Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 ATTENDO SKANDINAVIEN

Om Attendo Attendo startade sin verksamhet 1987. Då blev företaget först i Sverige med att bedriva äldreomsorg på entreprenad. Uppdraget var ett hemtjänstområde i Danderyd, norr om Stockholm. Sedan dess har fler kommuner valt att öppna upp den offentligt finansierade omsorgen för ökad valfrihet och konkurrens i syfte att bland annat främja kvalitetsutveckling. Sedan starten har Attendo utökat verksamheten till många fler platser och nya verksamhetsområden. Idag finns Attendo på ett 70-tal orter i Sverige, Norge och Danmark och har verksamhet inom såväl äldreomsorg som för personer med funktionsnedsättningar (LSS) och inom individ- och familjeomsorg (IOF). 2 ATTENDO KVALITETSBOKSLUT 2012

Innehåll VD-ord... 4 Attendo i korthet... 6 Intervju med kvalitetschefen... 8 Så ser Attendo på kvalitet... 11 Kvalitet ett mångfacetterat begrepp...12 Att mäta kvalitet viktigt och komplext...13 Värderingar en viktig del i förbättringsarbetet...14 SeniorLotsen ett förslag till nationell kvalitetsuppföljning...16 Allt börjar och slutar med medarbetarna...18 Kvalitetssystem och kvalitetsarbete... 21 Att göra rätt saker på rätt sätt...22 Kunskap föder kunskap...24 Tradition att förebygga och analysera risker...25 Vi lär oss av varje händelse... 26 Egenkontrollen en årlig utvärdering...27 Fortsatt utveckling och förbättring... 29 En kunskapsbaserad praktik är framtiden... 30 Kvalitetssystem i nästa steg...32 Innovationsmässan...33 Koncept 2012...34 Projekt 2012... 40 Resultat 2012... 45 Resultat i detalj... 53 Äldreomsorgen...53 Omsorgen för personer med funktionsnedsättning (LSS)...71 Individ- och familjeomsorgen...81 ATTENDO KVALITETSBOKSLUT 2012 3

Medarbetarna gör skillnad varje dag 2012 var ett hektiskt, roligt och utmanande år i Attendo. Vi drev en mängd utvecklingsprojekt och andra förbättringsarbeten. Vi lyfte för oss viktiga frågor i debatten om svensk vård och omsorg. Och vi imponerades av de fantastiska insatser som våra 14 000 medarbetare utförde varje dag och dygnets alla timmar. Ammy Wehlin 2012 publicerade Attendo som första aktör i omsorgsbranschen ett kvalitetsbokslut. Det var också året då vi bestämde oss för att inte längre bara prata om att det behövs en nationell och enhetlig kvalitetsuppföljning av svensk äldreomsorg. Istället var vi först ut med ett förslag till en modell som visar hur det faktiskt går att genomföra läs mer om SeniorLotsen på sidan 16. Vi bestämde oss för att konkretisera matens och måltidssituationens betydelse i ett nytt koncept som vi kallar Matlust. Vi arbetade även fram ett koncept för hur vi vill bidra till en trygg och säker tillvaro för barn som placeras i jour- och familjehem. Och det är bara ett axplock av alla betydelsefulla steg vi tog i utvecklingen av omsorgen - tillsammans med våra ovärderliga medarbetare. Vi är stolta över alla konkreta projekt och koncept som vi utvecklat och som bidrar till att stärka vår verksamhet ytterligare. Men framförallt är vi stolta över våra medarbetare som varje dag gör skillnad. De som utöver alla självklara insatser i den dagliga omsorgen gör det lilla extra för äldre, personer med funktionsnedsättning eller de som behöver stöd på annat sätt. De som tar hand om ensamkommande flyktingbarn och ungdomar som flytt från en tillvaro så svår att vi knappt kan föreställa oss den. Som med kompetens och engagemang stöttar så att dessa unga kan läka och sedan gå ut i samhället och klara sig själva. Eller de medarbetare som ger våldsutsatta kvinnor en trygg fristad och stärker dem så att de kan resa sig och gå lite mer hela därifrån. Och alla våra medarbetare som finns där för äldre som tar sitt sista andetag och dessutom gör en svår stund till ett i förlängningen fint minne för närstående. Vi är även stolta över medarbetare som vågar stå upp för något som inte är okej och lyfta det till ytan i syfte att förbättra, trots att de vet att de kan få negativa reaktioner från sina kollegor. De fantastiska insatserna är otaliga, varje dag varje timme. Det vill vi lyfta. För det är dessa insatser som ger begreppet kvalitet en verklig dimension. 2012 präglades även av en livlig debatt om äldreomsorgen. En debatt om hur de äldre har det när de inte längre klarar sig själva, kanske drabbas av demenssjukdom eller till och med utgör en fara för sig själva och andra. Debatten behövs och det är bra att äldreomsorgen granskas. Omsorgstagare har ofta svårt att själva föra sin talan och därför är det viktigt att närstående, personal, kunder, medier och andra uppmärksamt följer vad som händer, sätter fingret på problem och på så sätt bidrar till att vi ständigt förbättrar oss. Ingen vinner på prestige eller konfrontation. Allra minst vi i välfärdsföretagen. De äldres intressen måste stå i centrum och i den mån vi brister i något avseende strävar vi direkt efter att åtgärda. Sam- 4 ATTENDO KVALITETSBOKSLUT 2012

Tre-i-topp på Ammy och Margaretas prioriteringslista för 2013 Göra Attendo, och därmed branschen, till en ännu mer attraktiv arbetsgivare. Fortsätta driva frågan om nationell kvalitetsuppföljning. Internt i Attendo medför det att vi utvecklar våra metoder och mäter kvalitet inom fler områden. Arbeta för att Attendo ska bli ett ännu mer öppet och transparent företag. tidigt önskar vi att debatten vore mer nyanserad och granskningen mer jämlik mellan kommunala och privat drivna verksamheter. Idag granskas privata verksamheter hårdare inte bara av media utan även av myndigheter och kommuner. Om debatten om vilka aktörer som ska få utföra vård och omsorg kommunala eller privata, vinstgivande eller non profit lades åt sidan och vi kunde enas om att alla utförare behövs för att möta framtidens växande behov av resurser inom äldreomsorgen, då skulle vi istället kunna fokusera på de viktiga frågorna: Hur möter vi framtidens utmaningar? Hur hanterar vi den hotande platsbristen på äldreboenden? Och hur lockar vi fler att arbeta inom omsorgen? För fler krafter och mer resurser kommer att behövas, det vet vi. Det är oroväckande att så få unga söker vård- och omsorgsprogrammen och att det byggs så få äldreboenden när behoven blir allt större. Det är utmaningar som vi vill ge mer uppmärksamhet under 2013 och framåt. Vi behöver, tillsammans med andra parter, visa handlingskraft inför rekryteringsutmaningen och fokusera på att göra omsorgsyrket mer attraktivt. Vi fortsätter våra satsningar på att bygga boenden i egen regi för att bidra till att förebygga platsbristen. Vi fortsätter att driva frågan om en enhetlig och nationell mätning av kvaliteten i äldreomsorgen. Och naturligtvis fortsätter vi satsa på aktiviteter ter och samvaro som ger livskvalitet inte minst på våra livsstilsboenden med sina unika koncept. Margareta Nyström Dessutom ska vi göra Attendo till ett ännu mer öppet och transparent företag. I flera år har vi exempelvis tillämpat meddelarfrihet och publicerat lex Sarah och lex Maria på attendo.se. Men nu tar vi fler steg mot ett öppnare Attendo genom att inom kort bland annat publicera brukarnöjdhet och andra kvalitetsmått för varje enhet på vår webbplats. Vi behöver helt enkelt bli ännu bättre på att berätta om vad vi gör och vad vi står för. Eller vad tycker du? Ammy Wehlin, vd Attendo Skandinavien Margareta Nyström, vice vd Attendo Skandinavien ATTENDO KVALITETSBOKSLUT 2012 5

Fakta om Attendo: Cirka 14 000 medarbetare inom äldreomsorg, individ- och familjeomsorg samt inom omsorg om personer med funktionsnedsättning (LSS) i Sverige, Norge och Danmark. Vi driver ca 300 verksamheter inom äldreomsorg, IOF och LSS i Sverige och 5 verksamheter inom äldreomsorg i Norge samt 3 i Danmark. Av Sveriges cirka 2700 äldreboenden drivs den största andelen i kommunal regi. Attendos andel är cirka 5 procent. Attendo är medlemsföretag i Almega och PULSS. Kvalitetsåret 2012 i korthet: 99% av 285 externa granskningar godkändes. 70% var utan synpunkter Förbättring i Kvalitetstermometern, från 80% till 83% Utvecklingsarbetet fortsatte med över 300 interna utvecklingsprojekt Resultaten i vår Egenkontroll visar en förbättring från 93% 2011 till 96% 2012 Vi gjorde 15 anmälningar enligt lex Sarah och 15 anmälningar enligt lex Maria. Ingen av dessa anmälningar fick krav på ytterligare åtgärd från Socialstyrelsen 100% av lex Maria och lex Sarah i Attendo utreds enligt händelseanalysmetoden Resultat i Socialstyrelsens Äldreguide visar att Attendo är bättre än rikssnittet Brukarundersökningarna visar en nöjdhet på 82% i äldreomsorgen och 88% i omsorgen för personer med funktionsnedsättning I Attendos verksamheter arbetar flera vårdhundar. Ayla är snart färdigutbildad vårdhund och finns på Attendo Kampementet i Stockholm. Visste du att: I Attendo är 40 av de 50 högsta cheferna kvinnor. 2006 erbjöd Attendo 35 platser på boenden för ensamkommande flyktingbarn. 2012 hade platserna utökats till 700, för både barn, ungdomar och vuxna flyktingar. Prince Lee Samuel kom som ensamkommande flyktingbarn från Nigeria 1996. Idag ansvarar han för omsorgen om asylsökande på Attendo ABT Kosta där han är verksamhetschef. Veronica Myhrström, regional verksamhetschef inom Attendo LSS, var första svenska kvinnan att bestiga Europas högsta berg Mount Elbrus. 2012 fyllde Sveriges äldsta person, Ruth Engström, 110 år. Dagen firades på Attendo Kampementet, där hon bott under ett antal år. Sveriges första vårdgris bodde på ett Attendoboende. Attendo Solängen fick delad förstaplats när Ängelholms kommun delade ut pris för bästa enhet inom äldreomsorgen. Juryn baserade sitt beslut på Socialstyrelsens jämförelser, nöjdheten hos de äldre samt sina egna kontroller. Attendo Åleryd vann en trädgårdstävling i Linköping. I tävlingen deltog 18 bidrag. Juryns motivering lyder bland annat en välkomnande entré och en välanlagd upplevelseträdgård som både underhålls, förnyas och används. Fakta om Attendo LSS Vår verksamhet inom omsorg om personer med funktionsnedsättning har bland annat följande inriktningar inom LSS och SoL: Personlig assistans Ledsagning Avlösning Korttidsvistelser utanför hemmet (läger och korttidshem) Bostad med särskild service för vuxna, barn och ungdomar Daglig verksamhet Öppen verksamhet och sysselsättning 6 ATTENDO KVALITETSBOKSLUT 2012

SeniorLotsen En förutsättning för att kunna jämföra och välja äldreboende eller hemtjänst är att det finns tydliga mått på verksamhetens kvalitet som redovisas öppet. Attendo var först ut med ett förslag på en modell för nationell och enhetlig mätning av kvaliteten i äldreomsorgen SeniorLotsen. Nu tar vi gärna emot synpunkter på vårt förslag och hoppas på att kunna utveckla SeniorLotsen vidare tillsammans med andra parter inom äldreomsorgen. 0% av Attendos utredningar av lex Sarah och lex Maria fick krav på ytterligare åtgärd från Socialstyrelsen Fakta om Attendo Individ och Familj Vår individ- och familjeverksamhet har många olika inriktningar, bland annat: Beroendevård Boende för hemlösa Boende för ensamkommande fl yktingbarn och vuxna fl yktingar Halvvägshus inom kriminalvården Jour och familjehem Skola för unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Skyddat boende för våldsutsatta kvinnor Öppenvård för familjer och unga Speciallösningar Ofta styrs vi av ett slags rättvisetänk, att alla ska få lika mycket av samma sak. Som chef behöver jag leda så att medarbetarna kan arbeta för ett individuellt anpassat stöd. /Marzenna Stenström, verksamhetschef, Attendo Kalkstensgatan 91% av Attendos äldreboenden har bättre resultat än snittet för landets alla äldreboenden (Äldreguiden 2012) Temadagar Varje år uppmärksammar vi olika temadagar i våra verksamheter. Exempel på temadagar under 2013 är: Världsautismdagen, 2 april Matens dag, 29 april-3 maj Fallpreventionens dag, 8 september Internationella dagen för äldre, 1 oktober Nationella anhörigdagen, 6 oktober Världsdagen för mental hälsa, 10 oktober Internationella dagen för personer med funktionsnedsättning, 2 december ATTENDO KVALITETSBOKSLUT 2012 7

Kvalitet består av både mjuka och hårda värden Som kvalitetschef har Anita Sandberg ett övergripande ansvar för Attendos kvalitetsarbete. Här berättar hon om hur hon ser på sin roll och på Attendos utveckling och utmaningar. Vad innebär kvalitet för dig? Kvalitet är att ha brukar- fokus - att individerna i vår omsorg är både säk- ra och trygga. För att vi ska kunna uppnå detta är det nödvändigt med det vi kallar teknisk kvalitet. Den kan beskrivas som de rutiner och de system vi har för att säkra kvaliteten. Ett tydligt exempel på hur vi mäter teknisk kvalitet är egenkontrollen, där vi bland annat stämmer av att det finns aktuella rutiner som är relevanta för verksamheten. I brukarfokus ingår även hur vi bemöter individerna och att vi arbetar värderingsstyrt. Man kan med andra ord säga att kvalitet består av både mjuka och hårda värden. Vilket ansvar har du för att Attendo håller hög kvalitet och vad innebär det i ditt dagliga arbete? Jag är ytterst ansvarig för företagets kvalitet och att vi som vårdgivare har kvalitetssystem med allt vad det innebär. Mitt ansvar är att se till att det finns verktyg som möjliggör för varje verksamhetschef att tillsammans med medarbetarna hålla en hög kvalitet i den dagliga verksamheten. Kvalitet är inte ett isolerat fenomen utan ingår i alla delar i driften av en verksamhet, alla dagar och alla dygnets timmar. Jag och mitt team av kvalitetsutvecklare, medicinskt ansvariga sjuksköterskor och en omvärldsstrateg har en kontrollerande och övergripande funktion. Om ett problem förekommer ofta och i flera verksamheter behöver vi exempelvis kanske ta fram en ny riktlinje eller manual. I andra fall kan det vara en ny utbildning som behövs. ATTENDOS FRAMSTEG PÅ KVALITETSOMRÅDET Attendo skapar kvalitetssystemet, AQ05, genom utbildning av kvalitetsamordnare chefens förlängda arm. Arbetsmetoden bygger på filosofin om att kvalitetsarbete 1990 1995 2000 Attendo grundas 1987 Attendo är först med att introducera social dokumentation i form av en hempärm Attendo inför en egen central MAS för uppföljning och utvärdering av verksamheten Attendo utvecklar systemet med en individuell kontaktman Attendo inför central oberoende kvalitetsrevision av alla verksamheter. Attendo digitaliserar analysen av kvalitetsdata 8 ATTENDO KVALITETSBOKSLUT 2012

Vilka mål har Attendo för sitt kvalitetsarbete 2013 och på längre sikt? Vi har många mål! Under 2013 ska vi förbättra de verksamheter som har fler utmaningar än andra i kvalitetsarbetet. Vi ser i vår Kvalitetstermometer att en del verksamheter inte nått ända fram och vi behöver därför arbeta med att minska gapet mellan de som ligger högst och de som har en bit kvar. Dessutom ska vi såklart arbeta för att nå vårt mål om 85 procent godkända verksamheter i Kvalitetstermometern och för att brukarundersökningen ska nå ett ännu bättre resultat. På längre sikt är det satsningen på kunskapsbaserad praktik som gäller. I nuläget har vi en bra plattform i och med vår nyligen avslutade utbildningssatsning för evidensutvecklare i regionerna och på kvalitetsavdelningen. Under 2013 fastställer vi strategier för arbetet med. Verksamheterna har kommit olika långt och på sikt vill vi få igång en kunskapsbaserad praktik i hela företaget. Vad krävs för att Attendo ska lyckas nå målen? Hårt arbete. Engagemang och delaktighet hos medarbetarna är otroligt viktigt. Därför är det avgörande att kunskapen inte stannar hos verksamhetscheferna utan att de kan föra ut och hålla igång arbetet, samtidigt som de kan entusiasmera medarbetarna. För att detta ska lyckas krävs naturligtvis även tid. Varje verksamhetschef behöver därför förankra arbetet hos regionchefen som hjälper till att prioritera. Sedan finns ju också evidensutvecklarna som stöd, liksom vi på kvalitetsavdelningen. Det finns i alla verksamheter alltid förbättringsområden vilka är de mest prioriterade i Attendo just nu? Att vi får en jämnare kvalitet i företaget - återigen, att vi minskar gapet mellan verksamheter som kommit olika långt. Lyckas vi med detta får vi en bättre mottaglighet för nya rutiner, riktlinjer och utbildningar i verksamheterna. Våra händelser som exempelvis läkemedelsavvikelser är alltid prioriterade. Det är viktigt att vi alltid håller arbetet med dessa aktuellt och att vi diskuterar och reflekterar över vilka åtgärder vi gör och att de verkligen är verksamma. Har man flera avvikelser månad efter månad och frekvensen inte minskar trots att man säger sig arbeta med förbättringsåtgärder, ja då kanske man måste ta nya grepp för att komma åt problemet. Det är viktigt att kvalitetsarbetet är något som ständigt pågår i varje verksamhet och att man arbetar förebyggande med till exempel riskanalyser det är verkligen en kritisk framgångsfaktor. till att bli verksamhetsska leva dygnet om Attendo introducerar elektronisk inrapportering av kvalitetsdata Attendo startar livstilsboenden 2005 2010 Attendo erbjuder alla individer egen tid med kontaktman Attendo redovisar alla lex Sarah och lex Maria öppet på hemsidan 2012 lanserade Attendo ett förslag till nationell kvalitetsuppföljning SeniorLotsen Attendo blir först i Sverige med en oberoende kvalitetsavdelning Attendo lanserar Kvalitetstermometern och uppgraderar kvalitetssystemet Attendo utvecklar en strategi för kunskapsbaserad praktik ATTENDO KVALITETSBOKSLUT 2012 9

10 ATTENDO KVALITETSBOKSLUT 2012

Så ser Attendo på kvalitet Kvalitet är ett begrepp som kan vara svårt att definiera och mäta. Likväl är det nödvändigt för att vi ska veta att vi erbjuder en säker omsorg och möjligheter till livskvalitet för individen. I detta avsnitt berättar vi om vår syn på kvalitet. ATTENDO KVALITETSBOKSLUT 2012 11

SÅ SER ATTENDO PÅ KVALITET Kvalitet ett mångfacetterat begrepp Nöjda individer är kvittot på att vi gör ett bra arbete. Men för att säkerställa hög kvalitet krävs även ett systematiskt förbättringsarbete, att vi alltid använder oss av bästa tillgängliga kunskap och ständigt håller värderingsarbetet levande. Men lilla vän, jag är ju högerhänt. KVALITET KAN BESKRIVAS på olika sätt och med olika perspektiv. Grundpelaren är själva mötet med individen. Mer formaliserat tydliggörs kravet på kvalitet i vårt uppdrag och våra mål för verksamheten samt i gällande bestämmelser och avtal. Det ställer höga krav på kunskap och ett systematiskt förbättringsarbete. Kvalitet kan beskrivas utifrån nöjda individer, bästa tillgängliga kunskap och systematiskt förbättringsarbete. NÖJDA INDIVIDER Vi utgår alltid från individens behov och önskemål och vi utformar omsorgen med personen i centrum. Utgångspunkten är att individerna ska kunna behålla sina vanor. De äter mat de själva valt på den tid de önskar, känner sig lyssnade på och trygga med vår verksamhet och våra medarbetare. Våra medarbetare ska alltid arbeta för att stärka individens möjligheter till att vara självständig och ha makten över sitt eget liv. SYSTEMATISKT FÖRBÄTTRINGSARBETE Vår inställning är att vi alltid kan bli bättre. Därför granskar vi systematiskt den egna verksamheten med kritiska ögon. Vi arbetar med riskanalyser och värderingar och allt vi gör följs upp för ständig förbättring. BÄSTA TILLGÄNGLIGA KUNSKAP I vårt arbete använder vi bästa till- gängliga kunskap, anpassar den till individen och till den aktuella situa- tionen. Vi dokumenterar våra arbetsme- toder, följer upp det vi gör och arbetar med att ta tillvara kunskap och lärande i organisationen. 12 ATTENDO KVALITETSBOKSLUT 2012

SÅ SER ATTENDO PÅ KVALITET Att mäta kvalitet viktigt och komplext Det finns ingen etablerad formel som resulterar i ett allmängiltigt mått på vad kvalitet är. Men det är lika viktigt som det är komplext att finna olika sätt att mäta kvaliteten, både för att synliggöra och förbättra det vi åstadkommer och för att utvärdera nya initiativ och projekt. Kvalitetstermometern Attendo har utvecklat en kvalitetstermometer för att på ett enkelt och tydligt sätt väga ihop de viktigaste kvalitetsresultaten. Med termometern kan vi enkelt visa vilken kvalitetsnivå varje enskild verksamhet har. I ATTENDO LÄGGER vi mycket kraft på att finna nya och bättre sätt att mäta kvalitet i våra verksamheter. Resultatet av vårt arbete ligger till grund för resultatredovisningen i detta bokslut. Inom omsorgen är det ofta svårt att på ytan se om en verksamhet har god kvalitet eller inte. Av den anledningen är transparens och synliggörande av kvalitetsresultaten av stor vikt. Genom att synliggöra den aktuella nivån får medarbetarna en möjlighet att identifiera förbättringar som behöver genomföras. Vi mäter kvalitet inom olika områden. Bland annat genom att fråga individerna vad de tycker. Andra resultat får vi genom att mäta vad som går fel, till exempel antal fallolyckor. Genom att se till flera områden anser vi att vi får bra och relevanta mått på kvaliteten. Brukarundersökningar, tillsynsbeslut från olika myndigheter och uppföljningar är viktiga indikatorer. Inom Attendo pågår ständigt olika utvecklingsprojekt där vi provar nya och förhoppningsvis bättre sätt att bedriva vår verksamhet. Varje nytt initiativ genomförs först lokalt och sedan i större skala. För att veta vad som fungerar mäter vi resultatet före och efter en förändring. När vi väl ser vad som fungerar bra i praktiken kan vi sprida kunskap och arbetssätt till alla verksamheter. Det finns de som anser att bemanningstal är ett mått på kvalitet. Enligt vårt synsätt är det inte bemanningsgraden i sig som medför god kvalitet utan störst betydelse har organisation och ledarskap samt det formella och informella lärandet. En god kompetensutveckling och en ständigt lärande organisation, där ett kritiskt förhållningssätt, tid för reflektion och kreativitet ingår, är fundamentalt för att hålla en god kvalitet som hela tiden utvecklas. Där har ledarskapet avgörande betydelse. Enligt vårt synsätt är det inte bemanningsgraden i sig som medför god kvalitet utan störst betydelse har organisation och ledarskap samt det formella och informella lärandet. ATTENDO KVALITETSBOKSLUT 2012 13

SÅ SER ATTENDO PÅ KVALITET Värderingar en viktig del i förbättringsarbetet Värderingsarbete handlar mycket om att reflektera över vad det innebär att vara människa i livets olika situationer. Alla individer ska bemötas med respekt. I det dagliga arbetet är relationen viktig för upplevelsen av kvalitet. Kompetens Vi kan Vi ser möjligheter i alla situationer. Vi respekterar individens önskemål. Vi delar med oss av vår kunskap. Engagemang Vi vill Vi ger det lilla extra. Vi är delaktiga och förmedlar trygghet och en känsla av meningsfullhet i alla möten och situationer. D ET ÄR I MÖTET med individen som kvalitet skapas. Våra värderingar påverkar vårt handlande och styr därmed kvaliteten i den omsorg vi erbjuder. Attendo har en tydlig värdegrund som beskriver vilka etiska värden och normer som ska vara grunden i allt vi gör. Vi arbetar ständigt för att kunna erbjuda individer vi möter i omsorgen ökad delaktighet och bidra till en meningsfull tillvaro. De ska känna att de kan framföra sina åsikter och bli lyssnade på. Individen ska även få sina egna önskemål tillgodosedda utifrån kultur och livsåskådning. För att bli en värderingsstark organisation krävs att vi arbetar aktivt med värderingar det arbetet får aldrig stanna upp. Vi utbildar värderingscoacher med särskilt ansvar för värderingsarbetet. Men alla medarbetares delaktighet är viktig och därför behöver alla få verktyg som ger förutsättningar för ett levande och kreativt värderingsarbete. Vi behöver föra en ständig dialog och reflektera över vårt sätt att se på andra människor. Starka och ansvarskännande medarbetare vill och vågar påtala felaktigheter och behov av förbättringar. Varje medarbetare ska ha vilja och kunna vara delaktig och ta ansvar för verksamheten. Ledarskapet är naturligtvis avgörande och vi utbildar kontinuerligt våra chefer. Exempelvis har många av cheferna gått en högskoleutbildning i Nationell värdegrund. Hjälpsamhet Vi bryr oss om Vi ser det friska. Vi är lyhörda för individens önskemål och behov. Vi bidrar till en lärande organisation. Jag har en positiv attityd. Jag ger det lilla extra. Jag pratar inte negativt om tredje person. Dessa är exempel ur Attendos egenutvecklade Värdelek - en kortlek som används i värderingsarbetet i våra verksamheter. Kortens påståenden utgår från företagets värderingar och fungerar som inspiration vid samtal om värderingar och hur dessa påverkar medarbetarnas sätt att exempelvis hantera svåra situationer som kan dyka upp i arbetet. 14 ATTENDO KVALITETSBOKSLUT 2012

SÅ SER ATTENDO PÅ KVALITET VÄRDERINGSARBETET I VARDAGEN Verksamhetschefen Marzenna Stenström Kalkstensgatans äldreboende Målsättningen för vårt värdegrundsarbete är att stärka individen. Vi behöver ständigt arbeta med våra värderingar för att på bästa sätt ge stöd till varje person. Det handlar ofta om vårt eget agerande. Ofta styrs vi av ett slags rättvisetänk, alla ska få lika mycket av samma sak. Som chef behöver jag leda så att medarbetare kan arbeta för ett individuellt anpassat stöd. Vi tar tillsammans fram målsättningen och samtalar om hur arbetet bör göras. Vi omsätter orden självbestämmande och integritet samt inflytande och delaktighet i vår vardag. Värderingsarbete gör etiska frågeställningar vardagsnära och hanterliga för våra medarbetare. Våra värderingar ska således synas i vardagen. Alla behöver medvetandegöras. Vi diskuterar vad som kan vara kränkande, reflekterar över vad vi gör och hur. Vi knackar först och frågar om vi får gå in, inte omvänt. De små sakerna är viktiga. Vi vet inte vad som upplevs som kränkande om vi inte har en dialog med den äldre. Vi måste fråga för att kunna utgå från personens önskemål, inte från våra egna eller närståendes. Värderingar är en stående punkt på arbetsplatsträffarna. Vi använder oss av filmer som belyser olika situationer inom äldreomsorgen. Tid behövs för reflektion i det dagliga arbetet där extern handledning är ett viktigt stöd. Vi arbetsledare har uppdraget att leda värderingsarbetet. Vi behöver lyssna in både de äldre och våra medarbetare. Ett värderingsarbete som ger effekt behöver konkreta mål och ska ingå i verksamhetens struktur. Det är ständigt pågående i vardagen; under planeringsdagarna, på handledningen och i fikapausen. Mitt uppdrag är att lägga strukturen och visa vägen. Vi måste ta hand om de äldre på bästa sätt här och nu, det kan inte vänta för de kanske inte är kvar nästa vecka. Värderingscoachen Liselott Samuelsson Ungbo Värderingsarbetet gör det roligt att gå till jobbet. Vi tänker på olika sätt och tillför våra erfarenheter i arbetet. Det hjälper oss att möta ungdomarna på rätt sätt, vi vet hur vi ska göra. Olikheterna berikar oss, vi får en bredd i vårt arbete. Värderingscoachens uppdrag är att göra sina kollegor medvetna. Att lyfta och aktualisera etiska frågeställningar och låta medarbetarna formulera egna svar, att hålla diskussionen levande. Vi träffas regelbundet för handledning och arbetsplatsträffar och använder Värdeleken för att diskutera och reflektera över arbetet. Vi pratar om varför vi valt det här jobbet. Det är skönt att arbetet har ett syfte, det är inte bara lönen som spelar roll. Värdeorden är viktiga. På Ungbo innebär Engagemang att förstå att det vi gör har betydelse för ungdomarna. De finns här en kort period av sitt liv och den tiden kommer inte tillbaka. Det är viktigt att vara lyhörd och lyssna på deras synpunkter. Kompetens i mötet är att vara personlig men inte privat. Det är att ha rätt utbildning och erfarenhet så att vi kan hjälpa ungdomarna på ett bra sätt. Det är också att vilja utvecklas i sitt arbete. Hjälpsamhet är att ge det lilla extra, att var en förebild för ungdomarna. Att vara närvarande och ge ungdomarna tid. ATTENDO KVALITETSBOKSLUT 2012 15

SÅ SER ATTENDO PÅ KVALITET SeniorLotsen: 2012 lanserade Attendo ett förslag till nationell kvalitetsuppföljning. Syftet är bland annat att göra det enklare för individen att jämföra boenden och hemtjänst samt att ge beslutsfattare förutsättningar till en tydlig uppföljning av kvalitet inom äldreomsorgen. Rapporten finns i sin helhet på www.attendo.se. Om du vill ha rapporten skickad till dig beställ den på: info@attendo.se. SeniorLotsen ett förslag till nationell kvalitetsuppföljning En förutsättning för att kunna välja, bedöma och jämföra verksamheter är att det finns tydliga och enhetliga mått på olika verksamheters kvalitet som redovisas öppet. De flesta som är engagerade inom äldreomsorgen är överens om behovet av nationella kvalitetsmått. I DAG FINNS INGEN samsyn på nationell nivå om vad som ska mätas i omsorgen för att få en bild av kvaliteten och göra den jämförbar. Attendo har tagit fram en modell med förslag till nationella kvalitetsmått för svensk äldreomsorg som vi kallar SeniorLotsen. I Sverige används olika modeller och mått för att följa upp och utvärdera privata och kommunala äldreboenden och hemtjänstverksamheter. Socialstyrelsen sammanställer årligen kvalitetsdata i Äldreguiden. I öppna jämförelser redovisas de äldres uppfattning om äldreomsorgen. Kommuner och privata utförare använder egna mått och system. Alla sätt är bra vart och ett för sig men det går inte att få en gemensam helhetsbild. Jämförelser är inte möjliga vare sig på verksamhetsnivå eller övergripande nivå. Tanken med SeniorLotsen är att kvaliteten ska följas upp på enhetsnivå, på varje enskilt äldreboende eller enskild hemtjänstverksamhet. Det ska vara lätt för äldre och deras anhöriga, beslutsfattare och andra att jämföra olika verksamheter med varandra. SeniorLotsen mäter kvaliteten i tre dimensioner: den enskildes egen bedömning de nationella regelverken de krav som ställs av kommunen i egenskap av beställare För varje dimension finns ett antal kvalitetskriterier som poängsätts. Poängen räknas ihop och resulterar i godkänd, delvis godkänd eller ej godkänd kvalitet. Nivåerna illustreras med grönt, gult eller rött ljus. De mått som används är komplexa, men tillämpningen är enkel och det visuella resultatet är pedagogiskt. Uppföljningen ger en helhetsbild av kvaliteten i verksamheten. Underlaget redovisas och görs tillgängligt på en webbplats lätt åtkomligt för alla. SeniorLotsen är ett första förslag som sedan behöver utvecklas vidare med parterna inom äldreomsorgen, Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg, SKL och andra utförare. 16 ATTENDO KVALITETSBOKSLUT 2012

SÅ SER ATTENDO PÅ KVALITET Rött, gult eller grönt ljus för svensk äldreomsorg? ATTENDO KVALITETSBOKSLUT 2012 17

SÅ SER ATTENDO PÅ KVALITET 4,1 av 5 möjliga är snittbetyget för Jag är nöjd med min chef Allt börjar och slutar med medarbetarna Medarbetare som känner engagemang och delaktighet är motiverade att göra ett kvalitativt arbete. Med den vetskapen förstår vi också hur viktigt det är att vi som arbetsgivare erbjuder en god arbetsmiljö och en möjlighet för medarbetarna att utvecklas i sina roller. Meddelarfrihet Alla medarbetare ska känna sig fria att uttrycka sina åsikter om sin arbetsplats. Attendo tog för fl era år sedan initiativ till att tillämpa meddelarfrihet i företaget. Alla medarbetare ska därmed kunna uttala sig om sin arbetsplats i media utan att vi som arbetsgivare efterforskar källan. M EDARBETARNAS INSATSER ÄR helt avgörande för vilken kvalitet vi ger i omsorgen. Därför är det av största vikt att vi som arbetsgivare säkrar en bra arbetsmiljö och möjligheter till inflytande för medarbetarna. En god arbetsmiljön är en röd tråd i allt kvalitetsarbete och något vi måste sträva efter dagligen. Den kommer inte av sig själv genom punktinsatser och brandkårsutryckningar. Nyckeln heter istället systematik. En ryggrad i det systematiska arbetsmiljöarbetet är tydliga och fungerande rutiner och riktlinjer, särskilt inom vård- och omsorgssektorn där säker vård och omsorg är bärande i vårt uppdrag. Riktlinjer och rutiner gör att medarbetarna känner sig trygga i sina roller och en viktig faktor är tydlig ansvarsfördelning. Våra medarbetarundersökningar visar också på höga betyg från medarbetarna när det gäller just detta. Ett värderingsstarkt ledarskap är en annan avgörande framgångsfaktor för att lyckas med en positiv arbetsmiljö och därmed en hög kvalitet gentemot de individer vi ger omsorg. Det är våra värderingar som ska guida oss i hur vi ska tänka och agera i olika situationer och de ska genomsyra vårt beteende i våra respektive roller. Cheferna är ansvariga för att värderingsarbetet ständigt lever i verksamheten. För att medarbetarna ska trivas är det även viktigt att de får vara med och påverka sin egen arbetssituation. En förutsättning för detta är att chefer och medarbetare kontinuerligt för en dialog. En sådan ska naturligtvis finnas i det vardagliga arbetet men ett konkret exempel på forum för påverkan och samverkan är arbetsplatsträffarna. Där ska frågor som rör kvalitet, värderingar och arbetsmiljö avhandlas varje gång. Samtliga chefer utbildas kontinuerligt i våra verktyg för en god arbetsmiljö och efterlevnaden följs upp i samband med den årliga Egenkontrollen. Arbetsmiljön kartläggs även regelbundet i formaliserad form. Dels genom vår stora medarbetarundersökning som genomförs regelbundet, dels genom en kvartalsvis medarbetartermometer där vi snabbt kan få reda på hur medarbetarna trivs på sin arbetsplats och med sin chef. Vi är stolta över resultatet som visar att trivseln är hög och att samarbetet med cheferna fungerar mycket bra. Snittbetyget är 4.1 av 5 möjliga på påståendet Jag är nöjd med min chef. 18 ATTENDO KVALITETSBOKSLUT 2012

SÅ SER ATTENDO PÅ KVALITET Kompetensutveckling är viktigt både för medarbetarnas egen utveckling och för de individer vi ger omsorg. Att medarbetare har lång erfarenhet inom vård- och omsorgsyrket är naturligtvis värdefullt men vi uppmuntrar de av våra medarbetare som inte har en vårdoch omsorgsutbildning att genomföra en sådan. De som väljer att gå en relevant utbildning får en löneökning och vi står även för kurslitteratur. Det är glädjande att andelen medarbetare som nyttjar denna möjlighet ökar från år till år. Under de senaste två åren har andelen medarbetare med utbildning ökat med hela sju procent. Vi skräddarsyr ofta utbildningar efter olika personalgruppers behov, exempelvis förstärkt kunskap i hur vi bemöter personer med utagerande beteenden eller specifika sjukdomar. För våra chefer är målet att samtliga ska ha en relevant högskoleutbildning. Idag saknar endast sex procent av cheferna en fullständig examen. Alla har dock lång erfarenhet från yrket och alla har genomgått olika grundläggande utbildningar inom sitt område. För cheferna satsar vi också på utbildning inom värdegrundsarbete, coachande förhållningssätt och praktiskt ledarskap. Flera av utbildningarna ger högskolepoäng. Vi arbetar även för att hitta karriärvägar inom företaget för medarbetare som vill utvecklas i nya roller och samtidigt stanna kvar i Attendo. Ofta handlar det om att ge medarbetare ansvarsuppdrag som värderingscoacher och kvalitetssamordnare eller chefstjänster. Vi använder även så kallad Job Rotation där man får möjlighet att byta verksamhet eller delta i uppstart av nya verksamheter. Dessutom erbjuder vi möjlighet till interna och externa mentorer samt att kunna delta i externa nätverk. Inte minst viktigt för arbetsmiljön är att vi genom vårt systematiska frisknärvaroarbete markant minskat antalet sjukskrivningar. Det har bidragit till en ökad kontinuitet och ökad trivsel bland medarbetarna. I detta arbete ingår bland annat ett bra samarbete med företagshälsovården och friskvårdsbidrag. 94% av Attendos verksamhetschefer har minst 2 års högskoleutbildning, att jämföra med rikssnittet på 64 %. (Socialstyrelsen 2012) Engagerade medarbetare är a och o för oss. Man kan inte utbilda till engagemang men som arbetsgivare kan man ge förutsättningar. Och där vilar vårt ansvar. /Carina Andersson HR-chef ATTENDO KVALITETSBOKSLUT 2012 19

20 ATTENDO KVALITETSBOKSLUT 2012

Kvalitetssystem och kvalitetsarbete System, processer och mätmetoder kan låta tekniskt och aningen omänskligt när vi pratar om omsorg om människor. Men de behövs för att vi ska kunna säkra en god kvalitet. Läs om hur vi arbetar systematiskt, förebygger och förbättrar. Säg bara till om du behöver mer hjälp, Olle? ATTENDO KVALITETSBOKSLUT 2012 21

KVALITETSSYSTEM OCH KVALITETSARBETE Vad är skillnaden på Attendos kvalitetssystem och Kvalitetstermometern? Kvalitetssystemet är en samling av bland annat verktyg, rutiner, riktlinjer, stödfunktioner och koncept som ger en detaljerad helhetsbild och hjälper oss att tillhandahålla en så god omsorg som möjligt. Kvalitetstermometern är ett verktyg med syfte att på ett enkelt sätt synliggöra de viktigaste kvalitetsresultaten varje månad. Att göra rätt saker på rätt sätt Ett framgångsrikt kvalitetsarbete behöver stöd av väl utvecklade system och processer. I Attendo har vi sedan flera år ett eget system för kvalitetsarbetet. Det hjälper oss i såväl det dagliga som i det långsiktiga arbetet. KVALITETSARBETET ÄR UPPDELAT i faser där systemet ger stöd i alla olika steg. Det innehåller en mängd gemensamma verktyg som alla medarbetare använder. Förutsättningar och innehåll varierar däremot beroende på målgrupp och uppdrag. I systemet ingår även stödjande funktioner som tillgodoser medarbetarnas behov av olika slags resurser. Vårt system ger en struktur för informations- och kunskapsflödet. Vi arbetar aktivt med förändrings- och förbättringsprocesser. Kvalitetsarbete är ett ständigt pågående kretslopp av processer som går in i varandra, förstärker och utvecklar verksamheten. Utifrån de resultat vi får och de nya förutsättningar som uppstår, justerar och förnyar vi sedan våra planer och vårt arbetssätt. Vi fokuserar på vad vi gör så att vi gör rätt saker, men även på hur vi gör så att vi gör saker på rätt sätt. Kvalitetsarbetet har fyra faser. Den första är att leda och planera arbetet så att förutsättningar för en god kvalitet skapas i verksamheten. Noggrann planering frigör tid för det som är kärnan i kvalitetsarbetet, relationen med berörd person. Policys och riktlinjer ger hjälp med exempelvis tystnadsplikt, hantering av läkemedel eller utredning av särskilda händelser. I det dagliga arbetet handlar det om att omsätta planer och kunskap i praktiskt handlande. Arbetsmetoder anpassas till individer och lokala förhållanden. Vårt kvalitetssystem är levande och inriktat på att stödja handlande. Ett exempel är måltidskonceptet som har en tydlig instruktion för hur man kan duka inför en måltid för att ge personer med demens en bättre måltidsupplevelse. I uppföljningen kontrollerar vi att resultatet blev det förväntade. Vi frågar individer vad de tycker om allt från bemötande och mat till aktiviteter och utflykter. Vi frågar kunderna vad de tycker om vår verksamhet och medarbetare om hur de trivs. Är individer, medarbetare och kunder nöjda är det en första indikation på kvalitet, att vi är på rätt väg. Slutligen - i förbättringsarbetet analyserar vi resultaten och arbetar med förändring och utveckling. Förbättringsarbetet baseras på uppgifterna från uppföljningar och erfarenhet från medarbetare men även på nya forskningsresultat. All kunskap som vi samlar in används i arbetet med förbättringar och utvecklingsprojekt. Kvalitetssystemet är stort och kan vara svårt att överblicka. För att tydliggöra och förenkla använder vi kvalitetshjulet (se nästa sida). För att visualisera våra kvalitetsresultat har vi skapat Kvalitetstermometern som vi använder för att göra en temperaturtagning och få en samlad bild av kvaliteten i verksamheterna varje månad. Kvalitetstermometern hjälper oss att fokusera på rätt saker genom att vi snabbt ser vilka delar eller områden vi ska utveckla och förbättra. 22 ATTENDO KVALITETSBOKSLUT 2012

KVALITETSSYSTEM OCH KVALITETSARBETE Kvalitetsarbetet är ett ständigt kretslopp. Vi planerar först vad vi ska göra, hur vi gör det, i vilken omfattning och vilket resultat vi vill uppnå. Vi följer sedan upp resultatet, undersöker orsaker och funderar över samband. Utifrån slutsatserna genomför vi förbättringar och föreslår lösningar som vi använder i nästa planering. ATTENDO KVALITETSBOKSLUT 2012 23

KVALITETSSYSTEM OCH KVALITETSARBETE Exempel på utbildningar med fokus på kvalitet Socialrätt Introduktion till kvalitetsarbete för nya chefer Risk och händelseanalys Utredningsmetodik Kunskap föder kunskap Kompetenta medarbetare har förmågan att ständigt utveckla verksamheten. Vi strävar efter att alla medarbetare ska ha tillräcklig kunskap och bra redskap för att driva arbetet framåt. Därför prioriteras utbildningar och annan kompetensutveckling. Balans och fallprevention Värdegrund D ELAKTIGHET, ANSVAR, INFLYTAN- DE och inte minst personlig utveckling för medarbetarna är fundamentalt för att det dagliga arbetet ska bli givande och fungera bra. Många av våra medarbetare får möjlighet att utvecklas på viktiga områden i nya roller som värderingscoacher, kvalitetssamordnare och dokumentationsstödjare. Kvalitetsarbete för kvalitetssamordnare Vi följer årligen upp medarbetarnas hov av kompetensutveckling och reviderar vårt utbildningsutbud. Nyligen infördes utbildningar i socialrätt och i ut- beredningsmetodik. Socialrätten ger kunskap om hur lagstiftning omsätts i praktiskt handlande. Utredningsmetodik ger kunskap om hur vi på bästa sätt utreder inträffade händelser i vår verksamhet. et. Självklart är målet med utbildningarna att medarbetarna ska kunna använda sina kunskaper i sin vardag, i det dagoch uppleva att utbildningen håller hög kvalitet. Våra utvärderingar visar att med- liga arbetet. De ska även vara nöjda arbetarna anser att utbildningar med fokus på kvalitet har hög relevans och är direkt användbara i det dagliga arbetet. Vi samarbetar också med ämnesföreträdare på universitet. Närhet till forskning ger utbildningar fler dimensioner. Under 2012 deltog cirka 30 medarbetare i Socialstyrelsens Värdegrundsutbildning på Uppsala universitet och ytterligare 30 medarbetare i utbildningen Evidensbaserad praktik i socialt arbete på Ersta-Sköndal Högskola. Bravo Kalle, du fixade det. 24 ATTENDO KVALITETSBOKSLUT 2012

KVALITETSSYSTEM OCH KVALITETSARBETE Tradition att förebygga och analysera risker Sedan 2002 arbetar vi systematiskt med riskanalyser för en säker verksamhet. På så sätt förebygger vi skador och möjliggör ett individanpassat och behovsstyrt stöd. Vi arbetar med riskanalyser på bland annat följande områden: Fallprevention Trycksår Kost och nutrition Skyddsåtgärder Aggressivt beteende D ET FÖREBYGGANDE ARBETET med riskanalyser säkerställer att varje enskild individ är trygg och får en individuellt anpassad insats. Riskanalyser revideras fortlöpande för att vi ska kunna möta förändrade behov och säkra verksamhetens arbetsmiljö. Fallprevention inom äldreomsorgen är det område där vi arbetat längst med ett strukturerat förebyggande arbete. Fallolyckor är ett omfattande folkhälsoproblem som orsakar människor stort personligt lidande och höga kostnader för samhället. Omkring var tredje äldre person faller varje år. Det motsvarar ett fall varje minut. Vi började att arbeta med fallprevention redan 2002 och 2008 införde vi en funktion med specialistkompetens inom rehabilitering. Då tog vi även fram en broschyr med tips och råd kring hur man förebygger fall i hemmet. I uppdraget ingår att stödja arbetet med balans och fallprevention. Vi har tagit ett helhetsgrepp på området och ordnar interna utbildningar och systematisk samverkan i team. Vi har även utformat riktlinjer baserade på aktuell forskning. I teamarbetet deltar olika yrkeskategorier. Arbetet med parallella fallpreventiva insatser minskar antalet fall. Dokumentationen underlättas av vår standardvårdplan för fallprevention. Arbetet ser likartat ut oavsett verksamhet men är däremot anpassat utifrån individens unika behov. 90 procent av Attendos äldreboenden har rutiner för riskanalyser, att jämföra med 63 procent i snitt hos kommunala äldreboenden. Varje år den 8 september arrangerar vi Fallpreventionens dag i våra verksamheter i Skandinavien. Syftet är att uppmärksamma på hur vi kan förebygga, förhindra och lindra skador av fallolyckor. Information om att fallolyckor kan förebyggas och hur man gör har stor betydelse. Under 2012 lanserade vi en broschyr med checklista kring balans och hur fallolyckor bäst förebyggs. Vi är övertygade om att vi kan göra skillnad för individen och bidra med mer kunskapsintensiva insatser. Självskadebeteende Andra utmanande beteenden Lite fysisk aktivitet stärker både kroppen och knoppen. Fallolyckor kan förebyggas Tips och råd från Attendo Fallolyckor är ett omfattande folkhälsoproblem som orsakar människor stort personligt lidande och höga kostnader för samhället. ATTENDO KVALITETSBOKSLUT 2012 25

KVALITETSSYSTEM OCH KVALITETSARBETE Vi lär oss även av det som blir rätt Det är viktigt att lyfta fram och analysera negativa händelser, så att vi kan lära oss av dessa. Men det är lika viktigt att belysa det som vi gör bra. Genom att systematiskt identifiera vilka verksamheter som lyckas inom olika områden kan vi sprida metoder och arbetssätt mellan verksamheter. Då slipper vi uppfinna hjulet varje gång. Vi lär oss av varje händelse Genom att fånga upp det som inte fungerar bra, åtgärda och analysera kan vi undvika att samma händelse inträffar igen. Alla medarbetare ska ha ansvar och inflytande i arbetet med att hantera och förebygga händelser. H ÄNDELSEHANTERING ÄR EN viktig del i vårt förbättringsarbete. När medarbetare rapporterar risker och händelser som inte ska inträffa vidtar vi åtgärder för att förhindra fortsatt skada, utreder orsaker och analyserar det inträffade. För varje händelse skrivs en händelserapport som lämnas till verksamhetschef och kvalitetssamordnare. Vi lär oss något av varje händelse. Det minskar risken för upprepning och förbättrar vårt arbete och våra rutiner. Varje månad samlas kvalitetssamordnare, verksamhetschef och andra medarbetare med olika kompetenser för att utvärdera alla händelser, synpunkter och klagomål. Gruppen analyserar alla rapporterade händelser och identifierar orsakssamband samt följer upp så att rätt åtgärder vidtas. I det ingår att bedöma behovet av långsiktiga åtgärder. Slutsatserna förs sedan vidare och diskuteras tillsammans med samtliga medarbetare under regelbundna arbetsplatsträffar. Vi arbetar även med företagsövergripande analyser. Syftet är att identifiera händelser som lokalt kan se ut som tillfälligheter. Det kan till exempel vara att kunskap saknas om hur lagstiftning ska omsättas i det dagliga arbetet, vilket resulterar i en intern utbildningsinsats eller ett utvecklingsprojekt som säkerställer att alla får rätt kunskap. Schematisk överblick av informationsfl ödet inom kvalitetsarbetet 26 ATTENDO KVALITETSBOKSLUT 2012

KVALITETSSYSTEM OCH KVALITETSARBETE Egenkontrollen en årlig utvärdering Sedan 2003 är Egenkontrollen vår egen revision för årlig uppföljning och bedömning av varje enskild verksamhet utifrån ställda krav och mål. Egenkontrollen innebär en granskning av ett flertal faktorer som avgör kvaliteten allt från aktiviteter till dokumentationsrutiner. FÖR ATT GRANSKA kvalitet krävs ett verktyg som ger översikt, tydlighet och förståelse för hur kvalitet mäts och värderas. Det ska omfatta tydliga mått på kvalitet på utvalda områden och vara ett underlag för diskussion om hur vi kan bli bättre. Det behövs generella indikatorer för att vi ska kunna jämföra verksamheterna. Samtidigt behöver måtten vara flexibla och relevanta för alla våra olika verksamhetsformer. Egenkontrollen består av fem områden: Ledning, Socialtjänst, Hälso- och sjukvård, Kompetens och Samverkan. Under varje område finns ett antal underrubriker som i sin tur genererar ett antal frågor. Sammanlagt består egenkontrollen av cirka 120 kontrollpunkter. Egenkontrollen revideras årligen under ledning av kvalitetsavdelningen. Mått och mätmetoder tydliggörs i en manual. Särskilt utbildade granskare kontrollerar rutiner och dokumentation och intervjuar medarbetare om exempelvis deras kunskap på viktiga områden. Med detta verktyg har vi möjlighet till jämförelser över tid. Vi analyserar resultatet av uppföljningen och förändrar det som inte fungerar bra det leder i sin tur till en utveckling av kvalitetsarbetet. Våra egenkontroller visar att uppföljning och regelbundna kontroller av kvalitetsarbetet ger effekt. Egenkontrollen för 2012 gav ett snitt på 96 procent godkända kontrollfrågor, en ökning från 93 procent för 2011. Av stor betydelse är den stolthet medarbetarna känner efter ett godkänt resultat, det motiverar till fortsatt bra kvalitetsarbete. En annan viktig faktor är ledningens tydliga fokus på och uppföljning av kvalitetsarbetet. Egenkontorollen består av fem huvudområden: 1. Ledning Tillstånd och avtal, ledningssystem, händelsehantering, livsmedelshantering och säkerhetsrutiner 2. Socialtjänst Dokumentation, aktiviteter, kost, tillgänglighet och delaktighet samt trygghet och säkerhet 3. Hälso- och sjukvård Dokumentation, hygien och läkemedel, omvårdnad och säkerhet 4. Kompetens Kompetensutveckling, metoder och arbetssätt samt värderingsarbete 5. Samverkan Extern och intern informationsöverföring samt samverkan och samordning ATTENDO KVALITETSBOKSLUT 2012 27

28 ATTENDO KVALITETSBOKSLUT 2012

Fortsatt utveckling och förbättring I Attendo utvecklar vi ständigt vår verksamhet och premierar förbättringsarbete. På följande sidor kan du bland annat läsa om kunskapsbaserad praktik, kost och måltidssituation samt säkra jour- och familjehemsplaceringar. Synd att den blev så liten. ATTENDO KVALITETSBOKSLUT 2012 29

FORTSATT UTVECKLING OCH FÖRBÄTTRING 63% av Attendos chefer känner till vad forskningsbaserad praktik innebär. En ökning med 25% sedan 2011. 17,5% av cheferna använder aktivt forskningen på sitt arbetsområde. Det finns således en stor potential för utveckling. En kunskapsbaserad praktik är framtiden Kunskapsbaserad praktik i det dagliga arbetet innebär att vi använder oss av bästa möjliga beslutsunderlag. Det betyder att vi ska ta hänsyn till forskning, individernas önskemål och erfarenhet samt vår egen erfarenhet när vi anpassar insatsen till specifika förutsättningar. VI ARBETAR IDAG med ett kritiskt förhållningssätt i våra förändrings- och förbättringsprocesser. Vårt mål är en kunskapsbaserad praktik, eller evidensbaserad praktik som det formellt heter. I en kunskapsbaserad praktik ska våra insatser vila på vetenskaplig grund utöver att utförandet ska vara professionellt och hålla en hög kvalitet. Det handlar om att vi utvecklar en mer medveten och systematisk användning av bästa tillgängliga kunskap. Arbetsmetoder och insatser ska dokumenteras och utvärderas för att vi sedan ska använda de insatser som visar på positiva effekter. Vi vill utveckla en best practice. Kunskapskällorna i detta arbete är bästa tillgängliga forskning, individens erfarenhet och vår egen professionella erfarenhet. I arbetet ska alla dessa kunskapskällor vägas samman med förutsättningarna i den aktuella situationen. Sedan sker en systematisk utvärdering av arbete och insatser. Hos oss har arbetet med att införa kunskapsbaserad praktik startat och implementeringen fortsätter i flera år framöver. Nio av tio av våra chefer anser att det är viktigt att vi har en kunskapsbaserad praktik. Kunskapsbaserat beslutsfattande innebär att vi inför varje beslut använder bästa tillgängliga kunskap. Det är en sammanvägning av bästa tillgängliga forskning, vår professionella erfarenhet, individens erfarenhet samt omständigheter i den aktuella situationen. A TT UTVECKLA EN kunskapsbaserad praktik ger många fördelar. Ett kritiskt förhållningssätt till kunskap medför en långsiktig kompetensutveckling. Vårt beslutsfattande blir tydligt och verksamheten kan tillhandahålla ännu högre kvalitet. Genom att använda den bästa tillgängliga kunskapen ökar vi våra möjligheter att göra rätt saker men också att göra saker på rätt sätt. 30 ATTENDO KVALITETSBOKSLUT 2012