Survey and analysis of morningpapers



Relevanta dokument
Fältarbete 1 Medieanvändning i SL:s pendeltåg

Skiftande mediepreferenser för annonser

Tidningsprenumeration bland invandrare

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

Svenskarna och internet

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

SVENSKARS OCH INVANDRARES

En stad tre verkligheter

Ungas internetvanor och intressen 2015

Uppgift 2 Mediernas publik Mediediagnos för Stina, 50

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 69

Starkt stöd för RIT- avdraget en brygga för de yngre att hjälpa de äldre in i IT-samhället. SILENTIUM AB COPYRIGHT

MEDIER. Karin Fahlquist

MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE

MEDIEUTVECKLING

Alltmer tid ägnas åt teknik

Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och

Mediebarometern Välkommen!

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78

Tre rapporter. Föräldrar Cll barn 9-18 år Barn 0-8 år Barn 9-18 år

Patent och registreringsverket Statens medieråd. Attityder bland ungdomar till upphovsrättsskyddat material online November 2017

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011.

Sveriges Radios svordomsenkät. Lars- Gunnar Andersson

De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer mars 2014

Medier. KANAL som används för förmedling av. Teknologier som kommunicerar något till en publik. Kommunikation Underhållning

Uppgift 6 Mediernas villkor

Attitydmätning Tvärförbindelse Södertörn 2016

MEDIEUTVECKLING

Studenters tankar om existentiella frågor

Undersökning om mailanvändningi jobbet

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD

SVENSKARNA OCH IOT INTERNET OF THINGS HISS ELLER DISS FRÅN SVENSKARNA?

Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010

UNGA LÄSARE. Ett dygn i en värld av skärmar

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Vad gör journalisterna efter utbildningen?

Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor. Resultat av en befolkningsundersökning 2016

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om

Lärare: Reinhard Handler, Eva Kingsepp (examinerande lärare), Johan Lindell

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Rapport. Allmänhetens digitala nedladdning. Copyswede

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och

Metod-PM till B-uppsats

Kommentarer till Håkan Selg; De två kulturerna på Internet

YA Digitala vanor och kompetens bland nyanlända: statistik utifrån enkät hösten Struktur: 1. Bakgrundsvariabler

Com Hem kollen - Fakta om attityder till falska nyheter och källkritik

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER

Enkätundersökning: information om kärnkraftsolyckan i Fukushima. Genomförd av Sifo på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten maj 2011

AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006

Andreas Erlström Klass 9c Senait Bohlin. Energi och Miljö tema Människors uppfattning om växthuseffektens omfattning

1a. Vill du vara med och påverka frågor som berör Järfälla kommun (förutom att rösta i val)? (Kön)

Technology Management Lunds Universitet. Arbetslivsundersökning Technology Management

Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2017

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

KAPITEL 2 Sammanfattning

Ingen avkoppling. utan uppkoppling. en undersökning om bredband och det viktiga med internet. Februari 2012

Bilaga 1. Följebrev som distribuerades ihop med enkätundersökningen.

Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer

FRÅN DUTIFULS TILL MOBILERS?

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ

Hur, när och till vad använder personer sin smarta telefon eller surfplatta? Personers medievanor på mobila enheter.

FÖRTROENDEBAROMETER 2017 ALLMÄNHETENS FÖRTROENDE FÖR INSTITUTIONER, POLITISKA PARTIER, MASSMEDIER & FÖRETAG

Radio kanaler, plattformar och förtroende

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Med andra mediebeteenden in i framtiden.

Svenska företag på webben

Den äldre, digitala resenären

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring

Medievanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015

Webbenkät för Lunds universitet

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin

KURSPLAN Medie- och kommunikationsvetenskap A, 30 högskolepoäng

Enkät om resvanor till skola och fritidsaktivitet i Lomma kommun

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

FÖRTROENDEBAROMETER 2018 ALLMÄNHETENS FÖRTROENDE FÖR INSTITUTIONER, POLITISKA PARTIER, MASSMEDIER & FÖRETAG

Brevvanor en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen år.

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod

Mediedagen Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 2016 (procent) %

Strukturering och Planläggning

DN/Ipsos Är Sverige tryggt eller otryggt? Ger medier en rättvisande bild?

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10

Ungas nyhetsvanor. Examensarbete 15 hp kandidatnivå Journalistik. Vilka medier använder sig ungdomar i gymnasieåren av för att ta del av nyhetsflödet

FÖRTROENDEBAROMETER 2017 ALLMÄNHETENS FÖRTROENDE FÖR INSTITUTIONER, POLITISKA PARTIER, MASSMEDIER & FÖRETAG

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER

Föräldrar & medier 2012/13

Medieanalys 3. Hur, när och till vad använder personer sin smarta telefon eller surfplatta? Personers medievanor på mobila enheter.

Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste

Den digitala generationen

Transkript:

Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att dö? Av: Lovisa Carlberg, Sandra Gustafsson, Nina Kosari Handledare: Helge Hüttenrauch och Jan-Olof Gullö

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Bakgrund & syfte 4 2.1. Frågeställning 4 2.2. Hypoteser 4 3. Metod och begränsningar 5 4. Resultatredovisning 6 4.1 Åldersfördelning i enkätundersökningen 6 4.2 Få läste papperstidningen 7 4.3 Andra medieformer som användes 8 5. Diskussion och slutsatser 10 6. Källförteckning 11 7. Bilagor 12 9.1 Responsiv design av enkät för högre läsbarhet 12 9.1.1 Enkäten på dator 12 9.1.2 Enkäten på smarttelefon 13 9.2 Insamlad rådata 14 9.3 Samtliga diagram från resultatdelen 14 2

1. Sammanfattning Papperstidningen som medieform har sedan 1955 gått i en nedåtgående kurva. Andra digitala medier har etablerats och användningen av dessa har istället ökat. (De Vries 2013, s. 32) Höstterminen 2014 skapades en enkätundersökning av studenter från Södertörns Högskola. De tre journaliststudenterna utformade ett frågeformulär om medieanvändning under en morgon, som sedan delades ut till 15 slumpvis valda personer på Cityterminalen och World Trade Center i Stockholm. I den här rapporten används resultatet av enkätundersökningen för att analysera medieanvändningen en vanlig morgon. Spekulationer om papperstidningens död var en hypotes som drev undersökningen, och den största faktorn till den valda vinkeln. Eftersom undersökningen endast omfattade 15 personer, kan inga generella slutsatser dras. Men resultatet från dessa 15, visar att 11 stycken inte läser papperstidning på morgonen. 47 procent använder sig istället av mobiltelefon. 3

2. Bakgrund & syfte Papperstidningens som medieform har sedan 1955 gått i en stadigt nedåtgående kurva. (Hadenius, Weibull & Wadbring 2011, s. 84-85) Istället har mobilen, surfplattan och andra digitala medieformer ökat. (De Vries 2013, s. 64) I tidigare rapport (Gustafsson, Carlberg, Kosari 2014) visade det sig att mobiltelefonen dominerade överlägset i pendeltågstrafiken, medan papperstidningen knappt användes alls. Med detta i baktanken ville vi undersöka om morgontidningen är på väg att försvinna. Rapporten gjordes i syfte att undersöka om morgonpapperstidningen är på väg bort och ersätts av digitala medieformer. 2.1. Frågeställning 1. Hur ser papperstidningsanvändandet ut en slumpmässigt utvald morgon? 2. Är det någon skillnad mellan olika åldersgrupper? 2.2. Hypoteser H1: Tron om att papperstidningen är på utväg delades av samtliga rapportförfattare H2: Den äldre generationen läser papperstidningen i större utsträckning H3: Att digitala lösningar ersätter papperstidningen 4

3. Metod och begränsningar Enkäten skapades på Google Docs för att kunna anpassa teckengrad och layout för ett användarvänligt utsnitt (Bell 2006, s. 146). Vi ville också minska utrymmet för fel grundat på den mänskliga faktorn genom att använda just Google Docs som direkt för över svarsstatistiken till ett Excel-dokument. Frågorna i enkäten skrevs strukturerat och med tydliga formuleringar, utan antaganden, utan ledande frågor och utan känsliga frågor. Åldern kan tyckas som en känslig fråga i enkäten men med stora åldersspann och anonymitet klarade vi oss ifrån den problematiken.(bell 2006, s.144-145). En pilotundersökning gjordes på en kvinna som examinerat från personalvetarprogrammet vid förra året och som själv utformat betydligt större enkätundersökningar i samband med sin C-uppsats. Hon tyckte enkäten var självklar och tydlig. Hon lade dock märke till att vi på samtliga frågor gjort det möjligt för respondenten att kryssa i fler än ett alternativ. Vi ändrade det på de frågor som skulle ha endast ett möjligt svar och gav oss sedan ut för att göra undersökningen. Enkätundersökningen genomfördes i Cityterminalen samt i foajén på World Trade Center, Klarabergsviadukten, Stockholm. Platserna valde vi för att nå ut till ett brett urval av åldrar och sociala bakgrunder. Efter att ha presenterat oss själva och undersökningen fick respondenterna läsa den skriftliga beskrivningen av enkäten och därefter svara. Vi lät hälften av respondenterna att själva svara på enkäten, medan vi för den andra halva läste upp frågorna och förde in svaren i formuläret. 5

4. Resultatredovisning 4.1 Åldersfördelning i enkätundersökningen I enkätundersökningen som gjordes deltog 15 personer. Åldrarna 18-28 blev något överrepresenterade i undersökningen, 5 av 15. (Se Bild 1 nedan). Det blir problematiskt och minskar validiteten i en så pass liten undersökning när fördelningen mellan åldrarna är ojämn men har valt att ändå att räkna med samtliga svar för att få ett större underlag till undersökningen. 6

4.2 Få läste papperstidningen På den slumpmässigt utvalda dagen för undersökningen visade det sig att en majoritet av respondenterna inte hade läst papperstidningen samma morgon. Enligt data vi fick in genom enkäten var det 11 av 15 eller 73 % som inte hade läst papperstidningen. (Se Bild 2 ) De respondenter som läste papperstidningen visade sig vara 51 år eller äldre. Det var totalt 6 respondenter som var över 51 år, av dem var det 4 av 6 som läst papperstidningen den morgonen. Men totalt sett, av alla respondenter, var det 4 av 15 eller 26 % av de tillfrågade som läst papperstidningen. 7

4.3 Andra medieformer som användes På den slumpmässigt utvalda morgonen för vår undersökning var det mest populära mediet var mobiltelefonen. Det var 46 % av respondenterna hade använt sig av en mobiltelefon. Tv var det näst mest populära mediet. Det var 40 % av respondenterna som hade sett på tv på morgonen. Surfplatta och radio hade använts av 20 % av respondenterna. Ingen av de tillfrågade hade tagit del av nyheter via datorn den morgonen. Många av respondenterna använde sig av fler än ett medium på morgonen. Data visade att det var vanligt att kombinera tv med andra medier. Tv:n står på i bakgrunden och deltagarna använde en så kallad Second Screen. Totalt 46 % av användarna använde fler än ett medium den morgonen. (Se Bild 3 ) 8

9

5. Diskussion och slutsatser Inga generella slutsatser kan dras då enkätundersökningen endast omfattade 15 personer. De tre ursprungliga hypoteserna kan dock bekräftas av resultatet av enkätundersökningen. Resultatet kan ge en liten fingervisning på hur det ser ut i samhället, men det behöver inte vara så. Om studien hade inkluderat fler människor i varje ålderskategori, så hade resultatet kunna användas till att dra säkrare slutsatser. Nedanstående var de tre utgångshypoteserna: H1: Papperstidningen är på väg att försvinna H2: Den äldre generationen läser papperstidningen i större utsträckning H3: Digitala lösningar ersätter papperstidningen Resultatet visar att de flesta som svarade då undersökningen inte läste en papperstidning på morgonen. Studenternas första hypotes om att papperstidningen håller på att dö ut kan stämma, åtminstone om man tittar på resultatet av de 15 personer som ingick i studien. De äldre åldersgrupperna är uppväxta i en tid då papperstidningens roll var stark. Många känner säkerligen inget behov av att bryta trygga gamla vanor mot att exempelvis kolla nyhetsflödet i en mobiltelefon istället. Många äldre tycker att dagens teknik kan kännas svår och annorlunda, och det kan vara en förklaring till att hypotes 2 stärks. De personer som inte läste papperstidning på morgonen tillhörde de yngre ålderskategorierna, de tog istället del av nyheter via annat medium, exempelvis mobil eller tv. Genom det resultatet kan också hypotes 3 stärkas. Papperstidningen kanske känns onödig när de flesta människor har tillgång att läsa nyheter på mobilen, webben eller titta på tv-nyheter/text tv. De digitala lösningarna ersätter alltså i större utsträckning papperstidningen. De tre hypoteserna stämde bra överens med det slutgiltiga resultatet, kanske för att det varken är helt nya eller banbrytande tankar om papperstidningens död och de digitala mediernas övertag. 10

6. Källförteckning Hadenius, Stig, Weibull, Lennart & Wadbring, Ingela (2011). Massmedier Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. 10. uppdaterade uppl. Falun: Ekerlids förlag Bell, Judith (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur AB. De Vries, Tove. Nordicom (2013). Medieutveckling 2013. (Elektronisk) Tillgänglig: < http://www.radioochtv.se/documents/publikationer/medieutveckling%202013%20webb.pdf> (2014-11- 26) 11

9. Bilagor 9.1 Responsiv design av enkät för högre läsbarhet. Här nedan kan du se den visuella utformningen av enkäten på dator och smarttelefon. 9.1.1 Enkäten på dator 12

9.1.2 Enkäten på smarttelefon 13

9.2 Insamlad rådata 9.3 Samtliga diagram från Resultatdelen 14

15