Växt PRESSEN NUMMER 3 AUGUSTI 1997 ÅRGÅNG 26 ÅKERMARKEN ANALYSERAS IGEN Läs mer på sidan 6 NYA GÖDSELMEDEL TILL SOCKERBETORNA Läs mer på sidan 8 GOLFBANOR - ANNORLUNDA VALLPRODUKTION Läs mer på sidan 10
Ledaren Foto: Ingmar Skogar Nr 3 Aug 1997. Årgång 26 INNEHÅLL Kvalitet och förnyelse som konkurrensmedel... 2 Aktuellt inför höstbruket... 3 Axan - den felande länken!... 4 Hur används Axan?... 5 Nu analyseras åkermarken igen... 6 Vad händer med jordprovet i laboratoriet?... 6 ProBeta - gödselmedel för sockerbetor... 8 ProBeta i praktiken... 9 Golfbanor - krävande vallproduktion!. 10 Molybdenöverskott i grovfoder, problem som går att lösa... 12 Från forskningsfronten - Fosfor, kalk och genmodifiering... 14 Trädgårdsrutan - Plantera våren nu!... 15 VäxtPRESSEN Hydro Agri AB Box 516, 261 24 Landskrona Tel. 0418-761 00 Fax. 0418-583 46 Ansvarig utgivare: Leif Chr. Salomonsen Redaktör: Inger Hyltén-Cavallius Redaktionskommitté: Göte Bertilsson, Inger Hyltén-Cavallius, Bengt Johnson och Leif Ohlsson Layout: Taddy Andersson, AiU Repro: Reproforum AB, Helsingborg Tryck: Helsingsborgs Litografiska AB Tryckt på Scan matt som uppfyller Miljöförbundets definition på miljövänligt papper. ISSN 0246-4989 KVALITET OCH FÖRNYELSE SOM KONKURRENSMEDEL Det svenska jordbrukets driftsresultat ska fördubblas, från fyra till åtta miljarder kronor. Detta fastslogs vid den senaste LRF-stämman och målet har högsta prioritet för LRF. För att det skall lyckas krävs åtgärder från staten, i förädlingsindustrin och ute på gårdarna. Mer konkret innebär detta att det på alla nivåer i värdekedjan måste satsas på både ökat värdeskapande och lägre kostnader. Om man däremot uteslutande fokuserar på kostnadsbesparing kan resultatet i slutändan bli ett lägre värdeskapande och då är risken stor att vi sparar oss ut ur marknaden. Naturliga förhållanden som klimat och geografiskt avstånd från marknaden tillsammans med en av världens högsta levnadskostnadsnivåer, ger svenska livsmedelsprodukter ett handikapp på marknaden för odifferentierade produkter. Följdaktligen blir det allt viktigare att finna nischer internationellt, där svenska produkter kan hävda sig i konkurrens med övriga europeiska producenter. I detta sammanhang blir kvalitet och förnyelse allt viktigare konkurrensmedel och då är det viktigt att svenska jordbruksprodukter är kvalitetssäkrade. Detta inkluderar även insatsfaktorerna som används på gården. I detta perspektiv arbetar vi på Hydro Agri aktivt med kvalitetssäkring av våra råvarukällor, både vad gäller växtnäringsinnehåll och miljöpåverkan. På så sätt kan vi garantera innehållet i våra produkter. Nyskapande och innovation har de senaste åren fått en allt mer framträdande plats i Hydro Agris strävan att bidra till ökat värdeskapande för dem som använder våra produkter. I denna europeiska satsning åtgår cirka 300 miljoner kronor årligen och i detta sammanhang är den omfattande försöksverksamhet som vi bedriver i Sverige helt central när nya och bättre produkter och produktapplikationer skall tas fram. Även i årets gödselsortiment från Hydro Agri finns intressanta nyheter. I linje med vårt balanskoncept har vi tagit fram en ny kväve/svavelprodukt och två nya sockerbetsgödselmedel som med sin sammansättning skall bidra till ökad kvalitet och lönsamhet för dig som odlare samtidigt som påverkan på miljön blir minimal. Detta är i överensstämmelse med Hydro Agris vision och vårt bidrag till ett av världens renaste jordbruk. Leif Chr. Salomonsen Marknadsdirektör Hydro Agri Sverige 2
AKTUELLT INFÖR HÖSTBRUKET På hösten lägger man grunden till ett lyckat resultat av de höstsådda grödorna genom en omsorgsfull sådd och etablering. Hösten är också en lämplig tid att markkartera, förrådsgödsla PK och kalka. : Markkartering - lämpligt på hösten Vid all gödsling är det en förutsättning att man känner markens växtnäringsinnehåll. Svar på detta kan man få genom mark- och linjekartering. Hösten brukar vara en lämplig tid för detta. Speciellt med tanke på att fälten då är lättframkomliga och provtagningsarbetet går smidigt. En markkarta bör inte vara äldre än 6-8 år för att gälla. En linjekartering bör upprepas med 2-3 års intervall. En markkartering är en god investering, eftersom det kostar att gödsla fel. Mer information om provtagning och analyser kan återförsäljare och rådgivare ge. Kalkning Även hur det förhåller sig med markens kalktillstånd får man svar på vid en markkartering. Förutom phvärde kan och bör basmättnadsgraden användas för kalkbehovsbestämning. Ett gott kalktillstånd är viktigt för att skapa goda förutsättningar för grödan beträffande näringsstatus och markstruktur. Förrådsgödsling Det är lämpligt att förrådsgödsla till de i växtföljden mest krävande grödorna. Man bör därför prioritera rotfrukter och oljeväxter före vall och spannmål. På sura jordar med ph-värden under 6,0 och på kalkrika jordar, med ph-värden över 7,0 finns det risk för fosforfastläggning. Här bör gödsling ske varje år till respektive gröda. Val av PK-gödsel sker utifrån markkartan. Höstsådd av oljeväxter Cirka 20 % av höstoljeväxternas kvävebehov tas upp på hösten, vilket betyder 50-70 kg N/ha. Vid sådd efter gräsvall och spannmål bör 60 kg N/ha tjäna som ett riktmärke. Även svavel bör tillföras på hösten för att grödan ska utvecklas bra. 5-10 kg svavel/ha är en lämplig giva. Den lägre givan vid låga kvävegivor. Lämpligt gödselmedel är Kalksalpeter Svavel, som tillförs efter sådd. Då får man ut både kväve och svavel med en körning. Efter kväverika förfrukter som baljväxtrik vall och ärter, är kvävegödslingsbehovet litet och då är också svavelbehovet litet. Även om man svavelgödslar på hösten måste detta följas upp med svavelgödsling på våren. Höstsådd av spannmål Fosfor och kalium har ofta en effekt på grödans För att lyckas med etableringen av höstsådden kräver grödan tillgång till både fosfor och kalium. Fosfor gynnar rotutvecklingen och kalium sockerinlagringen och därmed köldtoleransen. övervintring. Fosfor påverkar rotsystemets utveckling och kalium förbättrar sockerinlagringen för bättre köldtolerans. I våra fältförsök har vi provat effekten av att kombiså höstkorn och höstvete tillsammans med PK (1993/94 och 1994/1995). Försöken gav inte någon mätbar skördehöjande effekt. Vi kunde dock konstatera att skottantalet ökade, vilket skulle kunna vara positivt vid kalla vintrar. Något behov att tillföra kväve på hösten till de höstsådda spannmålsgrödorna finns i allmänhet inte. I enstaka fall då man plöjt ned mycket halm, kan det dock vara fördelaktigt med en liten kvävegiva i form av Kalksalpeter. Givan bör då vara cirka 20-30 kg N/ ha. NPK som förstagiva på våren Är fosfor- och kaliumtillståndet bra är målsättningen framför allt att tillföra ungefär vad grödan för bort av P och K. Då kan det vara intressant att ge höstsädens PK-behov med ett NPK-gödselmedel som första giva på våren. Motivet för detta är framförallt att minska antalet körningar, men också att fosfor och kalium ska finnas i en lättillgänglig form för grödan på våren. Gödselmedel som är lämpliga är NPK Svavel 24-4-5, NPK Svavel 21-4-7, NPK Svavel 21-3-10 och NPK Svavel 17-4-13. Vilket man väljer är beroende på kvävenivå och önskad PK-tillförsel. Bengt Johnson 3
AXAN - DEN FELANDE LÄNKEN! Efter flera års arbete med svavelfrågan och introduktion av en hel rad nya produkter med svavel tar vi nu ytterligare ett steg och lanserar Axan. Med 27 % kväve och 2,7 % svavel är den mycket lik Suprasalpeter N28 och skall användas på samma sätt som denna. Axan ger oberoende av kvävegiva en för stråsäd väl balanserad svavelgiva. Du tycker kanske att det börjar bli tjatigt att läsa om svavel. Det faktum att vi måste börja gödsla med svavel har dock lett till att vi gjort mycket stora förändringar i vårt produktsortiment de senaste åren. NPK-produkterna har exempelvis helt övergått till att bli ett NPK Svavel-sortiment. För två år sedan lanserades Svavelsalpeter, i fjol kom Kalksalpeter Svavel och nu tar vi ytterligare ett steg och fyller igen den sista större luckan i svavelsortimentet. Det som har saknats är en produkt som kan köras som hel giva i vårsäd eller höstsäd och ändå ge en balanserad svaveltillförsel i de fall där man tidigare använt Suprasalpeter N28 eller N34. Axan - i stället för N28 och N34 Axan är väldigt lik Suprasalpeter N28 i sin sammansättning. Kvävehalten är 27,0 % istället för N28:ans 27,6 medan fördelningen mellan nitrat och ammonium är den samma dvs 50/50 i båda produkterna. Svavelinnehållet i Axan är 2,7 % med andra ord är N:S-förhållandet 10:1 vilket är lagom för stråsäd. För att få plats med svavel i produkten har vi dock fått minska på magnesiuminnehållet. Axan innehåller 0,9 % Mg istället för 2,3 % i N28. Produkten är granulerad och tillverkad på fabriken i Landskrona. Den ger en något surare verkan i marken än Suprasalpeter N28 men är mindre försurande än N34. Per 100 kg kväve ger Axan en försurande verkan som motsvarar cirka 80 kg CaO. Motsvarande verkan för N28 och N34 är 60 kg CaO respektive 100 kg CaO. För att få en enkel och bra lösning på svavelgödslingen kan den som är spannmålsodlare byta ut sin tidigare användning av Suprasalpeter N28 eller N34 mot Axan och sedan i stort sett sluta fundera på var, när och i vilken form svavel skall gödslas. Ingemar Gruvaeus 4
HUR ANVÄNDER MAN AXAN? Vårsäd I vårsäd där man väljer att bruka ned kvävet före sådd har det inte tidigare funnits något bra NS-gödselmedel. Här blir Axan det självklara valet där svavelgivan liksom i Kalksalpeter Svavel alltid blir rätt oavsett kvävegiva. Vid kombisådd är förstahandsvalet ett NPS eller NPKS gödselmedel för att utnyttja placeringseffekten även för fosfor och eventuellt kalium. På gårdar med mycket stallgödsel och höga markvärden av fosfor och kalium är Axan dock ett bra alternativ även vid kombisådd. Höstsäd I höstsäd finns redan idag flera vettiga alternativ, men med Axan blir valfriheten och flexibiliteten större. I första hand rekommenderar vi Kalksalpeter Svavel på grund av nitratkvävets bättre effektivitet. I andra hand Svavelsalpeter som tidig giva följt av Kalksalpeter som huvudgiva. Axan kan också med fördel användas för tidig giva, men då följt av Kalksalpeter Svavel som huvudgiva för att ge rätt svavelmängd. I Sydsverige kan Axan användas som enda kvävegödsel för eventuell tidig giva och huvudgiva. Här är jordarna lättare och nitratkvävet inte lika överlägset som på lerjordar. Ingemar Gruvaeus Axan kan användas som enda kvävegödselmedel till spannmål. Oberoende av kvävegiva får man alltid en lagom mängd svavel då förhållandet N/S är 10/1. BESTÄLL VÅRA NYA PUBLIKATIONER Gödslingsråd för växtodlingsåret 1997/98 Vi har uppdaterat vårt Gödslingsråd för kommande odlingssäsong. Boken, som innehåller 55 sidor, behandlar bland annat enskilda växtnäringsämnen, mineralgödsel, stallgödsel, kalkning och jordanalyser. Gödslingsrekommendationer finns för alla viktiga jordbruksgrödor såsom olika spannmåls- och oljeväxtgrödor, potatis, vall, salix med flera. Faxa eller skicka bifogad talong till oss så skickar vi ett exemplar kostnadsfritt. Nytt Hanteringsråd Ett nytt Hanteringsråd är under tryckning och kommer att finnas tillgängligt under september/oktober. Publikationen handlar om hur mineralgödsel bör hanteras på gården så att säkerhets- och miljöaspekter uppfylls och så att kvaliteten bibehålls. Tips och råd kring lagring, lyftning, tömning m m behandlas. Beställ gärna broschyren redan nu så skickar vi den så snart den är tryckt. Faxa eller skicka in kupongen idag. I morgon kan det vara glömt! Faxa eller skicka in kupongen till Hydro Agri, Box 516, 261 24 Landskrona. Fax 0418-583 46. Ja tack, skicka Hydro Agris nya Gödslingsråd Ja tack, skicka Hydro Agris nya Hanteringsråd Namn: Adress: Postadress: 5
NU ANALYSERAS ÅKERMARKEN IGEN! Under 1980-talet och början av 90-talet lät allt färre lantbrukare analysera jorden på sina gårdar. Framtidstron inom lantbruket de senaste åren har bidragit till att antalet jordanalyser tagit fart ordentligt igen. Växtpressen åkte iväg till AgroLab utanför Kristianstad för att diskutera dagens och framtidens jordprovtagning. Vi ville också följa ett jordprovs väg genom laboratoriet och se bland annat hur analyserna går till. AgroLab Scandinavia AB är Sveriges största jordanalyslaboratorium. Ted Velander, chef för verksamheten, berättar att man har över 5000 kvm laboratorieyta vilket verkar sannolikt med tanke på att man som besökare skulle behöva karta och kompass om man inte blev guidad. Laboratoriet grundades redan 1885. Då inriktade man sig på analyser av foder och mineralgödsel. Först under mellankrigstiden startade man med jordanalyser. Idag är företaget Efter malning och torkning väger och fördelar en robot varje jordprov i olika flaskor beroende på vilka analyser som ska göras. huvudsakligen inriktad på analyser av jord, livsmedel, vatten, foder, spannmål och raps. Dramatisk ökning Under toppåret 1980 analyserades omkring 120 000 jordprover enbart hos AgroLab. Antalet analyser sjönk sedan dramatisk och många laboratorier fick läggas ner runt om i Sverige. Under bottenåret 1995 fick AgroLab endast in 35 000 prover. Det senaste året 1996 har plötsligt jordprovtagningen fått ett rejält uppsving och antalet jordprover hos AgroLab ökade till nästan 60 000. Motsvarande ökning har även skett på andra laboratorier i Sverige. Ekonomi och kvalitetssäkring Ted Velander menar att ökningen har flera förklaringar. De viktigaste orsakerna är att lantbruket har fått ökad framtidstro, bättre ekonomi och att vi haft ett uppdämt behov. En annan orsak är den kvalitetssäkring som mer och mer gör sig gällande. Det handlar t ex om kvalitetssäkring inom Sigill-odling, IPodling, Food Control etc. Men också om kvalitetssäkring för en så ekonomiskt optimal odling som möjligt. Utöver ovanstående har den så kallade Agrokarteringen haft en stor betydelse för ökningen av antalet analyser hos AgroLab. Agrokartering bygger på ett abonnemangsystem där provtagning, jordanalys och gödslingråd för fyra grödor framåt i växtföljden ingår. Analyser som konsumentkrav I framtiden kommer antalet jordanalyser öka betydligt mer, tror Ted. Det kommer då inte enbart handla om näringsanalyser ur odlingssynpunkt utan även om jordanalyser som en kvalitetssäkring ur konsumenternas synvinkel. Troligen kommer vi att analysera flera tungmetaller och den viktigaste blir nog att analysera kadmiumhalten i jord och gröda. När det gäller växtanalyser, som AgroLab också arbetar med, kommer även dessa att öka betydligt, spår Ted. Han tror de blir mer planerade och regelbundna. Idag skickas oftast växtprover in för analys först då man står inför ett odlingsproblem. VAD HÄNDER MED JORDPROVET I LABORATORIET? Förberedelser Vid ankomsten tas provet in och registreras i datasystemet och en streckkod skrivs ut som följer provet genom alla analyser. Med un- I flaskorna extraheras de olika näringsämnena i olika lösningar. 6
dantag av kväveproven (se nedan) torkas och mals jorden därefter. En robot väger och fördelar varje jordprov i olika plastflaskor beroende på vilka analyser som ska göras. Maskinen klarar så mycket som 500 prover per dag. Trots den höga kapaciteten måste man även väga manuellt vid arbetstoppar. Extraktioner I plastflaskorna med jord görs sedan extraktioner, dvs skilda vätskor tillförs de olika flaskorna som löser ut de näringsämnen man sedan ska analysera. Följande extraktioner görs normalt: 1. ph: destvatten-extraktion 2. Lättlösligt P, K, Mg och Ca: samtliga dessa näringsämnen löses (extraheras) med hjälp av ammoniumlaktat-lösning. Ammoniumlaktat förkortas AL. Därav namnet P-AL, K-AL etc som man kan läsa på analysbeskedet. AL-lösningen är svagt sur och ska efterlikna markvätskan så mycket som möjligt. På så sätt får man fram det lättlösliga och växttillgängliga, näringsinnehållet i jorden. 3. Förrådsinnehållet av K och Cu: saltsyra-extraktion. Saltsyra löser ut en del av de bundna näringsämnena och ger därför besked om hur mycket kalium och koppar som kan bli tillgängligt efter en längre tid, dvs förrådet. 4. Bor: markens tillgängliga mängd bor löses ut med hjälp av hetvatten-extraktion. 5. Jordart: i den 5:e flaskan görs ingen extraktion utan den används för jordartbestämning. Analyser ph-värdet bestäms genom att en ph-elektrod stoppas i flaskan. Elektroden mäter antalet vätejoner (H+) i vätskan vilket motsvaras av ph-värdet. Halterna av de olika näringsämnena som har Lena Lennartsson är ansvarig för ICP-analysen. I analysutrustningen som står bakom Lena, mäts mängden P, K, Mg, B med flera näringsämnen avgör vilket näringsämne det är medan ljusets intensitet bestämmer hur mycket som finns av det (halten). Resultaten registreras direkt i en dator. Jordart Mullhalten bestäms genom glödningsförlust. Det innebär att ett prov vägs, hettas upp och därefter vägs igen. Vid upphettningen brinner mullen upp. Viktskillnaden motsvarar mullhalten. Jordartsbestämningen sker genom att grövre partiklar sållas genom olika såll och vägs. De olika lerfraktionerna bestäms genom sedimentation i vatten. AgroLabs tidigare chef, Hans Ivar Svensson, utvecklade denna metod som går ut på att prover tas ut vid olika tidsintervall vid olika djup i sedimentationsröret. Resultaten Normalt tar det ca 10 arbetsdagar att utföra alla de tester som man vanligen begär för ett jordprov. Resultaten samlas i datorn varefter de skrivs ut tillsammans med gödslingsrekommendationer om odlaren begärt detta. Resultaten kontrolleras manuellt innan de skickas till uppdragsgivaren. Ett vanligt problem Ett vanligt problem för AgroLab och förmodligen även för andra lab, är att många prover kommer utan ordentlig följesedel. För att Här mäts ph-värdet med elektroder. lösts ut i de olika flaskorna bestäms genom ICPanalys (Inductive Couple Plasma). Efter att man först noga skakat flaskorna i skakmaskiner under bestämda tider och därefter filtrat bort jorden låter man ICP-analysmaskinen suga upp en liten del av vätskan. Den sprutas sedan in i en 8000 grader het plasma (joniserad gas) och utsätts samtidigt för magnetism. Detta får till följd att elektronerna i grundämnena (näringsämnena) exiterar, dvs byter orbital (i alla grundämnen cirkulerar elektroner runt kärnan i olika banor eller så kallade orbital). När elektronerna exiterar sänder de ut ljus. Ljuset delas därefter upp i olika våglängder. Våglängden Kväve Jordprover för kvävebestämning har en helt skild gång genom laboratoriet. För att analysen ska ge korrekt svar på hur mycket kväve som finns i provet måste jordproverna vara färska eller frysta. De får därför inte torka, varken under transport eller på labbet. Jorden extraheras i kaliumklorid. Mängden ammonium- och nitratkväve mäts sedan på kemisk väg. Gert Andersson, som tar emot alla analysresultat och ser till att odlaren får den information han beställt, diskuterar här med AgroLabs chef Ted Velander (i förgrunden). kunna hantera 60 000 jordprover per år är det nödvändigt att proverna skickas tillsammans med en följesedel där det står vilka analyser som ska göras samt namn och adress på avsändaren. Följesedlar samt emballage för jordproven kan rekvireras gratis från AgroLab. Inger Hyltén-Cavallius 7
PROBETA - GÖDSELMEDEL FÖR SOCKERBETOR ProBeta N och ProBeta NPK är två nya gödselmedel för sockerbetor. Båda produkterna har sitt ursprung i den välkända Na-salpetern. ProBeta N är en utvecklad Na-salpeter, som har gett 3 % högre sockerskörd. Den innehåller samma mängd växtnäring som Na-salpeter, men också mangan, svavel och lättlösligt magnesium. ProBeta N ska användas på samma sätt som Na-salpeter, det vill säga tillsammans med stallgödsel eller PK. ProBeta NPK är ett fullgödselmedel som tillför alla de för sockerbetorna nödvändiga växtnäringsämnena i en körning. Tabell 1. Rekommenderade givor av ProBeta N och ProBeta NPK i jämförelse med Nasalpeter vid bredspridning, radmyllning och djupmyllning, samt vad hektargivorna för de olika växtnäringsämnena blir (kg/ha). Bredspridning: Giva kg/ha * vattenlösligt magnesium Tabell 2. ProBeta N jämfört med Na-salpeter. Resultat från 20 försök 1987-90, 1996. Försöken är utförda av Jordbruksteknik i regi av Sockernäringens Samarbetskommitté. 1987-90 ProBeta med Mn och 1996 med Mn och S. N P K Na S Mg Na-salpeter 600 120 - - 60-10, 2-0, 9 ProBeta N 600 120 - - 60 15 11,4/8,4* 4, 2 0, 9 ProBeta NPK 750 120 28 51 60 16 9,3* 4, 1 0, 9 Radmyllning/ Djupmyllming: Na-salpeter 500 100 - - 50-8, 5-0,75 ProBeta N 500 100 - - 50 12, 5 9,5/7,0* 3, 5 0,75 ProBeta NPK 625 100 24 42 50 14, 0 7,5* 3, 4 0,75 Plantantal antal/ha x 100 Rotskörd ton/ha Sockerhalt % Blåtal ProBeta-produkterna har många likheter med Nasalpeter (se tabell 1). Med en körning tillförs sockerbetornas hela behov av kväve, natrium, magnesium och bor. Skillnaden är att ProBeta även ger mangan, svavel och vattenlösligt magnesium. ProBeta N K+Na Utvinnbart socker ton/ha relativ tal Na-salpeter 84 54 18, 1 16 4, 7 8, 8 100 ProBeta N 87 56 18 17 4, 6 9, 1 103 Statistisk säkerhet: LSD 95% 1, 9 1, 3 0,10 1 0,09 0,20 Signifikansnivå 99, 8 99, 7 79, 6 91 66, 1 99, 3 Mn B används tillsammans med stallgödsel eller PK. ProBeta NPK ger även fosfor och kalium och gör det möjligt att tillföra all växtnäring i en körning. Vad är då orsakerna till att vi ersätter Na-salpeter med ProBeta N och ProBeta NPK? Probeta N ger 3 % mer socker än Na-salpeter Jordbruksteknik Danisco Sugar AB har utfört 20 försök där man jämfört Na-salpeter med ProBeta N (se tabell 2). I dessa försök kunde man konstatera att ProBeta N i genomsnitt gav 3 % mer utvinnbart socker än Na-salpeter. Skördeökningen motsvarar en merskörd på ungefär 300 kg utvinnbart soc ker/ha. Detta beror framförallt på att leden med ProBeta N gav fler plantor och därmed högre rotskörd. I försöken 1989 90 och 1996 har båda gödselmedlen bredspridits och nedharvats före sådd medan de radmyllades 1987-88. Kvävegivan var 120 kg N/ha. Säkerställer betans manganbehov under etableringsperioden Genom att ProBeta innehåller mangan säkerställs sockerbetornas mangantillförsel redan från starten. De små plantornas upptagning av mangan blir effektiv och skördesänkande bristsituationer under den känsliga etableringsperioden uppstår inte. Dessutom minskar behovet av mangansprutning och mangansprutningen kan därför oftast uteslutas. Vid stort manganbehov behöver man göra en kompletterande bladgödsling. Magnesium och bor Ungefär 2/3 av alla betfält behöver gödslas med antingen magnesium eller bor, eller med båda näringsämnena. Liksom Na-salpeter innehåller ProBeta därför både magnesium och bor. Men i de nya produkterna använder vi vattenlösligt magnesium, vilket kommer att påverka betornas magnesiumupptag positivt. 8
Myllning av gödsel I de nya produkterna har Na-salpeterns breda växtnäringsinnehåll ytterligare förstärkts med mangan och svavel. I ProBeta NPK täcks även betans behov av PK. Båda produkterna passar därför utmärkt för både radmyllning, djupmyllning och bredspridning (se tabell 1). Ett brett näringsinnehåll medför dessutom att antalet körningar över fältet reduceras, vilket minskar jordpackningen samt sparar arbetstid och drivmedel. Bengt Johnson Sockerbeta med kraftig manganbrist. Lägg märke till vitfläckigheten och den allmänt bleka färgen. ProBeta N och ProBeta NPK innehåller mangan som täcker betans manganbehov under etableringstiden, varför manganbehandlingen oftast kan uteslutas. Vid kraftig manganbrist krävs en kompletterande bladgödsling. PROBETA I PRAKTIKEN ProBeta N + hönsgödsel och ProBeta NPK Anders Wijk i Fleninge, Helsingborg odlar cirka 225 ha varav 30 ha sockerbetor. - I år har jag provat både ProBeta N och ProBeta NPK. På halva arealen har jag gödslat med hönsgödsel och sedan kompletterat med 250 kg/ha ProBeta N. På resterande 15 ha har jag gödslat med ProBeta NPK, redogör Anders. - Med ProBeta NPK siktar jag på en kvävegiva på 100 kg N/ha, det blir 625 kg/ha, fortsätter han. Jag tycker att det är en fördel att kunna använda ett enda gödselmedel till betorna. Allt för att minska antalet överfarter. Ett gödselmedel som täcker betornas hela växtnäringsbehov Mats Eriksson, Stora Marieholm i Svedala, maskinsamarbetar med två grannar. Tillsammans sköter de cirka 500 hektar med 70 hektar sockerbetor. - I år är det andra säsongen vi radmyllar gödseln till sockerbetorna, förklarar Mats. Vi har kört med ett hemmabygge bestående av två nioradiga betsåmaskiner och en Tive-maskin. Det har fungerat bra och motivet har varit att få ett bättre växtnäringsutnyttjande och att spara körningar. - Största delen av arealen har vi gödslat med NPK kompletterat med Besal, fortsätter han. Men vi har i år även provat ProBeta NPK på en del av arealen. - Jag tycker det är vettigt med ett gödselmedel som innehåller allt vad betorna behöver och då speciellt mangan, magnesium och bor som annars lätt glöms bort, konstaterar han. Jag kan utesluta en mangansprutning med ProBeta N Ragnar Hallbeck driver Kattarpsgården i Kattarp strax nordost om Helsingborg. Gården omfattar 75 ha blandad växtodling med 15 ha sockerbetor. - När försöksresultaten kring radmyllning i sockerbetor först redovisades gällde det system med flytande gödsel. Jag tyckte att konceptet med radmyllning var vettigt, men var inte intresserad att bygga upp ytterligare ett hanteringssystem för flytande gödsel, berättar Ragnar. Dessutom är den flytande gödseln korrosiv och jag vill inte riskera att såmaskinen kommer i kontakt med gödseln. Därför tyckte jag att ett system med fast gödsel var intressantare, fortsätter han. Ragnar har kört med ProBeta N under de tre säsonger han har radmyllat och tycker att det fungerat bra. - Framförallt uppskattar jag att man kan slopa en manganbehandling. Det är ändå tillräckligt många körningar i sockerbetorna, påpekar han. Anders Wijk har sedan tidigare kombisått vårspannmålen och tycker att det har fungerat bra. I år har han även provat att radmylla gödseln till betorna med en maskin som är under utveckling av Kverneland. Från frontbehållaren fördelas gödseln med hjälp av luft till gödselbillarna där bak. Dessa sitter monterade i ramen på betsåmaskinen. Gödseln läggs cirka 6 cm från betraden och några cm djupare än betfröet. Mats Eriksson vid hemmabygget som både sår betorna och radmyllar gödseln samtidigt. Med maskinen och ProBeta NPK kan han med en överfart och ett gödselmedel klara av både sådd och gödsling. Ragnar Hallbeck radmyllar gödseln i sockerbetorna med en egenkonstruerad maskin. Raden till vänster om Ragnar har inte fått någon gödsel. Här syns tydligt gödslingseffekten. Betorna i den ogödslade raden är mindre och har inte kommit lika långt i utvecklingen som de gödslade raderna. 9
GOLFBANOR ANNORLUNDA VALLPRODUKTION! Många har säkert sett och förundrats över gräsytorna på våra golfbanor. Hemligheten bakom resultatet är arbetsintensiteten. Det används däremot inte särskilt mycket växtnäring eller växtskyddsmedel. För att få en inblick i hur en riktigt högklassig golfbana sköts besöker vi Kenneth Olsson, Greenkeeper på Borås Golfklubb som ansvarar för banans skötsel och utveckling. gräsets växtmiljö är så gynnsam som möjligt. Greenerna byggs upp med olika lager av dräneringssand och sand/mull-blandningar som ger en dränerande effekt och en bra rotmiljö för gräset. Givetvis måste det även finnas bevattningsmöjligheter. På Borås Golfklubb finns vintertid 4 anställda, men under säsongen är antalet flerdubbelt större. Banan består egentligen av en äldre bana från 50-talet, byggd på jordbruksmark och en nyare skogsbana belägen på lättare jord. Totalt finns 36 hål, motsvarande ungefär 70 hektar. Medlemsantalet är 2000 men man tar årligen också emot ca 10 000 greenfeegäster, som endast spelar en dag på banan. Stora krav på greenen Greenerna skall vara spelbara snarast möjligt efter vintern, jämna i färgen, mycket täta, extremt kortklippta för rätt bollrullning, men ändå slitstarka gentemot gångslitage och helst inte ha för hård yta. För att uppfylla dessa ibland motsägelsefulla krav gäller det att Gräsblandningar Precis som till en vall, blandas olika gräsarter för att åstadkomma bästa resultat för varje del av banan. De arter som används till greenerna på Boråsbanan är krypven och vitgröe, men även rödsvingel och rödven är vanliga greengräs där rätt sorter klarar nedklippningen ner till 3,5 mm. Ett riktigt fint gräs fås först när det förses med växtnäring för att Till greengödsling används en specialbyggd spridare. Kent Eriksson servar Kenneth Olsson vid fyllning på banan. 10
Hydro Agris specialgödselmedelsortiment Arena, anpassat för nordiska golfbanor, har tagits väl emot av användarna. kunna skjuta skott, bilda utlöpare och därmed täta ihop sig självt. Man stimulerar också skottbildningen genom att vertikalskära gräset på greenerna ca var tredje vecka. För att motverka den packning spelarna utgör på greenen behöver man då och då under säsongen antingen sticklufta 10 cm djupa skåror eller stansa lika djupa piphål och fylla dessa med sand-/mullblandning. Dressning Den absolut viktigaste åtgärden för att få greenen så jämn är dock dressningen. Denna innebär att man sprider ut ett tunt lager med finkornig sand som sedan jämnas ut när man drar ett nät över gräset. Då åstadkoms ett avdunstningsskydd och en lite mjukare yta som ger mindre bollstuds. Stora mängder dressmaterial går åt på en golfbana och Borås Golfklubb förbrukar varje år ca 300 ton till greenerna och 1500 ton till fairways (den egentliga spelytan fram till greenen). Gödslar ofta men lite Till skillnad mot spannmålen så är golfgräsets växtnäringsbehov i princip konstant över säsongen, då det hela tiden klipps ner och därför stannar kvar i vegetativt stadium. Plantornas kvävetillgång hålls inom ett ganska snävt intervall där utvecklingen gynnas. För höga kvävenivåer och kraftig tillväxt undviks. Greenernas rotsystem är ganska grunt och den växtnäringshållande förmågan liten, varför det ideala vore att varje dag tillföra exakt den mängd näring gräset behöver. Detta är inte möjligt, men tillförseln sker ändå ganska ofta och med små givor, normalt med 10-30 kgn/ha var 10:e-20:e dag. Under en säsong (minst 6 månader) blir totalgivan vanligen runt 250 kg N/ha, vilket kan tyckas mycket, men man bör betänka att i princip all växtnäring från greenerna förs bort som gräsklipp och komposteras eller används som gröngödsling i det lite längre gräset (ruffen). Olika undersökningar bekräftar också att golfbanornas miljöpåverkan är mycket liten. Olika gödselmedel beroende på årstid Gödslingsprogrammet måste anpassas till varje typ av green och bana, då förhållandena skiljer sig mycket mellan olika banor och regioner. I allmänhet använder golfbanorna på våren ett startgödsel med fosfor och kalium plus lättillgängligt kväve för att få igång rotoch skottillväxt på greenerna och gynna läkningen av vinterskador. På Borås Golfklubb har man i vår med gott resultat använt Arena Start som är ett av Hydro Agris specialgödsel för golfbanor. Under säsongen när greenerna blivit täta och skall växa lagom fort, används i allmänhet gödselmedel som endast ersätter det med gräset bortförda kvävet och kaliumet. Inför vintern gäller det att liksom i alla andra grödor gynna gräsets sjukdoms- och köldtolerans. Detta gör man bland annat genom att använda gödselmedel med stor andel kalium. Minikorn På greener används i Sverige nästan uteslutande specialgödsel. - Greengödsel skall vara minikornat, maximalt 2 mm i kornstorlek för att ge jämn täckning. Skulle man lägga ut en så låg giva som 10 kg N/ha med exempelvis N28, så skulle det se ut som greenen fått mässlingen, säger Kenneth. De minikornade gödselmedlen löser sig också mycket snabbt, redan efter vattning med några mm, vilket gör att man inte minskar tillgängligheten på banan. Fairwaygödslingen är inte lika särpräglad, utan liknar i många stycken gödsling till gräsvall. På våren läggs ofta ett NPK-gödsel för att ge bästa möjliga start. Under resten av säsongen läggs ytterliga- Forts. på nästa sida 11
MOLYBDENÖVERSKOTT I GROVFODER PROBLEM SOM GÅR ATT LÖSA I förra numret av Växtpressen tog vi upp hur olika mineraler i vall påverkas av mark och gödsling. Molybden var ett av de ämnen som behandlades kortfattat i artikeln. De effekter som har iakttagits den senaste tiden av både molybdenöverskott och brist gör att vi tar upp ämnet mera ingående i denna artikel. Molybden som näringsämne Molybden ingår i olika enzymer. En av de viktigare är nitratreduktas som reducerar nitrat i växten, vilket är nödvändigt för att upptaget nitratkväve skall kunna omvandlas till aminosyror. En annan viktig process där molybden är nödvändig är kvävefixeringen via bakterier hos baljväxter. Halt i växt Molybden är helt nödvändigt för att växten skall kunna tillgodogöra sig kväve. Det behövs dock inga stora mängder. I gräs räknar man med att 0,2 mg per kg ts räcker för optimal tillväxt. I raps, rybs och baljväxter behövs ca 0,5 mg per kg ts. Detta innebär att inte mer än ca 2-5 g behöver tas upp av grödan totalt. Halt i mark Analys av markens innehåll av molybden har inte använts för vägledning för gödsling. Det är dock fullt möjligt att utföra. Dokumenterad molybdenbrist har inte före- kommit i någon större utsträckning och därför har kanske också intresset för jordanalys varit svalt. Överskott av molybden kan vara ett problem Molybden tas lätt upp om det finns tillgängligt i marken. Växterna är dock mycket toleranta mot höga halter. Förgiftningssymtom i växten är därför svårt att tänka sig att vi skulle kunna råka ut för. Höga halter i foderväxter kan dock medföra problem hos husdjur på grund av att tillgängligheten till koppar kraftigt försämras. På senare tid har man, enligt Liselotte Fagreberg på ODAL i Falköping, dokumenterat fall där nötkreatur avlidit på grund av högt molybdenintag. Detta kan i och för sig avhjälpas med höga koppar- GOLFBANOR forts. från föregånde sida Skarpa knivar! Leif Johansson kontrollerar slipning och justering med en anteckningslapp. Totalt klipps 3-4000 ha per år. 12 re en till två givor, exempelvis med ett NK-gödselmedel. I Borås är totalgivan på fairway 40-100 kg N/ha och år, beroende på markens kvävelevererande förmåga. På dessa ytor har gräset djupare rotsystem och mer växtnäring blir kvar som gräsklipp på plats, varför gödslingen inte behöver ske med lika korta intervaller. Till fairwaygödsling används antingen vanlig mineralgödsel med passande sammansättning, eller gödselmedel specialanpassade för färre gödslingar innehållande bland annat långtidsverkande kväve. Ständig utveckling I Sverige finns idag ca 350 golfbanor. Man arbetar liksom i lantbruket med biologiskt material och styrs av samma naturlagar när det gäller markfysik, växtnäring mm. Målet med odlingen skiljer sig däremot från lantbrukets, varför man också måste utveckla sina egna metoder. Hur drivs då utvecklingen framåt? Helt klart är att det egna experimenterandet ute på banorna är en mycket betydande faktor i utvecklingen. Eftersom branschen är så liten, är man också mycket öppen för intryck från framför allt övriga Europa och Nordamerika. Samarbetet mellan klubbarna har ökat, bland annat genom träffar med de regionala Greenkeeper-organisationerna. Sedan ett antal år har Svenska Golfförbundet också en rådgivningsverksamhet med 8 konsulenter. Golfförbundet driver även en egen försöksverksamhet och håller olika längre utbildningar för klubbarnas personal. Hur klarar sig då de svenska banorna i den internationella konkurrensen? I ett Europeiskt perspektiv ligger vi mycket långt fram när det gäller kvaliteten på banorna. Andra kan ha bättre förutsättningar men i Sverige får vi ut mest av de resurser som sätts in, avslutar Kenneth Olsson, Greenkeeper på Borås Golfklubb. Anders Anderson
doser, men innan man vet orsaken till varför djuren mår dåligt kan kännbara förluster uppstå. Varför uppstår höga molybdenhalter? Tillgängligheten på molybden i marken ökar vid högt ph. Om markens grundmaterial innehåller mycket molybden och ph samtidigt är högt blir tillgången stor. Tillgången på sulfatsvavel påverkar också i hög grad mängden molybden i växten. Både molybden och svavel förekommer i marken som tvåvärt negativa joner, molybdat och sulfat. Dessa är antagonistiska dvs konkurrerar med varandra vid upptagningen. Vid svavelbrist kan därför molybden tas upp i större utsträckning. Motsatt gäller också dvs ju mera svavel som tillförs ju större är risken för molybdenbrist. Ulf Axelsson på Skaraborgs läns Hushållningssällskap har gjort en undersökning på vall i Falköpingsområdet där bland annat molybdenhalten mätts. Som framgår av diagrammet nedan har halten av molybden kraftigt reducerats genom att vallen tillförts 30 kg svavel per ha. I de fält som uppvisat de högsta värdena dvs mer än 10 ppm i ts utan svavel har värdet mer än halverats genom svaveltillförseln. Genom en balanserad svaveltill- Det har förekommit att nötkreatur avlidit pga för höga halter av molybden i fodret. Molybdenhalten i vallfodret påverkas bl a av vallens tillgång till svavel. försel kan alltså skadligt molybdeninnehåll i stort sett undvikas. Molybdenbrist Är ph-värdet lågt och marken innehåller lite molybden ökar risken för molybdenbrist. I ett sådant fall kan molybdenbrist skapas om man gödslar med svavel. Ju mera svavel ju större är risken. Detta är den sannolika orsaken till att vi fått klart negativ effekt av svavelgödsling i ett av våra vallförsök under fjolåret. Skörden föll kraftigt om svaveltillförseln var hög. Vi skall naturligtvis inte avstå från att gödsla med svavel. Detta behövs för att säkerställa en god balans med kväve. Men det är ytterligare en påminnelse om vikten av att försöka hålla en god balans mellan den växtnäring som tillförs växten. Om man har molybdenbrist kan det också vara en anledning att kalka marken till ett vettigt ph dvs någonstans mellan ca 6 och 7 beroende på jordart. Ingemar Gruvaeus Molybdenhalt i vall i Falbygden 1996. Undersökning av Ulf Axelsson, Skaraborgs läns Hushållningssällskap. Genom att tillföra 30 kg svavel per ha har molybdenhalten sjunkit kraftigt, framförallt i de fält som hade hög molybdenhalt. Totalt undersöktes 20 fält. I de fall det finns två värden per fält är det första värdet 1:a skörd och det andra återväxt. 13
FOSFOR, KALK OCH GENMODIFIERING Det är svårt att bedriva jordbruk på sura och fosforfattiga jordar. I vår del av världen har vi kalkat och gödslat upp våra åkrar till bördiga jordbruksmarker. Men detta är inte så lätt överallt. Många tropiska och subtropiska jordar är extremt sura och fosforfattiga, och det är faktiskt svårt att se några praktiska och ekonomiska möjligheter att gödsla och kalka som vi gjort här. Kalk finns inte heller lättillgängligt överallt. Långa transporter ger höga kostnader och ett höjt kalktillstånd måste hela tiden underhållas. Det finns också en koppling mellan kalktillstånd och fosfor. Sura jordar är ofta mycket fosforfattiga, och den fosfor som tillförs fastläggs i otillgänglig form. Därför behövs höga givor, vilket också ger höga kostnader. Samtidigt finns dilemmat att världens fosfortillgångar är en ändlig resurs och de ska räcka för all framtid. I diskussioner om uthållighet ses fosfortillgångarna ofta som en allvarlig begränsning. Det störtsa problemet med sura jordar är att de löser ut aluminium. Aluminium skadar jordbruksväxternas rötter samt binder fosfor i en för växterna svårtillgänglig form. Höga aluminiumhalter är ett huvudproblem runt om i världen och man uppskattar att på ca 30-40% av världens åkerjordar begränsas produktionen av denna orsak. Som tur är kan växter anpassa sig till de mest skiftande odlingsförhållanden. Vi har exempelvis aluminiumtoleranta växter i våra skogar. Också mellan jordbruksgrödorna finns skillnader i aluminiumtolerans. Våra svenska växtförädlare har tagit fram aluminiumtoleranta sorter av t ex vårvete. Det är här genmodifieringen kommer in. I tidskriften Science, 6 juni 1997 (Marcia Barinaga, Research News, sid 1497 och J.M. de la Fuente m fl sid 1566) berättas om hur tekniken använts för att sätta in en HAVRE KORN FRÅN FORSKNINGS- FRONTEN ph-värdet har stor betydelse för hur en gröda utvecklar sig. Det är dock stor skillnad mellan olika grödor. Av bilden framgår att havre tolererar låga ph-värden bättre än korn. speciell gen i växten. Man har arbetat med tobak och papaya. Genen ökar växtens produktion av citronsyra. Detta ökar också citronsyrahalten i rotzonen. Citronsyran binder aluminium och hindrar den från att skada rötterna. Växten skapar sitt eget skydd när den växer och rötterna kan fungera normalt. Förhoppningsvis har detta betydelse också för fosforförsörjningen. Än så länge har man endast gjort försök i laboratorieskala, men man har klart visat att principen fungerar. Växter med den nyinsatta genen klarar sur miljö mycket bättre. I förlängningen kan detta betyda ett ökat hopp för att en bra jordbruksproduktion ska kunna bedrivas på många av dagens problemjordar. Göte Bertilsson 14
TRÄDGÅRDS RUT AN PLANTERA VÅREN NU! När snön på våren börjat smälta är man glad om man varit förutseende. Få växter röner större uppskattning än de första vårblommorna. När snödropparna, krokusen och irisen tittar upp ur den sista snön möts de av stor beundran. Våren är på väg! Det kan vara värt mödan att planera vårrabatten före planteringen. De flesta lökar är mycket lättodlade. Följ bara rekommendationerna som finns på förpackningen. Lökar trivs i de flesta jordar. Direkt olämpliga ställen är vattenrik jord där löken inte får tillräckligt med syre. Då blir den lätt angripen av svampsjukdomar eller ruttnar bort. Lätta sandjordar är inte heller att föredra. De torkar lätt ut om man inte förbättrar jorden med t ex torv eller kompostjord. De flesta lökar gör sig bäst om man planterar dem i grupper. Använd gärna en lökkorg för att lätt kunna flytta dem efter blomningen. På samma plats kan därefter sommarblommor planteras tills nästa höst kommer då man åter gräver ner lökkorgen med lökarna för en ny blomning våren därpå. Vilka sorter och färger man skall plantera är helt en smaksak. Det finns ett mycket stort utbud att välja bland. Weibulls och Hammenhögs har välanpassade sortiment för svenska förhållanden. Den mest älskade av alla är tulpanen. Det finns ett antal grupper dit de olika tulpanerna tillhör, t ex enkla tidiga, dubbla, liljeblommande, triumph, darwin och bota- En av våra mest älskade vårblommor är tulpaner. Goltu, som endast blir 30-40 cm hög, passar utmärkt i stenpartier och lägre rabatter. niska. Till de tidigare och lägre är de botaniska och darwin medan liljeblommande oftast är bland de högsta. Narcisser har blivit allt populärare. Det är inte bara den gula påskliljan och den vita pingstliljan med orange mitt. Det finns nu ett mycket stort utbud med olika sorter, höjder och framför allt färger. Detta, och att de klara sig bra mot de vilda djuren, har gjort att fler och fler har funnit deras möjligheter. Dessutom finns alltid de lika omtyckta snödropparna, krokusen och blåstjärnan (scillan). En lök som både planteras utomhus och inomhus är hyacinten. Den vanliga trädgårdshyacinten planteras i trädgården och den reparerade (=temperaturbehandlade) planteras i kurkor eller hyacintglas i september. Därefter placeras de svalt fram till slutet av november då man tar in dem i rumstemperatur för drivning till julblomning. Andra sorter som är odlingsvärda är t ex den ståtliga kejsarkronan, den tidigare gula vintergäcken och den trevliga pärlhyacinten som gör sig bra även som kantväxt. Liljor har blivit mycket populära. En del sorter går utmärkt att plantera på hösten. Täck dem med lite löv under vintern. För inomhusbruk är den fantastiska amaryllisen en självklarhet. Få växter förknippas mer med julen än denna. De varma julröda är den mest populära, men det finns idag många olika färger att välja bland. Dessutom finns det mycket vackra dubbla sorter. Ett tips är att plantera några olika för att ha att ta av som snittblommor. En Amaryllis håller sig minst lika länge i vas som i kruka. Ingvar Wester Svalöv Weibull Trädgård AB 15
GRUPPINFORMA TION TILL JORDBRUKARE