Max Strandberg 1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Nej det kan man aldrig göra. Man får antingen sluta att ge läxor som eleverna behöver hjälp med eller så får modersmålsläraren och skolan försöka ordna någon form av läxhjälp på skolan. Modersmålsläraren kan ju ta kontakt med föräldrarna och höra sig för om vilka sorters läxor de kan och vill hjälpa till med. Föräldrarna kanske vill hjälpa till känner att de inte hinner med. 2. Är inte frågorna i samarbetsläxor för djupa för att användas av modersmålslärare? Om läxorna både har lätta och svåra frågor så kan föräldrar och elever välja vilka de vill diskutera. Många föräldrar tycker att de svåra frågorna är mer spännande att diskutera än de lätta. Det är viktigt att de elever som kommit långt får något som är utmanande för dem. Man måste höra efter hur föräldrarna uppfattar läxorna så att de inte missuppfattar syftet och tex tror att det finns rätt och fel svar på frågorna 3. Från vilken ålder är det lämpligt satt börja ge läxor? Forskning visar att små barn inte lär sig så mycket av läxorna. Men det är många av de yngre eleverna som verkligen vill ha läxor. Så man får väl ge eleverna läxor som de faktiskt lär sig något av. Det kan vara enkla läxor där de får öva eller läxor där de ska undersöka något hemma. Att ge bra läxor för yngre elever är ett utvecklingsområde för lärare. 4. Hur ska man ge läxor när man har heterogena grupper? Man kanske kan ge läxor med olika frågor som är lite anpassade efter elevernas kunskaper. Det är väl viktigt att alla får möjlighet att lära sig på en nivå som ligger lite över det de med enkelhet klarar av. De svåra frågorna som eleverna inte klarat av kan man diskutera på lektionerna 5. Det finns forskning som säger att man kan strunta i att ge läxor. Hur ställer sig Max Strandberg till den forskningen? Det finns vad jag vet ingen aktuell forskning som tar ställning för eller emot läxor. Det finns skolor som inte ger läxor och som hävdar att elevernas resultat förbättrats. Det kan ju vara så att lärarna måste ha bättre undervisning när inte eleverna kan jobba vidare hemma. En läxfri undervisning kanske tvingar fram en effektiv undervisning, vad vet jag? Det finns som sagt ingen forskning som visar att man kan strunta i läxor. Linda Leib 1. Om det är ca 20% av eleverna som har en flerspråkig bakgrund, hur upplever då dem andra om lektionen till stor del handlar om andra kulturer? Ett interkulturellt förhållningssätt borde enligt min mening inte handla om att skuffa undan en slags kunskap till förmån för en annan. Ett interkulturellt perspektiv visar på samband och är
därför inkluderande. Jag föreslår därför inte att bara visa persisk kultur eller bara Carl Larsson, utan båda. Globalisering fodrar kunskap och förståelse i hur vi samspelar och påverkar varandra. Alla elever, och givetvis lärare, behöver interkulturella perspektiv då vi reser och interagerar allt mer med människor i olika delar av världen. 2. Kan vi beskriva en elev som sverige-somalisk eller sverige-kurdisk istället för somalisk eller kurdisk? I de elevalster som jag visade så tyckte jag att man såg spår av flera kulturyttringar. Jag visade en fijan, ett somaliskt kärl. I elevens tolkning av en fijan såg jag spår av hennes somaliska ursprung men också hennes svenska tillhörighet och dessutom spår av tonårskultur på 2000- talet. Vi är alla en syntes av olika kulturer och därför tycker jag att det är svårt med hur vi rubricerar människor. Men jag förstår hur du menar och kanske det skulle förtydliga vad vi syftar på när vi talar om teman som dessa. 3. Borde inte det här föredraget inte bara hållas för modersmålslärare utan även för bildlärare? Jo, det tror jag också. Men nu när jag vände mig till modersmålslärare låg fokus på hur man kan samarbeta och vilka behov vi tillsammans kan svara på hos eleverna. Hade jag talat med en grupp bildlärare hade jag lagt tonvikten lite annorlunda. Men i grund och botten anser jag att som världen och Sverige utvecklas fodras ett interkulturellt perspektiv i alla klassrum, oavsett ämne. Lena Nagle Allmänt att tänka på Det som gäller nu enligt skollagen och inte blanda ihop med de förslag till förändringar från 1 januari 2016 som ännu inte är beslutade. Lagrådsremissen finns på Utbildningsdepartementets hemsida. Klicka på länken för att komma direkt till remissen http://www.regeringen.se/download/dc373e82.pdf?major=1&minor=246580&cn=attachmen tpublduplicator_0_attachment 1. Ska modersmålslärare vara tolkar i kartläggningsarbetet? - Tolk och modersmålslärare är de två skilda roller/uppdrag. Vid ett kartläggningssamtal måste det iförväg vara tydligt vilken roll varje person ska inta. Tolk kan bara den vara som är utbildad för det. - En modersmålslärare skulle kunna utföra tolkning under ett samtal tillsammans med kartläggare som till exempel kan vara en svenska som andra språkslärare eller ämneslärare. 2. Vem är ytterst ansvarig för att kartläggning blir gjord inom två månader? Vad finns det för sanktioner om man inte klarar av det här uppdraget? Vem är ansvarig för kartläggningens steg två för nyanlända elever? Vem ska göra kartläggning av nyanlända elever?
Vilken roll har modersmålsläraren i kartläggningens första steg? Borde de inte vara med? Om beslut fattas om ändring i skollagen från 1 januari 2016 kommer det vara rektor som är ytterst ansvarig. Några sanktioner finns inte uttalade. Det blir rektor som ansvarar för att bedömningar genomförs och skolan har möjlighet att själv välja vilken personal som är mest lämpad att genomföra bedömningar. 3. Hur ska en modersmålslärare kunna delta i kartläggningsarbete om hon bara finns någon timme på skolan varje vecka? Kan vi bilda grupper av pedagoger som kartlägger elever i ett större område än den egna kommunen? - Det är rektor och huvudman som organiserar och beslutar om hur kartläggning av nyanlända elever ska genomföras. Rutiner, vilka som genomför kartläggningen, roller med mera behöver vara tydliga för alla för ett bra mottagande av de nyanlända eleverna. - Rekommenderar att ta kontakt med närmast ansvarig person inom er verksamhet för att få svar på hur organisation och rutiner är planerade i er verksamhet. 4. Hur ska man kunna kartlägga en nyanländ elev på bara 3 x 70 minuters samtal? Det tar tid att skapa förtroende. Hur blir kartläggningen om eleven inte vågar visa vad de kan? - Kartläggningens syfte är att göra en första bedömning av de kunskaper varje elev har med sig för att ta beslut om årskursplacering inom två månader. Skolan ska ta reda på, skaffa sig information om eleven. Det är inte ett test som ska bedöma eleven i relation till kunskapskraven. - Kartläggningsmaterialets utformning bygger på frågeställningar som till en början är öppna och elevnära för att sedan gå vidare till mer utmanande och specifika frågor. - Om en elev har svårt att visa sina kunskaper kan till exempel samtalet avbrytas tidigare än 70 minuter för att återupptas vid ett senare tillfälle då man bättre kan anpassa situationen efter elevens förutsättningar. 5. Om man skulle kartlägga andra elever än nyanlända skulle man säkert upptäcka kunskapsluckor där också. Hur ska man jämföra/indexera nyanlända elevers kunskaper med andra elever? - Nyanlända elevers kunskaper ska inte jämföras med andra elever. En bedömning genomförs för att ge lärare underlag för planering och genomförande av undervisning. - Kartläggningen ska utgöra underlag för vad eleven behöver fortsätta att utveckla för att nå kunskapskraven och möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. 6. I vilket steg av kartläggningsarbetet för nyanlända elever ska man berätta om det svenska skolsystemet? Hur ska föräldrar kunna ha realistiska förväntningar på något som man inte vet hur det fungerar. Informationen om det svenska skolsystemet, t ex möjlighet till modersmålsundervisning, förväntningar från elev och vårdnadshavare på skolan och skolans förväntningar på elev och vårdnadshavare ligger i första steget av kartläggningen. Information, att ge och ta reda på, är alltid skolans ansvar.
7. Hur mycket pengar följer med en elev för kartläggning? Det här kostar pengar för skolan. Regeringen har enligt budgetpropositionen för avsikt att avsätta 90 miljoner till kommunerna årligen från och med 2016 för kartläggning av nyanlända elever. 8. Har elever i förskoleklass rätt till studiehandledning och till kartläggning om de är nyanlända? Om beslut fattas om ändring i skollagen från 1 januari 2016 kommer den gälla för elever i årskurs 1-9. 9. Vad händer med en elev som är 13 år och som bara har 2 års skolbakgrund. Vilken undervisningsgrupp ska han tillhöra? Är det årskurs 2 eller årskurs 7? I många länder är skola obligatorisk från 5 års ålder och har arbetat med kunskapsområden som vi tar in senare i barnens liv. - En elev ska enligt lagrådsremissen placeras i en årskurs som är lämplig med hänsyn till elevens ålder, förkunskaper och personliga förhållanden. - Detta innebär att stor hänsyn måste tas till en elevs ålder. Om kartläggningen visar ett stort kunskapsgap måste skolan efter elevens behov och förutsättningar besluta om andra möjliga åtgärder. - Lagrådsremissen föreslår följande alternativ; förberedelseklass, och prioriterad timplan - Andra åtgärder är extra anpassningar och studiehandledning - Är dessa åtgärder inte tillräckliga gäller samma tillvägagångssätt som för alla elever som riskerar att inte uppnå målen. Då ansvarar rektor för att behovet av särskilt stöd skyndsamt utreds. Visar utredningen att eleven är i behov av särskilt stöd ska han eller hon ges sådant stöd. 10. I min kommun använder vi redan ett kartläggningsmaterial. Kan vi fortsätta att använda det eller måste vi använda det som kommer från Skolverket? Lagrådsremissen s. 32 anger följande: Förslaget om en bedömning av nyanlända elevers kunskaper ställer krav på ett kartläggnings- och handledningsmaterial för att stödja en väl underbyggd och rättssäker tillämpning. Regeringen bedömer att ett väl utvecklat material med tydliga riktlinjer skulle ge skolorna ett bra stöd i arbetet med planeringen av undervisningen. Kartläggningsmaterialet ska vara nationellt för att främja rättssäkerhet och likabehandling. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, bör därför få meddela föreskrifter om underlaget för bedömningen. Skolan kan sedan välja att komplettera det nationella bedömningsunderlaget med ytterligare material eller metoder. Skolverket har av regeringen fått i uppdrag att ta fram och sprida ett nationellt kartläggningsmaterial. 11. Vad gör vi fram till 2106? Det är lång tid att vänta till Skolverket kommer med sitt kartläggningsmaterial.
- Det är viktigt att redan nu göra ett så bra mottagande som möjligt för de nyanlända eleverna. Ett nytt material löser inte allt. Materialet blir ett bra stöd i hela processen av mottagandet. - Det som är bra att göra nu är att se över sin organisation och rutiner. - Frågor att ställa sig: Hur gör vi? Vem gör vad? Vilka tar emot och genomför en kartläggning? Hur sker dokumentationen? Följer dokumentationen med eleven? med mera 12. Går det att beställa kartläggningsmaterialen från Skolverket? Kartläggningsmaterialet kommer att publiceras på skolverket.se och i bedömningsportalen när det är klart och regeringen har fattat sitt beslut om lagändring. 13. Två år förberedelseklass. Är det inte ett år som är maximal tid för att gå i förberedelseklass. Eller kan man göra lokala bestämmelser i olika kommuner? - För närvarande finns det ingen reglering om förberedelseklass i skollagen. - De regler som finns idag är beslutade av huvudmän och rektorer. - I förslaget till skollagsändring är det inskrivet att en elev får delvis undervisas i förberedelseklass men inte längre än två år. Gäller för nyanländ elev som saknar tillräckliga kunskaper i svenska språket för att kunna följa den ordinarie undervisningen.