Ge kunskap, engagemang och insikt om vägar till ett mer miljövänligt samhälle. Med ett undersökande arbetssätt träna energi- och kretsloppstänkande.



Relevanta dokument
Välkommen till Naturväktarna EKO

Upptäck Jordens resurser

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

På upptäcksfärd i Frusna världar

Presentation av KNUT projektet

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

Redovisningsblankett Naturväktarna EKO

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Eftermiddagens innehåll:

Frågor till människan i naturen

Vad innebär egentligen hållbar

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med

Det Lilla Världslöftet

Inbjudan: Earth Hour mars släcker vi för en ljusare framtid. Släcker du? Från Världsnaturfonden, WWF

Hej alla sökanden till Särskild utbildning för vuxna (SUV)! Här kommer en folder om kurserna inför hösten -14.

Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson.

Så funkar Vifolkaskolan!

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Vad betyder hållbar utveckling?

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

MILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ

Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola.

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

En workshop om att arbeta i ämnesintegrerade projekt

Särskild utbildning för vuxna Gnesta Kommun Lärvux

Undervisning i lärande för hållbar utveckling. Karin Bårman

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: Telefon: Webbplats:

MILJÖSMART SKOLRESTAURANG

Naturväktarna. Lärarhandledning. Uppdaterad feb. 2008

Skolverket. Enheten för kompetensutveckling

MILJÖMÅL: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Världsmiljödagen. Boken om SO 1-3 Grundbok, sidorna Boken om SO 1 3 Arbetsbok 1, sidan 22.

Energimyndigheten. Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 1-3

a. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet träffas ca 1 ggr/månad.

28 Mellanstaden-med lokala och regionala intressen i samverkan

Hållbar utveckling med fokus på mänskliga rättigheter seminarium för förtroendevalda

Mjölkkon & biologisk mångfald

HÅLLBARHET Hållbarhetsprogram för Avesta kommun

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

MILJÖMÅL: FRISK LUFT. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: Telefon: Webbplats:

Grön Flagg Stadionparkens förskola

Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

FUTURIZE energi för framtiden!

Fox, Hiba, Li, Lisa, Liza. Jordlära i skolan

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Utveckling och hållbarhet på Åland

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

Informationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap

Projektplan på Viby friskola. Bakgrund. Ämnen

Hållbar utveckling. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

Aktiva Ute Malmö Naturskola

Grön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Energimyndigheten. Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 4-6

Alternativet sak finnas med för både högstadie och gymnasielärare 6 Inget av ovanstående avsluta intervjun

Miljövänliga Veckan 2015 Byt till eko

Förslag till energiplan

Uppgift Hållbar Utveckling. Naturbruksgymnasiet NV-inriktning.

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Hur handlar vi hållbart?

Blandningar och lösningar

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

NUMMER 4, 2012 TEMA: HÅLLBAR UTVECKLING. Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten.

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: En köpfri dag! Boken om SO 1 3, sidorna Boken om SO 1 3 Lärarboken s. 165

LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING

9B01, KONGRESS Målområden för verksamhetsplanering Långsiktigt visionsarbete och Konkret målstyrningsverktyg

Illustrerad vetenskap. ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v

Kurskatalog 2015 / 2016 LÄRVUX

Rapport. Grön Flagg. Lillebo förskola

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

Bilen en livsnödvändighet?

Checklista för Europeiska Trafikantveckan

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

REVIDERAD Kort om Särskild utbildning för vuxna

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Entreprenörskap modell Bergvreten

Pedagogisk bedömning inför beslut om elev har rätt att läsa enligt grundsärskolans kursplaner i specialskolan

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Varför ett tema om Fjärilar och andra pollinerare

Lektionsupplägg: Rent vatten, tack!

Enkät om lärande för hållbar utveckling i skolor och förskolor i Kronobergs län 110 svar. Vilken är din yrkesroll?

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

Inspirationsguide för restauranger. I samarbete med Hållbara Restauranger

LÄRVUX kurser 2015/2016

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

Ämnesvis uppdelning med hänvisning till läroplan

orsakas av avgaser, informationen har vävts in i berättelser om sälen Pinni och hans vänner.

Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen

MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ

Vatten och livet. Ett tema som berör vattnets betydelse för allt liv på jorden i ett hållbart perspektiv. Skolår 4-6 När: vår och höst

Transkript:

HANDLEDNING TILL NATURVÄKTARNA EKO Naturväktarna Eko Vad står det i kommunens energiplan? Vad händer med slammet från kommunens reningsverk? Var har potatisen i skolans matbespisning odlats? Hur går det med sopsorteringen i kommunen? Hur ser den medborgerliga miljömedvetenheten ut? Det tar Naturväktarna Eko reda på! Hur? Din klass eller förening skall ta pulsen på hur företag, privatpersoner och kommunledning arbetar med miljöfrågor i kommunen. Värm upp er med övningen Hur miljömedveten är du själv, där alla får testa sin egen miljömedvetenhet. Gruppvis väljer sedan deltagarna ett av följande uppdrag: Energi och transporter Livsmedel och handel Sopor Avlopp För att kunna genomföra undersökningarna har ni ett protokoll, denna handledning, en litteraturförteckning samt redovisningsblanketter. Redovisningsblanketten innehåller sådana frågor som kan redovisas till Naturväktarnas hemsida (www.naturvaktarna.wwf.se). Hur mycket ni vill redovisa bestämmer ni själva. Målsättning för undersökningen Ge kunskap, engagemang och insikt om vägar till ett mer miljövänligt samhälle. Med ett undersökande arbetssätt träna energi- och kretsloppstänkande. Ta reda på vad som görs inom kommunen i arbetet med att följa upp Agenda 21. Väcka intresse för lokalt Agenda 21-arbete. Låta engagerade och kunniga ungdomar (och andra) verka som förebilder och påtryckningsmedel. Målgrupp Elever i år 7-9 och gymnasium, vuxenstuderande och ungdomar inom föreningslivet. Materialet är omfattande. För den som önskar går det bra att välja att arbeta bara med något/några av de fyra uppdragen. 1. WWF Naturväktarna

Ämne Miljöfrågor brukar vara ett område inom naturorienterande ämnen, NO. Naturväktarna Eko lämpar sig även bra med de samhällsorienterande ämnena, SO, som värdämne men i samverkan med NO. Tidsrymd för undersökningen Naturväktarna Eko genomförs bäst som temaarbete en tid eller inom ett eller flera ämnen under längre tid. Dokument för en hållbar utveckling I Rio de Janeiro sommaren 1992 hölls FN:s stora möte om miljö och utveckling. På mötet deltog 110 statschefer och 40 000 representanter från olika länder. Slutligen skrevs fem olika dokument under. Det här materialet är tänkt att användas som en del i det lokala arbetet för att nå målen i dessa dokument. Dokumenten måste ses som en handlingsplan för samhällsutvecklingen på jorden. Hur kraftfullt och med vilken tidsplan målen uppfylls beror på hur många som verkligen tror på och vill förverkliga denna nödvändiga långtidsplan. Ett ständigt återkommande uttryck i samband med Rio-konferensen är sustainable development. Översatt till svenska blir det hållbar utveckling. Uttrycket innebär att utvecklingen skall vara långsiktig och inte förbruka eller förstöra miljön för kommande generationer. Följande fem olika dokument skrevs under i Rio: Agenda 21 är ett aktionsprogram för hur vår planet måste vårdas in i det 21:a århundradet. Riodeklarationen innehåller 27 punkter om rättigheter och skyldigheter med miljön i fokus. Dessa ordningsregler undertecknades av samtliga stater som deltog i Riomötet. Klimatkonventionen är en överenskommelse om att frysa utsläppen av koldioxid och andra gaser som bidrar till växthuseffekten. Konventionen om biologisk mångfald säger att varje land har rättigheter att använda och bestämma över de djur och växter som finns i landet, men att varje land också har skyldighet att skydda dem från utrotning. Skogsprinciperna ger grundläggande riktlinjer för ett hållbart utnyttjande av världens skogar. 2. WWF Naturväktarna

Utbildning i Agenda 21 Kapitel 36 i Agenda 21 handlar om utbildning. Man framhåller vikten av utbildning som ett verktyg i den hållbara samhällsutvecklingen. Kort sammanfattat ges följande riktlinjer med kommentarer: Miljö och utveckling skall vara gränsöverskridande inslag i utbildning på alla nivåer. I alla ämnen och åldrar. Samarbete bör ske med icke-statliga organisationer. Till exempel miljöorganisationer och internationella föreningar. Översyn av läroplaner för att säkerställa ämnessamverkan. Är vår nya läroplan ett gott exempel? Förberedelser Kontakta kollegor för eventuellt samarbete. Ämnen som berörs är samhällskunskap, historia, geografi, kemi, teknik, fysik, biologi, naturkunskap, svenska och bild. Egentligen kan alla ämnen beröras. Dra upp tidsramar, se till att även förberedelser och efterarbeten finns med inom tidsramarna. Ordna praktiska ting som busskort, cyklar, lunch, tillgång till telefon och fax. Vad är lokal Agenda 21? Läs in dig på sammandrag från FN:s konferens i Rio de Janeiro 1992. (Se litteraturförteckning). Hur arbetar kommunen med uppföljning av Agenda 21? Kontakta kommunledningen och informera dem om ert arbete. Förbered klassen i god tid, så att eleverna har tid att snappa upp intressanta aktiviteter i tidningar och i närmiljö. Naturväktarna Eko steg för steg I smågrupper om 4-6 elever skall mycket av arbetet ske: inläsning, förberedelser, arbetsfördelning med mera. Är eleverna ovana vid självständigt arbete är det nödvändigt med handledning och styrning för att de skall få ut så mycket som möjligt av Naturväktarna Eko. Det går givetvis att välja ut något uppdrag och koncentrera sig på det. För att minska risken för att de snabba och företagsamma eleverna gör allt på bekostnad av de som behöver mer tid, bör gruppsammansättningen styras med omsorg. Kopiera uppdragen och dubblera grupperna! Dessa små undergrupper med samma uppdrag bör sedan sammanställa sina resultat på en och samma redovisningsblankett. 3. WWF Naturväktarna

Här följer arbetet med Naturväktarna Eko steg för steg: 1. För att sätta in undersökningarna i ett sammanhang är det lämpligt att berätta om miljö- och utvecklingskonferensen i Rio, om Agenda 21 och om arbetet med att tillämpa målsättningarna i våra kommuner. 2. Presentera de olika uppdragen. Tänk på att uppdragen är olika tunga att genomföra. Om ni vill koncentrera er på ett färre antal uppdrag går det bra att utesluta ett eller flera. Presentationsbladet kan kopieras upp så att det inleder varje uppdrag. 3. För att få ut så mycket som möjligt av arbetet med uppdragen är det viktigt att grupperna är väl förberedda. Varje grupp bör presentera en plan på hur, när och var de skall genomföra undersökningen, innan de får klarsignal att ge sig iväg. Kontakta miljökontoret om ert arbete; de kan vara till hjälp. Vill eleverna lägga till frågor till protokollen går det naturligtvis bra. 4. Ge eleverna gott om tid för undersökningarna. Be att de avrapporterar hur arbetet fortskrider, så att ni kan lösa eventuella problem och missförstånd i tid. Meddela lokalpress och lokalradio om ert arbete. 5. Grupperna avrapporterar vad de varit med om för varandra. Utnyttja fritt skrivande och bild. Hur kommer ert kvarter, ert samhälle, er kommun att se ut i en hållbar tappning? Vad kan vi göra för att nå dit? Släpp fram visionerna! 6. Redovisa resultaten via Internet till Naturväktarnas hemsida: www.naturvaktarna.wwf.se. Naturväktarna är ett utbildningsprogram från Världsnaturfonden WWF. Besök gärna Världsnaturfonden WWF på: www.wwf.se 4. WWF Naturväktarna

Litteraturlista för Naturväktarna Eko Naturväktarnas hemsida: www.naturvaktarna.wwf.se Världsnaturfonden WWF:s hemsida: www.wwf.se Agenda 21 UNCED-Biblioteket, volym II. Miljö- och naturresursdepartementet, 566 sidor. Agenda 21 en sammanfattning UNCED-Biblioteket, volym III. Miljö- och naturresursdepartementet, 30 s. ISBN 91-38 13292-3. Ekoväktarboken, Pav Johnsson, Liber förlag, 59 s. ISBN 91-21-17501-2. Fakta och tips för elever som gör Naturväktarnas Eko-undersökning. Handbok för unga miljöhjältar, Fältbiologerna, 174 s. Olika aktionsrecept, miljöundersökningar mm. Klimat i förändring, Regeringens proposition1992/93:179, Miljö- och naturresursdepartementet, 15 s. (gratis). Klä dig miljövänligt, Naturskyddsföreningen, 94 s. Om ekologiska kläder. Kommuner som går före, 50 lokala initiativ för hållbar utveckling, Naturskyddsföreningen. 77 s. ISBN 91-558 5511-3. Lokal Agenda 21 ett uppdrag till alla. Minirapport 14. Svenska kommunförbundet, 8 s. Miljöaktuellt, Naturvårdsverkets tidning. Skickas gratis till skolorna. Miljöperspektiv, Claes Malmberg och Anders Olsson, Håll Sverige rent. Miljövår reportage om miljöframgångar i det tysta, Erika Bjerström, 167 sidor, DNförlaget. ISBN 91-7588-875-0. Innehåller bla sammanfattningar av dokumenten från FN:s miljö- och utvecklingskonferens i Rio 1992. Nya handla miljövänligt, Naturskyddsföreningen, 191 s. Q2000 Nyhetsbrev till ungdomskampanjen för ett hållbart Sverige. Tel 08-462 25 40. Ren påverkan, ICA, Fältbiologerna och Naturskyddsföreningen, 43 s. Tips på konkreta miljöprojekt. Riodeklarationen Miljö- och naturresursdepartementet. 4 s. Solvagnen visioner till din miljöundervisning, W. Brunner, Liber Utbildning, 114 s. Solvagnen verktyg till din miljöundervisning, Wolfgang Brunner, Liber Utbildning. Pärm med handledning och OH-bilder. Tag de första stegen nu! 21 förslag för att börja genomföra Agenda 21, Naturskyddsföreningen, 17 s. ISBN 91-558 54 01X. Uppdraget-handbok för hållbar utveckling, Naturskyddsföreningen och Q2000. Aktiviteter för att sätta fart på utvecklingen för ett hållbart samhälle, 150 s. ISBN 91-558 5441-9. Vad är en lokal Agenda 21? Miljövårdsberedningen, Tommy Månsson, PM 93-04-13, 14 s. Vår uppgift efter Rio, Svensk handlingsplan inför 2000-talet, 100 s. SOU 1992:104. 5. WWF Naturväktarna