S:t. Eriks torn - svar på medborgarförslag

Transkript

1 Kungsholmens stadsdelsförvaltning Parkmiljöavdelningen norra innerstaden Tjänsteutlåtande Sida 1 (3) Handläggare Fredrik Ekroth Telefon: Till Kungsholmens stadsdelsnämnd S:t. Eriks torn - svar på medborgarförslag Förvaltningens förslag till beslut Skrivelsen besvaras med förvaltningens tjänsteutlåtande. Maria Mathiasson Laxvik stadsdelsdirektör Thérése Rosén avdelningschef Sammanfattning Ett medborgarförslag inkom till Kungsholmens stadsdelsförvaltning i december Förslagsställaren vill att förvaltningen gallrar den vegetationsrand som löper i slänten mellan Grubbensområdets bebyggelse och parkstråket Kungsholms strandstig. Detta för att förbättra utsikten och för att höja tryggheten i området. Man har bland annat haft inbrottsförsök. Förslagsställaren framhåller att hon träffat förvaltningen på plats men att det varit svårt att få gehör för sina önskemål. Förvaltningen har träffat förslagsställaren på plats tre gånger under hösten 2017 och därefter gjort bland annat en trädinventering och utfört vegetationsåtgärder i området. Förvaltningen har här försökt hitta en balansgång mellan detaljplanens och Parkplan Kungsholmens intentioner samt behovet av att höja tryggheten i området. För att ytterligare förstärka tryggheten anser förvaltningen att det är nödvändigt att kontakta trafikkontoret i syftet att förbättra belysningen här. Norrmalms stadsdelsförvaltning Parkmiljöavdelningen norra innerstaden

2 Sida 2 (3) Bakgrund I december 2017 inkom det ett medborgarförslag från en boende i S:t. Eriksområdet gällande slyröjning och nedtagning av träd i den gröna vegetationsbården mellan bostadshusen och parkstråket Kungsholms strandstig. Stadsdelsnämnden beslutade på sitt sammanträde den 1 februari att överlämna medborgarförslaget till förvaltningen för beredning. Ärendet Förslagsställaren vill att träd och buskar tas ned för att öppna upp vegetationsstråket som löper i slänten mellan bebyggelsen i Grubbensområdet och parkstråket Kungsholms strandstig. Hon framhåller att det var betydligt mindre vegetation där då bebyggelsen var nyanlagd i slutet av 1990-talet och att det nu är sämre utsikt och mörkare inomhus samt att det känns mindre tryggt att röra sig utmed gångstråket närmast husen. Hon framhåller också att man sett människor gömma sig bland buskarna och att man funnit avföring och kanyler där. Man har också haft fyra inbrottsförsök. Vidare menar förslagsställaren att förvaltningen varit svår att nå men att möten hållits på plats under hösten. Förslagsställaren menar att mötena inte har lett till några åtgärder. Ärendets beredning Ärendet har beretts av parkmiljöavdelningen norra innerstaden. Ärendet har behandlats i förvaltningsgruppen , i pensionärsrådet och i rådet för funktionshinderfrågor Synpunkter framgår av protokollen. Utsnitt ur detaljplan dp 8565 för S:t. Eriksområdet visar en intention om en grön bård med träd mellan bebyggelsen och gångstråket. Ett utsnitt i planen gjordes senare där tornen minskades ned och trappan ritades om, dp Dp 8565 är dock den i huvudsak gällande planen som dp hänvisar till.

3 Sida 3 (3) Förvaltningens synpunkter Stadsdelsförvaltningen arbetar enligt stadsdelsnämndens mål om en utomhusmiljö som är vacker, välskött och välkomnande för alla. Förvaltningen finner det olyckligt att förslagsställaren upplever att det varit svårt att få kontakt och att det varit svårt att få gehör för sina synpunkter. Under hösten 2017 har förvaltningen och förslagsställaren träffats på plats och diskuterat möjliga vegetationsåtgärder vilka förvaltningen sedan har utfört. Vegetationen, träden och buskarna i bården är en förlängning av bergsbranten och den naturslänt österut som utgör en rest av Kungsholmens ursprungliga natur. I Parkplan Kungsholmen från 2017 beskrivs att den trädbevuxna naturslänten ger en viktig grön fond till parkstråket, att den motverkar att bebyggelsen dominerar parken och att den därför ska värnas. I planillustrationen för detaljplan dp 8565 för Grubbensområdet är vegetation och ringar som representerar träd illustrerade i mycket nära anslutning till bebyggelsen(bild) vilket förvaltningen tolkar som en intention att här ska vara en grön bård som bäddar in bebyggelsen sett från parken. Förvaltningens antagande stärks av att träd ursprungligen planterades mycket nära husen och att träden i huvudsak var arter som lönn, ek och hästkastanj. Detta är träd som blir gamla och med tiden utvecklas till stora parkträd. Rader av träd planterades ursprungligen på var sida om Grubbenstrappan. Träden vid trappan dog dock ett efter ett och förvaltningen har valt att inte ersätta dem eftersom man bedömt att de skulle göra platsen mer mörk och sluten. Nu är trädraderna helt borttagna. Under hösten 2017 har förvaltningen haft en upprepad kontakt med förslagsställaren och även träffats på plats vid tre tillfällen. Första gången deltog ett tio till femtontal andra boende i mötet. De synpunkter som framfördes då var främst att det var skuggigt och mörkt i lägenheterna men även att det upplevs som otryggt att gå på gångvägen som löper i slänten närmast husen. Förslagsställaren visade bilder som visade att här var mycket öppnare vid inflytten i området för cirka 20 år sedan. Förvaltningen har förståelse för att de boende upplever den försämrade utsikten och skuggan negativt men menar att området nu har det utseende som avsågs från början, stärkt bland annat av planillustrationen.

4 Sida 4 (3) Förvaltningen har under hösten utfört flera åtgärder som direkt följd av mötena med förslagsställaren. Först togs en hästkastanj och en lönn ned tillsammans med ett antal buskar för att öppna upp gångstråket närmast husen. Kastanjen hade planterats i samband med att området anlades och stod nära en av fasaderna. Därefter lät förvaltningen en arborist göra en inventering av de berörda träden. En genomgång/bedömning av träden gjordes därefter på plats tillsammans med arboristen och trafikkontorets ansvarige landskapsarkitekt, varvid det beslutades att ytterligare några träd och buskar kunde tas ned. Detta utfördes i slutet av november Förvaltningen träffade även förslagsställaren i samband med detta. Kostnaden för de utförda åtgärderna uppgår till omkring kr. Förvaltningen anser att den i nuläget har bejakat förslagsställarens önskemål om gallring i den mån som förvaltningen anser möjlig. Bedömningen är att fler åtgärder i vegetationen inte ska utföras i nuläget. Samtidigt vill förvaltningen framhålla att återkommande slyröjningar och beskärning av stubbskott från de nedtagna träden är nödvändig och kommer att ske framgent. Värt att tillägga är att trafikkontoret, genom sitt Almsjukeprojekt årligen inventerar de almar som växer i bården. Syftet med projektet är att identifiera drabbade eller döda almar och ta ned dem för att motverka att den aggressiva sjukdomen sprids. Förslagsställaren har lyft fram att det känns otryggt att kvällstid röra sig utmed det gångstråk som går på skrå utmed slänten nära husen och vill därför att förvaltningen ska ta bort vegetation för att där ska bli öppnare och tryggare, framför allt för kvinnor och barn. Känslan av otrygghet förstärks sannolikt av vetskapen om att inbrottsförsök har ägt rum där och att man säger sig ha funnit både avföring och kanyler. Trygghetsfrågan är en viktig del att ta hänsyn till och förvaltningen ser allvarligt på informationen om inbrottsförsöken och uppgiften att man funnit både kanyler och avföring. Förvaltningen har dock inte fått någon sådan information från allmänheten under de senaste två åren. Inte heller entreprenören som städar parken har rapporterat att de funnit något anmärkningsvärt i buskagen förutom normalt skräp. Den plats som man säger har haft mest skräp är vid vändplanen utanför Kungsholms strand 103. Efter att lekplatsen intill rustades 2016 och vegetationen intill gallrades i slutet av 2017 så har nedskräpningen där successivt minskat.

5 Sida 5 (3) Syftet med de vegetationsåtgärder som utförts har varit att försöka göra miljön vid stråket öppnare och tryggare även om inte alla träd och buskar tagits bort. Förvaltningen har här försökt hitta en balansgång mellan intentionen att bibehålla parkområdets skönhet och att göra det tryggare att vistas i. Förvaltningen vill också framhålla att stigen som berörs i medborgarförslaget inte är något huvudstråk i parken och att det finns alternativa gångvägar och gator i området som man kan välja istället. Utöver de åtgärder som gjorts anser förvaltningen att det är nödvändigt att kontakta trafikkontoret i syfte att utvärdera hur belysningen kan förbättras. För att skapa en godare överblick kvällstid och som en del i det trygghetsskapande arbetet för Kungsholmen Jämställdhetsanalys Jämställdhetsperspektivet beaktas i förvaltningens beslutsunderlag. För att skapa förutsättningar för ett jämställt nyttjande av Kungsholmens parker är det viktigt att ta hänsyn till både kvinnors, mäns, flickors och pojkars behov. Trygghetsfrågan är en viktig del att ta hänsyn till i jämställdhetsarbetet eftersom stadens trygghetsmätning visar att flickor och kvinnor känner sig mer otrygga utomhus än män. Förvaltningen har här försökt hitta en balansgång mellan intentionen att bibehålla parkområdets skönhet och utformning i enlighet med detaljplanen och att göra det tryggare att vistas i. Bilaga Skrivelsen.