ÅTGÄRDSPLAN FÖR KUNGSBACKAÅN. Kungsbacka kommun

Transkript

1 ÅTGÄRDSPLAN FÖR KUNGSBACKAÅN

2 2 Uppdragsgivare: Nämnden för Teknik Beställare: Ulrika Haij, Teknik Planering, Trafik & Park Projektledare: Malin Gustafsson, landskapsarkitekt Referensgrupp: Teknik, Stadsbyggnadskontoret, Kultur & Fritid Illustrationer: Malin Gustafsson, om inget annat anges Fotografi:, om inget annat anges

3 Förord Kungsbackaån flyter från norr till söder och håller samman Kungsbacka stad. Detta blåa stråket och det omkringliggande parkrummet är en viktig grön lunga i staden. Kungsbacka befinner sig i ett expansivt skede. När vi förtätar staden kommer användandet av ån att öka och det är viktigt att vi förvaltar området kring ån väl. Dels för att det är en viktig resurs för rekreation och fysisk aktivitet för stadens invånare och dels att det är en väsentlig plats för stadens djur och den biologiska mångfalden. I Kungsbackas vision för 2030 säger man att Samhället utvecklas på ett hållbart sätt: socialt, ekologiskt och ekonomiskt och att Kungsbacka är en sammanhållen, grönskande och lättillgänglig stad... Detta är tillvarataget och återspeglat i åtgärdsplanen. Uppdrag Förvaltningen för Teknik har i uppdrag från nämnden för Teknik tagit fram en åtgärdsplan med utgångspunkt i Gestaltningsprogram för Kungsbackaån från Syftet med åtgärdsplanen är att redogöra vilka åtgärder som återstår från gestaltningsprogrammet samt ge en uppdaterad nulägesbild. Tillägg : I arbetet med Å-rummet vill nämnden för Teknik att näringsliv involveras i diskussioner kring dess utformning. Både gällande estetik och trafik men också möjligheter till att bedriva verksamhet. Innehåll Åtgärdsplanen för Kungsbackaån är en åtgärdsbeskrivning och prioritering av åtgärder från Gestaltningsprogram för Kungsbackaån. I dokumentet presenteras en nulägesrapport av kommande och pågående projekt längs å-stråket samt en sammanfattning och nulägesanalys av gestaltningsprogrammets huvudidéer. Dokumentet innehåller även en uppdatering av gestaltningsprogrammets huvudprinciper som beskrivs i början av planen. 3

4 Innehållsförteckning Inledning Åtgärdsplan Gestaltningsprogrammets huvudidéer Pågående planer Förutsättningar Ekosystemtjänster Belysning Tvärstråk Åtgärdsprioritering Referensexempel Principer Gestaltningsprinciper Koppla ihop Grön förstärkning Trygga stråk Överbrygga barriärer Variation av funktion Karta Kungsbackaån Referenser Åtgärder Varla naturpark Kungsgärdet Apotekarängen Mellan Borgmästarbron och Norrbro Sjöallén, Kv Ejdern Hamntorget Skansen Teaterparken Fortsatt stråk till Kungsbackafjorden Gång- och cykelstråk Broar Grönska

5 Här hittar vi över- gripande koncept, tekniska och miljömässiga förutsättningar, nuvarande planer och annat att ta hänsyn till när vi utvecklar å-stråket. Här finns övergripande gestaltningsprinciper för att skapa ett attraktivt å-stråk med stor biologisk mångfald. Här hittar vi åtgärder att genomföra längs å-stråket. Här hittar vi prioriteringar och förutsättningar för genomförande av åtgärderna. Här finns goda exempel för grönblåa miljöer. Karta över å-stråket som visar befintlig situation och önskvärda åtgärder. Inledning Principer Åtgärder Referensexempel Åtgärdsprioritering Kartor 5

6 Inledning 6

7 7

8 Åtgärdsplan Kungsbackaån flyter genom hela staden från norr till söder och är utpekat som ett viktigt parkrum. De blå och gröna stråken är väsentliga för rekreation och fysisk aktivitet samt en viktig spridningskorridor för stadens djur. Det är av stor vikt att vi skapar kopplingar hela vägen från norr till söder och ökar framkomligheten på båda sidor av ån. Å- stråket ska vara tillgängligt för invånarna och utvecklas med fokus på jämlikhet och jämställdhet. Å-stråket ska utvecklas och förvaltas från passage till mötesplats. På de allmänna platser som idag upplevs privata ska det tydliggöras att det är allmän plats. Målet med ån är att det ska vara ett sammanhängande och grönt rekreationsstråk med vistelse- och mötesplatser tillgängligt för alla i Kungsbacka stad. Ekonomiska, ekologiska och sociala perspektiv Socialt Mötesplats Rekreation Aktivitet Tillgänglighet Kultur Från passage till plats, från privat till allmän Runt ån måste hänsyn tas för översvämningsrisk, erosion och belastning från nybyggnation. Det finns god potential att vi kan kombinera nödvändiga åtgärder med en väl gestaltad och funktionell å för både våra invånare och för djur- och växtliv. Ekologiskt Biologiskt mångfald Skuggning av ån Grumling Spridningsvägar God vattenkvalitet Ekonomiskt Översvämning Föroreningar Erosion Förtätning Sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter att ta hänsyn till vid planering, gestaltning och drift i närheten av ån. 8

9 Gestaltningsprogrammets huvudidéer Natur - Park - Stad - Park - Natur Sammanhängande parkstråk Snabbt och långsamt rörelsestråk Olika karaktärer längs ån ska utvecklas Kungsbackaåns höga naturvärden ska tas tillvara och förstärkas Ån ska synliggöras Människor ska få kontakt med vattnet Bebyggelsen ska vändas mot ån istället för bort från ån Natur Park Kungsbackaån ska bli ett sammanhängande parkstråk Parker och gröna stråk kopplar ihop stadens olika delar, både längs och tvärs ån Björkris Varlaparken Tydliga rörelsestråk ska utvecklas längs med årummets båda sidor Ett snabbt cykelstråk och ett långsammare promenadstråk ska eftersträvas Förbättrade möjligheter skapas för att kunna röra sig utefter hela ån Långsamt stråk Snabbt stråk Syfte: Synliggöra ån och utveckla åns olika karaktärer Syfte: Förtydliga de gröna kvaliteterna Kungsgärdet Syfte: Skapa bättre fysiska samband Stad Nuläge: Å-rummet i centrum är eftersatt och parkrummet får mer urban karaktär vid de nya översvämnings-skyddet än i stadens centrala delar, upplevs som Natur- Park- Natur-Park-Natur Industrierna vänder sig bort från ån Park Natur Nuläge: Parkerna i ytterområden är klara (Björkris och Kolla) Skansen och Varlaparken behöver utvecklas och tillgängliggöras Kungsgärdet är inte påbörjad i dagsläget Kolla Skansen Nuläge: Västra sidan ej tillgänglig på flera ställen Långsamma stråk får ofta inte plats eller bortprioriteras på grund av stabilitetsproblematik eller prioritering av översvämningsåtgärder 9

10 Pågående planer 1 Björkris etapp 2 skapar en port till Kungsbacka stad i Norr. Här börjar staden och mötet mellan bebyggelse och ån. Detaljplanen ska möjliggöra byggnation av ca 800 bostäder varav minst en tredjedel hyresrätter. Kvarteret Valand ska bli en stadsdel med nya bostäder, arbetsplatser och mötesplatser. Längs huvudstråket kommer det att finnas möjlighet till butiker och andra verksamheter. Inom området byggs cirka 300 bostäder, varav hälften hyresrätter, m 2 kontor, m 2 lokaler/handel samt ett parkeringshus med 350 platser. 3. Kungsmässan Ny detaljplan för Kungsmässan möjliggör gångstråk på den västra sidan av ån som kopplar ihop två broar. En brygga planeras så att man kan koma nära vattnet på den västra sidan. Planerna längs ån i dagsläget är osäkra på grund av platsens geotekniska förutsättningar. 4. Tvärstråk Kungsbackaån Gestaltning och utveckling av tvärstråken till Kungsbackaån. Planer finns för en ny GC-väg vid Hede industriområde samt plantering av buskar och träd i tvärstråk norr om centrum. Utveckling av Hamntorget ingår även i planerna. 5. Temalekpark En temalekpark anläggs på Borgmästareplatsen med tema Fågel, fisk eller mittemellan, klar sommaren Temalekpark. 7. Översvämningsskydd Kolla Översvämningsskyddet planeras på en sträcka av cirka 800 meter utmed den västra sidan av gång- och cykelvägen som löper längs ån. Skyddets syfte är att minska riskerna för översvämning vid höga vattenflöden, samtidigt gestaltas sträckan med ett attraktivt vattennära parkstråk för rekreation. Projektet avvaktar i dagsläget en översvämningsutredning för hela Kungsbacka stad. V KV. 1 V När det nya badhuset byggs skapas nya kopplingar till ån och tvärstråket förvaltas. Ny park byggs som ska rymma både vila och varierade aktiviteter för alla invånare i Kungsbacka. Parken planeras vara färdigställd KV. 2 IV V IV VALAND 4 V IV KV. 3 V IV V KV. 4 III IV GULA KV. 5 IV II V TRANSF ORM ATORST ATION 2 VILLAN IV IV KYRKOGÅRD V KV Kungsbacka sportcenter 4 BORGMÄST AREGATAN VI N ÄGE LAV VAR Planprogram ska utreda förutsättningarna för områdets utveckling, hur stor yta som ska exploateras samt lösningar för att minska risken för översvämningar. Möjlighet finns att området kan rymma en stadspark längs ån. VARLASKOLAN 2. Kungsgärdet ESTETEN 6. Kvarteret Valand TRANSF ORM STAT ATORION 1. Björkris 2 V KV. 7 IV GATAN KUNGS Kvarteret Valand Kvarteret Ejdern Väster om ån, kvarteret Valand och kvarteret Ejdern, är det hittills största stadsomvandlingsprojektet i Kungsbacka. Syftet med planerna är att skapa ett stråk som förbinder Kungsbacka innerstad med Kungsmässan. Planering och ytbyggnad av Ejdern kommer efter Valand. Delar av Ejdern blir tillfällig parkering under utbyggnaden av Valand. 7 8 Ny simhall och park. Plan Teknik

11 Förutsättningar Ekonomi Det grundläggande att tänka på vad gäller ekonomi är att det är viktigt att ta hänsyn till biologiska, sociala och tekniska aspekter i ett tidigt skede i varje projekt. Ju tidigare vi ser de biologiska och sociala konsekvenserna av ett projekt ju tidigare kan vi lösa eventuella problem. Det är alltid billigast att ha med faktorerna i ett projekt från början än att behöva gå tillbaka och bygga om. Biologiska system är ofta billigare än tekniska system när man ska lösa frågor som till exempel dagvattenhantering. Översvämning Inom finns översvämningsrisk kopplat till höga havsnivåer, höga flöden i vattendragen och skyfall, en risk som ökar då Kungsbackaån påverkas mycket vid speciella väder och vindförhållanden. Höga havsnivåer förekommer när starka vindar ligger på från havet. Höga flöden i vattendragen förekommer efter perioder av snösmältning eller mycket nederbörd. December 2006 var ett tillfälle när stora flöden orsakade översvämningar vilket fick stor påverkan i framför allt Kungsbacka stad. Klimatförändringar gör att översvämningsrisken ökar. Ökande årsmedeltemperatur ger högre havsnivå, mer nederbörd och fler skyfall. Vid hantering av översvämningsrisk behöver man därför i de flesta fall planera långsiktigt och ta höjd för ökande risk. Dagvatten Regnvatten och smältvatten från tak, gator och andra hårda ytor i stadsmiljön kallas dagvatten. Det rinner snabbt över ytor och tar med sig föroreningar innan det rinner ut i närmaste mottagande vattenområde som i detta fall är Kungsbackaån. För att minska belastning på Kungsbackaån behöver flöden utjämnas och föroreningar renas bort från dagvattnet. Vanliga föroreningar är tungmetaller och miljögifter som påverkar vattenlevande organismer negativ. Höga halter av näringsämnen i dagvattnet bidrar till övergödning. För effektiv rening bör utsläpp hanteras så nära källan, utsläppsplatsen som möjligt. För fortsatt utbyggnad och hårdgörande av ytor behöver dagvatten fördröjas och renas för att inte påverka Kungsbackaån negativt och på så sätt möjliggöra att miljökvalitetsnormen uppnås. Miljökvalitetsnorm Kungsbackaån Miljökvalitetsnormen för Kungsbackaån är att den ska uppnå god status år Miljökvalitetsnormer för vatten är bestämmelser om vilken kvalitet ett vatten ska uppnå. Normerna tar sikte på tillståndet i miljön och vad den tål. Dagvattendike/ våtmark i Kungälv. Geoteknik Jordlagren inom stora delar av består av finkorniga jordarter, främst lera. För att undvika skred är det viktigt att ta hänsyn till stabiliteten när man planerar och bygger. Inom områden där skredrisk sammanfaller med översvämningsrisk uppstår ytterligare svårigheter. För att kunna bygga längs Kungsbackaån vilket ökar belastningen behöver man i många fall kompensera för att minska belastningen och därmed skred- och sättningsrisken. Föroreningar Om föroreningar upptäcks kan de behöva saneras för att inte skada människor eller miljö. Föroreningsgraden och vad marken har eller ska ha för funktion avgör vilka halter som anses rimliga. Leran i Kungsbacka innehåller ofta förhållandevis höga bakgrundshalter av arsenik. Naturvärden Kungsbackaån med biflöden, som till exempel Hallabäcken, har ett stort värde som reproduktionsområde för lax och havsöring samt en värdefull bottenfauna. I vattensystemet finns även bland annat elritsa, flodpärlmussla och nejonöga. Vattensystemet ingår i kalkningsprojekt för att hålla en bra vattenkvalitet. Ån kan påverkas negativt av till exempel avloppsutsläpp, vattenreglering samt grävningseller rensningsarbeten. 11

12 Sociala mål Å-rummet är ju en plats att uppleva på olika sätt, ensam eller tillsammans och alla ska ges möjlighet att vistas i å-rummet oavsett ålder, kön, kultur, fysiska- eller kognitiva förutsättningar. Jämställdhet, jämlikhet och tillgänglighet För att uppnå det nationella målet om jämställdhetspolitik ska varje fråga som berör individer prövas ur ett jämställdhetsperspektiv och konsekvenserna av hur förslag kan tänkas utfalla för kvinnor och män, flickor och pojkar ska analyseras. Detta menas att vi när vi bygger alltid måste ställa oss frågorna: Hur arbetar vi? Vem är det vi bygger för och på vilket sätt gör vi det? Jämlikhet handlar om att även se det ur andra gruppers perspektiv som till exempel äldre, barn, utrikes födda, personer med funktionsnedsättningar etcetera. För att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i vardagslivet och utomhusmiljön är det viktig att ta hänsyn till tillgängligheten. Hur utformar vi miljön så att den som har nedsatt syn-, rörelse-, hörsel- eller kognitiv nedsättning kan delta på lika villkor? Regler finns i plan- och bygglagen (PBL), Enkelt avhjälpta hinder (HIN) och Tillgänglighet på allmänna platser (ALM). Barnperspektiv Barnkonventionen säger att barn har rätt att uttrycka sin åsikt och barnets bästa ska beaktas i alla beslut som rör barn. När vi bygger påverkas ofta barn och det är viktigt att ta hänsyn till deras åsikt samt ta hänsyn till hur det påverkar dem. Kommunikation Kommunikation och information är viktigt för att skapa förståelse för vår natur samt vilka åtgärder vi genomför och varför vi gör den. Det är bra att skylta om åns djurliv på ett pedagogiskt och informativt sett. Att skylta och informera om åtgärder som genomförs skapar förståelse för de valda åtgärderna. Friluftsliv Här främjar vi biologisk mångfald Skylt som informerar om platser där gör insatser för den biologiska mångfalden. Vem bor var? En skylt om fåglar och fågelholkar vid naturens hus i Örebro. Kungsbackaån är en viktig plats för friluftsliv och rekreation. Antalet fiskeplatser kan utökas för att förstärka friluftslivet och för att skapa fiskeplatser som är tillgängliga för alla. Det finns möjlighet att utforma platser är man kan sätta i kajaker och kanoter för friluftsliv på ån. Genom att skapa sammanhängande stråk och binda ihop målpunkter skapas rundor som gör det attraktivt för folk att promenera, springa och cykla. Fysisk aktivitet är viktigt för folkhälsan och stråken kan kompletteras med lek, utegym och annan idrott. Konst och kultur Den offentliga konsten speglar vår samtid och ligger till grund för det framtida kulturarvet. Den markerar identitet och särprägel och kan på så sätt bidra till att långsiktigt stärka bilden av Kungsbackaån. Den offentliga konstens olika estetiska uttryck öppna upp för nya upptäckter och sinnesupplevelser - visuellt, taktilt eller genom ljudupplevelser. Konstens kan vara målpunkt, blickfång eller orienteringshjälp i å-rummet. Konstnärer kan bidra till att se nya lösningar och skapa dialoger mellan olika grupper. Kulturarrangemang kan sätta spår på kortare- och längre sikt till exempel genom temporära och/eller permanenta konstprojekt. Genom temporära konstprojekt ökas modet, toleransen och intresset för olika konstnärliga uttryck i det gemensamma rummet. Befintliga och nya konstgestaltningar i å-rummet kan bli nya utflyktsmål. Utflyktsmål. Skulpturpark i Pilane. 12

13 Ekosystemtjänster Vad är ekosystemtjänster? Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som naturens ekosystem ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Ett ekosystem bidrar med flera tjänster på samma gång, så kallad multifunktionalitet. Grönskan och vattnet i staden ger till exempel renare luft, bättre lokalklimat, ökad hälsa, klimatanpassning, bullerdämpning och möjlighet till närodlad föda. De mer synliga ekosystemtjänsterna, som till exempel träråvara, är ofta beroende av andra tjänster som inte är lika synliga, till exempel näringsreglering och naturlig vattenreglering. Gröna tak och väggar fördröjer och renar dagvatten samt minskar buller Varför är de viktiga? De gröna frågorna lyfts allt mer genom en ökad insikt om de hälsofördelar vi får från naturen, bland annat ökat välbefinnande, bättre koncentration, minskad stress, lägre sjuktal samt förbättrad effekt av fysisk träning. Ekosystem ger också värden genom luft- och vattenrening, skadedjursbekämpning och klimatreglering. Ekosystemtjänsternas reglerande funktion har ofta visat sig vara överlägsna motsvarande tekniska lösningar Visste du att... det räcker med fem minuter skogspromenad för att sänka människans puls och blodtryck. studier visar att barn som går på förskolor med gröna utegårdar har bättre motorik, högre koncentrationsförmåga och färre sjukdagar. hela 90 procent av den C-vitamin som människan äter och lever av kommer från grödor som är beroende av insektspollinering. Indelning Försörjande: till exempel matproduktion, dricksvatten, trävirke, bioenergi. Reglerande: till exempel luftrening, vattenrening, pollinering, klimatreglering, bullerregering. Kulturella: till exempel friluftsliv, hälsa, naturarv, turism. Stödjande: för att övriga tjänster ska fungera, tex fotosyntes, bildning av jordmån, biologiskt mångfald, vattencykeln. Urban natur stärker omgivande ekosystem Lövverk renar luften och skyddar mot UV-strålning Växtlighet minskar stress och ökar välmående Växter ger oss mat Växtlighet fångar upp näringsutsläpp Pollinering ger oss större och jämnare skördar Vatten och växter reducerar och reglerar temperaturen i staden Växtlighet ger oss färre översvämningar Exempel på ekosystemtjänster som finns eller som kan skapas och/eller förstärkas längs Kungsbackaån. Öppen dagvattenhantering möjliggör avdunstning och infiltration 13

14 Principer 14

15 15

16 Gestaltningsprinciper Grön förstärkning Trygga stråk Koppla ihop Överbrygga barriärer Variation av funktion Grön förstärkning Nya träd planteras längs med ån, dels för att skapa en större variation av öppet och slutet men också för att skugga ån vilket konkurrerar ut vass samt är positivt för djurlivet i ån. Träd längs å-kanten motverkar även erosion. Upplevelsen av å-rummet och den biologiska mångfalden skulle gynnas av en mer varierad växtlighet som plantering av blommande buskar och träd, perenner och ängsvegetation. Trygga stråk Genom belysning ökar vi upplevelsevärdet och tryggheten längs å-stråket så att parkmiljön och rörelsestråket känns tryggt att använda även när det är mörkt. På vissa ställen kan även buskar och sly behöva röjas undan för att öka sikten. Koppla ihop Nya stråk anläggs längs ån för att öka tillgängligheten. Målet är att man på alla ställen det är möjligt ska kunna röra sig längs med ån på båda sidorna. På ställen där det är smalt eller hög skredrisk kan det vara ett alternativ att bygga bryggor längsmed å-kanten. Tvärstråken till ån ska gestaltas så att man på ett naturligt sätt leds ner till å-rummet. Överbrygga barriärer Ett antal nya broar byggs över ån för att öka framkomligheten. Idag är det väldigt långt mellan vissa övergångar vilket gör att den upplevs som en barriär på dessa sträckor. Variation av funktion Åns användarvärde förstärks genom mer variation av funktioner längs med ån. En större mångfald av sittplaster, inte bara bänkar, utan solbänkar, bryggor, varma sittplatser, trappor med mera inbjuder till att stanna en längre stund och placeras så att man kommer i närkontakt med vattnet. Å-sträckan skulle även kunna göras mer lekfull och pedagogisk genom att placera ut skyltar, konst, kikare, insektshotell etcetera för att informera och skapa en upplevelse ut med ån. Aktivitetsplatser och lekfulla inslag skulle locka till aktivitet och rörelse och stödja åns sociala funktion. Dagvattnet tas omhand på ett ansvarsfullt sätt och vattenkvalitén i Kungsbackaån förbättras. 16

17 Grön förstärkning Målet är att Förbättra för djurlivet Minska vassens utbredning Minska erosionsrisk Stärka den biologiska mångfalden Träd och buskar vid vattenmiljöer Spara/plantera träd nära vattenbrynet. Fiskyngel är känsliga för varmt vatten. Där en bäck går i helt öppet landskap kan skuggande träd, som al och pil, planteras längs vattnet för att sänka temperaturen. Träd nära vattenbrynet skuggar vattnet samt att grenar och löv faller i vattnet. Träden minskar även vassens utbredning och skapar livsmiljöer för diverse fåglar och andra djur. Trädens rötter binder jord och å-kanten skyddas mot erosion. Spara död ved. Trädstammar och grenar som ligger i vatten spelar en viktig roll för många djur. Död ved skapar variation i bottnarna och är skydd för fisk, kräftor och småkryp. Undersökningar visar att det är stor brist på död ved i våra sydsvenska vatten. Död ved på land skapa växtplats för svampar och mossor samt boplats för insekter. Spara hålträd eller sätt upp holkar/fågelbon. Dessa skapar boplatser åt insekter och fåglar. Plantera/spara träd och buskar som ger föda och skyddsmiljöer åt djur. Plantera träd och buskar med blommor, nötter och bär. Dessa ger föda åt bin, humlor och fjärilar. Rönn, nyponros, brakved och olvon är exempel på växter som ger föda åt många djurarter. Gynna sälg eftersom den blommar tidigt på året då få andra växter blommar. Sälg har rikligt med pollen och nektar som bland annat humlor livnär sig på. Sammanhängande buskage i stora gräsmattor eller ängsmiljöer på minst 5x5 meter är viktiga skyddsmiljöer för allehanda mindre djur. Lämpliga växter i ett sådant buskage kan vara slån, rosor, hagtorn, olvon, fläder eller hassel. Plantera inhemska arter. Då får vi växter som med säkerhet gynnar de lokala ekosystemet och är anpassade för klimatet. Biologiskt mångfald Salix. En viktig källa till nektar och pollen för många pollinerande insekter på våren då variationen på födokällor är begränsad. Artvariation skapar resiliens. Resiliens är den långsiktiga förmågan hos ett system att hantera förändringar och fortsätta att utvecklas. Minskad resiliens kan därmed leda till oönskade förändringar i ett system. Vi ska inte plantera invasiva arter då dessa är ett hot mot den biologiska mångfalden. Där invasiva arter har etablerat sig är det i första hand viktigt att se till att de inte sprider sig samt bekämpa och minska deras utbredning. Invasiva arter Använd inte växter som sprider sig ohejdat och tränger ut inhemska arter, till exempel: Jätteloka Vresros Parkslide Jättebalsamin Blomsterlupin Sjögull Kanadensiskt gullris Tysk lönn (sykomorlönn) Gul skunkkalla Ref. Naturvårdsverket, 2010 Jättebalsamin Ån markeras av träd För att ån ska bli tydlig på långt håll i landskapet och för att stabilisera slänterna planteras nya träd längs ån. Träden ger också den skugga som livet i ån behöver. Skuggan håller vattentemperaturen nere och de insekter och växtdelar som faller från träden ger mat åt djuren i vattnet. En skuggig miljö håller också en del vass borta från ån. Typiska träd längs med ån är klibbal, pil och sälg. Träd med stora kronor skuggar vattnet även om de inte står precis i å-brinken. Vid vägar över vattnet kan det vara öppnare för att passerande ska få en chans att se vattnet och åns sträckning. Typiska träd längs med ån är klibbal, pil och sälg. Asp är ett träd som växter fort och snabbt blir hålträd. Björk växer också relativt fort och trivs på fuktiga växtplatser. 17

18 Trygga stråk Målet är att Skapa ett tryggt och attraktivt å-stråk under dygnets alla timmar året runt Forskning och trygghetsundersökningar visar entydigt att kvinnor upplever otrygghet i mycket högre grad än män när de vistas i det offentliga rummet, framför allt på kvällar och nätter. Att arbeta med trygghet är därför positivt ur ett jämställdhetsperspektiv. Det finns några gemensamma kännetecken för platser som upplevs som trygga. De är platser som: går att överblicka, ger kontakt med omgivningen, är befolkade, går att orientera sig i, blandar vägar och bebyggelse samt är välskötta. (Plats för trygghet, Boverket 2010) Några saker att tänka på vid planering och utformning av grönska Tydlig hierarki mellan olika platser underlättar tolkningen av miljön Balans mellan grönskans positiva värden och trygghetsskapande åtgärder Skapa vackra och attraktiva miljöer Anpassa grönområdet så att det passar olika grupper av besökare Mångfald och tillgänglighet förbättrar den upplevda tryggheten Utforma tydliga platser där människor kan mötas Möjlighet till olika aktiviteter skapar mer liv i grönområden Anpassa grönområdes karaktär till omgivningen Skötseln ska vara anpassad till grönområdets behov 18 Effektbelysning kan ge platser identitet och karaktär samt skapa trygghet. Vid vatten skapar det även en effektfull speglingseffekt. Planera för alternativa stråk om konflikten mellan trygghet och biologisk mångfald blir för stor Vid gallring och röjning, hitta en lämplig metod och ta inte bort mer än vad som behövs. Trygghetsskapande ljussättning Ljussättning som upplevs trygg finns på rätt plats, är välvårdad och signalerar platsens karaktär och funktion Gestaltar omgivningen i flera dimensioner, med skuggor och kontraster Bländar inte och ger inte för skarpa reflexer Skapar goda synförhållanden och bidrar till att det är behagligt att vistas på platsen Ökar möjligheten att se nödvändiga detaljer och andra människors ansikten Skapar orienteringsmöjligheter och överblickbarhet Tillåter mörker på medvetet valda platser. Belysning kan påverka djuren negativt och därför är det viktigt att vi planerar in både ljus och mörker. Funktionsbelysning: Gör det möjligt att se och ta sig fram. Belysningen känns behaglig för ändamålet och man ska inte behöva överanstränga ögonen. Effektbelysning: Ger platser identitet och karaktär. Genom att belysa fasader, objekt, vertikala ytor och vegetation får vi lättare en uppfattning om rummets form och storlek. Belysning Belysningen ska ses över längs hela ån för att öka tryggheten i den parkmiljö den utgör och för att snabba stråket, som är en viktig del av gång- och cykelvägsnätet i staden, ska kunna utnyttjas även när det är mörkt. Det snabba stråket ska ha en lika god belysning som andra gång- och cykelvägar. Detta blir basbelysningen/ funktionsbelysningen längs hela ån. Eftersom det är ett huvudstråk som går genom en parkmiljö är det extra viktigt att tänka på trygghetsaspekten. Belysningen ska ha en god färgåtergivning och får inte blända. Funktionsbelysningen för det snabba stråket kommer att ha en begränsad räckvidd och med endast detta kommer man röra sig som i en ljustunnel medan resten av å-rummet ligger i mörker. Därför behöver den kompletteras med annan belysning så att det bredare parkrummet kan upplevas. Detta är viktigt både för trygghet och för orienterbarhet. Den kompletterande belysningen fungerar även som effektbelysning och lyfter fram ån och vattnet i staden. Ån ska upplevas både från stråken längs med ån men även från tvärstråken när man korsar ån. Exempel på det kan vara belysning av broar och träd och andra viktiga landmärken längs ån.

19 Koppla ihop Målet är att Skapa kontakt och riktning mot ån från tvärstråken Skapa och förstärka målpunkter längs ån Koppla ihop fragmenterande stråk Skapa och förstärka spridningskorridorer längs samt till och från ån Visuell ledning Tvärstråken till ån ska kopplas ihop med å-stråket och utvecklas till inbjudande passager. Träd och buskar ska planteras för att skapa visuell ledning mot ån och avslutas i någon form av målpunkt. Målpunkter Å-stråket är en sträcka som många rör sig utmed och ska innehålla många olika målpunkter. En målpunkt är en plats eller punkt där många stråk naturligt möts och/ eller aktiviteter eller upplevelser erbjuds, vilket innebär att platsen blir en viktig mötesplats eller korsningspunkt. Målpunkter vid vattnet ökar vattenkontakten i staden och känslan av att man kommer fram till något förstärks. Stråk på båda sidor Rörelsestråk ska utvecklas längs med å-rummets båda sidor, målet är att man ska kunna promenera runt och inte behöva gå samma sträcka fram och tillbaka. Spridningskorridor En spridningskorridor fungerar som spridningsväg för växter och djur från en plats till en annan. Växterna skapar till exempel gömställen och ger föda åt djur vilket gör dem attraktiva som spridningsväg. Allmän bastu, arkitektoniskt byggnadsverk och målpunkt, Göteborg. Brygga med sittplats vid Växjösjön, Växjö. Visuellt ledande grönska och spridningskorridor som leder fram till en målpunkt. Plats med utsikt vid Munksjön, Jönköping. Foto: Elna Dahlstrand Gröna tvärstråk Längs hela åns sträckning finns stråk i form av vägar och gång- och cykelvägar som leder i riktning mot ån från omkringliggande bostadsområden. Oftast bryts de av av vägar/gång- och cykelvägar som går längs med ån eller slutar i grönytor vid ån. Genom en förlängning av tvärstråken hela vägen fram till ån skapas kontakt med vattnet från kringliggande områden. Förlängningen avslutas med en brygga eller sittplats i nära anslutning till ån. Varje sådan avslutning blir en målpunkt som kan anas från tvärstråken. Bryggan eller sittplatsen utformas individuellt efter förutsättningen på platsen. Vid broar kan stråken fortsätta över ån. Åns längsgående och tvärgående gröna stråk kan också bilda spridningskorridorer för växter och mindre djur. Det är trevligt om de gröna stråken leder fram till bryggor eller sittplatser vid vattnet. 19

20 Överbrygga barriärer Målet är att Broar ska finnas med lagom avstånd så att ån inte upplevs som en barriär Skapa tydlighet i trafiken så inte vägar upplevs som barriärer Skapa lösningar för gångtrafikanter och cyklister så att de inte upplever varandra som hinder/ barriärer Bro över Kungsbackaån. Broar Broar ska finnas med jämna mellanrum så att ån inte ska upplevas som en barriär för fotgängare eller cyklister. Broarna får gärna ha ett arkitektoniskt uttryck och skilja sig från varandra för att bli egna landmärken i staden. Broar Broar ska finnas på strategiska platser för att binda ihop olika målpunkter med varandra. De ska finnas med lagom mellanrum så att inte ån upplevs som en barriär. På utvalda ställen kan broar med starkt arkitektoniskt uttryck ge en extra upplevelse. De kan även breddas och skapa möjlighet för vistelse vid vattnet. Trafik Samtliga övergångar där gång- och cykelstråk korsar bilväg ska fartdämpas och tillgänglighetsanpassas. Fartdämpningen kan utformas som en upphöjd passage eller som en avsmalning. Tillgängligheten ska ta hänsyn till olika typer av funktionsnedsättningar. Snabbt och långsamt stråk Ett snabbt cykelstråk och ett långsammare promenadstråk ska eftersträvas där det finns tillräckligt med utrymme längs ån. Förbättrade möjligheter ska skapas för att kunna röra sig utefter hela ån på båda sidor. Gång- och cykelbro, Köpenhamn. Separerat gångoch cykelstråk vid vatten, Gårda Göteborg. Upphöjd cykelpassage skapar säkerhet och bra framkomlighet för cyklister som ska korsa en väg. 20

21 Variation av funktion Målet är att Skapa varierade upplevelser längs ån med plats för möten, aktivitet och vila Ån ska vara tillgänglig för alla Kungsbackas invånare Skapa nya och förstärka befintliga ekosystemtjänster Tillfällig mötesplats, Stenpiren, Göteborg. Sittplatser Sittplatser ska finnas på trevliga ställen längs hela ån. En typ av bänk som passar i åns parkmiljö väljs ut och en annan där det är mer stadslikt. Bänkarna ska stå så tätt så att man ser en bänk från en annan. De ska vara tillgänglighetsanpassade och inte kräva så mycket underhåll. Varierade upplevelser Å-stråket ska ge en grön upplevelse under hela säsongen. Stråket ska bidra med rekreation, aktivitet och kultur. Det ska finnas en variation av platser och unika element som ger karaktär till olika delar av ån. Å-stråket ska vara multifunktionellt och användbart för alla. Bryggor, fiskeplatser och bänkar vid vattnet ökar vattenkontakten. Stråket ska erbjuda vila, mötesplatser, fysisk aktivitet, lek, konst och plats för evenemang. Kajakpaddling i Köpenhamn. Tillgänglighet Det ska finnas tillgängliga bänkar med armstöd och ryggstöd där det är lätt att sätta sig och ta sig upp. Rörelsestråkets markunderlag ska vara jämt och lutningar ska minimeras så att det är enkelt att rulla fram. Det ska finnas kontrastmarkeringar och taktila ledytor. Utegym vid å-stråk i Örebro. Ekosystemtjänster Åns ekosystemtjänster ska tas tillvara och utvecklas. Ekosystemtjänster bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Det är viktigt att vi tar tillvara och förstärker de ekosystemtjänster som finns längs med ån samt skapar nya vid identifierade behov. Konst i vattnet, Borås. 21

22 Åtgärder Åtgärderna är presenterade från norr till söder 22

23 23

24 Del2 Varla naturpark Utvecklingspotential Varlaparken präglas av industribyggnader som omger parkområdet. Vegetationen består i huvudsak av vass och öppna gräsytor med inslag av slyartad buskvegetation och uppvuxna träd. Gång- och cykelbanan används i huvudsak men man ser även upptrampade stigar som tyder på att det finns en önskan om att kunna röra sig i större delar av området som fotgängare och motionär. Utegym Hallabäcken Blomsteråker/äng Fågelholkar Naturupplevelsen bör förstärkas i parken med komplettering av växtligheten, både längs ån och mot verksamhetsområdet, framförallt med träd men också med buskar och markvegetation för att öka mångfalden. En gång- och cykelbro samt fler stigar skulle möjliggöra att man kan vandra och springa runt parken på båda sidor om ån. Sittplatser behövs för möjligheten att stanna upp och ta en paus. Det finns idag ingenstans i Kungsbackas centrala delar där man kan se betande djur. Det skulle vara ett pedagogiskt och attraktivt inslag i stadsnära grönområden som till exempel Varlaparken. Betande djur är bra för den biologiska mångfalden då floran och faunan förbättras och blir artrikare. Viktigt är att undersöka om det finns föroreningar i marken då parken är omgiven av industrier samt hur man säkerställer djurens säkerhet. Varlaparken utgör möjlig plats för hundrastgård, frisbeegolf, fiskebryggor och utegym. Området kan användas för ängsytor, fågel- och insektsholkar samt biodling. Varla naturpark har möjlighet att utvecklas med mer grönska, djurliv, aktivitet- och viloplatser. I Hallabäcken finns goda förutsättningar att med enkla medel förbättra livsmiljön för havsöring till exempel genom trädplanteringar och tillförsel av grus och sten. Dessa åtgärder kan även gynna andra vattenlevande djur och växter samt förstärka naturupplevelsen. Biotopvårdande åtgärder i Hallabäcken blir även positivt för hela vattensystemet som Kungsbackaån tillhör. Betande får, Rotterdam Nederländerna. Utegym, Aröd Göteborg. (c) Skala 1:2000 Blomsteråker, Göteborg Fågelholkar och insektshotell m 24

25 Kungsgärdet Utvecklingspotential Kungsgärdet är ett område med potential att etablera en framtida stadspark. Området är i princip den enda centrala platsen man har möjlighet att skapa större park och skulle på sikt kunna bli en viktig grön lunga i staden när man förtäta andra delar. Här finns ytor för önskade funktioner som till exempel äventyrsminigolf. Vill man skapa en större park är det viktigt att börja plantera träd tidigt då det tar 20 år att etablera större träd. Området knyter i söder samman med idrottsplatsen vid Lindälvsskolan och sträcker sig norrut hela vägen till Tölö tvärled. Tillsammans med grönområdet vid Signeskulle på andra sidan ån skulle parken skapa ett större grönt område med ån som central del. Väster om ån finns möjlighet att bredda ån eller ge ån ett mer meandrande förlopp. Trädplantering Breddning av ån Bryggor Aktivitets- och vistelseytor Kungsgärde har potential att utvecklas till stadspark för alla invånare i Kungsbacka stad. Kungsgärdet är idag en yta med öppen åkermark. Området ligger lågt och ytan översvämmas lätt samt har dålig geoteknik. Gammalt flygfält som blev park, Bulltofta Malmö. Slottskogen, stor populär park i Göteborg. 25

26 Apotekarängen Området längs ån i Apotekarängen är öppet och det är avsaknad av händelser, vegetation och platsbildningar med sittmöjligheter. Likaså är vattenkontakten begränsad då befintligt gång- och cykelstråk ligger med stort avstånd till vattendraget. Platsen är vindutsatt och rumslighet behövs för att kunna sitta skyddat. Platsen ska få en ökad kontakten med vattnet och bindas samman med Kungsgärdet. Fler träd behöver planteras längs ån för att utveckla parken och gynna åns djurliv. Vid kullen kan bänkar sättas upp för att skapa en fin sittplats med buskar som vindskydd. Utvecklingspotential Platsbildning Komplettering av träd längs åkanten Plantering Avsaknad av händelser, vegetation och platsbildningar med sittmöjligheter. I Apotekarängen finns potential att skapa rumslighet och att knyta ihop platsen med Kungsgärdet. Grillplats vid Växjösjön. Rumslighet och skydd från vind. 26

27 Mellan Borgmästarbron och Utvecklingspotential Norrbro Området runt Fyren, Kyrkogården och Stadshuset är ett centralt läge för Kungsbackaån som idag upplevs eftersatt. Växtligheten är vild och övervuxen, det saknas tillfredsställande belysning och det finns ingenstans att slå sig ner där man har närkontakt med vattnet. Området vid kyrkogården känns smalt och ibland otryggt då växtligheten är risig och hög på några ställen, vägen har nyligen kompletterats med belysning. Området skulle lyftas av en mer stadsmässig gestaltning med bryggor så att man kan komma närmre ån i stans mest centrala delarna. Växtligheten skulle röjas upp där den skymmer sikten och växtmaterialet behöver kompletteras, det har bland annat fällts flera större träd på sträckan på grund av almsjukan. Borgmästarebron ska bytas ut. Förslag till en mer stadslik utformning av ån runt stadshuset och Fyren, White Vid de centrala delarna av Kungsbackaån är gestaltningen idag eftersatt. Bryggorna längs Fyrisån i Uppsala är populära häng- och mötesplatser. 27

28 Sjöallén, Kv Ejdern: Ett nytt planprogram ska tas fram över kvarteret Ejdern, vilket kommer att inkluderas i å-stråket. En mer omsorgsfull och stadsmässig gestaltning med möjlighet att komma närmre ån på östra sidan är önskvärt. Här finns många privata bryggor som upplevs olämpliga att använda för allmänheten. Å-stråket i detta centrala läge upplevs privat och en ny gestaltning skulle öka den publika känslan. Det finns stor potential att nyttja den stora gräsmattan mellan gång- och cykelbanan och ån. Vidga och utveckla parkrummet vid ån. Ett stråk som ska förbinda Kungsmässan och innerstaden kommer gå genom kvarteret Ejdern och passera över bron som förbinder Sjöallen med Norra Torggatan och sedan vidare till Kungsbacka torg. Utvecklingspotential Valand Koppling mellan Kungsmässan - Valand - Kv. Ejdern - Innerstaden Ny parkdel eller vidga parken vid ån Kv. Ejdern Gångväg Sjöallén Brygga solbänkar Ny bro Ta fram mur Norra Torggatan Innerstaden Genom kvarteret Ejdern planeras en stadsgata som ska förbinda Kungsmässan och innerstaden. Restaurang på bro, Tyska bron Göteborg. Cirkelbron Köpenhamn, stark arkitektur. Skapa en mer urban gestaltning, tex trappor eller brygga ner mot ån. Bryggor med vattenkontakt. Umeå campus park, Thorbjörn Andersson, Sweco arkitekter 28

29 Hamntorget Hamntorget är en central plats som idag känns avskärmad från centrum. Parkeringen tar upp stor yta av torget vilket gör att det inte upplevs som ett offentligt rum. Hamntorget är en av få offentliga platser i centrum där man har god vattenkontakt. Utvecklingspotential Hamntorget har stor potential att utvecklas till attraktiv vistelse- och mötesplats. Möjlighet finns att göra om platsen tillfälligt under sommartid och därmed locka att platsen kan användas till mötesplats, evenemang och plats för foodtrucks. Då kan parkeringarna vara kvar vintertid då de behövs i större utsträckning samt att man kan göra en enklare gestaltning för att se om platsen uppskattas. Öka vattenkontakten, exempel från Köpenhamn och Göteborg. Koppling till Hamntorget saknas längs ån till Södra Torggatan. En ny bro från Hamntorget till Västra Villastade ska utredas i detaljplanen för kv Ejdern. Att skapa nya kopplingar skulle öka flödet till och från torget. Mötesplats med sandstrand och solstolar, Stenpiren Göteborg. Hamntorget saknar kopplingar från centrum samt över ån. Parkering som blev offentlig plats, Varberg. Passage, Fyrisån Uppsala. 29

30 Skansen Skansen har en stor potential att utvecklas som parkrum för stadens invånare. Tillgängligheten är idag inte optimal trots att den ligger i Storgatans förlängning. Det viktigaste är att se till att tillgängligheten förbättras, från alla håll. Picknickbord, grillplats, lekskulpturer och belysning är exempel på tillägg som skulle öka användarvärdet av Skansen för invånarna. Utvecklingspotential Förstärka kopplingar Effektbelysning Grill/fikaplats Skansens parkrum har stor potential att nyttjas som grön oas för invånarna. Skansen erbjuder grönska och vattenkontakt. Planteringar, Skansen. Praktplantering, Keukenhof, Nederländerna. Vattenkontakt, Trädgårdsföreningen Göteborg. Det finns stora träd med potential för effektbelysning. Effektbelysning av träd vid vatten. Grillplats, Växjösjön. 30

31 Teaterparken Teaterparken innehåller stora outnyttjade ytor och kan upplevas som en baksida till Aranäsgymnsiet. Parken skulle behöva kompletteras med belysning, konst, växter, aktivitet och ytor för vistelse. Idag planeras två tillägg i parken, den ena är Unga tjejers plats ska bli en mötesplats som kommunen planerar tillsammans med kvinnliga elever i årskurs två på Aranäsgymnasiet. Den andra är en beachvolleybollplan som ska ersätta den som försvinner vid nuvarande badhuset när området byggs om. Teaterparken har möjlighet att skapa en länk mellan Söderåparken och det nya badhuset med tillhörande park. I parken skulle man till exempel kunna placera mindre aktivitetsytor samt arbeta med konst längs vägen, det skulle kunna vara skulptural lekutrustning eller inslag av teater för att knyta an till parkens namn och teatern som ligger intill. Teaterparken består mestadels av stora öppna gräsytor. Utvecklingspotential... Unga tjejers plats Koppla ihop Beachvolleyboll Teaterparken. Förbättra belysning Frizon, Umeå. Gestaltning: Tyréns Foto: Andreas Nilsson Frizon, Umeå. Gestaltning: Tyréns Foto: Andreas Nilsson (c) Skala 1: Frodeparken, Uppsala. Gestaltning och foto: Tema 31

32 Fortsatt stråk till Kungsbackafjorden En förstudie för våtmark mellan staden och havet har inletts. Den är tänkt att koppla ihop staden och havet samt skapa ett rekreationsområde som stärker den biologiska mångfalden. En ny gång- och cykelbana skulle koppla ihop staden och havet med våtmarken som målpunkt på vägen. En bro vid Kollavarvsvägen skulle ge möjlighet att nå de potentiella våtmarken från västra sidan. En bro vid E6:an skulle ge möjlighet att nå havet och Svinholmen från båda sidor Kungsbackaån. Skala 1: m Utvecklingspotential Lantmäteriet Staden GC-bana Kommunens upplag ska omgärdas av ett buskage med brynmiljö för att gynna fågellivet och insekter. Det skapar en spridningskorridor med föda, skydd och boplatser samt en visuell barriär som även skymmer reningsverket och värmeverket. Svinholmen är en nedlagd deponi som ligger i ett natura 2000-område. Platsen har möjlighet att bli ett framtida friluftsområde. Området längs ån idag med sikt mot reningsverket. Havet Gul Streckad linje visar möjlig framtida koppling mellan staden och havet. Upplag depå & Upplag, Kartan har ingen rättsverkan. Jämför med beslut i lantmäterihandlingar. Aktualitet och noggrannhet kan variera. tillhör Teknikens hus. Lagunen, tillhör reningsverket. Förstudie omlastningsstation för sophantering. Förstudie våtmark, SBK. Svinholmen, nedlagd deponi. Möjlig framtida gång- och cykelbana från staden till havet. 32

33 Gång- och cykelstråk Utvecklingspotential - längs och till Kungsbackaån Å-stråket betraktas främst som cykel i park, där gemensam gång och cykelbana är accepterat med där separerad gång och cykel ska eftersträvas på alla platser där det är möjligt. Generellt ska vi bredda på östra sidan då platsbrist råder på västra sidan. Norr om centrum kan ett snabbt cykelstråk utvecklas längs Göteborgsvägen. Söder om centrum är ett alternativ att detta stråk kan gå längs ån på östra sidan och i förlängningen hela vägen ut till fjorden. Kopplingar som saknas: Björkris skärs av från centrum på båda sidor om ån Asfaltera väg i Varlaparken för bättre gång och cykelstråk Koppling från Hede till ån över järnvägen Koppling från Kungsmässan till Varla på östra sidan ån Bebyggelse direkt intill å-kanten på östra sidan från Norra Torggatan till Hamntorget hindrar framkomligheten Stråk från Kungsbacka stad till Kungsbackafjorden, det finns i dagsläget en bro över samt passage under E6 som kan nyttjas av gång- och cykeltrafikanter Breddas vid platsbildningar. Kan vara bredare då många rör sig längs med ån. Cykel i park. Snabbt cykelstråk. Separerad gångoch cykelbana. Gemensam samt separerad gång- och cykelbana. Sektionsskisser från Gång- och cykelstrategin. Område längs ån där koppling önskas. Gång- och cykel strategi: Gator-trafik-och-utemiljo/Cykla/ Koppling saknas Gemensam gång- och cykelbana, Kungsparken Göteborg. Gång- och cykelbana, Kungsbacka. 33

34 Broar Utvecklingspotential Broar är viktiga över ån så att den inte ska upplevas som en barriär. Framkomlighet för gång- och cykeltrafikanter ska premieras i centrum. Lägen för nya broar: 1. Bro Borgås - koppling från Borgås ner mot centrum 1. Bro Varla - koppling från Varla till industriområdet och sedan vidare över järnvägen till Hede 2. Bro Kungsgärde - koppling till Apotekrängen och ner till centrum, det är i dagsläget osäkert om man kan ta sig fram från Kungsgärde till Kungsmässan väster om ån 3. Bro Hamntorget - ska bron vara för biltrafik för att minska trafiken i centrum eller en gång- och cykelbro 4. Bro Skansen - om skansen utvecklas till eller nyttjas som allmän plats behöver man öka tillgängligheten 5. Bro Aranäs - Koppla ihop Västra Villastaden och Aranäs samt Sydöstra centrum 6. Bro Kolla - koppling mellan Kolla och Inlag, beroende av utvecklingen i Inlag och placering av ny arena Hamntorget i dagsläget Bro vid hamntorget, fotomontage. Cykelslangen, Köpenhamn Foto: Martin Heiberg Cykelslangen, kväll. Foto: Thomas H. Christensen 7 Broar - förslag på lägen Cirkelbron, Köpenhamn. Tyska bron med restaurang, Göteborg. 34

35 Grönska Växtlighet och träd saknas längs å-kanten genom hela Kungsbacka stad. I de centrala delarna ska sikten hållas öppen vid vattnet, träd med hög krona och låg undervegetation ger god sikt. I stadens utkant kan växtligheten vara tätare och mer naturlik med högre undervegetation, här ska det finnas öppningar så att man kan få utblickar och närkontakt med vattnet. Träd måste planteras mycket nära å-kanten så att växtligheten bidrar till skuggning av ån och fungera som erosionsskydd då rötterna binder jordmånen. I Hallabäcken finns goda förutsättningar för skuggning av vattnet. Flödet har en mindre volym vilket gör det enklare att få ner temperaturen för att gynna vattenlevande djur. Det är viktigt med regelbunden trädplantering så att man skapar succession längs ån, stegvis förändring med träd i olika åldrar. När växtlighet kring ån klipps ner är det viktigt att man samlar upp växtdelar på alla ställen det finns invasiva arter som tex jättebalsamin så att inte växtdelar kan flyta iväg och riskera att spridas till nya ställen. Område längs ån saknar träd på flertal ställen. Grumling - Vid anläggning av växtbäddar nära å-kanten krävs varsamhet så man inte grumlar vattnet. Grumling har negativ inverkan på vattenmiljön, till exempel minskar ljusinsläppet i vattnet vilket begränsar växternas förmåga att fotosyntetisera, de vill säga använda ljuset för att bilda kolhydrater och syre som behövs för deras överlevnad. Även djuren i vattendraget kan påverkas negativt av grumling, det kan till exempel handla om att bottenstrukturen förändras eller att det försvårar födointaget. Behov av trädplantering Utvecklingspotential Komplettering av träd och grönska behövs längs å-stråket. Säsongsvariation är en viktig upplevelseaspekt av grönskan. Växter för beskuggning, erosionsskydd och biologiskt mångfald. Platsbildning och vyer i grönskan. 35

36 Belysning Funktionsbelysning Norra Hede, mellan Kraftvägen och nya Hederondellen öster om ån. Sträckan är ca 1,5 km lång. Väster om ån är också utan belysning, här kan kompletteras med till exempel lägre pollare. Apotekarängen, en bit av gång- och cykelbanan saknar kommunal funktionsbelysning. Hamntorget, ny och kompletterad belysning. Kungsbacka båtsällskap, öster om uppställningsplatsen. Effektbelysning Centrala staden, i huvudsak mellan Hamntorget och Borgmästargatan. Strandgatan, komplettering längs översvämningsskydd. Bakom Aranäsgymnasiet, från Söderå till Idrottsparken. Skansen, effektbelysa träd. Broar, effektbelysning av broar. Utvecklingspotential Belysning skapar trygghet, identitet och upplevelsevärde. Foto: tindra design Bra belysninng som skapar sikt och upplevs tryggt. Cykelslangen, Köpenhamn. Foto: Thomas H. Christensen Planerad belysning Kolla översvämningsskydd, effektbelysning och ny funktionsbelysning. Hamntorget, effektbelysning, spots med mönsterprojecering och infälld belysning längs kajkanten. Sjöalléen, effektbelysning av träd. Mellan Vallgatan och Borgmästargatan, komplettering av funktionsbelysning och ny Belysningen längs effektbelysning. å-stråket behöver kompletteras för att skapa orienterbarhet, identitet och ökad trygghet. Funktionsbelysning Effektbelysning Gobos - mönstrad ljusbild, Oslo. Effektbelysta träd vid vattendrag, Alingsås. Ledande belysning i Tyresö stadspark, Sthlm. Lekfulla armaturer, Stockholm. 36

37 Tvärstråk Utvecklingspotential Tvärstråken utvecklas med planteringar och visuell ledning mot ån. Idag är det brist på vegetation och upplevelsevärde i tvärstråken. Tvärstråken ska skapa kontakt med vattnet från kringliggande områden vilket kräver att siktlinjen mot vattnet förstärks. Syftet att förstärka siktlinjer är skapa en entrékänsla som lockar besökaren till platsen, förlängningen ska avslutas med en målpunkt. Gestaltning - Tvärstråken ska vara attraktiva för människor att vandra längs och erbjuda visuell ledning mot vattnet. Gestaltning av tvärstråken ska innefatta hela vägen fram till ån. Målpunkt - Målpunkten ska kunna anas från tvärstråken och fungera som blickfång*. Målpunkten utformas individuellt efter förutsättningen på platsen. Målpunkten kan vara en vistelseplats som brygga eller sittplatser, aktivitetsplats eller visuell målpunkt som konst eller växtlighet. Växtval - Välj växter som erbjuder säsongsvariation. På vissa platser kan ledningar i marken göra det svårt att plantera träd då kan man planera större buskar istället. Spridningskorridor - Åns längsgående och tvärgående gröna stråk kan bilda spridningskorridorer för växter och mindre djur. Tänk på att de ska erbjuda föda som till exempel blomning och frukter/ bär samt skydd åt mindre djur. Många tvärstråk är idag ödsliga med brist på växtlighet och visuell vägledning. * med blickfång menas ett område eller föremål som effektivt drar till sig betraktarens blick. Blickfången fungerar som magneter och väcker vår förväntan om vad som ska uppenbara sig längre Exempel på tvärstråk idag. Utveckling tvärstråk, skiss: Andrea Anderberg. Kommande Behov av åtgärd / översyn Utveckling tvärstråk, fotomontage: Andrea Anderberg. fram. Det kan vara i stort sett vad som helst som ett träd eller en inbjudande bänk/platsbildning som fångar betraktaren öga och styr blicken i rätt riktning. 37

38 Åtgärdsprioritering Åtgärdsprioriteringen är presenterad i en skala från 1 till 5 där 1 betyder högst prioriterat 38

39 39

40 Kategori Projekt Prioritering* Tillstånd** Markägare Genomförande Parker & mötesplatser Mellan Borgmästarebron och Norrbron Sjöallén, Kv Ejdern Skansen Teaterparken Varla naturpark Tvärstråken Grönska - Trädplantering Hamntorget Apotekarängen Stråk till Kungsbackafjorden Kungsgärdet Vattenverksamhet DP Vattenverksamhet Vattenverksamhet DP, Vattenverksamhet Privat Privat Teknik, Service, KFT SBK, Teknik (SBK, Teknik) Teknik Teknik Teknik Teknik Teknik, Plan Teknik SBK, Teknik SBK, Teknik Belysning Östra Varlaparken, Funktionsbelysning Västra Varlaparken, Funktionsbelysning Apotekarängen, Funktionsbelysning Hamntorget, Funktionsbelysning Inlag, båtklubben, Funktionsbelysning Varlaparken, Effektbelysning Strandgatan, Effektbelysning Centrum, Effektbelysning Skansen, Effektbelysning Teaterparken, Effektbelysning Befintliga broar, Effektbelysning Bro Ejdern - Norra torggatan Bro Hamntorget Centrum - Hamntorget till Borgmästareplatsen DP = detaljplan G = gång C = cykel SBK = Stadsbyggnadskontoret KFT = Kultur & Fritid Teknik Teknik Teknik Teknik Teknik Teknik Teknik Privat Teknik Teknik Teknik Teknik SBK, Teknik SBK, Teknik *Prioritering är gjorda på de projekt där teknik har huvudansvar. **Strandskyddsdispens kan behövas om det råder strandskydd 40

41 Kategori Projekt Prioritering Tillstånd* Markägare Genomförande Broar & GC-vägar Bro Borgås Bro Varla Bro Kungsgärdet Bro Hamntorget Bro Skansen Bro Aranäs Bro Kolla Bro Kollavarvsvägen Bro E6 G/C Björkris-Arendalseden-Varlaparken G/C Hede - Varla, över/under järnvägen G/C Västra Varlaparken G/C Från Kungsmässan till Lindälv GC Östra Varlaparken G Norra torggatan- Hamntorget G/C Kolla - Kungsbackafjorden GC Kungsgärdet GC Bakom båtklubben Bro Ejdern - Norra torggatan Vattenverksamhet Vattenverksamhet Vattenverksamhet Vattenverksamhet Vattenverksamhet Vattenverksamhet Vattenverksamhet Vattenverksamhet Vattenverksamhet Vattenverksamhet Vattenverksamhet Vattenverksamhet Privat Privat Privat Privat, Privat SBK, Teknik Teknik SBK, Teknik SBK, Teknik Teknik Teknik Teknik SBK, Teknik SBK, Teknik Teknik Teknik Teknik SBK, Teknik Teknik SBK, Teknik SBK, teknik SBK, Teknik Teknik SBK, Teknik 41

42 Referensexempel 42

43 Fyrisån, Uppsala Attraktiv & tillgänglig mötesplats I Uppsala har man arbetat mycket med å-rummet och att skapa rum för vistelse och mötesplatser nära vattnet. Man har skapat framkomlighet och tillgänglighet på båda sidor så att ån är lättillgänglig att komma till samt ett bra promenadstråk att promenera runt. I Uppsala kommuns innerstadsstrategi skriver man: I å-rummet måste högsta prioritet alltid ges till vistelsevärden. Det finns ingen annan plats i staden med lika goda möjligheter till attraktiva mötesplatser. Det är därför viktigt att vistelsekvaliteterna förstärks längs åns båda sidor... I å-rummet prioriteras människor som rör sig, före andra trafikslag. Det ska vara lätt som fotgängare och motionär att röra sig längs Fyrisåns stränder och kajer. Man har även arbetat med djurlivet i ån och fortsatt möjlighet för fiske i centrum genom tex fisktrappor. En framtida förhoppning är att man ska kunna erbjuda badmöjligheter i ån. Munksjön, Jönköping Sammanhängande promenadstråk Längs Munksjön kan du vandra genom parker och färgrika stadsdelar. Här är det lätt att gå eller cykla med en fin utsikt över sjön och centrum. Gå en sväng med vännen eller träna inför ett av sommarens kommande lopp längs den nästan 5 km långa banan, utegym, utblickar, bryggor med hängplatser etc. Stranden kring Munksjön i centrala Jönköping har blivit ett populärt promenad- och cykelstråk fram till området där Munksjö AB:s gamla fabriksområde ligger. Det skulle bli ett jättelyft för både rekreation och för kopplingen mellan de nya stadsdelarna Munksjöstaden och Södra Munksjön in mot centrum. Beräknas vara klart Rolfsån, Hjälm Skuggning & erosionsskydd Den ekologiska funktionen i vattendragen påverkas bland annat av beskuggning och nedfall av organiskt material. Beskuggningen hindrar vassen från att breda ut sig då den är ljuskrävande. Trädens rötter binder jordmassor och skyddar å-kanten från att erodera. Nedfall av organiskt material är födokälla för flertalet vattenlevande organismer. Skuggan skyddar vattendraget från att bli för varmt vilket gynnar fisklivet. Fotograf: Elna Dahlstrand 43

44 Växjösjön, Växjö Rekreation & Konst Växjösjön runt, eller Hälsans stig som den också kallas, gör ett lite drygt fyra kilometer långt varv runt Växjösjön. Rundan bjuder på stadsnära jogging och promenader med stark naturupplevelse. Längs stigen finn flera fantasieggande konstverk. Här hörs fågelkvitter och hackspettar. Växjösjöns stränder kantas bland annat av fackelblomster, svärdslilja och kabbeleka. Sträckan är både rullstol- och barnvagnsvänlig. Stenpiren, Göteborg Tillfällig mötesplats Mellan etapp ett och två av projekt Skeppsbron byggdes en gång- och cykelväg om mellan Stenpiren och P-arken. En överbliven yta började då användas som parkering valde då projektet att skapa en tillfällig mötesplats där invånare och besökare har möjlighet att komma närmare vattnet. Med hjälp av sand, solstolar, parasoller, palmer och växter blev platsen en grön oas mitt i stadsvimlet. Vi kallade den Playa Stenpiren, och det dröjde inte länge förrän det blev en uppskattad plats för möten, lunch, fika, häng med kompisar eller att bara njuta av solen och närheten till vattnet. Mölndalsån, Mölndal Spridningskorridorer Växtlighet längs vattendrag förstärker den som spridningsväg för fåglar och insekter. Växterna ger tillgång till föda, gömställen och boplatser. Viktiga i städer och hårdgjorda miljöer, där grönskan lätt blir fragmenterad, längs vattendrag samanhållen 44

45 Norra Djurgårdsstaden, Stockholm Öppen dagvattenhantering Öppen dagvattenhantering används främst för att minska avrinningen lokalt samt för att höja kvaliten på dagvatten. Till höger ser vi en regnträdgård i Norra Djurgårdstaden vilket är en nedsänkt växtbädd som också kallas biobädd eller regnträdgård. Det är en metod för att fördröja och rena dagvatten med hjälp av växter, mark och mikroorganismer. Andra exempel på öppna dagvattenlösningar: 1) Översilningsytor - flack lutande gräsmatta dit vatten leds på bred front. Bidrar mest till rening men även viss fördröjande effekt. 2) Dagvattendam - används i första hand för att fördröja och rena stora volymer dagvatten, ofta som en lösning i slutet av systemet. 3) Vegetationsklädda tak - kan användas för att fördröja och reducera mängden dagvatten. Fördröjningen uppstår genom att vegetationen och underliggande jordlager tar upp och magasinerar nederbörd. En del försvinner genom avdunstning. Hamnringen, Köpenhamn Arkitektur & Aktivitet Havneringen (Hamnringen) i Köpenhamn erbjuder en sträcka på 13 km med vattenupplevelser. Längs Havneringen hittar du arkitektoniska landmärken, husbåtar, hamnbad och vattenaktiviteter. Det finns aktiviteter som utegym, kajakpaddling, bollsporter, simning etc. Det är ett område med stor kontrast, så att du kan utforska allt som gör Köpenhamn till en levande stad. Haveringen sträcker sig längs båda sidor av hamnen från Nyhavn i norr till Sluseløbet i söder och är sammanlänkad av broar för cyklister och fotgängare. Cirkelbroen, som är ritad av den kända konstnären Olafur Eliasson är en bro utöver det vanliga som också är öppnings- och stängningsbar. Cykelslangen, är också en ikonisk cykelbro som förbinder distrikt och transporterar cyklister över hamnen på ett vackert sätt. Hamnpromenad & Gröningen, Helsingborg Vattenkontakt Gröningen är stadens största gräsmattor som sträcker sig flera hundra meter längs med havet. Här finns trädäck precis intill havet med gott om solstolar. Genom hela Gröningen går en gång- och cykelväg samt en grusgång genom gräsmattan. Runt dessa finns många bänkar att ta en paus på och njuta av utsikten samt en grillplats för dig och möjlighet till picknick i gröngräse. Här finns också många duschar, toaletter och gott om cykelplatser. I den norra delen av Gröningen finns gott om aktiviteter för alla åldrar. Här finns basket- och bouleplan, utegym, äventyrsgolf och en stor lekplats med pirattema. Parken var i många år ett växlingsområde för tåg. Här växlade tågen spår, för att sedan åka vidare. När Knutpunkten öppnade 1991 försvann behovet av växlingsområdet. Då tog staden tillvara på möjligheten att skapa ett helt nytt parkområde mitt i centrala Helsingborg. 45

46 Kartor Kartorna presenterar Kungsbackaån från norr till söder 46

47

48 1 Björkris Funktionsbelysning önskas Effektbelysning önskas Befintlig GC- väg Borgås n alslede Arend Befintlig Stig Stig som underhålls delvis Önskad gc-bana Önskad stig/koppling Tvärstråk Trädplantering önskas 48

49 2 Hede industriområde Varla Tölö tvärled 49

50 3 Kungsgärdet Apotekarängen Funktionsbelysning önskas Signeskulle Effektbelysning önskas Befintlig GC- väg Befintlig Stig Stig som underhålls delvis Tingberget Önskad gc-bana Borgmästaregatan Önskad stig/koppling Tvärstråk Trädplantering önskas 50

51 4 Västra villastaden Centrum Aranäs Kolla 51