Gestaltningsprogram för Kungsbackaån

Relevanta dokument
GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng

INRIKTNINGSDOKUMENT STADSPARK ÅKERS KANAL REVIDERAT

Nockebyhov. Nockebyhov - Landskaps-PM. Landskaps-PM FÖRHANDSKOPIA Sofia Sandqvist I Therese Sundqvist I tengbom.se

Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på.

Planförslag. Karta med förslag på nytt utbyggnadsområde. (Källa: Grundkarta, kartnr 40A-K, 40B-K). GEOGRAFI

Brf Hägern, Varvet - Analys

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr

Övergripande och förberedande skötselplan för Telestadshöjden, Växjö kommun

Gång- och cykelstråk längs Kramforsån

NY PARK I ÅSBRO Igloo arkitekter

Bussgata - nulägesbeskrivning. Bussgata, Bollnäs kommun Bussgatans närområde. Björktjära. Björktjäratjärn. Brånan

TELESTADSHÖJDEN. INTENTIONER FÖR ALLMÄNNA PLATSER - karaktärer, funktioner och aktiviteter

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

PLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET

Öppningsbar gång- och cykelbro över Husarviken - alternativ yttre respektive inre läge skissredovisning

TULLPARKEN TULLPARKEN. 1. Krigsbarnsminnesmärket och Krigsbarnsmonumentet. 2. Minnestenen över svenska frivilliga i finska krig.

ILLUSTRATIONSPLAN - SKALA 1:2000

Dialog Tullinge - bildprotokoll, workshop

SLOTTSMÖLLAN - IDÉFÖRSLAG TILL GESTALTNINGSPROGRAM

Lilla Essingen, Småparker Åtgärdsplan

Förslag till skyddsåtgärd för farligt gods, Kallebäck 2:3

Handläggare Datum Ärendebeteckning Fanny Ramström SBK

Trygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö

GESTALTNINGSPROGRAM UTSTÄLLNING NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) dnr PLAN

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1

I Göteborg stad återfinns många möjligheter till lek.

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Gestaltningsprinciper för grönska och dagvatten vid Orrakullens industriområde

Vet du vad som planeras i Karlslund?

V A L B O K Ö P S T A D U T F O R M N I N G S P R O G R A M

VÅTMARKER I ESKILSTUNA

Avstämning planuppdrag

ÅTGÄRDSPLAN FÖR KUNGSBACKAÅN. Kungsbacka kommun

Ekeby Översiktsplan Kumla kommun 2040

Medborgarförslag - Park/Torg/Kulturområden

Fem förslag har blivit ett

Parkförslagen, se A-G på översiktskarta nedan, presenteras med åtgärdskoncept samt preliminär kostnad. 160 lgh i radhus, stadsvillor och punkthus

LILLA BOMEN VISION. Kjellgren Kaminsky Architecture Vision Lilla Bomen

Tryggt och jämställt ljus. AnnaKarin Fridh

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Slutversion. Kv New York. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr PM Natur, med fokus på eksamband

Integrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Skärholmsdalen

Stadsarkitektkontoret SAMRÅD Detaljplan för Svanhagen (Skå-Berga 1:12 m.fl.), på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län

ÄNGSBÄCKEN LIDKÖPING GESTALTNINGSPROGRAM. projektnummer datum

Hällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040

Yttrande till byggnadsnämnden över förslag till detaljplan samråd för bostäder samt förskola vid Björkhöjdsskolan inom stadsdelen Tynnered

Analys - problem. Ytan mellan cirkulationen och torget upplevs som rörig med dess mångfald av olika markmaterial och utrustningsdetaljer.

PROGRAMHANDLING LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN STOCKHOLM TEL KONTORET@LOLALANDSKAP.SE

Protokoll trygghetscykling 1 sep 2014

Engelsfors Gestaltningsprogam

sol- och skuggstudie NORRA TYRESÖ CENTRUM januari 2014

Dokumentet är framtaget i syftet att ligga som underlag för utformning av bebyggelse och gaturum för Kärnekulla.

Medverkande Följande personer har medverkat till att ta fram getaltningsprogrammet:

efem arkitektkontor ab

Hede Station Utveckling 2025

PM FÖRPROJEKTERING GÅNG- OCH CYKELVÄG

I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3

ÅKARP - SÖDRA STAMBANAN - FÖRSLAG TILL UTFORMNING AV OMRÅDET KRING SPÅREN

Norr Mälarstrands kajpromenad, Genomförandebeslut. 1. Trafiknämnden ger kontoret i uppdrag att bygga om kajpromenaden enligt redovisat förslag.

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.

Bebyggelseförslag. Södertälje stadskärna Program. Stadskärnan

Underlag till planbeskrivning Kv. Hologrammet, Johanneshov

Gestaltningsprogram till detaljplan för Frösjöstrand

Västra Ingelstad Dialogworkshop. Sammanställning

UPPDRAGSLEDARE. Joakim Bengtsson UPPRÄTTAD AV. Joakim Bengtsson Sabina Rubbi

FÖRSLAGET. Entrérum Torget

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer

GESTALTNINGSPROGRAM VÄSTRA ERIKSBERG. UTSTÄLLNINGSHANDLING november 2005 GÖTEBORGS STADSBYGGNADSKONTOR

UTVIDGAD STADSKÄRNA Länka vardagsfunktioner mot stadskärnan

R AP P O RT. Sporthotellet Kista EXPLOATERINGSKONTORE T STHLM STADS & TRAFIK UTFORMNING TRAFIK UPPDRAGSNUMMER

Dialogmöte Exercisheden

Cecilia Sjölin Examensarbete 2004 Södra Guldheden

Väg 80/56 Valbo Handelsområde

Godkänt dokument - Monika Rudenska, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

Presentation av alternativen i enkäten

Bostäder. FörslagTofta. Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf)

HOLMÄNGEN Gestaltningsprogram sept Utkast

Gång- och cykelbana längs med tunnelbanebron över Norra länken. Avrapportering

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen

Utveckling och komplettering av gröna stråk

VÄGARKITEKTUR. Exempel på vajersågad yta, Göteborg. Exempel som visar broar på Arlanda som varit inspirationskälla vid utfomningen av brofamiljen

Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040

Beskrivning biotopskyddade objekt

Gestaltningsprogram för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Vägutredning för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Väg - Objektnr

KS-Plan 12/2006 Antagandehandling GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl.

b e h o v s b e d ö m n i n g

Bilaga till detaljplan för Sjöparken - byggrätt och strandkant Illustration. Ett exempel på hur området skulle kunna utformas

Grönlandsparken. Analys och Förslag

Släpvagnsparkering och ett möjligt stop för husbilar, kan anordnas i området.

Arbetar i Fagersjö. Sammanställning workshop Bygg ditt Fagersjö

Trafikutredning Kungsmässan PM beträffande gång- och cykelvägar kring Kungsmässan

Vellinge. Norra Håslöv

NORRKÖPINGSANSTALTEN PARALLELLT UPPDRAG mars 2007 white

PM Inventering av gående och cyklister vid Ullevigatan/Fabriksgatan Detaljplan för kontor vid Ullevigatan

PM Integrerad barnkonsekvensanalys för Stockholmshems huvudkontor. Del av kv Måsholmen 21 steg 2

S:t. Eriks torn - svar på medborgarförslag

Transkript:

Gestaltningsprogram för Kungsbackaån

Gestaltningsprogrammet har tagits fram under 2007-8 av: Anna-Karin Ljungman, landskapsarkitekt, Teknik Daniel Helsing, kommunekolog, Miljö & Hälsoskydd Annika Thörneby, planarkitekt, Plan & Bygg

Gestaltningsprogrammets huvudidéer Natur - Park - Stad - Park - Natur Kungsbackaåns höga naturvärden ska tas tillvara och förstärkas. Ån ska synliggöras. Människorna ska få kontakt med vattnet. Bebyggelsen ska vändas mot ån istället för bort från ån. Ån och dess närmaste omgivning ska bli en hjälp att orientera sig. Olika karaktärer längs ån ska utvecklas. Stad I innerstaden ska åns stadsmässiga utformning förstärkas med stensatta kajer, bryggor mm. Park Utanför innerstaden ska ett grönt parkstråk utvecklas längs ån, ett parkstråk som blir ett extra positivt inslag i stadsdelarna utefter ån. Park Natur Sammanhängande parkstråk Kungsbackaån ska bli ett sammanhängande parkstråk med gröna kvaliteter som ska hjälpa till att koppla ihop stadens olika delar, både längs och tvärs ån. På några ställen föreslås nya broar för att kopplingen ska underlättas. På andra ställen föreslås att gröna stråk skapas tvärs ån för att det ska bli lättare att hitta till ån och för att åns gröna kvaliteter ska få större räckvidd. Utefter ån planeras 3 nya parker i samband med nya stadsdelar, som alla ska få en tydlig koppling till ån. Varlaparken och Skansen ska utvecklas. Kungsgärdet Björkris Varlaparken Snabbt och långsamt rörelsestråk Längs Kungsbackaån ska tydliga röreslestråk skapas för att förbättra möjligheterna att röra sig utefter hela ån. Ett snabbt cykelstråk och ett långsammare promenadstråk ska utvecklas. Stråken ska utformas så att det långsamma stråket uppfattas som just långsamt och det snabba som snabbt. Stråken ska upplevas som trygga och särskild vikt ska läggas på t.ex. belysning och trafiksäkerhet. Stråken ska vara tydliga och lätta att orientera sig kring. Tillsammans med grönstråket längs ån ska rörelsestråken uppmuntra människor att ströva eller cykla längs ån. Långsamt stråk Snabbt stråk Natur Ännu längre ut ska ån få vara en del av det omkringliggande landskapet. Här kan anläggning av våtmarker i närheten av ån förbättra vattenkvaliteten i ån, få en positiv betydelse för djurlivet och minska översvämningsriskerna. Träd längs ån gör att den blir synlig i ett öppet landskap och träd stabiliserar slänterna. Stad Skansen Park Syfte: Synliggöra ån och utveckla åns olika karaktärer Natur Syfte: Förtydliga de gröna kvaliteterna Kolla Syfte: Skapa bättre fysiska samband 3

8.6 8.2 8.4 13.4 5 Göteborgsväg 3 39.4 38.6 1:13 11.9 1 11.4 4 4 3 43.3 1 1:25 3 3 40.5 1 2 43.9 10.9 36.1 8.8 8.2 10.0 3 SKÅRBY 8.2 32.5 9.3 9.0 42.5 39.3 3 3 29.3 2 2 29.5 34.0 2 13.8 10.3 8.8 8.8 2 p.stn. 24.3 8.2 22.6 22.8 2 23.3 1 2 9.5 11.0 20.2 1 1 1 16.1 24.3 29.6 21.3 10 18.2 22.0 29.9 s/105-39.2 1 16.1 1 20.9 20.6 22.6 9.8 / 1 6.1 6.1 14.2 BJÖRKRIS 32.7 12.8 13.6 1 13.6 12.9 1 8.4 13.6 11.7 11.3 9.6 10.4 Bjö9.9 rk risv äg 9.8 en 9.8 10.8 9.3 9.0 rk8.2 risv äg en 8.7 torp (P L (P L % 6:2 3:4 " 8.8 6:2 n 0ARK 3KOLA Göteborgsvägen ge 10.8 10.5 10.3 9.8 11.0 1 # 9.5 10.2 psvä 12.4 10.7 Kv11.1 arnt or ))) SKÅRBY 11.6 9.1 14.1 9.2 13.4 ( 9.4 & sv äg en ))) Bjö - 10.7 * 11.5 9.1 9.1 9.2 6.1 9.2 12.4 + rn 9.6 7:1 9.4 8.4 Kva 10.2 8.7 11.1 ) 8.6 8.6 9.0 12.1 9.9 9.2 3:4 10.5 11.1 9.4 9.5 SKÅRBY 11.7 1:23 9.5 11.7. BJÖRKRIS 11.2 11.3 10.8 10.8 10.6 10.6 12.1, 1:22 12.1 11.2 11.9 12.7 12.5 12.2 13.1 12.6 13.3 6:2 9.1 10.0 8.2 8.6 9.8 SKÅRBY 3.2 Ån markeras av träd - genomgående idé För att ån ska bli tydlig på långt håll i landskapet och för att stabilisera slänterna planteras nya träd längs ån.träden ger också den skugga som livet i ån behöver. Skuggan håller vattentemperaturen nere och de insekter och växtdelar som faller från träden ger mat för djuren i vattnet. En skuggig miljö håller också en del vass borta från ån. Typiska träd längs med ån är klibbal, pil och sälg. Träd med stora kronor skuggar vattnet även om de inte står precis i åbrinken. Vid vägar över vattnet kan det vara öppnare för att passerande ska få en chans att se vattnet och åns sträckning. 10.0 4.3 10.1 11.2 1 8.6 9.1 10.1 6.1! 3:4 4.3 4.2 4.3 4.3 1.9 10.6-5 00 3:31 8.8 10.1 12.4 3.5 4.0 3.8 4.2 1:2 11.0 1.6 s/1 11.6 21 1 11.0 4.1 BJÖRKRIS 4.0 4.0 2.2 3.7 1.7 2.9 4.2 8.4 3.0 3.9 3.7 1.9 3.3 9.4 6.1 ga:4 3.4 3.0 1.9 1.7 HEDE 3:32 9:26 2:423 1.7 3.7 3.7 3:4 2:198 s/1 00-4 s/1-5 Bo rg 00 åsv äg en da 2:414 2:434 83 lsvä gen 1.9 3.6 2.6 en Ku ng sp 40 ark sv 12 äg 2:198 4.3 80 4.2 2:435 4.2 4.0 Freeport 3.5 3.3 s/105 2.8 4.1 Kung 00-4 6.1 s/1 Förslag till utformning av Björkris bostadsområde och park, Radar Arkitekter 2008. 2:432 2.3 ån 3.9 3.8 2 3.8 sbacka Park vid Björkris Det ska anläggas en park längs ån vid det nya bostadsområdet Björkris. Den hänger samman med parkområdet vid dagvattendammarna mellan ICA Maxi och Björkris och därmed skapas ett grönt stråk mellan ån och Skårbybergen ovanför Björkris. Parken vid ån kommer att bli Björkris entréområde.ipågåendedetaljplanering tas ett förslag för parken fram. Norra Hede Kring rondellen i norra Hede planeras för flera områden med företag eller service. Miljön runt ån ska värnas genom att en frizon lämnas mellan exploateringen och ån. Parkeringar och andra ytor ska inte avgränsas med stängsel utan å-området lämnas tillgängligt. Bron över ån på Arendalsleden bildar en barriär och därför dras inga gångstråk längs med ån i den här delen. Däremot lämnas utrymme för framtida gångstråk. 5

Göteborgsvägen Hallabäcken Restaurera livsmiljöerna för fisk längs Hallabäcken hela vägen till kulverten under E6. Träd planteras längs den södra bäckkanten för att ge skugga åt vattnet och minska problemen med vass. Längs hela bäcken rensas bladvass bort och botten förbättras med grus och sten. De goda förutsättningarna för öringens fortplanting och uppväxt i Hallabäckens övre delar förbättras då och förstärks med ännu fler uppväxtmiljöer. Översiktliga åtgärder finns framtagna och fiskevårdsanslag för åtgärder söks för 2008. EL. Bred vy över å och landskap större sittyta för lunch /picknick Öppna dagvattendiken MER TILLGÄNG K u n g s b a c k a å n Mindre vyer RELATIVT OTILLGÄNGLIG SIDA AV ÅRUMMET Diffusa förbindelser mellan Göteborgsvägen och parkområdet. terut. Varlaparken Det finns ett förslag på hur Varlaparken kan utvecklas och delar av det färdigställs under 2008. Syftet är att skapa möjligheter för att promenera och äta lunch i det fria, framför allt för de som jobbar i området. Karaktären är i huvudsak naturpark med en lägre skötselgrad än de mer Stängsel markerar gränsen mellan verksamhetsområde och park. Verksamheterna vänder baksidorna mot parken... centrala eller bostadsnära delarna av ån, men vissa punktinsatser som nya sittplatser, klippta gräsytor och en fiskebrygga föreslås. S e m ö Befi ntlig situation Skala 1:3000 (A1), 1:6000 (A3) Sjok av vass- och buskar (Salix, slån, landslapsrosor...) Diken förtydligas, ev. planteras INTEN- SIVSKÖTT GRÄS Ytan hålls öppen för t ex. bollspel Dagvattendammar Långsamma stråk i Hede industriområde Ett gångstråk på åns västra sida anläggs som alternativ till det snabba stråket på åns östra sida. Det sträcker sig från bron vid Varla stockar till bron över Hallabäcken. Stråket blir grusat och anpassat till ett långsammare tempo. Där det snabba stråket på åns östra sida släpper kontakten med ån i sin norra sträckning tar ett långsammare stråk vid som följer åns sträckning och återknyter till det snabba stråket vid en föreslagen ny bro i Transportgatans förlängning. Det långsamma stråket fortsätter sedan längs med ån hela vägen ut till Göteborgsvägen. Hela området mellan Varla stockar och parken i Hede industriområde sköts genom att slå gräset. Nya trädplanteringar längs staketen mot industriområdet gör att området upplevs mer som ett parkområde. Idéskiss, Skala 1:1000 (A1), 1:2000 (A3) Träddungar kompletteras (al, Salix, ask) Theres Svenssons gata 11, Box 8774, 402 76 Göteborg, tel: 031-50 70 00, fax: 031-50 70 10, www VASS EXTEN- SIV- SKÖTT- GRÄS Förslag till utformning av Varlaparken (del av), GF Konult 2007. Det är trevligt om man på några platser kom ner till vattnet. GC-väg från Tölö tvärled till Transportgatan En ny gång- och cykelväg fortsätter norrut från Tölö tvärled längs den östra sidan av ån. GC-nätet binds ihop genom en ny bro i förlängningen av Transportgatan. För att förstärka känslan av att färdas längs med ån går stråket så nära ån som möjligt i den södra delen, men genar rakt mot förlängningen av Transportgatan i den norra delen för att stråket ska bli snabbt. I N T - Defi nie skötselni - Förstär möjlighe picknick, - Förtydli till ån (da cyklisten - Ev. skap sidan ge nadsling 7

Flytt av bron vid Varla stockar Norr om Tölö Tvärled finns en GC-väg i tunnel under Göteborgsvägen som när Tölö Tvärled byggs förlängs hela vägen ner till ån. För att göra gång- och cykelframkomligheten ännu bättre kan bron vid Varla stockar ersättas av en ny bro längre söderut. Då blir kontakten till den västra sidan om ån bättre. Bron vid Varla stockar bör på sikt också bytas ut för att den dämmer ån. Längs Signeskulle Ett mer intensivt skött område längs ån vid Signeskulle ökar kontakten med vattnet. Karaktären med klippt gräs ner mot ån som finns närmare centrum fortsätter norrut mot Tölö tvärled. Fler träd planteras längs ån för att utveckla parken och gynna åns djurliv. Bakom den lilla kullen kan bänkar sättas upp för att skapa en fin sittplats för t.ex. medhavd lunch. Apotekarparken/Kungsgärdet Ett nytt parkområde mellan ån och ett möjligt utbyggnadsområde på Kungsgärdet. Parken knyter i söder samman med idrottsplatsen vid Lindälvsskolan. Den sträcker sig norrut hela vägen till Tölö tvärled och ger möjlighet att gå längs ån på ett långsamt stråk. Tillsammans med grönområdet vid Signeskulle på andra sidan ån skapar parken ett större grönt område med ån som central del. Den nya bron som föreslås i söder fungerar som länk mellan parkområdena på båda sidorna om ån.väster om ån finns möjlighet att bredda ån eller ge ån ett mer meandrande förlopp. En ny gång- och cykelbro I förlängningen av GC-vägen norr om Elof Lindälvsgymnasiet anläggs en ny bro. Den ökar framkomligheten i GC-nätet som helhet eftersom den utgör en tvärförbindelse över ån mellan östra och västra Kungsbacka. Ny tunnel under järnvägen planeras österut i detta läge. Dessutom blir bron en viktig del i den nya Apotekarparken och möjliggör promenader runt parken på båda sidor ån. Lindälvsskolan Ett långsamt stråk anläggs på västra sidan om ån förbi tennishallen. Björkar planteras i dungar liknande de på Strandgatan och en stig slingrar igenom. Soliga grässlänter ner mot ån blir en tillgång för eleverna på Elof Lindälvsgymnasiet. Området är smalt och skulle vinna på lite mer utrymme. Det är trevligt om de gröna stråken leder fram till bryggor eller sittplatser vid vattnet. Gröna tvärstråk - genomgående idé Längs hela åns sträckning finns stråk i form av vägar och GC-vägar som leder i riktning mot ån från omkringliggande bostadsområden. Oftast bryts de av vägar/gc-vägar som går längs med ån eller slutar i grönytor vid ån. Genom en förlängning av tvärstråken hela vägen fram till ån skapas kontakt med vattnet från kringliggande områden. Förlängningen avslutas med en brygga eller sittplats i nära anslutning till ån. Varje sådan avslutning blir en målpunkt som kan anas från tvärstråken. Bryggan eller sittplatsen utformas individuellt efter förutsättningen på platsen. Vid broar kan stråken fortsätta över ån. Åns längsgående och tvärgående gröna stråk kan också bilda spridningskorridorer för växter och mindre djur. 9

På västra sidan om ån förbi Kungsmässan Utrymmet är för litet för att anlägga gångstråk. Istället ligger fokus på att det ska se vackert ut från andra sidan ån. En skötselplan bör tas fram för att välja ut träd som ska sparas och för att rensa bort sly så att öppna ytor varvas med större träd. Mellan Borgmästarbron och Norrbro Området ligger centralt och ska utformas med en mer stadslik karaktär än det har idag. Förslag på utformning finns framtaget. En kajpromenad och en brygga söder om gångbron ska öka tillgängligheten till vattnet. Även nya sittplatser, en trätrappa och en mer ordnad strandskoning ingår i förslaget. Längs med Strandgatan Ett långsamt stråk som kompletterar det snabbare som finns i form av GC-vägen och bilvägen. Det långsamma stråket ska slingra sig mellan björkarna och ner på bryggor som ligger i vattnet. All vegetation ses över. En del buskage kan behöva tas bort för att öka vattenkontakten och få soliga platser. Sittplatser - genomgående idé Sittplatser ska finnas på trevliga ställen längs hela ån. En typ av bänk som passar i åns parkmiljö väljs ut och en annan där det är mer stadslikt. Bänkarna ska stå så tätt så att man ser en bänk från en annan. De ska vara tillgänglighetsanpassade och kräva lite underhåll. Kv Norrbro Under den påhängda betongkajen finns en gammal naturstenkaj. Ett långsiktigt mål är att plocka fram och rusta upp den på samma sätt som man börjat göra med muren mellan kajen och Vallgatans bro. I dagsläget planeras för ny pollarbelysning längs kajen. På lång sikt byts bron Vitors båge ut. Förslagtillenmerstadslikutformningavånicentrum,White 2007. Sjöallén, Kv Ejdern Området ingår i planeringen av kvarteret Ejdern, gamla Alléskoletomten. Kvarteret ska få en stadslik karaktär och knytas till Innerstaden. Viktiga gångstråk kommer att gå genom kvarteret för att knyta ihop Innerstaden med Kungsmässan. Läget vid ån är en tillgång och även där ska karaktären vara mer stadslik. En kajkant, likt motsatta sidan, blandat med trappor ner mot ån ökar kontakten med vattnet. Utformningen ska fokusera på tillgänglighet för fotgängare. Nya trädrader längs kajen gör att Sjöallén får behålla en allé. Kv Kronan öppnas mot ån Här kan den gamla kajkanten tas fram och rustas uppför att få en stadsmässig fortsättning på kvarteret Norrbro. Entréerna från både norr och söderkangörastydligaochvälkomnandegenom att breddas och befrias från vegetation. Ett nytt gångstråk placeras utmed kajkanten. Här är ett fint läge för en sittplats (och kanske en skulptur). Ommankandiskuterabyggnadensanvändning ochersättaparkeringsdäcketimarkplanmednågot annat finns en fantastisk möjlighet att skapa en publik plats för t ex uteservering. Kv Fisken lämnas som det är Kvarteretscharmigasmåstadskaraktärmedträdgårdar, bryggor och båtar är ett fint inslag som kan ses från västra sidan av ån. Eftersom en ny bro planeras vid Hamntorget kan man enkelt ta sig över till västra sidan både norr och söder om kvarteret och det är inte nödvändigt att kunna gå längs ån även på den östra sidan. 11

Bro vid Hamntorget En ny bro vid Hamntorget skulle koppla ihop Innerstaden med Västra Villastaden. Syftet med den är att avlasta innerstaden från biltrafik. Stråk mellan Hamntorget och Söderå Det finns möjlighet att förbättra kopplingarna kring Skansen även i öst-västlig riktning. En gång- och cykelförbindelse mellan Hamntorget och bron över Söderå finns i detaljplan. Den är särskilt viktig om det inte blir en bro från Skansen mot Kolla. Fotomontage över ny bro vid Hamntorget Flytta bron över Söderå En ny bro över Söderå kan ges en ny riktning för att bli en tydligare förlängning av Kyrkogatan och på så sätt koppla ihop Innerstaden och Aranäs bättre än tidigare. För att skapa en välkomnande entré till Skansen tas buskage och stängsel mellan befintlig bro och Skansen bort. Bro vid Skansen En bro över Kungsbackaån i Storgatans förlängning söderut har stor betydelse för tillgängligheten mellan Innerstaden och stadsdelarna söderut; Kolla, Smekalles äng och delar av västra villastaden. Även innerstaden vinner på att tillgängligheten förbättras. Utveckla Skansen som park. Skansen har en stor potential att utvecklas som stadspark. Tillgängligheten är idag inte optimal trots att den ligger i Storgatans förlängning. Det viktigaste är att se till att tillgängligheten förbättras, från alla håll. Aranäsparken ner till hamnen vid Kungsbacka båtsällskap Skötsel av åbrinken bör ske på liknande sätt som på andra sidan ån med klippta ytor så nära ån som möjligt. Fler träd planteras för att skapa en parkkaraktär. Belysning - genomgående idé Belysningen ska ses över längs hela ån för att öka tryggheten i den parkmiljö den utgör och för att snabba stråket, som är en viktig del av gång- och cykelvägsnätet i staden, ska kunna utnyttjas även när det är mörkt. Skansen har stor potential att utvecklas som stadspark. Exempel på färgglad effektbelysning från Ljus i Alingsås 2007. 13

Bro mellan Kollaparken och idrottsområdet En ny bro från norra delen av Kollaparken binder ihop parken med idrottsområdet på östra sidan. När Aranäs stadsdel byggs ut kommer en bro här att binda ihop hela Kolla stadsdel med Aranäs och Innerstaden. Söder om Aranäs och ishallen Hamnen som arrenderas av Kungsbacka båtsällskapföreslåsgörasmerpublik.stadspromenaden kan med fördel gå genom hamnen. Kollaparken Kollaparken blir en ny offentlig park. Här skapas bl.a. dammar, öppna gräsytor, träddungar, båtplatser och en näridrottsplats. När Kolla byggs ut blir här mycket mer bostäder och fler båtplatser är en tillgång till parken och attraktivt för de boende. Däremot planeras inte uppställningsplatser eller körvägar väster om ån. Ett KOLLA - Gestaltningskoncept 18-01-2008 gestaltningsprogramförbl.a.parkenhållerpåatt tas fram i samband med utbyggnaden av Kolla stadsdel. Forts. Belysning - genomgående idé Det snabba stråket ska ha en lika god belysning som andra gång- och cykelvägar. Detta blir basbelysningen längs hela ån. Eftersom det är ett huvudstråk som går genom en parkmiljö är det extra viktigt att tänka på trygghetsaspekten. Belysningen ska ha en god färgåtergivning och får inte blända. Basbelysningen för det snabba stråket kommer att ha en begränsad räckvidd och med endast detta kommer man röra sig som i en ljustunnel medan resten av årummet ligger i mörker. Därför behöver den kompletteras med annan belysning så att det bredare parkrummet kan upplevas. Detta är viktigt både för trygghet och för orienterbarhet. Den kompletterande belysningen fungerar även som effektbelysning och lyfter fram ån och vattnet i staden. Ån ska upplevas både från stråken längs med ån men även från tvärstråken när man korsar ån. Exempel på det kan vara belysning av broar och träd och andra viktiga landmärken längs ån. Skala : 1:1000 Förslag till park längs ån i Kolla, Sweco 2008. Fortsatt stråk till Kungsbackafjorden I framtiden finns det möjlighet att förlänga stråket ner till Kungsbackafjorden. Längs denna sträcka kunde åns naturkaraktär utvecklas med nya våtmarker och genom att träd planterades utefter ån. Exempel på färgglad effektbelysning från Ljus i Alingsås 2007. 15