Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd
Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när man är arg. Man måste lugna ner sig innan. Annars kan man säga sådant man inte menar. Det säger en av tjejerna i BUP Karlstads expertgrupp som består av fem ungdomar med ADHD problematik i åldrarna 13-17 år. Under våren har tre tjejer och två killar jobbat tillsammans med två vuxna för att förbättra BUP:s stöd till barn, unga och deras familjer. En viktig fråga de jobbat med är: Vad behöver föräldrar lära sig för att ge bra stöd till sitt barn? Svar på den frågan och en del annat finns i den här rapporten. Bland annat kommer ungdomarnas åsikter och kunskaper att användas i den föräldrautbildning som BUP (Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen) i Karlstad erbjuder föräldrar till barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Nu vet man själv varför det blir som det blir. Men andra behöver också veta Ungdomarna vet själva mycket om sin diagnos. Efter att ha fått diagnosen och fått bra information om vad den innebär blev det stor skillnad i livet. En av ungdomarna berättar: - Nu vet vi varför det blir som det blir. Jag har hunnit mogna. Nu hinner jag tänka innan jag gör en grej och hinner välja att inte göra fel sak eller säga fel sak. Men det är störande att andra vet för lite. Det gäller till exempel i skolan men även i - den egna familjen. Experterna har belyst flera viktiga frågor som föräldrar behöver tänka på. Man MÅSTE hålla det man lovar Föräldrar kan ibland blanda ihop saker och det hör ihop med att det är viktigt att hålla det man lovar. En kommentar: - Till exempel om någon lovat göra en sak så måste den personen hålla det. För vi med ADHD har inte samma förståelse för att planer kan ändras. Vi blir mer besvikna och det kan förstöra hela dagen för oss..
En annan expert håller med och berättar ett exempel: Om man har gett godislöfte och därför blivit lovad högre veckopeng så blir det väldigt orättvist om föräldern inte håller fast vid sitt löfte för att man har gjort fel i någon annan situation. Och ännu mer fel blir det när föräldern inte ens vill diskutera detta. Visa hur man kommer igång Experterna tycker att föräldrar borde ge stöd med läxor och gärna handfast visa hur man ska göra för att komma igång. Det räcker inte med att föräldern säger till att man ska göra sina uppgifter. Då blir inget gjort. Svårigheten är att komma igång och att göra färdigt. Man behöver mer vägledning av föräldern: - Inget blir gjort när man sitter själv. Jag behöver mer styrning, säger en av experterna. Att ge stöd handlar om att lyssna och om tid På en av träffarna diskuteras hur viktigt det är att föräldrar lyssnar och även ger sina barn tid att tänka efter. Det experterna trycker på är att om föräldrar lyssnar blir de också bättre på att stötta. Ger föräldrar tillräckligt med stöd? - Nej, det gör de inte. Men de kan nog lära sig vad vi behöver om de bara blir bättre på att lyssna på vad vi säger. De försöker ju förstå. Ge oss mer beröm! Ungdomarna upplever att många saker går snett och det är problem som man pratar mest om. Men man ville också få prata om det som går bra. Beröm är viktigt. - Vi behöver få höra när något är bra. Vi har stort bekräftelsebehov. Möten och samtal på BUP På frågan: Varför går ni till BUP? finns det olika erfarenheter och svar på: - Där kan man prata om allt - Hade inte jag fått komma hit så hade jag inte orkat leva - Jag känner mig trygg med att få gå på BUP - Tycker om att gå hit - Det är bra att personalen inte lägger sig i och håller med den ene eller den andra om man i familjen blir oense under samtalet Personalen på BUP ställer följdfrågor som gör att det kommer fram viktiga saker som man annars inte skulle komma upp och därför inte prata om.
Är det bra att komma själv till BUP? diskuterar experterna också. På den frågan finns det lite olika erfarenheter och synpunkter. En av tjejerna anser att ja, ibland är det bra men också viktigt att prata hela familjen tillsammans. För att som barn och ung bli mer lyssnad på skulle det kunna vara bra att barn och föräldrar träffar behandlare och personal var för sig först föreslår experterna: - Sen träffas vi tillsammans och då berättar personalen vad båda har sagt. Tror det blir lättare att lyssna ordentligt då utan att bli arg. Ja, svarar flera av experterna på gruppledarnas fråga om det hjälper att någon från BUP berättar vad barnen eller ungdomen sagt, till exempel om hon eller han upplevt diskussionens som orättvis. - Då kan man nog lättare få fram det man tycker utan att bli avbruten. Man kanske inte säger som det är när man ser att de (föräldrarna) reagerar. Olika perspektiv olika sätt att se på samma sak Barn och föräldrar upplever saker olika, berättar experterna. Om man sitter med olika bilder om vad som har hänt och inte berättar för varandra så ställer det till problem. Man får inte ihop till en gemensam bild. - Eftersom jag har ADHD så upplever jag saker annorlunda. Mamma tänker och känner inte samma sak för hon har inte de problem jag har. Experterna berättar hur de kan kännas efter samtalen på BUP när de och föräldrarna har haft olika åsikter och idéer. Man kan som ung själv känna sig lättad och lugn för att ha fått prata om saker man länge behövt säga. Däremot har de upplevt att föräldrar reagera argt för att något ämne kommit upp och tror att det beror på att föräldern känner sig uthängd. - Det är inte lätt att komma tillrätta med. Jag önskar det vore lättare att prata om saker. Mer saker som föräldrar och andra vuxna - behöver tänka på - Att vi som har ADHD inte ska behöva tänka på hur vi lägger fram saker. Det är de vuxnas ansvar. Vuxna ska förstå mer än barn och ungdomar, anser experterna. De vill också att föräldrar ska lära sig att allt som blir problematiskt inte beror på diagnosen som barnet har. Det kan också handla om hur föräldrarna tar tag i situationen som uppstår, föräldrarnas del i det hela. Det är bara personer som har diagnosen som får skämta om den, till exempel ADHD. Inte andra, då gör det ont. Man ska jobba för att ADHD inte ska vara ett skällsord.
Och till sist, mer hjälp i skolan behövs och för det behöver lärare till exempel mer kunskap. Hur ska ungdomsexperternas kunskaper användas? Ungdomarna hoppas på att deras erfarenheter och råd till föräldrar som finns i det här dokumentet kommer att vara till nytta. - Att våra och andra föräldrar ska förstå ännu mer hur de kan bli bättre på att lyssna på oss och hjälpa oss. Det finns flera sätt som den här rapporten kan användas på. Till exempel: Barn och ungdomar som kommer till BUP kan ha nytta av att läsa vad ungdomsexperterna diskuterat. När man kommer till BUP kan det vara viktigt att få se vad andra barn och unga i liknande situationer tänker och känner. I föräldrautbildningar. Pernilla och Tommy, de två gruppledarna, är också ledare i BUP:s utbildningar för föräldrar till barn som har fått diagnos till exempel ADHD. Dit kommer föräldrar för att lära sig hur de på bästa sätt ska kunna hjälpa sitt barn hantera vardagen som ibland kan vara väldigt kravfylld. Ungdomarna vill också delta i tillföräldrautbildningarna och själva beskriva sina erfarenheter och tankar - för andra barns föräldrar. - Jag tror att vi ska lägga in ett sådant tillfälle så att föräldrar får höra hur ungdomarna upplever sin situation i olika sammanhang, säger Tommy. Personalen på BUP som inte varit med i diskussionen kan i stället läsa rapporten om de viktiga budskap som experterna kommit fram till att föräldrar behöver veta. På så sätt kan personalen också sprida kunskapen och berätta för andra.
Till sist Att jobba i expertgruppen Ungdomarna: Här är några av ungdomarnas skäl till att vilja vara med i expertgruppen och diskutera vad föräldrar behöver lära sig: - För att kunna var med och påverka - Det vi gör nu kan hjälpa andra i samma situation i framtiden (något som flera av ungdomarna uttryckte) - Jag tycker det är kul och intressant att höra hur andra tycker och vad de varit med om Ungdomarna var tydliga med att personalen måste utveckla föräldrautbildningen och se till att föräldrar förstår hur det är för ungdomarna med tidsuppfattning och strategier. Samtliga i expertgruppen vill vara med om det blir en fortsättning på expertgruppsjobbet. En av experterna berättar att hon vid första träffen undrade vad de andra i gruppen hade för diagnos. Sen när alla berättade så blev det lättare. Vid träffarna har experterna och gruppledarna mest suttit och pratat. Hade ungdomarna även velat göra andra saker under träffarna? - Ja, lite mer lek, tävla eller måla hade varit roligt. Kanske måla av varandra? - Kan vi ta kort? Det skulle vara kul - Skriva positiva omdömen om varandra skulle vara kul Samtalsledarna - Det har varit ett spännande arbete och jag är jätteglad att jag fått förmånen att vara med, säger Pernilla. De kloka erfarenheterna som ungdomarna har delat med sig av har jag redan börjat dela med mig av i flera samtal och det har uppskattats. Man känner igen och förstår. Tanken att hjälpa andra med egna erfarenheter är på väg som ringar på vattnet, tror Pernilla, en av samtalsledarna.
Tommy, Pernillas kollega, har genom expertgruppen fått uppleva helt andra samtal med ungdomar än vad han annars är van vid på BUP. - Här pratar vi inte om det som inte fungerar, med tjafs om att komma upp på morgonen, läggtider med mera. Inget sådant här. Diskussionerna var istället positiva och kloka och ingen verkade orolig för att blottlägga sig. Härligt att ha fått vara delaktig tillsammans med ungdomarna som tydligt delar med sig och visar vilket stöd de behöver och vill ha. Ni som står i startgroparna för att förändra och utveckla er verksamhet för barn och unga Gör det tillsammans med barnen och ungdomarna. De vet hur det är och känns och vad de behöver!