Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview



Relevanta dokument
Vuxen-Självrapportskala-VI.I (ASRS-VI.I) Screening från WHOs Composite International Diagnostic Interview Världshälsoorganisationen (WHO)

Arbetsblad. Teman och besöksfrekvens. Session 6 Vecka 12. Session 5 Vecka 8. Session 4 Vecka 6. Session 3 Vecka 4.

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Så lyfter du fram styrkorna hos barn med ADHD

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

3. Har du under de senaste veckorna haft svårt att känna glädje och lust i situationer där du i vanliga fall brukar göra det?

ADHD hos vuxna. Screening, utredning, och behandling. Lovisa Sjösvärd Birger, ptp-psykolog Hans Pihlgren, överläkare

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Example - not for use

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/ Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL

COMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC

FIRST. (Functional Impairment Rating Scale Today) SJÄLVSKATTNING FÖR BARN

INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

Våga prata om dina erektionsproblem

2. Bor du ensam? Ja, jag bor helt ensam Nej, jag delar hushåll med make/maka/sambo eller annan person t.ex. syskon, barn, föräldrar

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR

HAGOS. Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem

AD/HD självskattningsskala för flickor

DIVA 2.0. Diagnostisk intervju för ADHD. hos vuxna (DIVA) D iagnostisch I nterview V oor A DHD bij volwassenen

ANSÖKAN TILL NP-SAMVERKAN (Neuropsykiatrisk Samverkan) Används fr.o.m

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!

Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning

Välkommen till Fördjupningen!

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

WESTERN ONTARIO SHOULDER INSTABILITY INDEX (WOSI)

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

Familjens tillfredsställelse med vården vid intensivvårdsavdelningen (Family Satisfaction with Care in the Intensive Care Unit: FS-ICU 24R )

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas

Talförståelsetest. Utrustning. Observera! ForskarFredags akustikförsök är utformat för elever i högstadiet och gymnasiet.

FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA?

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Projektdeltagarnas erfarenheter av projekt Columbus

Bilaga 5 till rapport 1 (5)

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser

Svensk översättning av SIG. Support Interview Guide

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Downs syndrom och autism eller ADHD LÄTTLÄST

Bemötandeguide. En vägledning med enkla tips när du möter människor med olika funktionsnedsättningar

Våga prata med din man om erektions problem

Maghälsa Kostdagbok. Använd den här dagboken för att skriva upp vad du äter och dricker varje dag under 14 dagar.

Workshop om tydlighet under samtal - kommunikativt och kognitivt stöd

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt

12-frågeversion, intervjuadministrerad

Kom igång med SKETCHBOOK! FÖRST:

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Manual för BPSD-registret. Version 7 / juni 2014

ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST)

Hinner du? Information om manlig inkontinens

Riks-Stroke 1 års-uppföljning

Attentions Ekonomikoll. 1

ICU-delirium och CAM-ICU Catharina Larsson, RN, CCRN, BNsc, MNsc

Viktigt med handhygien

Handbok för provledare

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?

The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide

Att förstå sin egen diagnos eller utredning

Självskattning av mental trötthet

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Varningssignaler och råd

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

BERGS BALANSSKALA MANUAL

Domestic Violence, Family Law and School

Användarmanual för ledare - ERC 2.0

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet

Tyngdväst behovsbedömning inklusive uppföljning

UTBILDNINGSJOURNAL. . är elev på Hantverksprogrammet med inriktning förberedande utbildning i frisöryrket och går nu i åk..

Till dig som är anhörig till strokedrabbad

MedTech20 - ett nytt instrument för att mäta patientnyttan av medicintekniska produkter Ingela Björholt, PhD

MedTech20 Questionnaire 1 (8)

Wender Utah Rating Scale (WURS)

PERSONLIGT LEDARSKAP

Återrapportering Ledsagarservice och avlösning i hemmet

Smartnoise brusterapi som hjälper din koncentration

Få ut mer av dina hörapparater. Phonaks trådlösa tillbehör

IPS-Arbetscoacher. GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare. Inna Feldman Hälsoekonom, PhD

Frågorna passar både nya par som planerar att leva ihop och par som levt länge tillsammans.

Psykiska funktionshinder och kognition

Transkript:

Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview

World Health Organization 2004 All rights reserved. Based on the Composite International Diagnostic Interview 2001 World Health Organization. All rights reserved. Used with permission. Requests for permission to reproduce or translate whether for sale or for noncommercial distribution should be addressed to Professor Ronald Kessler, PhD, Department of Health Care Policy, Harvard Medical School, (fax: +011 617-432-3588; email: ronkadm@hcp.med.harvard.edu). Acknowledgements Translation of this document was performed on behalf of the World Health Organization Composite International Diagnostic Interview Advisory Committee by Alina Rodriguez, PhD, Department of Psychology, Uppsala University, Sweden.

Vuxen-ADHD Självrapportskala (ASRS-v1.1) Instruktioner till Symtom-checklistan Frågorna på baksidan är tänkta att stimulera en dialog mellan dig och dina patienter och att hjälpa till att bekräfta om de uppvisar ADHD-symtom. Beskrivning: Symtom-checklistan är ett instrument som består av de arton kriterierna enligt DSM-IV- TR. Sex av de arton frågorna har visat sig vara de som är mest prediktiva av ADHD-symtom. Dessa sex frågor utgör grunden för ASRS Screener v1.1 och utgör även del A av Symtom-checklistan. Del B av Symtom-checklistan innehåller de återstående tolv frågorna. Instruktioner: Symtom 1. Be patienten fylla i både del A och B av Symtom-checklistan genom att markera med ett kryss i den ruta som bäst motsvarar förekomsten av varje symtom. 2. Lägg ihop värdena för del A. Om fyra eller fler kryss är markerade i de mörkt skuggade rutorna inom del A uppvisar patienten symtom som i hög grad överensstämmer med ADHD hos vuxna och motiverar vidare utredning. 3. Symtomfrekvensen som markerats i del B ger ytterligare tecken och kan fungera som en vägvisning vad det gäller patientens symtom. Notera särskilt de kryss som hamnar inom det skuggade området. De frekvensbaserade svarsalternativen uppvisar större känslighet för vissa frågor. Inget totalvärde eller diagnostisk sannolikhet används för dessa tolv frågor. Det har visat sig att de sex frågorna under del A är de som är mest prediktiva för störningen och fungerar bäst som screening instrument. Funktionsnedsättning: 1. Gå igenom hela Symtom-checklistan med dina patienter och gör en bedömning av graden av funktionsnedsättning förknippad med symtomen. 2. Beakta arbeta/skola, den sociala omgivningen och familjeförhållanden. 3. Frekvensen av symtom står ofta i relation till symtomens allvar. Därför kan checklistan vara vägledande i bedömningen av funktionsnedsättningar. Om dina patienter har frekventa symtom kan det var idé att be dem förklara hur dessa problem har påverkat deras förmåga att sköta arbetet, hemmet eller komma överens med andra människor, såsom make/maka/sambo. Sjukdomshistoria: 1. Gör en bedömning av förekomsten av dessa symtom eller liknande symtom i barndomen. Vuxna med ADHD har inte nödvändigtvis fått diagnosen som barn. För att göra en bedömning av patientens historia, sök efter tecken på tidiga och ihållande problem med uppmärksamhet eller självkontroll. Vissa betydande symtom bör ha funnits i barndomen, men en fullständig sjukdomsbild är inte nödvändig.

Vuxen-ADHD Självrapportskala (ASRS-v1.1) - Symtom-checklista Patientens namn Dagens datum Besvara frågorna nedan genom att skatta dig själv med hjälp av skalan till höger. För varje fråga, sätt ett kryss i den ruta som bäst beskriver hur du har känt och betett dig de senaste 6 månaderna. Lämna gärna den ifyllda checklistan till din läkare vid dagens besök så att ni tillsammans kan gå igenom resultatet. Aldrig Sällan Ibland Ofta Mycket ofta 1. Hur ofta har du svårigheter med att avsluta de sista detaljerna i en uppgift/ett projekt när de mer krävande momenten har avklarats? 2. Hur ofta har du svårigheter med att få ordning på saker och ting när du ska utföra en uppgift som kräver organisation? 3. Hur ofta har du problem att komma ihåg avtalade möten, t ex läkarbesök, eller åtaganden? 4. Hur ofta händer det att du undviker eller skjuter på att sätta igång med en uppgift som kräver mycket tankemöda? 5. Hur ofta händer det att du sitter och plockar med något, eller skruvar på dig och rör händer eller fötter när du är tvungen att sitta en längre stund? 6. Hur ofta känner du dig överaktiv och tvungen att hålla igång, som om du gick på högvarv? 7. Hur ofta händer det att du gör slarvfel när du arbetar med en tråkig eller svår uppgift? 8. Hur ofta händer det att du har svårt att hålla kvar uppmärksamheten när du utför tråkigt eller monotont arbete? 9. Hur ofta händer det att du har svårt att koncentrera dig på vad folk säger, även när de pratar direkt till dig? 10. Hur ofta händer det att du förlägger eller har svårt att hitta saker hemma eller på arbetet? 11. Hur ofta händer det att du distraheras av händelser eller ljud i din omgivning? Del A 12. Hur ofta händer det att du lämnar din plats under möten eller i andra situationer där du förväntas sitta kvar? 13. Hur ofta händer det att du känner dig rastlös eller har svårt att vara stilla? 14. Hur ofta händer det att du har svårt att gå ner i varv och koppla av när du har en stund över? 15. Hur ofta händer det att du kommer på dig med att prata för mycket i sociala sammanhang? 16. Hur ofta händer det att du avslutar meningar åt dem du talar med, innan de själva hinner avsluta dem? 17. Hur ofta händer det att du har svårt att vänta på din tur i situationer då det krävs? 18. Hur ofta händer det att du avbryter/stör andra när de är upptagna? Del B