Delårsrapport 2 Utbildningsnämnden
1 Sammanfattning Kundperspektivet: Utbildningsnämnden har flera stora utmaningar att hantera de kommande åren. Skolresultaten måste höjas avsevärt i samtliga skolor och projektet Ett lärande Väsby startades under hösten 2013. Satsningen kommer att pågå under i tre år utifrån den projektplan som fastställdes av kommunstyrelsen i mars 2014. Projektet ska rapportera direkt till kommunstyrelsen och leds av särskilt tillsatt kvalitetsstrateg. Såväl de kommunala som fristående grundskolorna ingår i den politiskt blocköverskridande satsningen. Delaktighet från vårdnadshavare och elever är viktigt. Utbildningsnämndens arbete med skolutveckling ska utgå från tre övergripande mål som följs upp genom definierade nyckeltal. Målen har tagits fram i samarbete med projektet Ett lärande Väsby. De övergripande målen är: 1. Alla elever ska vara godkända i alla ämnen 2. Alla förskolor/skolor ska ha en kultur som gynnar både pojkar och flickors lärande. 3. Alla elever ska ges förutsättningar för ett maximalt lärarande. I dagsläget är utbildning och skola föremål för många och genomgripande insatser på nationell nivå. En lång rad satsningar och lagförslag har presenterats av regeringen; däribland satsningar på mindre klasser i lågstadiet och fler utbildade lågstadielärare. Skolinspektionen har under våren genomfört tillsyn av utbildningsverksamheten i Upplands Väsby kommun. Efter tillsynen har beslut om förelägganden riktats till kommunen och ett stort fokus kommer att vara på att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet. Utbildningsnämnden ska stärka sitt arbete med att utifrån analyser av det som framkommer i genomförda uppföljningar besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder och dokumentera de beslutade åtgärderna. Samhälls-/miljöperspektivet: I samband med att den nya organisationen bildas så kommer en genomgång av avtal och överenskommelser att genomföras. I samband med detta anpassas utbildningskontorets arbete med miljö- och klimatfrågor till att fungera utifrån den nya organisationsstrukturen. Medarbetarperspektivet: Utbildningsavdelningen uppvisar ett gott resultat när det gäller Bemötandeindex (BMI) och hållbart medarbetarengagemang (HME). Nyckeltal har redovisats för utbildningsenheten. Efter den planerade organisationsförändringen, då det operativa ansvaret övergår till att ledas av utbildningschef, kommer resultaten att baseras på alla medarbetare inom utbildningsverksamheten i Upplands Väsby kommun. Detta kommer med största sannolikhet att påverka utfallet för till exempel sjukfrånvaro. Ekonomiperspektivet: Prognos för utbildningsnämnden är -2,5 mnkr. Av nämndens prognos beräknas de kommunala verksamheterna följa budget, dvs lämna nollresultat vid bokslutet. Delårsrapporten för kommunala verksamheter finns som en bilaga till Utbildningsnämndens delårsrapport. Dialog förs med individ- och familjeomsorgen, IFO, om statsbidrag för asylsökande elever. De kommunala enheterna prognostiserar budget i balans. 2 Ansvarsområde Ordförande: Kontorschef: Lars Valtersson Astrid Täfvander Utbildningsnämnden, Delårsrapport 2 2(30)
Nämnden fullgör vad som åligger styrelsen för det allmänna skolväsendet. Uppdraget innefattar finansiering, strategisk planering, möjliggörande av kundval, att ge konkurrensneutral information om verksamheterna samt uppföljning, utvärdering och tillsyn. vårdnadsbidrag pedagogisk omsorg skolbarnomsorg förskola barnomsorg på obekväm arbetstid, verksamhet på försök till sommaren förskoleklass grundskola grundsärskola gymnasium gymnasiesärskola aktivitetsansvar för ungdomar 16-19 år kommunal vuxenutbildning särskild utbildning för vuxna utbildning i svenska för invandrare 3 Uppföljning av målen 3.1 Kund - nöjd väsbybo 3.1.1 Kunden i fokus Utbildningsnämndens arbete med skolutveckling utgår fortsatt från tre övergripande kunskapsmål som följs upp genom definierade nyckeltal. Målen har tagits fram i samarbete med projektet Ett lärande Väsby. De övergripande målen är: Alla elever ska vara godkända i alla ämnen, återfinns under avsnitt 3.1.3.1 Alla elever ska ges förutsättningar för ett maximalt lärarande, återfinns under avsnitt 3.1.3.2 Alla förskolor/skolor ska ha en kultur som gynnar både pojkar och flickors lärande, återfinns under avsnitt 3.1.4. Verksamhetsplanen för utbildningsnämnden för 2016-2018 kommer att fokusera på dessa mål inom kundperspektivet och genom handlingsplaner och formulerade uppdrag inkludera arbetet med att åtgärda de brister som Skolinspektionen identifierat vid sin tillsyn under våren. Med Skolinspektionens rapporter som utgångspunkt har under sommaren ramar för ett förbättrat systematiskt kvalitetsarbete tagits fram. Delarna i det systematiska kvalitetsarbetet kommer att inkluderas och beslutas i utbildningsnämndens verksamhetsplan för 2016-2018. Arbetet med att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet har under delåret genomförts tillsammans med rektorer från de kommunala utförarna, nämndledamöter samt tjänstemän vid utbildningskontoret, bland annat vid en särskild utbildningsdag. 3.1.1.1 Andelen föräldrar/elever som kan rekommendera sitt barns skola ska vara hög Målet kan ej bedömas Målen nås inte för nyckeltalen som mäter andelen elever i årskurs 5 och 8 som kan rekommendera sin skola. Skillnaden mellan resultatnivåerna för elever i årskurs 5 och år 8 som kan rekommendera Utbildningsnämnden, Delårsrapport 2 3(30)
sin skola behöver ytterligare utredas. En trolig förklaring till det lägre resultatet för elever i årskurs 8 är den lägre upplevelsen av arbetsro och trygghet som återfinns i resultaten för Våga Visarapporten. Se kommentar nedan. et varierar mellan de olika förskolorna och skolorna. Analys- och förbättringsarbetet fortsätter i samarbete med skolprojektet Ett lärande Väsby. Delprojektet, Dialog för ett lärande Väsby, syftar till att involvera alla som bor och verkar i Upplands Väsby för att ge ett ökat förtroende för Väsbys förskolor och skolor. Inom projektet har elever, vårdnadshavare, pedagoger, skolledare, förtroendevalda, tjänstemän och andra engagerade samverkat och följande områden har prioriterats: Resurser, Organisation och styrning, Lärande och miljö för lärande, Kompetens, förmåga och ansvar, Stöd, Tillit och förtroende. Konkreta förslag har tagits fram och överlämnats till kommunstyrelsens ordförande. Förbättringsförslagen bereds och tas om hand av styrgruppen för Ett lärande Väsby. Den senaste Våga Visa-undersökning genomfördes under mars. Under hösten kommer observationer utifrån Våga Visa att genomföras på Vittra Väsby och Breddenskolan. en uppmärksammas vid kvalitetsdialoger och inkluderas i utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Därutöver publiceras delar av resultaten på Väsby Jämföraren. en redovisades för utbildningsnämnden vid ett ärende i maj. Kundundersökningen visar stor skillnad mellan vilka skolor som rekommenderas. Värt att notera är den stora skillnaden mellan kommunala och fristående skolor i årskurs 8. et ger en grund för det fortsatta arbetet med åtgärder inom planen för systematiskt kvalitetsarbetet samt i kvalitetsdialoger med utförarna. Se även kommentar nedan. Andel elever som kan rekommendera sin skola på komvux och sfi är hög; 86 procent på komvux och 82 procent på sfi. Nyckeltal Andel föräldrar som kan rekommendera sitt barns förskola, i procent Andel elever år 5 i grundskolan som kan rekommendera sin skola, i procent Andel elever år 8 i grundskolan som kan rekommendera sin skola, i procent 2014 Mål T2 Prognos Följs upp i 90 91 91 91 T1 75 78 72 72 ÅR 57 60 56 56 ÅR NMI förskola, procent 48 55 ÅR NMI grundskola, i procent 39 55 ÅR NMI gymnasium, i procent 45 55 T1 Bemötande telefon, i procent 80 100 T1 Tillgänglighet telefon, i procent 59 75 ÅR Tillgänglighet e-post, i procent 96 96 ÅR Handlingsplan styrning, kvalitetsarbete och jämförelser som kvalitetsdrivare Säkra resultatstyrning och kvalitetsarbete. Systematiska jämförelser och synliggörande av resultaten för kunder och medborgare. Utveckla jämförbara nyckeltal. Lyfta fram goda exempel, främja kvalitetsutveckling och kvalitetsutmärkelsen. Utveckling av kvalitetsarbetet med detta sker inom delprojekt resultatstyrning i Ett lärande Väsby. Huvudmannaskapet och styrning utifrån det systematiska kvalitetsarbetet har varit en prioriterad fråga för Utbildningsnämnden under. Utbildningsdag för nämndens medlemmar har genomförts i februari med uppföljning vid nämndsammanträdet i april. En workshop med utgångspunkt av genomförd tillsyn genomfördes i april tillsammans med Skolinspektionen, tjänstemän och politiker. Arbetet fortsätter med arbetsdag för utbildnings- Utbildningsnämnden, Delårsrapport 2 4(30)
Handlingsplan nämnden den 1 september. En uppdaterad modell för systematiskt kvalitetsarbete används som underlag för utvecklingsarbete tillsammans med utbildningskontoret och de fackliga representanterna. En ny plan för systematiskt kvalitetsarbete beslutas av utbildningsnämnden under hösten. Arbetet Välfärdstjänster av bra kvalitet. Genomföra kvalitetsdialoger med samtliga utförare. Vår årliga kundundersökning inom Våga Visa-samarbetet visar hur stor andel av föräldrar och elever som rekommenderar sin skola/verksamhet och är ett mått på kundnöjdhet och kvalitet i verksamheterna. en analyseras och diskuteras i kvalitetsdialoger med respektive utförare. en publiceras i Väsby Jämföraren på kommunens hemsida. Skillnader i resultat för rekommendation av för- eller grundskola. Rekommendation av förskola: et för de olika enheterna låg mellan 79-100%; kommungenomsnittet var 93% (2014: 64-100%; 93%). Rekommendation av skola, åk 5: Skillanden mellan skolornas resultat låg mellan 46-100%; kommungenomsnittet var 79% (2014: 38-92%; 79%). Rekommendation av skola, åk 8: Skillanden mellan skolornas resultat låg mellan 17-83% (2014:). De fristående skolornas resultat låg mellan 63-83 procent medan de kommunala skolornas resultat låg mellan 17-44 procent; kommungenomsnittet var 70% (2014: 22-77%; 68%). I undersökningen för elever i åk 8 ingår inte Smedby och Sverigefinska hade för få elever för att resultatet skulle redovisas enskilt. 3.1.2 Valfrihet och mångfald Under delåret har en skola, Smedby skola, avvecklats och de cirka 200 elever som berörts har erbjudits plats på andra kommunala skolor till hösten. Eleverna i förskoleklass till årskurs sju erbjöds plats i Väsby skola och eleverna i årskurs åtta och nio erbjöds plats i Grimstaskolan. I enlighet med det fria skolvalet hade även eleverna möjlighet att söka till annan skola. Vid skolstarten i augusti kan det konstateras att merparten av eleverna har vald att tacka ja till den skola där de erbjöds plats. Förändringar kring grundsärskolan vid Smedby skola är ännu inte genomförda. En arbetsgrupp kommer att under hösten ta fram förslag för det fortsatta arbetet. Sedan juli 2014 har Måbra förskolor AB, Råbäcken, bedrivit försöksverksamhet med barnomsorg på obekväm arbetstid. Utbildningsnämnden beslutade vid junisammanträdet att förlänga försöksverksamheten till december, med avsikt att den efter utvärdering eventuellt permanentas. Denna barnomsorg vänder sig till vårdnadshavare med barn som har behov av barnomsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds för barn. För barnomsorg på obekväm arbetstid kan ansökan göras tidigast när barnet är ett år gammalt och det är maxtaxa som gäller. 3.1.2.1 Mångfalden av utförare inom de verksamheter som kommunen finansierar ska säkerställas samt att relevant information om utförarna når kunderna. Målet kan ej bedömas Under 2014 och har ingen mätning gjorts av hur stor andel föräldrar som upplever att man har haft tillräcklig information för att kunna göra ett aktivt val till förskola. Utvärdering av skolvalet/förskoleklass inför läsåret /2016 genomfördes genom en utvärderingsblankett till vårdnadshavarna som skickades tillsammans med det utskick som innehåller platserbjudandet. et meddelades skolorna via utskick. Utbildningsnämnden, Delårsrapport 2 5(30)
Andel kunder som gjort ett aktivt val till förskoleklass har ökat och överstiger målet. Andel kunder om fått sitt förstahandsval till förskoleklass ligger kvar på samma höga nivå som tidgare år: Gällande val till årskurs 6 var det något fler elever som inte kunde erbjudas sitt förstahandsval. Den skolmässa som genomfördes i Väsby centrum, när det var dags för skolvalen, var välbesökt och kunder får hjälp både med att välja verksamhet utifrån att de olika skolorna finns på plats och att praktiskt genomföra valet med hjälp från utbildningskontorets och utbildningsnämndens representanter. Några skolor har ett stort söktryck och har haft svårt att ta emot alla sökande elever. I de flesta fall har det funnits, för såväl vårdnadshavare som elev, fullgoda alternativ. Nyckeltal Andel föräldrar som upplever att man haft tillgång till information för att kunna göra val av förskola, i procent Andel föräldrar som upplever att man haft tillgång till information för att kunna göra val till förskoleklass, i procent Andel kunder som gör ett aktivt val, skola, i procent Andel kunder som får sitt förstahandsval, i procent 2014 Mål T2 Prognos Följs upp i 78 ÅR 78 91 91 ÅR 91 91 ÅR 94 94 ÅR Under har inte andelen föräldrar som upplever att man haft tillgång till information för att kunna göra val av förskola efterfrågats. Enkätundersökning kring upplevelsen av information har endast genomförts i anslutning till skolvalet. Handlingsplan Säkerställa leverans av fakta till Väsby jämföraren Processen för leverans av korrekta fakta till publiceringen på Väsby jämföraren ska säkerställas. Arbete pågår med att tillsammans med kommunledningskontoret för att kvalitetssäkra indata till Väsby jämföraren. Stöd till medborgare i valprocesser Att på olika sätt informera om rätten att välja utförare och hur man får stöd och hjälp i valprocessen. Skolmässan för vårdnadshavare och elever genomfördes under januari i samband med skolvalsperiodens början. Samtliga utförare fanns representerade och utbildningsenheten fanns på plats för svara på frågor. 3.1.3 Kunskap och lärande 3.1.3.1 Alla elever ska vara godkända i alla ämnen Målet kan ej bedömas Skolverkets officiella statistik över betygsresultaten beräknas vid inlämnande av denna delårsrapport ännu inte publicerade. en beräknas dock komma vid månadsskiftet september/oktober. En manuell insamling har dock genomförts och en prognos utifrån dessa siffror pekar på ett något förbättrat resultat av det genomsnittliga meritvärdet för årkurs 9 jämfört med 2014. I diagrammet nedan visas resultaten jämförda med de officiella värdena från föregående läsår. Meritvärdet har ökat något på de flesta skolor. Utbildningsnämnden, Delårsrapport 2 6(30)
Skolinspektionen har under våren genomfört tillsyn av utbildningsverksamheten i Upplands Väsby kommun. Efter tillsynen har beslut om förelägganden riktats till kommunen och ett stort fokus kommer att vara på att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet. Utbildningsnämnden ska stärka sitt arbete med att utifrån analyser av det som framkommer i genomförda uppföljningar besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder och dokumentera de beslutade åtgärderna. Handlingsplaner och åtgärder presenteras löpande i utbildningsnämnden. Redovisning av hur bristerna har åtgärdats ska vara Skolinspektionen tillhanda under september-oktober. Utvecklingsarbetet inom skolprojektet, Ett lärande Väsby, för att höja betygsresultaten fortsätter. Projektet syftar till att stimulera och stödja en positiv skolutveckling och har som mål att alla elever i Väsbys skolor når godkänt i alla ämnen och att lusten att lära finns från förskola till gymnasium. Målen ska uppnås genom allas delaktighet och bred samverkan. Inom Väsby Välfärd har arbetet med skolstrategin, Alla i mål, fortsatt. I första hand sker en satsning på kollegialt lärande. Utbildningsinsatser har genomförts med både politiker och tjänstemän vid utbildningsenheten. Syftet har varit att utveckla och förstärka arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet och rollen som huvudman för den kommunala regin. Arbetet har i första hand utgått från resulatet av skolinspektionens tillsyn av utbildningsverksamheter i Upplands Väsby kommun. Handingsplaner och updrag utifrån tillsynen kommer att inkluderas i utbildningsnämndens verksamhetsplan 2016-2018. Nyckeltal Andel godkända på nationella prov skolår 3 svenska, i procent Andel godkända på nationella prov skolår 3 matematik, i procent Andel godkända på nationella prov skolår 6 svenska, i procent Andel godkända på nationella prov skolår 6 matematik, i procent 2014 Mål T2 Prognos Följs upp i 95 96 ÅR 92 94 ÅR 95 96 ÅR 89 94 ÅR Utbildningsnämnden, Delårsrapport 2 7(30)
Nyckeltal Andel godkända på nationella prov skolår 6 engelska, i procent. 2014 Mål T2 Prognos Följs upp i 94 94 ÅR Meritvärde år 9 207 215 ÅR Andel elever i skolår 9 behöriga till yrkesprogram gymnasiet, i procent Andel elever i skolår 9 behöriga till högskoleförberedande program (estetiska programmet) på gymnasiet, i procent Andel gymnasieelever som fullgör sina studier inom 4 år, i procent (hemkommun) Andelen vuxenstuderande som slutför kurs med godkänt Andel sfi-elever som når betyg inom planerad tidsram, i procent Andel elever som fullföljer gymnasiet inom fyra år, skolor belägna i kommunen, i procent 82 87 ÅR 81 83 ÅR 74 76 ÅR 80 95 ÅR 61 72 ÅR 48 55 ÅR Handlingsplan Grundläggande kunskaper och färdigheter i att läsa, skriva och räkna efter skolår 3 en på de nationella proven i matematik och svenska i årskurs 3 följs upp varje år. Dialog sker med utförare utifrån resultaten. Åtgärder för att nå högre resultat, t. ex. särskilda handlingsplaner på skolnivå, kan efterfrågas. en pubiceras på Väsby Jämföraren. En särskild läs- och skrivpeng per elev utöver skolpengen utdelas årligen av nämnden för läsåren 1-3. från nationella prov rapporterades av Skolverket under slutet av 2014. För årskurs 3 visar resultaten på bättre värden än såväl länet som riket. kommer även löpande att samlas in i samarbete med delprojekt uppföljning i Ett lärande Väsby. Systematisk uppföljning av enheternas arbetssätt Fokus i skolan ska vara på studieresultat och att undervisningen anpassas utifrån varje elevs förutsättningar med tydliga mål och kunskapskrav. Tidig upptäckt av och insatser för elever i behov av extra stöd utifrån ett inkluderande arbetssätt. Särskilt prioriterat är kunskaper i att läsa, räkna och skriva samt att tidigt följa upp dessa. Aktuell skolforskning av vad som ger goda resultat i skolan ska följas på ett strukturerat sätt och vara vägledande för fortsatt utvecklingsarbete. Vi följer upp hur utförarna klarar detta uppdrag. Sedan 1 januari har en tjänst som kvalitetsledare på utbildningsenheten innrättats. Enligt uppdragsbeskrivningen ingår det att vara en strategisk funktion som kan systematisera och strukturera skolförbättringsarbetet långsiktigt. I uppdraget ingår att arbeta nära varje utförare för att säkerställa att den operativa verksamheten inom kommunen får stöd i ett strategiskt och systematiskt kvalitetsarbete där lärdomar från processer tas om hand och sätts i relation till elevernas resultat. Arbetet utgår under från Skolinspektionens tillsyn Säkerställ effektiv resursanvändning, Skolornas resurser ska i högre grad användas till elevernas lärande och i mindre grad till exempelvis outnyttjade lokaler. Genom ersättningsmodellerna i högre grad styra mot kvalitet till kund. Inom skolprojektet, Ett lärande Väsby, finns ett delprojekt som arbetar med att göra en översyn kring de ersättningsmodeller som idag finns och ta ett underlag för att eventuellt revidera modellerna. Nulägesanalys är genomfört och workshops utifrån en ny modell är genomförda med utförare och tjänstemän. Gemensam brukarundersökning vuxenutbildning Vuxenutbildningen genomför gemensam brukarundersökning tillsammans med merparten av Stockholmskommuner- Utbildningsnämnden, Delårsrapport 2 8(30)
Handlingsplan na på grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning. Undersökningen visar hur många elever som är nöjda med kvalitén på den utbildning de erbjuds och om de kan rekommendera sin utbildning. et av brukarundersökningen analyseras och används i arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. Gemensam brukarundersökning SFI Vuxenutbildningen genomför gemensam brukarundersökning tillsammans med 7 kommuner i utbildning i svenska för invandrare (SFI). Undersökningen ska visa hur många elever som är nöjda med kvalitén på den utbildning de erbjuds och om de kan rekommendera sin utbildning. et av brukarundersökningen kommer att analyseras och användas i arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. Dialogmöte angående att fler elever på vuxenutbildning ska kunna rekommendera sin skola Vuxenutbildningen anordnar dialogmöten med anordnarna av grundläggande- och gymnasiekurser där beställare och anordnare aktivt arbetar med att öka andelen elever inom vuxenutbildning som kan rekommendera sin skola. 3.1.3.2 Alla elever ska ges förutsättningar för ett maximalt lärande Målet kan ej bedömas Vi såg i de senaste resultaten som redovisades i samband med delårsrapport 1 en positiv utveckling av nyckeltalen inom målet. Frågorna är en viktig signal inför en analys kring förväntningarna på elevernas kunskaper och förmåga. Denna faktor är något som bland annat OECD i sin rapport kring den svenska skolan har lyft fram som en mycket viktig faktor för elevernas resultat. En fortsättning av analys och eventuellt utvecklingsarbete planeras och följs upp inom utbildningsnämndens plan för systematiskt kvalitetesarbete samt delprojektet barn och elever i behov av stöd inom Ett lärande Väsby. Arbetet med att åtgärda de brister som Skolinspektionen har uppmärksammat i sin tillsyn kommer att ha en direkt påverkan på arbetet kring dessa nyckeltal. Bland annat kommer åtgärdsplaner kring arbetet med analyser på skolövergripande och huvudmannanivå som visar vilka utvecklingsbehov som finns att redovisas. Analyser ska grundas på en sammanställning av resultaten för skolenheten och underlag som visar hur förutsättningarna för och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen. Ett behov av att förstärka detta arbete har identifierats. Det samma gäller arbetet med elevhälsa och elever i behov av stöd. Skolinspektionens förelägganden riktar sig till Upplands Väsby kommun som huvudman för den kommunala regin. Fristående huvudmän och skolor kommer att tillsynas löpande under. en av dessa tillsyner kommer att delges utbildningsnämnden för att kunna inkluderas i det systematiska kvalitetesarbetet som helhet. Antalet asylsökande ligger fortsatt kvar på en hög nivå. En bidragande orsak är att ett nytt asylboende har öppnat i kommunen. Under vårterminen kom 51 nyanlända elever till Upplands Väsbys skolor, de flesta via mottagningsenheten på Väsby skola men en del har tagit kontakt direkt med skolor. I och med nedläggningen av Smedby skola kan inte Väsby skola ta emot fler nyanlända elever samtidigt som det är fullt på flera andra skolor. Utbildningskontoret tittar just nu på olika lösningar. Den stora utmaningen är svårigheterna att rekrytera personal hos så väl kommunala som fristående verksamheter. De omfattande resurser som krävs kopplat till mottagandet av nyanlända elever riskerar även att påverka undervisningens kvalitet för övriga elever en farhåga som stöds av forskning. Utbildningskontoret arbetar med att lösa frågan långsiktigt vilket inbegriper Ett lärande Väsby. kring resultaten i kundundersökningen inom Våga visa: resultatintervall mellan skolor. Skillnaden mellan skolornas resultat är stor, där vissa skolor har ett relativt högt resultat. Det ger ett underlag för vidare arbete med dessa frågor att säkerställa att alla elever ges förutsättningar för maximalt lärande. Möjlighet att få svårare uppgifter, årskurs 5: skillnaden mellan skolornas resultat låg mellan 33-93 procent; kommungenomsnittet var 81 procent (2014: 38-88 procent; 81 procent). Utbildningsnämnden, Delårsrapport 2 9(30)
Möjlighet att få svårare uppgifter, årskurs 8: skillnaden mellan skolornas resultat låg mellan 66-85 procent; kommungenomsnittet var 78 procent (2014: 53-85 procent; 78 procent). Lärarna ger tillräcklig hjälp, årskurs 5: skillnaden mellan skolornas resultat låg mellan 69-98 procent; kommungenomsnittet var 93 procent (2014: 54-100 procent; 93 procent). Lärarna ger tillräcklig hjälp, årskurs 8: skillnaden mellan skolornas resultat låg mellan 62-100 procent; kommungenomsnittet var 85 procent (2014: 53-95 procent; 85 procent). I undersökningen för elever i årskurs 8 ingår inte Smedby och Sverigefinska som hade för få elever för att resultatet skulle redovisas enskilt. Nyckeltal 2014 Mål T2 Prognos Följs upp i Jag kan få svårare uppgifter om jag vill, elever i åk 5 Jag kan få svårare uppgifter om jag vill, elever i åk 8 Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det, åk 5. Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det, åk 8. 73 75 80 80 ÅR 71 77 72 72 ÅR 90 91 92 92 ÅR 80 82 77 77 ÅR Genomsnittlig betygspoäng, år 6 13 13,2 ÅR Andel anställd personal med förskollärarutbildning på förskolor Övergång till högskoleutbildning inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning, i procent 40 41 ÅR 46 48 ÅR Handlingsplan Behöriga till gymnasieskolan Skolresultaten i årskurs 9 följs och analyseras varje år och kompletterande information och analyser kan begäras in från utförarna. I vissa fall kan särskilda åtgärdsplaner för att nå högre resultat begäras in. Skolresultaten kommuniceras med utförare och kunder via Väsby Jämföraren. en på skolnivå jämförs över tid för att se skolans utveckling. Skolorna kan använda resultaten som utgångspunkt för att förbättra sin verksamhet. en analyseras enligt plan samt inom skolprojektet, Ett lärande Väsby, delprojekt resultatuppföljning. Uppföljning av terminsresultaten (höstterminen 2014) har bearbetats inom delprojektet, insamling. Insamlingen av reslutat har skett manuellt och då rapporterna har varit ofullständiga så har inga analyser av resultaten kunnat genomföras. Sommarskola På sommarskolan får elever i främst läsår 8 och 9 en möjlighet att läsa upp sina betyg i svenska, engelska och matematik för att kunna få behörighet till nationella program på gymnasieskolan. Antal deltagande och resultatet av sommarskolan redovisas årligen till nämnden. Sommarskolan riktades till elever i årskurs 9 och till nyanlända elever i årskurs 6-9. Totalt gick 34 elever sommarskolan - varav 16 nyanlända vilka inte läste för att höja sina betyg utan endast för att stärka sin svenska. Av de 18 elever som gick sommarskolan för att höja sina betyg lyckades 7 få gymnasiebehörighet och sammanlagt fick tio elever godkänt i minst ett ämne. Eleverna kunde läsa engelska, matematik eller svenska/svenska som andra språk (SvA). Utbildningskontoret utreder hur sommarskola och skola på andra lov (lovskola) ska organiseras strategiskt. Uppföljning av ogiltig frånvaro i grundskolan Den ogiltiga frånvaron följs systematiskt upp under året. Rapportering till nämnd sker två gånger per år. Närvaro i skolan är en grundläggande förutsättning för att kunna nå goda kunskapsresultat. Hög ogiltig frånvaro på någon skola kan föranleda krav på särskilda insatser. Utbildningsnämnden, Delårsrapport 2 10(30)
Handlingsplan Frånvarostatistiken för höstterminen 2014 har analyserats och det pågår just nu en översyn av arbetet med hemmasittare i kommunen, där man gör en översyn av elevhälsan i kommunen, samt undersöker hur samarbetet mellan Social- och äldre nämnden och Utbildningsnämnden kan utvecklas. Man kommer även att fortsätta utveckla arbetet för att minska den ogiltiga frånvaron i kommunen, genom regelbundna möten med kommunala och fristående skolor i kommunen. Frånvarostatistiken för vårterminen samlas just nu in och kommer att presenteras för utbildningsnämnden i december. 3.1.4 Social hållbarhet, trygghet och hälsa 3.1.4.1 Alla förskolor-/skolor ska ha en kultur som gynnar både flickor och pojkars lärande. Målet kan ej bedömas Inom målområdet ses positiva resultat gällande personaltäthet i grundskola och förskola samt barngruppernas storlek på förskolan. Då siffrorna rapporterades från Skolverket i slutet av april så krävs det fortsatt analys och utredning innan slutsatser kring i vilken utsträckning resultatet kan kopplas till den resursförstärkning av barnomsorgspengen som har genomförts. Effekterna av det förändrade regelverket kring rätten till barnomsorg kan ännu inte följas upp. Dock kan en ökning av kostnader samt en försämring av nyckeltalens måluppfyllnad förväntas. Hur stor förändring som kan förväntas är i dagsläget oklart. Inom barnomsorgen kan vistelsetiden för upp mot 400 barn påverkas av beslutet. En förändring av regelverket där fler elever har möjlighet att använda barnomsorg påverkar arbetet med att höja kompetensnivån och öka personaltätheten. Den negativa tendens som kan ses kring andelen elever utan ogiltig frånvaro har redovisats för utbildningsnämnden på enhets- och årskursnivå. Det fortsatta arbetet med åtgärder följs upp inom planen för systematiskt kvalitetsarbetet samt i kvalitetsdialoger med utförarna. Kundundersökningen inom Våga Visa visar på stora skillnader i arbetsro för olika skolor och det övergripande resultatet är lågt. Även resultatet för trygghet varierar, om än inte lika mycket mellan skolorna. Även den upplevda skillnaden i huruvida lärare behandlar flickor och pojkar lika varierar mellan skolorna, särskilt i årskurs 8 där det även råder en ganska stor skillnad i resultat mellan könen. et ger en grund för det fortsatta arbetet med åtgärder inom planen för systematiskt kvalitetsarbetet samt i kvalitetsdialoger med utförarna. Se även kommentar nedan. Nyckeltal Andelen elever år 5 som upplever trygghet i skolan, i procent Andelen elever år 8 som upplever trygghet i skolan, i procent Andelen elever i år 5 grundskolan som anser att det är arbetsro i skolan, i procent Andel elever i år 8 grundskolan som anser att det är arbetsro i skolan, i procent Andelen vårdnadshavare som upplever trygghet för sitt barn i förskolan, i procent Antal barn per personal på förskolor i kommunen 2014 Mål T2 Prognos Följs upp i 89 90 87 87 T1 84 86 85 85 T1 62 65 62 62 T2 49 60 45 45 T2 95 96 96 96 ÅR 5,9 5,6 5,7 5,7 ÅR Andelen elever i grundskolan utan ogiltig 93 98 77 77 ÅR Utbildningsnämnden, Delårsrapport 2 11(30)
Nyckeltal 2014 Mål T2 Prognos Följs upp i frånvaro, i procent Flickor och pojkar behandlas lika av lärarna, år 5. Flickor och pojkar behandlas lika av lärarna, åk 8. Skillnad i meritvärde mellan flickor och pojkar, åk 9 Andel elever som har använt narkotika, skolår 9, Stockholmsenkäten, i procent Barngruppernas storlek i förskolan, antal barn per avdelning Personaltäthet grundskola, antal elever per lärare 80 85 80 80 ÅR 52 60 53 53 ÅR 12 11 ÅR 12 0 ÅR 21 19 18,8 18,8 ÅR 15,5 15 14,6 14,6 ÅR Handlingsplan God lärmiljö Årlig kundundersökning görs inom Våga Visa-samarbetet. Vi följer upp pedagogtätheten samt andelen pedagoger med behörighetsbevis. en publiceras i Väsby Jämföraren på kommunens hemsida och kommuniceras med såväl utförare som kunder. en för 2014 har publicerats. Pedagogtätheten har ökat generellt. et följs upp i dialog med utförarna i samband med tillsyn. Förbättrad kommunikation av Våga Visa resultat En viktig del i arbetet med att förbättra skolresultaten och resultaten av Våga Visa-undersökningen är att publicera och kommunicera resultaten till allmänhet, intressenter och utförare. En annan del som behöver utvecklas är att integrera resultaten i det systematiska kvalitetsarbetet på alla nivåer. en ska ingå i den bild av vilka frågor olika skolor ska prioritera som ett dialogunderlag. av resultaten för kundundersökningen inom Våga visa. Arbetsro årskurs 5: Skillnaderna mellan skolorna låg mellan 27-82 procent; kommungenomsnittet var 62 procent (2014: 13-88 procent; 67 procent). Arbetsro årskurs: 8 Skillnaderna mellan skolorna låg mellan 28-56 procent. Två skolors resultat var över 50 procent. Kommungenomsnittet var 59 procent (2014: 17-53 procent; 61procent). Trygghet, förskola: Skillnaderna mellan förskolorna var mellan 89-100 procent. Kommungenomsnittet var 96 procent (2014: 88-100 procent; 96) 61 procent). Trygghet årskurs 5: et för de olika skolorna låg mellan 75-100 procent. Kommungenomsnittet var 90 procent. (2014: 71-100 procent; 90 procent). Trygghet årskurs 8: Skillnaderna mellan skolorna låg mellan 66-96 procent. Kommungenomsnittet låg var 87 procent. (2014: 72-96 procent; 87 procent). Pojkar och flickor behandlas lika av lärare, årskurs 5: et för flickor var 82 procent mot pojkars 78 procent (2014: 84 procent resp. 77 procent). Skillnaden mellan skolor låg mellan 58-88 procent (2014: 57-100 procent). Pojkar och flickor behandlas lika av lärare, årskurs 8: et för flickor var 60 procent mot pojkars 46 procent (2014: 57procent resp. 48 procent). Skillnaden mellan skolor låg mellan 28-75 procent (2014: 32-67 procent). Årskurs 8 besvarade inte enkäten och Sverigefinska skolan hade för få elever i årskurs 8 för att resultatet skulle presenteras separat. Upprätta en plan för jämställdhetsstrategins genomförande inom utbildningsnämndens verksamhetsområde. Under året tas en plan fram för arbetet med att implementera jämställdhetsstrategin. Utbildningsnämnden, Delårsrapport 2 12(30)
Handlingsplan En utveckling av en strategi för arbetet tas fram och inkluderas i utbildningsnämndens verksamhetsplan. Arbeta med ANDT- strategin. Tillsmammans med preventionssamordnare planera för aktiviteter för samtliga skolor. Inledande möten kring samverkan mellan kommunens olika delar har genomförts med representanter från utbildningskontoret. Under hösten sker en genomlysning av hur det förebyggande arbetet riktat mot unga flickors psykiska ohälsa kan stärkas. På utbildningsenheten kommer man att kartlägga vad skolor i kommunen gör när det gäller insatser för unga flickors psykiska hälsa. 3.2 Samhälle och miljö - hållbart Väsby 3.2.1 Hållbar tillväxt 3.2.1.1 Ansvar för förskole- och skolmarknadens struktur. Övergripande planering av lokalisering, storlek etc Målet kan ej bedömas Utbildningsnämnden ansvarar för vårdnadsbidrag, förskola, pedagogisk omsorg, grundskola, grundsärskola, fritidshem, fritidsklubb, gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt SFI. Utbildningskontoret är i tjänstemannaorganisationen det kontor som arbetar med dessa frågor. Verksamheter under utbildningsnämndens ansvarsområde utförs av såväl fristående som kommunala utförare. Ett av nämndens verksamhetsmål är säkerställandet av en mångfald av utförare. Den kommunala regin avseende barn och utbildning drevs tidigare med Väsby Välfärd som huvudman. Under lades Väsby Välfärd ned som organisation och dåvarande kundvalskontorets utbildningsavdelning tog över huvudmannaskapet för alla förskolor och skolor i kommunal regi. Det nya namnet är utbildningskontoret. Den nya organisationen innebär bland annat att kommunala förskolechefer och rektorer blir underställda utbildningskontorets chef. Marknaden inom de olika skolverksamheterna går mot en ökad rörlighet och regionalisering. I de yngre åldrarna behövs servicen ofta nära hemmet och förskolor planeras ofta utifrån i vilka kommundelar barnen bor, men ju äldre barnen blir desto längre från hemmet sträcker sig marknaden. Ungdomar skrivna i kommunen går på gymnasieskolor över hela riket. Inom vuxenutbildningen är andelen elever i fristående regi 100 procent. Särskild undervisning för vuxna bedrivs helt i kommunal regi. Nyckeltal 2014 Mål T2 Prognos Följs upp i Platstillgång i förhållande till efterfrågan, grundskola Platstillgång i förhållande till efterfrågan, förskola 100% 100% 100% ÅR 100% 100% 100% ÅR Handlingsplan Arbeta med strategisk lokalförsörjningsplan Årlig uppdatering/revidering av strategisk lokalförsörjningsplan. Utbildningsnämnden, Delårsrapport 2 13(30)
Handlingsplan Utbildningenheten är representerade i arbetsgrupp kring framtida lokalförsörjning. En ny strategisk lokalförsörjningsplan presenteras för utbildningsnämnden i september. Den ska sedan tas av kommunstyrelsen. Säkerställa etablering av förskolor i takt med den ökade efterfrågan som tillväxten medför Inom de närmaste åren ser vi att det behövs fler förskoleplatser för att kunna täcka upp behovet. Faktorer som kan få en direkt påverkan är eventulla förändringar av vårdnadsbidraget samt satsningar på minskade barngrupper. I dagsläget kan kommunen fortfarande erbjuda en plats på någon av kommunens förskolor till samtliga barn inom fyra månader. 3.2.2 Näringsliv och arbete 3.2.2.1 God samverkan med näringslivet Målet kan ej bedömas Nyckeltal 2014 Mål T2 Prognos Följs upp i Antal egna arrangemang för näringslivet 3 3 ÅR Handlingsplan Möta leverantörssidans behov Systematiska förbättringar genom dialog med utförare. Förbättra informationen och korta handläggningstiderna. Förändringar av rutiner kring skolplikt och ansökningsprocessen kring tilläggsbidrag har genomförts tillsammans med utförarna i workshopsform Hemsida för utförare För att underlätta för utförare som driver verksamhet i Väsby, inom välfärdssektorn, har vi en hemsida med information om kommunfakta, hur ledningssystemet fungerar samt kontaktinformation. Under kommer utbildningskontoret tillsammans med kommunikationsavdelningen gå igenom och vid behov vidareutveckla den externa kommunikationen. 3.2.3 Miljö och klimat 3.2.3.1 Utförare inom nämndens verksamhetsområde ska aktivt arbeta med miljöfrågor Målet kan ej bedömas Nyckeltal 2014 Mål T2 Prognos Följs upp i Andel skolor och förskolor som har ett dokumenterat miljöarbete Antal företag inom nämndens verksamhet som tecknat klimatavtal Väsby 41 50 41 ÅR 1 3 0 ÅR Handlingsplan Utbildningsnämnden, Delårsrapport 2 14(30)
Handlingsplan Klimatavtal Väsby Klimatavtal Väsby är en viktig satsning för att förbättra miljö och miljömedvetenhet bland företag verksamma i kommunen. Nämnden ska verka för att informera utförare om fördelarna med avtalet och framhålla att det ses som positivt att utförarna går med i samarbetet. I de kvalitetsdialoger som hålls med utförare kommer ett dokumenterat miljöarbete att efterfrågas. Arbetet med att sprida medvetenheten om Klimatavtal Väsby och öka andelen utförare som undertecknat avtalet har under tvingats att nedprioriteras på grund av den omorganisering som genomförs av utbildningskontoret. Vid omtag i arbetet under hösten ska samarbetet med Väsby promotion (VP) gås igenom. Miljö- och klimatarbete För att sprida information och gemensamt med alla utförare jobba mot de mål vi har inom miljö- och hållbarhetsområdet genomför vi ett informationsmöte som riktar sig till alla utförare. Syftet med upplägget, med kommunens miljö och hållbarhetsfolk på plats tillsammans, är att se om klimatavtalet kan vara ett koncept att jobba vidare med mot alla företag i Väsby eller om det finns andra lämpliga samarbetsformer. En förnyad miljörevision har genomförts av kommunen och utbildningsnämndens arbete visade endast en mindre avvikelse, vilken har åtgärdats. Säkerställa delaktighet i projektet, Hållbara Väsby (Strategi för höjda miljö- och hållbarhetsambitioner) Projektet har under sommaren beslutat om ett omtag under hösten /våren 2016. Utbildningskontoret håller sig informerade om projektets utveckling och utformar handlingsplaner när direktiv meddelas. 3.3 Medarbetare - attraktiv arbetsgivare 3.3.1 Stolta medarbetare 3.3.1.1 Utbildningsenheten ska vara en föregångare och förebild som arbetsgivare. Målet kan ej bedömas Nyckeltal Bemötandeindex (BMI) för utbildningsenheten Hållbart medarbetarengagemang (HME) för utbildningsenheten Frisknärvaro, andel medarbetare som har en sjukfrånvaro på 40 timmar eller mindre på ett år 2014 Mål T2 Prognos Följs upp i 82 92 ÅR 79 96 ÅR 88 88 81 ÅR Sjukfrånvaro 1,3 6,4 3,88 ÅR Handlingsplan Stärkt ledarskap och medarbetarskap Stärka både ledarskapet och medarbetarskapet genom bla dialog om mål, uppdrag och kvalitetsutveckling. Stödja ledarskapets betydelse i klassrummet. Bidra med fortbildning. Pedagognätverk som arbetar med inlärningskultur. Inom skolprojektet, Ett lärande Väsby, finns delprojektet kring ledningsstöd som syfter till att ta fram och erbjuda ett utökat utvecklings- och ledningsstöd till alla förskolor och skolor i Väsby. Ledningsstödet skall på bästa möjliga sätt Utbildningsnämnden, Delårsrapport 2 15(30)
Handlingsplan ansluta till den utveckling som redan är igång i respektive förskola och skola och säkerställa att ett kontinuerligt utvecklingsarbete bedrivs som når varje enskilt barn och elev. 3.3.1.2 Hög kompetens hos personal inom skola och förskola Målet kan ej bedömas Skolverkets sammanställning visar ett positivt resultat och arbetet kommer att utifrån Skolinspektionens tillsyn säkerställa att lärare som har legitimation undervisar inte alltid i de ämnen eller för de årskurser som deras legitimation omfattar Nyckeltal 2014 Mål T2 Prognos Följs upp i Lärare med pedagogisk högskoleexamen i grundskola, i procent. 83 85 86 86 ÅR Handlingsplan Säkerställa karriärtjänster och en hög pedagogisk kompetens i både förskola och grundskola Uppföljning av förstelärarerbjudandet. Hur arbetar skolorna med att underlätta för och uppmuntra obehörig personal att bli behöriga. Samtliga förstelärartjänster som kommunen har tilldelats av staten har tillsats. I den kommunala regin innebär detta 36 förstelärare och 1 lektorstjänst (Väsby Nya gymnasium). Upplands Väsby tilldelades 38 tjänster, en lektorstjänst motsvarar två förstelärartjänster. I dagsläget går sex personer i förskollärarlyftet och en person i läralyftet från personalen i den kommunala regin. 3.4 Ekonomi god ekonomisk hushållning 3.4.1 Ekonomiskt resultat Delårsresultat perioden januari-augusti är +5,6 miljoner. Prognos för utbildningsnämnden är -2,5 mnkr. Detta är primärt hänförligt till volymförändringar -0,2 mnkr, tilläggsbidrag -7,0 mnkr, ersättning för nyanlända elever +3,6 mnkr samt budgetreserv +3,3 mnkr. 3.4.1.1 Nämndens ekonomi ska vara i balans. Målet kan ej bedömas Nyckeltal 2014 Mål T2 Prognos Följs upp i avvikelse av omslutning, i procent -0,5 0 0,8-0,25 T1, T2, ÅR Handlingsplan Utbildningsnämnden, Delårsrapport 2 16(30)
Handlingsplan Förbättringsarbete av volymprognoser Genom en kontinuerlig uppföljning av volymer kan beläggningsgrader i de olika verksamheterna tydligt följas. Avstämning av samtliga volymer sker månadsvis utifrån uttag ur Procapita och Ungdoms- och elevdatabasen, UEDB. En ny elevdatabas för vuxenutbildningen, Alvis, har upphandlats och driftsatts 2014. Databasen har en ökad funktionalitet avseende volymmätningar. Utbildningsenheten arbetar under planperioden vidare med att utveckla prognosarbetet inom nämndens samtliga verksamhetsområden. et ska bli en större säkerhet i budgetarbetet. Arbetet med volymanalyser fortgår under. 3.4.1.2 räkning Intäkter/kostnader (belopp i mkr) Bokslut 2014 Budget januari-augusti Prognos Avvik. INTÄKTER (+) Intern kommunersättning 832,0 877,4 584,9 877,4 0,0 Intern täckningsbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning och avgifter 35,0 36,6 24,3 36,5-0,1 Hyror och arrenden 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Bidrag 51,0 50,6 32,9 50-0,6 Försäljn verksamhet / entreprenad 2,5 0,0 1,4 1,2 1,2 Summa intäkter 920,5 964,6 643,5 965,1 0,5 KOSTNADER (-) Buffert 0,0-3,3 0,0 0,0 3,3 Bidrag -1,9-1,4-1,5-2,3-0,9 Entreprenad / köp av verksamhet Övrigt material och tjänster -893,6-927,1-616,1-932,3-5,2-19,6-20,0-12,8-21,6-1,6 Personalkostnader -8,8-12,3-7,0-10,9 1,4 Lokal- och markhyror -0,7-0,4-0,4-0,4 0,0 Övriga fastighetskostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar -0,1-0,1-0,1-0,1 0,0 Intern ränta 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Intern täckningsbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Intern kommunersättning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa kostnader -924,7-964,6-637,9-967,6-3,0 Finansiering -4,2 0,0 5,6-2,5-2,5 till resultaträkningen till resultaträkningen Prognosen -2,5 mnkr på helår innebär en förbättring med +2,6 mnkr jämfört med tidigare prognos - 5,1 mnkr för nämnden. Utbildningsnämnden, Delårsrapport 2 17(30)
De främsta skillnaderna mot tidigare prognos är följande: +1,3 mnkr för lägre kostnadsnivå inom särskilt stöd till grundskolan samt +1,3 mnkr i ökat överskott inom vuxenutbildningen. 3.4.1.3 per verksamhet Budget Verksamhet Nämnd- och styrelseverk- samhet Kom. ers. Fsg av verksam. Intäkter Övr. int. Summa Köp av verksam. Kostnader Övr. kostn. Summa 0,9 0 0 0,9 0-0,9-0,9 0,0 Budgetreserv 3,3 0 0 3,3 0-3,3-3,3 0,0 Gemensam administration 20,1 0 0 20,1 0-20,1-20,1 0,0 Öppen förskola 1,7 0 0 1,7-1,7 0-1,7 0,0 Förskola 1-5 år, inkl barnoms på obtid 212,5 0 52,8 265,3-265 -0,3-265,3 0,0 Pedagogisk omsorg 3,4 0 0,6 4,0-4 0-4 0,0 Vårdnadsbidrag 1,3 0 0 1,3 0-1,3-1,3 0,0 Fritidshem 6-12 år 36,8 0 13,9 50,7-50,7 0-50,7 0,0 Fritidshem särskola 2 0 0,1 2,1-2,1 0-2,1 0,0 Fritidsklubb 10-12 år 0,8 0 0 0,8-0,8 0-0,8 0,0 Förskoleklass 24,3 0 0,7 25,0-25 0-25 0,0 Grundskola 379,4 0 10,8 390,2-388,5-1,7-390,2 0,0 Grundsärskola 14 0 0,2 14,2-11,7-2,5-14,2 0,0 Gymnasieskola 134,8 0 4,8 139,6-138,1-1,5-139,6 0,0 Gymnasiesärskola 12,1 0 0,3 12,4-11,1-1,3-12,4 0,0 Grundläggande Vuxenutbildning Gymnasial vuxenubildning 8,6 0 0,2 8,8-4,3-4,5-8,8 0,0 13 0 2,3 15,3-15,3 0-15,3 0,0 Särvux 1 0 0,1 1,1-1,1 0-1,1 0,0 SFI 7,4 0 0,4 7,8-7,8 0-7,8 0,0 Summa verksamheter Delår 2 877,4 0 87,2 964,6-927,2-37,4-964,6 0,0 Intäkter Kostnader Verksamhet Kom. Ers. Fsg av verksam. Övriga int. Summa Köp av verksam. Övriga kost. Summa Utbildningsnämnden, Delårsrapport 2 18(30)
Nämnd- och styrelseverk- samhet Intäkter Kostnader 0,6 0,0 0,0 0,6 0,0-0,5-0,5 0,1 Budgetreserv 2,2 0,0 0,0 2,2 0,0 0,0 0,0 2,2 Gemensam administration 13,4 0,0 0,0 13,4 0,0-11,7-11,7 1,7 Öppen förskola 1,1 0,0 0,0 1,1-1,1 0,0-1,1 0,0 Förskola 1-5 år, inkl barnoms på ob-tid 141,7 0,0 35,0 176,7-178,3-0,1-178,4-1,7 Pedagogisk omsorg 2,3 0,0 0,3 2,6-2,0 0,0-2,0 0,6 Vårdnadsbidrag 0,9 0,0 0,0 0,9 0,0-1,4-1,4-0,5 Fritidshem 6-12 år 24,5 0,0 9,5 34,0-34,2 0,0-34,2-0,2 Fritidshem särskola 1,3 0,0 0,0 1,3-1,4 0,0-1,4-0,1 Fritidsklubb 10-12 år 0,5 0,0 0,0 0,5-0,2 0,0-0,2 0,3 Förskoleklass 16,2 0,0 0,4 16,6-15,5-0,1-15,6 1,0 Grundskola 252,9 0,0 7,1 260,0-262,8-0,7-263,5-3,5 Grundsärskola 9,3 0,0 0,1 9,4-8,2-2,4-10,6-1,2 Gymnasieskola 90,0 0,0 2,9 92,9-93,6-1,3-94,9-2,0 Gymnasiesärskola 8,1 0,0 0,2 8,3-6,1-0,6-6,7 1,6 Grundläggande Vuxenutbildning Adm vuxenutbildn(verks 3037 o 3602) Gymnasial vuxenubildning 3,2 0,0 0,0 3,2-0,2-2,9-3,1 0,1 2,5 0,0 0,0 2,5-2,1-0,1-2,2 0,3 8,7 1,4 1,5 11,6-6,8 0,0-6,8 4,8 Särvux 0,7 0,0 0,0 0,7-0,4 0,0-0,4 0,3 SFI 4,9 0,0 0,1 5,0-3,2 0,0-3,2 1,8 Summa Verksamheter 585,0 1,4 57,1 643,5-616,1-21,8-637,9 5,6 Utbildningsnämnden uppvisar ett resultat på 5,6 mnkr för perioden januari-augusti, vilket fördelar sig på verksamheterna enligt följande: Budgetreserv (+2,2 mnkr) Budgetreserven visar ett positivt resultat om +2,2 mnkr för perioden eftersom inga kostnader bokförts på posten. Gemensam administration (+1,7 mnkr) Gemensam administration visar ett positivt resultat om +1,7 mnkr för perioden. Det beror främst beror på ett överskott bland personalkostnader. I övrigt mindre avvikelser mot budget. Förskola 1-5 år inklusive barnomsorg på obekväm arbetstid (-1,7 mnkr) Förskolan visar ett negativt resultat om -1,7 mnkr för perioden. För tilläggsbidrag och avtalsplatser är avvikelsen -1,4 mnkr. Lägre föräldraintäkter -0,1 mnkr och i övrigt mindre småposter -0,2 mnkr. Utbildningsnämnden, Delårsrapport 2 19(30)
Förskoleklass (+1,0 mnkr) Förskoleklass visar ett positivt resultat om +1,0 mnkr för perioden, till följd av färre elever än budget. Grundskola (-3,5 mnkr) Grundskolan visar ett negativt resultat om -3,5 mnkr för perioden. Kostnaderna för elever i behov av särskilt stöd -6,1 mnkr i periodresultatet (varav avtalsplatser -4,5 mnkr och tillägsbidrag -1,6 mnkr). Ersättning till nyanlända elever visar ett bugetöverskott om +2,6 mnkr för perioden. I övrigt mindre avvikelser. Grundsärskola (-1,2 mnkr) Grundsärskolan visar ett negativt resultat om -1,2 mnkr för perioden. Detta förklaras främst av högre kostnader för skolskjuts, medan elevtalet ligger en elev över budget. Gymnasieskola (-2,0 mnkr) Gymnasieskolan visar ett negativt resultat om -2,0 mnkr för perioden. Elevantalet har varit i snitt 15 färre elever vilket genererat +1,0 mnkr. Prisavvikelser förklarar -2,7 mnkr. I övrigt mindre poster -0,3 mnkr. Gymnasiesärskola (+1,6 mnkr) Gymnasiesärskola visar ett positivt resultat om +1,6 mnkr för perioden. Lägre elevtal i gymnasiesärskolan förklarar överskottet. Gymnasial vuxenutbildning (+4,8 mnkr) Gymnasial vuxenutbildning visar ett positivt resultat om +4,8 mnkr för perioden. Detta beror främst på lägre kostnader för köp av verksamhet jämfört med budget om +2,2 mnkr i periodresultatet, externa intäkter +1,4 mnkr, samt på säsongsvariationer för lägre verksamhet under sommarmånaderna om motsvarande +1,2 mnkr. SFI (+1,8 mnkr) Antalet satta betyg inom SFI har varit något lägre än budget vilket har genererat +1,6 mnkr för perioden. I periodresultatet ingår +0,2 mnkr i ersättning från Individ- och familjeomsorgen för asylsökande elever inom SFI. Prognos Intäkter Kostnader Verksamhet Kom. Fsg av Övriga Summa Köp av Övriga Summa Utbildningsnämnden, Delårsrapport 2 20(30)
Nämnd- och styrelseverk- samhet Ers. Intäkter int. verksam. verksam. Kostnader kost. 0,9 0,0 0,0 0,9 0,0-0,8-0,8 0,1 Budgetreserv 3,3 0,0 0,0 3,3 0,0 0,0 0,0 3,3 Gemensam administration 20,1 0,0 0,0 20,1 0,0-18,0-18,0 2,1 Öppen förskola 1,7 0,0 0,0 1,7-1,7 0,0-1,7 0,0 Förskola 1-5 år, inkl barnoms på ob-tid 212,5 0,0 52,8 265,3-267,3-0,3-267,6-2,3 Pedagogisk omsorg 3,4 0,0 0,6 4,0-3,5 0,0-3,5 0,5 Vårdnadsbidrag 1,3 0,0 0,6 1,9 0,0-2,7-2,7-0,8 Fritidshem 6-12 år 36,8 0,0 13,9 50,7-51,6 0,0-51,6-0,9 Fritidshem särskola 2,0 0,0 0,1 2,1-2,5 0,0-2,5-0,4 Fritidsklubb 10-12 år 0,8 0,0 0,0 0,8-0,8 0,0-0,8 0,0 Förskoleklass 24,3 0,0 0,7 25,0-23,9 0,0-23,9 1,1 Grundskola 379,4 0,0 10,8 390,2-394,0-1,7-395,7-5,5 Grundsärskola 14,0 0,0 0,2 14,2-11,7-4,5-16,2-2,0 Gymnasieskola 134,8 0,0 4,8 139,6-140,6-1,5-142,1-2,5 Gymnasiesärskola 12,1 0,0 0,3 12,4-8,6-1,3-9,9 2,5 Grundläggande Vuxenutbildning Gymnasial vuxenubildning 8,6 0,2 0,2 9,0-4,3-4,5-8,8 0,2 13,0 0,5 1,2 14,7-13,7 0,0-13,7 1,0 Särvux 1,0 0,0 0,1 1,1-0,9 0,0-0,9 0,2 SFI 7,4 0,5 0,2 8,1-7,2 0,0-7,2 0,9 Summa Verksamheter 877,4 1,2 86,5 965,1-932,3-35,3-967,6-2,5 till verksamhetsresultaten Prognos helår för UBN är totalt -2,5 mnkr, varav prognos för kommunala verksamheter är 0 mnkr. För kommunala verksamheter, se bilaga till delårsuppföljning UBN. Prognos för UBN fördelas enligt följande: Budgetreserv (+3,3 mnkr) Prognos +3,3 mnkr eftersom inga kostnader bokförs på posten. Gemensam administration (+2,1 mnkr) Prognosen är +2,1 mnkr för helår vilket förklaras av personalkostnader +1,5 mnkr, övrigt material Utbildningsnämnden, Delårsrapport 2 21(30)