Carola Ludvigsson Sjuksköterska & verksamhetsutvecklare palliativ vård Umeå kommun



Relevanta dokument
BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA

Smärtskattning är guld värd

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/86-ÄN-702 Sibylla Törnkvist - ay947 E-post:

- En intervjustudie med sjuksköterskor verksamma i kommunal hälso- och sjukvård

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

Minnesanteckningar från den Palliativa resan.

Svenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede. Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet

Vak vid palliativ vård i livets slutskede

Nähä, du! Du hade säkert satt bort dig, som vanligt, säger Markus. Inte alls, fräser Mariana. Du är bara en dålig förlorare!

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Dagverksamhet för äldre

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam

Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården?

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Molly brukade vara en så glad och sprallig tjej, men idag förändrades allt. Molly stirrade på lappen någon hade lagt i hennes skåp.

Likabehandling och trygghet 2015

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

Den Magiska Dörren Kapitel 1 Den låsta dörren

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.

Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Svåra närståendemöten i palliativ vård

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Kvalitetsarbetet på enheten innebär att enheten har en kvalitetsgrupp som månadsvis träffas för att gå igenom föregående månads samtliga händelser.

Behandling av BPSD utan läkemedel

Att ta avsked - handledning

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Rådgivningssamtalet. Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningssamtalet STRAMA Lena Runius

Palliativregistret - värdegrund

Kalles mamma får en psykos

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Gemensam verkstad en modell för samverkansmöten. Föreläsare: Zita Pados och Katarina Nordström

1. Låt mej bli riktigt bra

Unga och risktagande Region Skåne & Malmö stad. Malin Lindroth Fil. Dr Hälsa och samhälle Skolsköterska

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Anne Harju 1

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Intervjusvar Bilaga 2

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Ljuden Kap 1. -Vad var det där, sa Moa?

AYYN. Några dagar tidigare

Jag har ju sagt hur det ska vara

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

TRO som ett barn.. Av: Johannes Djerf

Kan man bli sjuk av ord?

Thomas i Elvsted Kap 3.

dom hem och hämtade en stor badbalja och stoppade mig i den. - vad ska vi kalla den? undrade ett barn. - Då sa ett anat barn kanske Padis. - Ja!

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Palliativregistrets värdegrund

Bo år slutar Fsk.Södra

Vägledningssamtal i ett arbetsmarknadspolitiskt projekt

En omväg till ditt hjärta

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet

Den magiska dörren. Kapitel 1 Hej. Jag vaknar av att mamma skriker: - Benny dags att gå upp!

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

TÖI ROLLSPEL B Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning

Sune slutar första klass

Thulegårdens BPSD arbete

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Metoder för förbättrad venprovtagning

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

Första operationen september 2010

Att leda förändring. Jostein Langstrand Daniel Lundqvist. Helixdagen 2015

Det finns ett monster i våran källare han tog fram sina vassa klor och...

Vad gör man när. En förändrad syn på restid Förändrad syn på restiden. Hur människor använder sin restid i regional kollektivtrafik

Diskussionsfrågor <3mig.nu. - Om Internet, trakasserier och livet IRL

Kvalitativ intervju en introduktion

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning


Den kidnappade hunden

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen

Samtal 2: Alex (Okodat) Målbeteende: Undvika ofrivilligt faderskap och sexuell smitta.

Intervjustudie. Barntraumateamet Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet

Patientsäkerhetsberättelse

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Hur Vet Du Att Jag Har ONT? LINNEA 8

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

BARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

God palliativ vård state of the art

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING

Ungefär hur många gånger har du haft någon form av kontakt med UM under de senaste 12 månaderna? Räkna även med telefonkontakt, brev, mail?

En förbättringsresa i Senior alert. Särskilt boende och korttidsboende Umeå Kommun

Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn?

En dag gick Party och Linn till en rolig lekplats. Där gungar Linn och Party jättehögt. Först flyger Linn upp till ett moln. Sen blir Party rädd och

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Smärtbedömning hos personer som har nedsatt förmåga att självrapportera

Transkript:

Carola Ludvigsson Sjuksköterska & verksamhetsutvecklare palliativ vård Umeå kommun

BAKGRUND Större projekt i Umeå kommun under 2012 Smärtskattning med validerat instrument lågt Syfte: att införa ett instrument/arbetssätt i kommunen för lättare identifiering av smärta Initialt påbörjade/valdes 5 större enheter i Umeå kommun för att testa Abbey Pain Scale (APS) rekommendationer från Svenska palliativregistret

Kontakt med Svenska palliativ registret, Monika Eriksson för rutiner kring APS Svenska palliativregistret bistod initialt med sammanfattande rapporter och statistik Visat intresse från Umeå Universitet underlag för en studie Fokusgruppsintervjuer med ca 4-8 i varje grupp. 1 fokusgrupp med sjuksköterskor och 3 fokusgrupper med undersköterskor/vårdbiträden ca 1 timmes intervjuer före och efter införandet av APS Vilka erfarenheter de hade kring smärtbedömning och vilka tecken tittade de på för att upptäcka smärta, vilka rutiner som fanns i kommunen, ev önskemål

Före införandet av APS -Nödvändigt med vissa förutsättningar för en systematisk smärtskattning -Viktigt att vara en trygg och lyhörd vårdare för smärtskattning -Det är komplext att skatta smärta Efter införandet av APS: -Förbättrad systematisk smärtskattning -Fortsatta hinder för en systematisk smärtskattning

Före införandet av APS: Nödvändigt med vissa förutsättningar för en systematisk smärtskattning -Att känna personen väl är viktigt Man känner dom ju som sagt var, oftast ganska bra. Jag menar har dom kända smärtor sen förut, då kan man ju härleda till det. Har hon varit full rörlig och inte haft några besvär [tidigare], jamen då är det ju nåt annat kanske -För att bedöma smärta krävs kunskap Ja, ibland skriver jag en lapp, tänk på det här och så att dom ska kunna komma ihåg.

Viktigt att vara en trygg och lyhörd vårdare för smärtskattning -Våga vara nära den döende för att se symtomförändring Och sen är det ju beroende på hur du själv som personal också upplever det här med döden. Jag menar en del tycker det är fruktansvärt jobbigt att gå in, fast man kanske har jobbat i 30 år och vill inte alls vara med Alltså en del törs ju inte gå in till dom, alltså för att dom [personal] påstår att det finns alltså som har som helt andra ritualer runt döendet och liksom dom blir alltså andar och det är grejer och liksom andra här saker, så dom vill inte gå in där. Och alltså det kan bli lite problem om man är få.

Det är komplext att skatta smärta -Osäkerhet kring symtombedömning skapar frustration och otillräcklighetskänsla - Jag tror att hon var tyst kanske 2 timmar, sen skrek hon igen. Men då fick hon ju vila i 2 timmar i alla fall. Jag vet inte var det var med henne men Jo, hade det varit min mamma, så hade jag ju då ringt och velat haft både lugnande och Morfin och allt, bara hon skulle få ha lugn och ro, slippa ligga och skrika

Efter införandet av APS: Förbättrad systematisk smärtskattning -Säkrare bedömning när smärtskattningsskala används Jag menar här så här ser det ut. Jag har gjort en skattning och jag hon skattades till 12, jag tror att vi kanske måste tänka på att göra nånting. Det blir mer konkret att man har nånting att visa direkt till sköterskan också.

Fortsatta hinder för systematisk smärtskattning -Bristande kommunikation försvårar symtombedömning och den optimala smärtlindringen -Nej, men det är som när man frågar, ja jag skulle vad tror du, ska vi sätta in lite Midazolam. -Har han varit orolig? Är han orolig [undrar läkaren, enligt sjuksköterskan] -Nej, men personen kan bli det (skrattar till). Och då är det så där, -Nej men det finns ingen indikation, då får du ringa sen om det [läkarens kommentar enligt sjuksköterskan] -Då kan jag känna, då blir man jävligt irriterad. Syrrorna som är här, dom är mer så ifrågasättande så kanske liksom kollar lite mer och tar sina egna beslut och inte lyssnar så mycket på oss och så där

Att skatta smärta är svårt och det behövs kontinuerligt både teoretisk och praktisk utbildning i ämnet. Som sjuksköterska har vi ansvaret att se till att de riktade insatserna följs upp och att de motiveras och diskuteras i hela teamet. Systematisk smärtskattning innebär en ökad medvetenhet kring symtom på smärta men fortsatta hinder för en optimal smärtlindring kvarstår

Carola Ludvigsson Sjuksköterska & verksamhetsutvecklare palliativ vård carola.ludvigsson@umea.se