ökade personalkostnader med cirka 1,3 miljoner kr och en ökning av övriga driftkostnader med cirka 2 miljoner kr. Avskrivningskostnader är cirka 400 tkr högre än 2015 och kostnadssidan ökar totalt med cirka 4,2 miljoner kr mellan åren. Även om personalkostnaderna är högre 2016 än 2015 är vi färre medarbetare. Ökningen av personalkostnader beror istället främst på löneomräkning mellan åren. Avgifts- och bidragsfinansierad verksamhet mkr Verksamhetsutfall, mkr 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0-2,5-3,0-3,5-4,0 2014 2015 2016 Avgifts- och bidragsfinansierad verksamhet, mkr mkr 250 200 150 100 50 Enligt VTI:s regleringsbrev för verksamhetsåret 2016 är det ekonomiska målet att avgifts- och bidragsintäkterna ska täcka minst 70 procent av de totala kostnaderna för verksamheten. 0 2014 2015 2016 Avgifts- och bidragsintäkter Totala kostnader Diagrammet Avgifts- och bidragsfinansierad verksamhet visar att VTI:s totala kostnader för verksamheten under 2016 uppgick till 207 miljoner kr medan avgifts- och bidragsintäkterna var 159 miljoner kr, motsvarande 77 procent av de totala kostnaderna. Målet på minst 70 procent är därmed uppfyllt. Motsvarande andel för 2015 var 75 procent och för 2014 78 procent. Som diagrammet Intäkt per årsarbetskraft visar uppgår avgifts- och bidragsintäkterna per årsarbetskraft under året till 855 tkr, vilket är högre än 2015, 812 tkr. Motsvarande siffra för 2014 var 837 tkr. Total intäkt per årsarbetskraft uppgår till 1 114 tkr under året, vilket också det är högre än 2015, 1 060 tkr. Motsvarande siffra för 2014 var 1 077 tkr. Intäkt per årsarbetskraft, tkr tkr 1000 800 600 400 200 0 2014 2015 2016 Avgifts- och bidragsintäkt per årsarbetskraft Total intäkt per årsarbetskraft Total finansiering (belopp i tkr) 2014 2015 2016 Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Anslaget 45 437 45 437 46 525 46 525 48 224 48 224 Avgifter 104 390 102 188 60 916 60 158 56 177 55 582 Bidrag 53 790 55 338 91 781 95 492 102 860 102 646 Finansiella intäkter/kostnader 451 238 81 212 139 458 Summa exkl anslag 158 631 157 764 152 777 156 222 159 176 158 686 TOTALT 204 069 203 201 199 302 202 747 207 400 206 910 Fördelning av verksamhetens totala intäkter och kostnader. 27

ANVÄNDNING AV VTI:S ANSLAG Användning av VTI:s anslag VTI:s anslagsmedel har använts till olika aktiviteter med hänsyn till anvisningar i regleringsbrevet. Medel från anslaget för 2016 har använts till medfinansiering av nationella kompetenscentrum, VTI:s doktorandprogram samt till det nationella transportforskningsbiblioteket BIC:s tjänster för nationell och internationell informationsförsörjning. Anslagsmedel har också använts för insatser där VTI engagerat sig i den europeiska transportforskningen och för att möjliggöra VTI:s medverkan i internationella samarbetsorganisationer som OECD, ECTRI och FEHRL. En del av anslaget används för strategiska satsningar inom forskningsavdelningarna som samarbeten med universitet och högskolor och internationell publicering. VTI har fått 2 miljoner kronor för att under 2016 2017 genomföra en studie om effektiva och innovativa lösningar för att öka möjligheterna att resa med kollektivtrafik på landsbygden. Den första delen i uppdraget delrapporterades till Regeringskansliet i slutet av november 2016. Bibliotek och informationscenter (BIC) BIC är ett nationellt transportbibliotek som sprider resultat från svensk transportforskning och stöder forskare och andra verksamma inom sektorn att hitta information. BIC anlitas av svenska myndigheter och organisationer för olika uppdrag. Bland uppdragen under året kan nämnas drift av portalen för Energimyndighetens program Energieffektivitet inom transportsektorn, drift av webbplatsen för samverkansforumet Transam, drift av kollektivtrafikcentrumets K2:s portal KOLL med forskningsinformation samt omvärldsbevakning för Trafikverket. (2015: cirka 1 300 poster, 2014: cirka 1 400 poster) och nu finns totalt cirka 142 000 referenser till publikationer sökbara, varav cirka 30 000 med länkar till fulltext. I portalens projektdatabas tillkom 303 nya projekt, jämfört med 287 nya projekt år 2015 samt 144 nya projekt år 2014. DiVA, Digitala Vetenskapliga Arkivet, fasades in vid VTI under senhösten 2013 och i december samma år importerades rapportserier från bibliotekskatalogen. Utvecklingen har sedan dess varit positiv. Spridningen av forskarnas publiceringar mätt genom antal nedladdningar har för de tre åren ökat explosionsartat; i avrundade siffror 16 000, 20 000 och för år 2016 31 000. I sökverktyget Summon sammanställs de e-resurser VTI prenumererar på, de fria e-resurser biblioteket valt ut samt VTI:s bibliotekskatalog. Det gör det nu möjligt för VTI:s anställda att söka bland cirka 100 miljoner referenser, varav cirka 43 miljoner länkar till den fullständiga texten. BIC har under året exporterat 470 referenser till den internationella databasen TRID som drivs av TRB i samarbete med ITF/OECD. BIC är dessutom engagerat i olika internationella aktiviteter som kommittéuppdrag för Transportation Research Board (TRB) och ITF/OECD samt i EU-projektet TRAVisions. BIC samlar in publicerade resultat från den svenska transportforskningen och gör informationen sökbar i Transguides nationella katalog som finns i Portalen för transportforskning. Under året tillkom cirka 1 100 poster Anslagets användning Utfall tkr Utfall % 2014 2015 2016 2014 2015 2016 BIC 5 699 5 700 5 679 12,5 12,3 11,8 EU 6 543 4 259 3 711 14,4 9,2 7,7 FoU 19 824 19 682 19 957 43,6 42,3 41,4 Doktorandmedel 5 168 4 943 4 987 11,4 10,6 10,3 Institutsövergripande projekt 8 203 11 941 13 890 18,1 25,7 28,8 SUMMA 45 437 46 525 48 224 100,0 100,0 100,0 28

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Medarbetarna är VTI:s största tillgång VTI är en kunskapsorganisation där medarbetarna är den största tillgången. Genom strategisk kompetensförsörjning och kompetensutveckling samt med ett systematiskt arbete för lika villkor och god arbetsmiljö ska VTI säkerställa en attraktiv arbetsplats. Strategisk kompetensförsörjning Rätt kompetens är viktigt för verksamheten som bedrivs i såväl nationella som internationella forskningsmiljöer. VTI har en långsiktig strategi för kompetensförsörjning och arbetar kontinuerligt med att identifiera, kartlägga och synliggöra verksamhetens kompetensbehov. Viktiga delar i arbetet är rekrytering, kompetensutveckling och VTI:s doktorandprogram. Rekryteringar Under året har VTI tillsatt tjänsten som professor i Miljöanalys med inriktning mot transporter. Forskare har Personalkategorier (%) 2014 2015 2016 Forskning 59 59 60 anställts inom områden såsom optimering av vägunderhåll, trafikanalys, godstransporter och logistik samt transporter och genus. VTI har också fått forskartillskott genom att flera doktorander har disputerat med avhandlingarna, Cost- Benefit Analysis of climate policy and long term public investments, Microscopic Simulation of Pedestrian Traffic, Everyday mobility and travel activities during the first year of retirement samt Heavy Vehicle Crash Safety Improved Thoracic Injury Prediction in Frontal Crash Testing. Därutöver är fyra rekryteringar av forskningschefer genomförda till enheterna Förare och fordon, Miljö, Körsimulering Könsfördelning 2016 Samtliga medarbetare Forskningsstöd 26 25 26 Administrativt stöd 15 16 14 Andel kvinnor Totalt I kategorin forskning Av doktorander Av VTI:s chefer I VTI:s ledningsgrupp 44 39 36 47 29 44 41 32 39 29 42 43 38 32 29 Män 58% Kvinnor 42% 29

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Hedrande utmärkelser inom väg- och banteknik Sigurdur Erlingsson, professor i väg- och banteknik vid VTI, har tillsammans med olika medförfattare, nyligen fått två hedrande utmärkelser för sin forskning. I den internationellt erkända tidskriften Road Materials and Pavement Design belönas han med Best Scientific Paper Award 2015 för sitt paper Modelling of responses and rutting profile of a flexible pavement structure. Här bygger forskningsdata på omfattande försök med VTI:s Heavy vehicle simulator (HVS), en forskningsutrustning där man simulerar verklig belastning från tunga fordon och studerar hur olika typer av väguppbyggnader klarar tung trafik. Utmärkelsen delar han med sin medförfattare Thorbjorg Saevarsdottir. Sections 2016 Best paper Award av Transportation Research Board (TRB) Geological and Geoenviromental Engineering Section. TRB är en av sju programenheter inom amerikanska National Academies of Sciences, Engineering, and Medicine. Rapporten har han skrivit tillsammans med VTI-kollegan Shafiqur Rahman och Farhad Salour, Trafikverket. För sin rapport Characterizing the Permanent Deformation of Silty Sand Subgrades Using a Model Based on Multistage Repeated Load Triaxial Testing får han utmärkelsen och Visualisering samt till Trafikanttillstånd. VTI har även utsett tre forskningsledare inom ämnesområdena kontraktsekonomi inom transportsektorn, trafikanttillstånd med fokus på trafikanternas uppmärksamhet samt självkörande och autonoma fordon. Nya doktorander är tillsatta inom områden som trafikanalys med inriktning mot automatiserade trafiksystem och transportekonomi. I övrigt har ersättningsrekrytering gjorts av forskningsassistenter, forskningsingenjörer och ekonom. Medelantalet anställda under året uppgår till 200, jämfört med 204 år 2015 och 206 år 2014. Kompetensutveckling VTI tar årligen fram en plan som sammanställer enheternas kompetensutvecklingsbehov. Under året har individuella kompetenshöjande insatser genomförts inom områden som är strategiskt viktiga för verksamheten. Därtill sker en ständig kompetensutveckling inom de forskningsprojekt som bedrivs, genom projektledarskap, handledning av doktorander och examensarbetare, forskarutbyte samt konferenser. En annan del i arbetet med att utveckla verksamheten och medarbetarna är att verka för gott ledarskap. VTI arbetar kontinuerligt med chefs- och ledarskapsutveckling, både för chefsgruppen som helhet och individuellt. Under 2016 har några avdelningschefer deltagit i dialoggrupper med syfte att utveckla sitt ledarskap och nätverk tillsammans med chefer vid andra statliga myndigheter. Likaså har seminarium gällande rekryteringsprocessen och löneprocessen genomförts. Utöver detta har satsning gjorts inom arbetsmiljöområdet, se nedan. Personalrörlighet Den personalrörlighet, som avgångar och rekryteringar skapar, ger förutsättningar för att kunna styra in personalstrukturen och verksamheten i önskvärd riktning och för detta används bl.a. omställningsmedel. Under 2016 har arbetet med kompetens-/generationsväxling fortsatt enligt framtagen struktur. Arbetsmiljö VTI arbetar systematiskt och strategiskt med utveckling och förbättring av arbetsvillkor och arbetsmiljö. I detta arbete ingår också ett nära samarbete med företagshälsovården. Fokus för arbetet är att bevara och utveckla de faktorer som bidrar till arbetsglädje, god hälsa och välbefinnande på arbetsplatsen. Med anledning av Arbetsmiljöverkets nya föreskrift kring organisatorisk och social arbetsmiljö har två Personalrörlighet 2014 2015 2016 Nyanställda (antal) 10 18 16 Pension (antal) 4 6 8 Avslutade anställningar (antal) 8 14 16 Personalomsättning (%) 3,9 6,9 8,2 44,5 år är medelåldern på VTI:s anställda. 96,7% Frisktal för VTI:s medarbetare. 30

KOMPETENSFÖRSÖRJNING aktiviteter genomförts under året tillsammans med företagshälsovården. Insatserna har riktat sig till chefer, arbetsmiljöombud och fackliga representanter. Under året har även föreläsningar inom arbetsmiljöområdet genomförts på några av VTI:s kontor. Lika villkor Arbetet med lika villkor ska bidra till att uppnå verksamhetsmålet VTI är en attraktiv arbetsplats. VTI bedriver ett löpande, strategiskt arbete med lika villkor och strävar efter mångfald inom områden som kompetens, bakgrund, etnicitet, kön och ålder. Detta genom att främja ett inkluderande synsätt och en god, kreativ arbetsmiljö. Medarbetarnas varierande bakgrund och kompetens är viktiga för att arbetet ska präglas av hög kvalitet och kundorientering. Tillsammans med andra myndigheter deltar VTI i ett statligt nätverk inom området lika villkor. I nätverket genomfördes under 2016 en föreläsning/utbildning kopplat till Normer och förändringar enkelt eller svårt?. Från VTI deltog Sjukfrånvaro (%) 2014 2015 2016 Totalt 2,6 3,6 3,3 Andel långtidssjuka (60 dagar eller mer) av den totala sjukfrånvaron Efter kön Kvinnor Män Efter ålder Anställda -29 år Anställda 30-49 år Anställda 50- år 42,4 58,6 46,0 3,4 1,9 1,4 2,6 2,8 4,3 3,0 0,9 4,6 2,9 4,1 2,7 1,1 3,1 3,9 chefer, gruppen för lika villkor samt fackliga representanter. Sjukfrånvaro För att minska sjuktalen arbetar VTI aktivt med förebyggande och hälsofrämjande insatser. Bland annat genomförs hälsosamtal fokuserade på hälsa och arbetssituation mellan medarbetare och närmaste chef vid upprepad korttidssjukfrånvaro. Likaså erbjuder VTI en ergonomigenomgång av arbetsplatsen när man börjar sin anställning. Ett nyckeltal som följs upp som ett mått på verksamhetsmålet VTI är en attraktiv arbetsplats är frisktal (se sidan 7). Målnivån 2016 är satt till 97,0 procent och med ett utfall på 96,7 procent uppnås inte riktigt det målet, men en förbättring har gjorts i rätt riktning. Motsvarande siffra för år 2015 var 96,4 procent och för år 2014 97,4 procent. Under året har ett ökat samarbete med företagshälsovården ägt rum, det har handlat om riskbedömningar av utrustning/arbetsmoment, olika föreläsningar, arbetsmiljöronder och hantering av individuella insatser utifrån behov. Verksamhetsmål attraktiv arbetsplats Sammantaget är bedömningen att insatserna inom strategisk kompetensförsörjning och kompetensutveckling samt arbetet med lika villkor och god arbetsmiljö har bidragit till att VTI:s attraktivitet som arbetsplats har utvecklats under året. Men det återstår en del insatser för att nå upp till målnivån för frisktalet. Frisktalet har dock förbättrats i rätt riktning för 2016. 31

Finansiell redovisning

Rapportering enligt regleringsbrev Verksamhet där avgiftsintäkterna disponeras Institutet har enligt regleringsbrevet enbart en verksamhetsgren uppdragsverksamhet. Med uppdragsverksamhet avses både avgifter och bidrag. Uppdragsverksamheten har under 2016 gett ett överskott. Verksamhet där avgiftsintäkterna disponeras, belopp i tkr Uppdragsverksamhet Varav tjänsteexport Ack +/- t.o.m. 2014 +/- 2015 Intäkter 2016 Kostnader 2016 +/- 2016 Ack +/- utgående 2016 15 735-3 445 159 176 158 686 490 12 780 676-709 3 625 3 578 47 14 Konkurrensutsatt verksamhet För uppdrag där VTI konkurrerar med aktörer på den privata marknaden ska målet vara full kostnadstäckning enligt regleringsbrevet för verksamhetsåret 2016. VTI har definierat konkurrensutsatt verksamhet på följande sätt: VTI:s verksamhet är konkurrensutsatt om det finns privata företag som tillhandahåller liknande, utbytbara produkter, och om VTI konkurrerar med dessa för att få uppdrag. När en myndighet upphandlar projekt i konkurrens räknas dessa till konkurrensutsatt verksamhet. Forskningsverksamhet som finansieras via offentliga avgifter eller bidrag tillhör inte den konkurrensutsatta verksamheten. raden Anslagssubventionering är syftet att redovisa de konkurrensutsatta projektens del av den anslagsanvändning som berör all uppdragsverksamhet. Under 2016 har anslaget inte använts till projekt som innebär subventioner av konkurrensutsatt verksamhet. Slutligen redovisas resultatet från den konkurrensutsatta verksamheten med hänsyn tagen till alla intäkter och kostnader. I tabellen redovisas totala intäkter och kostnader för projekt som avser konkurrensutsatt verksamhet. På Konkurrensutsatt verksamhet, belopp i tkr 2014 2015 2016 Intäkter externt 25 068 21 287 18 747 Kostnader 24 992 20 793 18 630 Anslagssubventionering 0 0 0 Resultat 76 495 117 34

Resultaträkning Belopp i tkr NOT 2016 2015 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 48 224 46 525 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 56 177 60 916 Intäkter av bidrag 102 860 91 781 Finansiella intäkter 2 139 81 Summa intäkter 207 400 199 302 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 3 133 953 132 683 Kostnader för lokaler 20 472 20 330 Övriga driftkostnader 4 43 765 41 679 Finansiella kostnader 5 458 212 Avskrivningar och nedskrivningar 8 261 7 842 Summa kostnader 206 910 202 747 Verksamhetsutfall 490-3 445 Transfereringar 6 Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag 16 074 13 572 Övriga erhållna bidrag 237 150 Lämnade bidrag -16 311-13 722 Saldo 0 0 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING 7 490-3 445 35

Balansräkning tillgångar Tillgångar, belopp i tkr NOT 2016-12-31 2015-12-31 Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling 8 6 671 6 838 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 9 1 875 2 976 Summa immateriella anläggningstillgångar 8 545 9 814 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet 10 1 764 2 072 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 11 14 833 16 549 Pågående nyanläggningar 12 0 1 240 Summa materiella anläggningstillgångar 16 597 19 861 Varulager m.m. Pågående arbeten 5 609 10 094 Summa varulager m.m. 5 609 10 094 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 9 027 10 642 Fordringar hos andra myndigheter 4 443 6 845 Övriga kortfristiga fordringar 0 57 Summa fordringar 13 471 17 543 Periodavgränsningsposter 13 Förutbetalda kostnader 6 387 5 741 Upplupna bidragsintäkter 21 770 14 048 Övriga upplupna intäkter 0 0 Summa periodavgränsningsposter 28 157 19 789 Avräkning med statsverket 14 Avräkning med statsverket 0 0 Summa avräkning med statsverket 0 0 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 122 923 105 057 Kassa, postgiro och bank 1 617 Summa kassa och bank 122 924 105 674 SUMMA TILLGÅNGAR 195 303 182 776 36

Balansräkning kapital och skulder Kapital och skulder, belopp i tkr NOT 2016-12-31 2015-12-31 Myndighetskapital Balanserad kapitalförändring 12 290 15 735 Kapitalförändring enligt resultaträkningen 7 490-3 445 Summa myndighetskapital 15 12 780 12 290 Avsättningar 16 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 184 514 Övriga avsättningar 1 795 1 795 Summa avsättningar 1 979 2 309 Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret 17 26 226 28 708 Kortfristiga skulder till andra myndigheter 6 101 7 953 Leverantörsskulder 5 237 3 012 Övriga kortfristiga skulder 2 025 2 634 Summa skulder m.m. 39 590 42 307 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader 18 9 655 10 516 Oförbrukade bidrag 19 104 532 81 873 Övriga förutbetalda intäkter 20 26 768 33 482 Summa periodavgränsningsposter 140 955 125 871 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 195 303 182 776 37

Anslagsredovisning Redovisning enligt VTI:s regleringsbrev 2016. Anslag, belopp i tkr Utgiftsområde 22 Kommunikationer Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enligt regleringsbrev 2016 Totalt disponibelt belopp Utgifter Utgående överföringsbelopp 0 48 224 48 224 48 224 0 Not 14 Transportpolitik 1:9 kap 1 Till regeringens disposition - Utgiftsbegränsning, Ramanslag Redovisningsprinciper och upplysningar Allmänt Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, förordning (2000:606) om myndigheters bokföring samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till dessa. Anläggningstillgångar De materiella anläggningstillgångarna som avser maskiner, inventarier med mera är värderade enligt anskaffningsvärdet. De immateriella anläggningstillgångarna som avser licenser med mera är värderade enligt anskaffningsvärdet. Med anläggningstillgång avses investeringar över 20 000 kr och med en ekonomisk varaktighet på minst 3 år. Avskrivning av materiella anläggningstillgångar sker linjärt med avskrivningstider enligt följande: Datorer 3 år Kontorsmaskiner, AV och foto, laboratorieutrustning, transportmedel 5 år Inredning och förbättringsutgifter på annans fastighet 10 år Verkstadsutrustning, anläggningsmaskiner, tillverkningsutrustning 10 år Avskrivning av immateriella anläggningstillgångar sker linjärt med avskrivningstid motsvarande förväntad ekonomisk varaktighet. Omsättningstillgångar Pågående arbeten Pågående arbeten avser projekt som vid bokslutstillfället har upparbetade, men ej fakturerade kostnader. Bedömningen görs per projekt. Kortfristiga fordringar Kortfristiga fordringar tas upp till anskaffningsvärdet. I bokslutet har de fordringar som bedöms som osäkra belastat resultatet. Upplupna bidragsintäkter Upplupna bidragsintäkter avser de bidragsmedel som upparbetats men ej inbetalats. Kundfordringar i annan valuta är värderad till bokslutsdagens säljkurs. Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Utländska leverantörsskulder är värderade enligt bokslutsdagens säljkurs. Förutbetalda intäkter Förskott från uppdragsgivare och kunder avser inbetalade uppdragsprojektmedel som ej upparbetats. Förändringen mellan åren redovisas mot intäkter i resultaträkningen. Bedömningen görs per projekt. Oförbrukade bidrag Oförbrukade bidrag avser inbetalade bidrags medel som ej upparbetats. 38

Periodiseringsprinciper Kostnader och intäkter hänförs till det redo visnings år där prestationerna hör hemma. Statens väg- och transport forskningsinstitut tillämpar gränsen 10 tkr avseende periodiseringar av kostnader. Brytdatum för leverantörsfakturor är, enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrift till förordning (2000:606) om myndigheters bokföring, bestämd till 2017-01-05. Intäkter av avgifter och andra ersättningar samt intäkter av bidrag Intäktsavräkning sker med belopp som motsvarar upparbetade uppdragsutgifter som sannolikt kommer att ersättas av beställaren. Om den totala kostnaden befaras överstiga den totala intäkten beaktas förlusten proportionellt med upparbetade kostnader. Eventuell vinst beaktas först när projektet har avslutats. bedömdes i grupp utifrån uppdragsgivare. Även det faktum att andra myndigheter har ändrat sin klassning gällande avgifter och bidrag påverkar ovan nämnda poster i resultatoch balansräkningen. Transfereringar Från och med 2014 redovisas medel som erhållits från myndigheter och kommuner för finansiering av bidrag under transfereringsavsnittet i resultaträkningen. Övrigt De siffror som redovisas har i vissa fall avrundats, vilket innebär att tabeller, grafer och beräkningar inte alltid summerar. I texter och tabeller redovisas siffror mellan 0 och 0,49 med 0. Myndigheten har bytt tillvägagångssätt vid klassificeringen av avgifter och bidrag vilken ligger till grund för flera poster i både resultat- och balansräkningen. Intäkter av avgifter och bidrag, pågående arbete och periodavgränsningsposter påverkas av denna klassificering. Från och med 2014 sker klassningen per projekt till skillnad mot tidigare då projekten 39

Noter Belopp i tkr. 2016 2015 2016 2015 NOT 1 INTÄKTER AV AVGIFTER OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR Intäkter av avgifter och andra ersättningar Därav intäkter av avgifter enligt 4 avgiftsförordningen (exkl. tjänsteexport) 56 177 60 916 6 165 5 190 NOT 7 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING Överskott/underskott i avgiftsfinansierad verksamhet Överskott/underskott i bidragsfinansierad verksamhet 483 529 7-3 974 Summa 490-3 445 Därav tjänsteexport 3 625 3 884 NOT 2 FINANSIELLA INTÄKTER 2016-12-31 2015-12-31 Ränta hos Riksgäldskontoret 141 81 Övriga ränteintäkter -1 0 Summa 139 81 NOT 8 BALANSERADE UTGIFTER FÖR UTVECKLING Ingående balans anskaffningsvärde 9 811 4 192 Årets anskaffningar 325 3 790 NOT 3 KOSTNADER FÖR PERSONAL Pågående nyanläggningar som färdigställts under året 1 910 1 829 Kostnader för personal 133 953 132 683 Årets försäljningar/utrangeringar 0 0 Därav lönekostnader exkl. avgifter 87 835 87 792 - Varav arvode till styrelse och ej anställd personal 612 688 Utgående balans anskaffningsvärde 12 046 9 811 - I lönekostnader ingår förändring av semesterlöneskuld med: -518 238 Ingående balans ack. avskrivning enl. plan 2 973 1 673 - I lönekostnader ingår uppbokning av retroaktiva löner med: - I lönekostnader ingår förändring av övriga lönekostnader med: 512 518-83 103 Årets avskrivningar 2 402 1 300 Ack avskrivningar på försålda/ utrang. investeringar Utgående balans ack. avskrivningar enl. plan 0 0 5 375 2 973 NOT 4 ÖVRIGA DRIFTKOSTNADER Planenligt restvärde 6 671 6 838 Resor 5 549 5 967 Varor 6 323 6 721 Tjänster 29 548 26 715 NOT 9 RÄTTIGHETER OCH ANDRA IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Post, telefon och transporter 1 817 1 924 Ingående balans anskaffningsvärde 9 353 8 476 Övriga driftkostnader 529 351 Årets anskaffningsvärde 362 876 Summa 43 765 41 679 Pågående nyanläggningar som färdigställts under året 0 0 NOT 5 FINANSIELLA KOSTNADER Ränta hos Riksgäldskontoret 451 188 Årets försäljningar/utrangeringar -3 226 0 Utgående balans anskaffningsvärde 6 489 9 353 Övriga räntekostnader 7 24 Summa 458 212 Ingående balans ack. avskrivning enl. plan 6 377 4 903 NOT 6 TRANSFERERINGAR Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag 16 074 13 572 Medel från EU-institutioner 0 150 Årets avskrivningar 1 218 1 474 Ack avskrivningar på försålda/ utrang. investeringar Utgående balans ack. avskrivningar enl. plan -2 980 0 4 615 6 377 Medel från kommuner och landsting 0 0 Planenligt restvärde 1 875 2 976 Medel från övriga 237 0 Lämnade bidrag till statliga myndigheter -12 039-9 505 Lämnade bidrag till privata företag -4 272-4 216 Saldo 0 0 NOT 10 FÖRBÄTTRINGSUTGIFTER PÅ ANNANS FASTIGHET Ingående balans anskaffningsvärde 9 146 8 955 Årets anskaffningar 47 191 40

2016-12-31 2015-12-31 2016-12-31 2015-12-31 Pågående nyanläggningar som färdigställts under året 11 0 Upplupna bidragsintäkter utomstatliga 13 123 9 660 Årets försäljningar/utrangeringar 0 0 Summa upplupna bidragsintäkter 21 770 14 048 Utgående balans anskaffningsvärde Ingående balans ack avskrivningar enl. plan 9 204 9 146 7 074 6 700 Övr upplupna int. inomstatliga 0 0 Summa övriga upplupna intäkter 0 0 Totalt 28 157 19 789 Årets avskrivningar 366 374 Ack. avskrivningar på försålda/ utrang investeringar Utgående balans ack. avskrivningar enl. plan 0 0 7 440 7 074 Planenligt restvärde 1 764 2 072 NOT 14 AVRÄKNING MED STATSVERKET Anslag i räntebärande flöde Ingående balans 0 0 Redovisat mot anslag 48 224 46 525 Anslagmedel som tillförts räntekonto -48 224-46 525 NOT 11 MASKINER, INVENTARIER, INSTALLATIONER M.M. Ingående balans anskaffningsvärde 99 528 97 361 Fordringar/skulder avseende anslag i räntebärande flöde Summa avräkning med Statsverket 0 0 0 0 Årets anskaffningar 1 726 2 167 Pågående nyanläggningar som färdigställts under året 894 0 Årets försäljningar/utrangeringar -5 061 0 Utgående balans anskaffningsvärde Ingående balans ack. avskrivningar enl. plan 97 088 99 528 82 979 78 288 Årets avskrivningar 4 275 4 691 Ack. avskrivningar på försålda/ utrang. investeringar Utgående balans ack. avskrivningar enl. plan -4 999 0 82 255 82 979 Planenligt restvärde 14 833 16 549 NOT 15 FÖRÄNDRING AV MYNDIGHETS- KAPITAL Ingående balans 2016 Föregående års kapitalförändring Årets kapitalförändring Balanserad kapitalförändring, avgiftsbelagd verksamhet Balanserad kapitalförändring, bidragsverksamhet Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa 12 768 2 967-3 445 12 290 529-3 974 3 445 0 490 490 NOT 12 PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR Summa årets förändring 529-3 974 3 935 490 Ingående balans anskaffningsvärde 1 240 2 031 Årets anskaffningar 1 576 3 036 Utgående balans 2016 13 297-1 007 490 12 780 Färdigställda anläggningar -2 816-3 827 Utgående balans anskaffningsvärde 0 1 240 2016-12-31 2015-12-31 NOT 13 PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER NOT 16 AVSÄTTNINGAR Förutbetalda hyror utomstatliga 4 132 4 055 Ingående pensionsavsättning 514 861 Förutbetalda hyror inomstatliga 86 124 + Årets pensionskostnad 154 291 Förutbetalda leverantörsfakturor utomstatliga Förutbetalda leverantörsfakturor inomstatliga 2 119 1 528 50 34 Summa förutbetalda kostnader 6 387 5 741 Upplupna bidragsintäkter inomstatliga 8 647 4 388 - Årets pensionsutbetalningar -484-637 = Utgående pensionsavsättning 184 514 Ingående avsättning lokala omställningsmedel Årets avsättning lokala omställningsmedel Årets nyttjande lokala omställningsmedel 1 795 2 182 266 263-265 -650 41

2016-12-31 2015-12-31 Utgående avsättning lokala omställningsmedel 1 795 1 795 Utgående avsättningar 1 979 2 309 Avsättning till lokala omställningsmedel används i samband med kunskapsöverföring när någon anställd avgår med pension eller slutar. Myndigheten bedömer att 500 tkr kommer att användas 2017. NOT 17 LÅN I RIKSGÄLDSKONTORET Beviljad låneram 40 000 37 000 Ingående balans 28 708 29 497 Nyupptagna lån 5 877 7 692 Amorteringar -8 359-8 481 Utgående balans 26 226 28 708 NOT 18 UPPLUPNA KOSTNADER Övriga upplupna kostnader inomstatliga Summa upplupna kostnader inomstatliga 719 354 719 354 Upplupna löner 855 944 Upplupna semesterlöner 4 854 5 371 Övriga upplupna kostnader utomstatliga Summa upplupna kostnader utomstatliga 412 726 6 121 7 041 Upplupna kostnader sociala avgifter 2 815 3 120 Summa upplupna kostnader 9 655 10 516 NOT 19 OFÖRBRUKADE BIDRAG Oförbrukade bidrag inomstatliga 84 000 59 941 Oförbrukade bidrag utomstatliga 20 532 21 932 Summa oförbrukade bidrag 104 532 81 873 2016 ingår 6 128 tkr från EU:s sjunde och åttonde ramprogram i oförbrukade bidrag. 2016 ingår 18 165 tkr som tillhör K2 i oförbrukade bidrag. Om dessa medel beslutar K2:s styrelse. Oförbrukade bidrag från annan myndighet planeras att användas: Kvartal 1 24 223 14 480 Kvartal 2-4 51 387 29 907 År 2 och 3 8 390 5 453 Överstigande 3 år 0 0 NOT 20 FÖRUTBETALDA INTÄKTER Förutbetalda intäkter - inomstatliga 14 787 22 276 Förutbetalda intäkter - utomstatliga 11 981 11 206 Summa förutbetalda intäkter 26 768 33 482 42

Sammanställning av väsentliga uppgifter Belopp i tkr 2016 2015 2014 2013 2012 Låneram i Riksgäldskontoret Beviljad ram 40 000 37 000 50 000 50 000 50 000 Utnyttjad ram 26 226 28 708 29 497 29 583 33 874 Kontokredit hos Riksgäldskontoret Beviljad ram 25 000 20 253 25 000 25 000 25 000 Utnyttjad ram 0 0 0 0 0 Räntekostnader på räntekonto 449 188* 0 0 0 Ränteintäkter på räntekonto 0 0 451 811 1 189 Avgifts- och bidragsintäkter Budget regleringsbrev 162 400 159 900 155 000 155 000 130 000 Utfall (disponeras av myndigheten) 159 037 152 696 158 181 150 207 143 149 Utfall (disponeras ej av myndigheten) 0 0 0 0 0 Anslagskredit Beviljad 1 447 1 396 1 363 1 331 1 324 Utnyttjad 0 0 0 0 0 Anslagssparande 0 0 0 0 5 Antal årsarbetskrafter 186 188 189 188 180 Medelantalet anställda 200 204 206 202 206 Driftkostnad per årsarbetskraft 1 066 1 036 1 029 1 001 1 019 Årets kapitalförändring 490-3 445 868-2 403-3 356 Balanserad kapitalförändring 12 290 15 735 14 876 17 270 20 627 Avgifts- och bidragsintäkt per årsarbetskraft 855 812 837 799 795 * Räntekostnader på räntekonto är korrigerade för 2015. 43

VTI:s styrelse Malin Löfsjögård Styrelsens ordförande Ledamot sedan: 2013 Ersättning 2016: 35 tkr Övriga uppdrag*: Styrelseledamot i Betong Media AB, Stiftelsen Betong och Ballastindustrins Kvalitetsutveckling (SBBK) samt Stiftelsen Svensk Betongforskning. Suppleant i Leaflakefarm AB. Jonas Bjelfvenstam Generaldirektör Ledamot sedan: 2007 Ersättning 2016 (lön): 1 193 tkr Övriga uppdrag*: Bengt Kriström Ledamot sedan: 2014 Ersättning 2016: 18 tkr Övriga uppdrag*: Styrelseledamot i Ulvö Framtid AB. Ledamot i Trafikanalys vetenskapliga råd samt Enveco AB vetenskapliga råd. Ägare och VD i Tobit AB. Karolina Boholm Ledamot sedan: 2014 Ersättning 2016: 18 tkr Övriga uppdrag*: Styrelse ledamot i Näringslivets Transportråd för transportköpare. Suppleant i Magnum konsult AB samt Heroine Holding AB. Anders Ydstedt Ledamot sedan: 2014 Ersättning 2016: 18 tkr Övriga uppdrag*: Delägare och ledamot i Godsinlösen Nordic AB, ScanTech Strategy Advisors AB, Scandinavian Clean Technologies Group AB, Rymdweb AB, Captus AB samt Ydstedt Holding AB. Delägare och styrelseordförande i Förlagsaktiebolaget Svensk Tidskrift. Suppleant i Il Porto Group AB. Ersättningar till entledigade styrelseledamöter 2016: Johan Trouvé: 9 tkr Mats Persson: 9 tkr Sønneve Ølnes: 9 tkr * Med övriga uppdrag menas uppdrag som styrelseledamot i andra statliga myndigheter eller aktiebolag. 44