sid 1(6) delprojekt Vattenskyddsområden Dnr Vår referens / tel.nr e-post Göran Jansson 040-25 22 61 goran.jansson@m.lst.se Bo Persson / 0435-71 99 15 bo.persson@kfsk.se Datum Minnesanteckningar, arbetsgruppsmöte i delprojektet Vattenskyddsområden Dag: 12 mars 2008 Tid: 09.30 12.00 Plats: Länsstyrelsen i Skåne län, Kungsgatan 13, Malmö Närvarande: Ingrid Persson, Hässleholms kommun Sonja Jones, Hörby kommun Malin Åberg, Höörs kommun Katrin Persson, Malmö stad Anna Bryllert, Kristianstads kommun Thom Rannemalm, Ängelholms kommun Wiveka Odebjer, Länsstyrelsen i Skåne län Göran Jansson, Länsstyrelsen i Skåne län/miljösamverkan Skåne Bo Persson, Kommunförbundet Skåne/Miljösamverkan Skåne Fet kursiv stil markerar beslut/uppdrag 1. Inledning presentation av deltagarna Arbetsgruppsdeltagarna hälsades välkomna på projektledningens vägnar av Göran Jansson. Arbetsgruppsdeltagarna presenterade sig och informerade kort om sin relation till ämnesområdet. Sonja Jones, Hörby, ersätter Maria Persson i arbetsgruppen tills vidare. Stefan Fahlstedt, Helsingborg, kommer inte att medverka på grund av annat arbete och därefter ledighet. Från Miljösamverkan Skånes projektledning deltar Bo Persson och Göran Jansson. Fortsättningsvis kommer huvudsakligen en av projektledarna att vara engagerad i respektive delprojekt. Miljösamverkan Skåne Postadress Besöksadress Telefon Telefax Hemsida Länsstyrelsen i Skåne län 205 15 Malmö Kungsgatan 13 040-25 20 00 vx 040-25 21 10 www.m.lst.se Kommunförbundet Skåne Box 13, 264 21 Klippan Storgatan 33 0435-71 99 00 vx 0435-71 99 10 www.kfsk.se Skånes kommuner www.miljosamverkanskane.se Dokumentnamn: Minnesant080312(1)
sid 2(6) 2. Information om Miljösamverkan Skånes projektrutiner Kort information lämnades om Miljösamverkan Skåne, verksamhetsplanen 2008-2009 samt de projektrutiner som gäller generellt. Ytterligare information finns på webbplatsen www.miljosamverkanskane.se. Rapporter eller skrivelser som innehåller bedömningar och ställningstaganden med riktlinjer eller rekommendationer skall underställas projektledningsgrupp och styrgrupp för granskning och godkännande innan publicering får ske. Remissförslag skall tydligt framgå, dels i missiv till remissen, dels i själva rapporten t ex genom att text remiss eller arbetsmaterial finns tryckt över rapportens sidor (vattenstämpel). Sådant remissförslag behöver inte underställas ovan nämnda granskning och godkännande. Tidsåtgången för medverkan i arbetsgrupperna bedöms innebära sammanlagt 2-3 veckors arbetsinsats i form av arbetsgruppsmöten och annat arbete. Deltagare i arbetsgruppen ska notera hur mycket tid avsätts för projektarbetet. Tiden rapporteras vid projektets slut till Miljösamverkan Skånes projektledning. 3. Projektbeställning syfte med projektet, projektmål, tidplan Projektbeställningar i de olika delprojekten har fastställts av styrgruppen och distribuerats till projektarbetsgrupperna. Här anges bakgrund med formulering i enkätförfrågan och aktuella miljökvalitetsmål för respektive delprojekt, problembeskrivning med syfte och effekter samt möjliga uppföljningsprojekt och preliminär tidplan. Respektive projektarbetsgrupp skall i samband med projektstart precisera och utveckla denna till en projektbeskrivning som skall godkännas av projektledningen. Projektbeställningen har distribuerats till arbetsgruppen. Flera grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning av de områden som borde vara skyddade saknar fastställda skyddsföreskrifter. Många områden har äldre inaktuella föreskrifter som behöver uppdateras. Nya vattenskyddsföreskrifter är inte alltid helt tydliga och lätta att använda. Innehållet och formuleringarna varierar mellan olika områden trots likartat skyddsbehov. Frågeställningar som bör belysas är exempelvis om det är någon skillnad på anmälan och information? Hur används tillståndsplikt respektive förbud? Ibland krävs det tillstånd för värmepump i yttre skyddszon, ibland är det förbjudet. Inom vissa områden får man inte salta vägar, inom andra får man endast blanda in salt i grus, trots samma vägstandard. Tillståndsplikt borde innebära att man sannolikt beviljas åtgärden men att skyddsåtgärder skall vidtas. Är det däremot förbjudet borde utgångspunkten vara att det inte skall beviljas. Hur hanteras ersättningsfrågor för intrång? Vem ersätter vad beroende på vem som fastställt skyddet? Hur ser övergångsbestämmelserna ut och hur hanterar man befintliga verksamheter? Vem har tillsynsansvaret? Huvudsyftet med projektet är att skapa samsyn om tillsynen av skyddsbestämmelser för vattenskyddsområden. Projektet bör ta fram en hjälpreda som kompletterar Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområde (2003:6). Hjälpredan skall innehålla konkreta råd och tips för att få till stånd bra vattenskyddsföreskrifter samt förslag på enhetliga formuleringar, definitioner och begrepp. SGU är miljömålsansvarig för Grundvatten av god kvalitet.
sid 3(6) En förväntad effekt av projektet är att relevanta och tydliga vattenskyddsföreskrifter fastställs för de områden som är av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning. Skyddsföreskrifter för olika område skall ha en enhetlig utformning, såvida inte olika skyddsbehov är motiverat. Möjliga uppföljningsprojekt kan vara Stöd för handläggning av tillståndsansökan, anmälan och dispenser inom olika sakområden som värmepumpar, avlopp, cisterner, bekämpningsmedel. (Ett antal domstolsbeslut finns som vägledning.) Tillsyn inom vattenskyddsområden. Projektet påbörjas våren 2008 och avslutas våren 2009, med distribution av material och publicering på hemsidan. Uppföljningsprojekt med inriktning på tillsyn inom vattenskyddsområden och ev handläggningsstöd betr ansökan/anmälan inom olika sakområden bör därefter snarast påbörjas. 4. Förutsättningar och avgränsningar Projektavgränsningen diskuterades. Arbetsgruppsdeltagarna lämnade var och en synpunkter på vad man förväntar sig av projektet och vad som bör tas upp. Malin Åberg; Klargöranden om värmepumpar/bergvärme inom vattenskyddsområden. Skall borror tillåtas, hur följa upp villkor? Håller förbud inom yttre zonen? Tillståndsplikt enligt miljöbalken eller skyddsföreskrifterna och ev villkor? Kan saltning och användning av bekämpningsmedel regleras i föreskrifter? Hur generella kan föreskrifter vara? Bättre tydlighet är önskvärd. Katrin Persson; Några mindre vattenskyddsområden finns men huvudsakligen levereras vatten till Malmö från Sydvatten. Alnarpsströmmen berör delar av kommunen. Wiveka Odebjer; En bred ingång till frågan om vattenskyddsområden och skyddsföreskrifter är önskvärd. Ingrid Persson; Projektet skall förhoppningsvis ge en större tydlighet än vad som är fallet idag, med exempel på bra föreskrifter. Tillståndsprövning enligt miljöbalken är vanligast, men när gäller tillståndsprövning enligt skyddsföreskrifter? Hur hantera förbud? När krävs MKB? Vilket underlag behövs och vad ska man tänka på när det gäller den geografiska utbredningen? Förtydligande av formella regler för tillståndsgivning behövs. Även ersättningsfrågor är intressanta. Sonja Jones; Förslaget Mall till skyddsföreskrifter för vattenskyddsområden som arbetats fram av en arbetsgrupp inom VA-samverkan Skåne Nordost, delades ut. Materialet kan och får utgöra en grund för detta projektet, men förslaget kan förbättras. Ersättningsfrågor är viktigt att belysa inom projektet. Juridisk granskning har nskett av kristianstads kommunjurist. Anna Bryllert; Vi kan utgå från Skåne Nordost-materialet och titta på det utifrån perspektivet huvudman, verksamhetsutövare och tillsynsmyndighet. Det är viktigt att hålla isär och tydliggöra våra olika roller. I Kristianstads kommun finns 23 olika vattenverk och ännu fler skyddsområden, till stor del på åkermark varför den problematiken behöver belysas.
sid 4(6) Ersättningsfrågor är viktigt att ta upp, markinlösen eller ersättning. Hur hantera verksamhetsutövare som drabbats av restriktioner? Thom Rannemalm; Inom Ängelholms kommune finns behov av att såväl inrätta nya som ändra gamla styddsområden och skyddsföreskrifter. Projektet bör ge exempel på bra formuleringar och ta upp ersättningsfrågor. Sammanfattningsvis bedömdes det viktigt att klargöra ansvaret för olika aktörer och deras roller. En mall med bra exempel på juridiskt korrekta skyddsföreskrifter bör tas fram med utgångspunkt från Skåne-Nordost-materialet. Även ersättningsfrågor bör behandlas. Det är bra att i arbetsgruppen ha med företrädare för såväl verksamhetsutövare som tillsynsmyndigheter. Kan arbetet växlas över i ett tillsynsprojekt när underlaget är klart är det bra. Handboken bedöms inte komplett, varför detta projekt kan komplettera sådant som saknas. Enligt uppgift från SGU skall Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområde (2003:6) också kompletteras eller revideras. Förutsättningarna för utformning av såväl skyddsområde som skyddsföreskrifter är beroende av de geografiska eller geohydrologiska förhållanden som råder i det enskilda fallet, vilket tydligt måste framgå. 5. Utbildningsbehov samt ev behov av extern hjälp Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) är miljömålsansvarig myndighet. Arbetsgruppen enades om att tidigt i processen, efter ytterligare något möte inom arbetsgruppen, bjuda in externa aktörer för diskussion. SGU inbjuds till mötet den 8 maj i Hässleholm. Bo kontaktade under mötet Mattias Gustavsson, SGU i Lund, som bekräftade att han medverkar den 8 maj (046-311791, 070-2052936). Sannolikt har han med sig en kollega från SGU i Uppsala (Josef Källgården). Inför mötet skickar Sonja Skåne Nordostunderlaget till Mattias Gustavsson, SGU. Göran Risberg, SGU, hanterar bl a frågor om bergborror. Frågeställningar kring värmepumpar/bergborror tas lämplighen upp vid mötet med SGU. Målgruppen för projektet är såväl miljökontoren (och länsstyrelsen), i egenskap av tillsynsmyndighet, som kommunen i egenskap av huvudman och verksamhetsutövare (tekniska kontor eller motsv). Därutöver är ett antal intressenter berörda. LRF kan vara en lämplig part som representerar markägarintressen. Andra intressenter är exempelvis Vägverket och Banverket. Dessa bör bjudas in till efterföljande möte. Då är det lämpligt att även exempelvis en lantbruksinspektör medverkar. Ingrid bjuder in Ingemar Haggärde. Se även presentation av materialet nedan. 6. Föreslag till projektupplägg diskussion Projektupplägg har även diskuterats under punkten Förutsättningar och avgränsningar ovan. Mall för projektbeskrivning delades ut. Mot bakgrund av projektbeställningen och arbetsgruppens synpunkter på vad som bör ingå i projektet skall en projektbeskrivning formuleras. Denna skall sedan godkännas av projektledningen.
sid 5(6) Samtliga deltagare i arbetsgruppen skall till nästa möte läsa igenom Mall till skyddsföreskrifter för vattenskyddsområde från Skåne Nordost. Alla tänker igenom hur en projektbeskrivning mot bakgrund av detta material och egna förväntningar, skulle kunna formuleras. Förslag till detaljerade projektmål och effekter av projektet bör förberedas inför mötet. Vi nästa möte diskuteras mallen från Skåne Nordost punkt för punkt. Även ersättningsfrågor tas upp vid detta möte inför senare möten med SGU och därefter övriga intressenter. Värmepumpsbeslut bör tas upp. Anna förbereder exempel på hur ersättningsfrågor har hanterats i Kristianstad. Miljösamverkan Västra Götaland har genomfört ett motsvarande projekt 2005. Detta kan hittas på webbplatsen www.miljosamverkan.se. Var och en tar själv fram detta och studerar inför nästa möte. Arbetsgruppen diskuterade hur materialet lämpligen kan presenteras och kommuniceras med verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheter. Ett seminarium för kommunerna kan anordnas där arbetsgruppens material och ställningstaganden diskuteras i medverkan av SGU och övriga intressenter. Ev kan förslaget sändas på remiss och om så behövs bearbetas ytterligare före presentationsseminarium. Dialog vid ett seminarium kan vara ett alternativ till remiss. Ett annat alternativ kan vara att presentera materialet och därefter sända på remiss, bearbeta ytterligare vid behov och därefter publicera som färdigt material. Skall materialet sändas på remiss bör detta ske förslagsvis i slutet av januari 2009. Viktiga frågor att belysa i projektet är hur tillsyn utövas enligt olika paragrafer. Wiveka kollar till nästa möte upp om ev koppling kan göras till Vattenmyndigheterna och arbetet med grundvattenfrågor. Frågan om presentation för politiker togs upp. Detta sker vanligtvis inte mer detaljerat, men skulle kunna tänkas ske vid en temadag inom Skånes Miljö- och Hälsoskyddsförbund. Frågan bör lyftas till projektledningsgrupp och styrgrupp. Det är angeläget att få en samsyn inom länsstyrelsen och så många kommuner som möjligt. De yttre tidsramarna bedömdes Ok, dvs att projektet avslutas våren 2009. De kommuner som så önskar kan därefter genomföra ett tillsynsprojekt. Alternativt kan detta genomföras nästa verksamhetsperiod som ett separat projekt. 7. Ev arbetsfördelning Ställningstagande till arbetsfördelning inom arbetsgruppen görs vid senare möte när förslag till projektbeskrivning föreligger. 8. Övrigt Anna Bryllert, Kristianstad, valdes till ordförande i arbetsgruppen. Hur framtida vattentillgångar kan skyddas och om detta kan beröras inom projektets ram väcktes avslutningsvis.
sid 6(6) 9. Nästa möte (kommande möten) - torsdag den 10 april 2008, kl 09.00, Länsstyrelsen i Malmö - torsdag den 8 maj 2008, kl 09.00, Hässleholm (SGU medverkar) - tisdag den 20 maj 2008, kl 09.00, Kristianstad (LRF, Vägverket, Banverket medverkar) - tisdag den 26 augusti 2008, kl 09.00, Hörby - tisdag den 7 oktober 2008, kl 09.00, Höör - tisdag den 11 november 2008, kl 09.00, Ängelholm - torsdag den 11 december 2008, kl 09.00, Klippan (Kommunförbundet Skåne) Minnesanteckningar förda av Bo Persson