Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark

Relevanta dokument
Norra Östersjöns vattendistrikt

Vattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag

Bakgrundsinformation vattendirektivet

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag. Åtgärdsbehov (beting)

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov

Projekt Östersjön-Florsjön

Milsbosjöarna. Milsboåns arvinningsområde

Disposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet

Referensgruppsmöte JordSkog

Vad innebär vattendirektivet?

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Åtgärder mot miljöproblem Övergödning

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom?

Dammar och filter - Åtgärder för minskning av fosforläckage från jordbruksmark. Tony Persson Östersjöseminarium 2 oktober 2014

Åtgärdsplan för ökad återvinning av fosfor och kväve i Värmdö kommun

GREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, Alnarp E-post:

Åtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet

Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar

Vårtäff 22 april 2017

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Projektnamn "Åtgärder för minskat växtnäringsläckage inom Oxundaåns avrinningsområde"

Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 1995 med PLC5 metodik

Hagby-Halltorp. Förslag upplägg på möte. EUs Vattendirektiv. 6-års cykel med återkommande moment. Utpekade vattenförekomster

2.2 Miljöproblem Övergödning

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan förnorra Östersjöns vattendistrikt, dr nr

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Lokal fosfortillförsel till Balingsholmsån, Huddinge kommun.

5 Stora. försök att minska övergödningen

LRF:s syn på åtgärdsprogrammen

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

till Vänern och Västerhavet

Infomöten via LRF-lokalavdelningar

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF

Sveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med lantbrukare. Johan Malgeryd & Markus Hoffmann

Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

BREV LS Regionplane- och trafikkontoret RTN Bilaga 1 Teresa Kalisky

Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %

ETT MARKÄGAREDRIVEN PROJEKT. Katrine Möller Sörensen, projektledare

2013:16. Åtgärder för god ekologisk status i ett jordbruksdominerat avrinningsområde. Exemplet Lillån

Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter

Jordbruksverkets åtgärder i åtgärdsprogrammen

Tvärvillkor växtnäring

Miljötillståndet i havet, sjöar, vattendrag och grundvatten. Markus Hoffmann Stockholm

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Kväve-fosfortrender från observationsfälten

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Helhetsperspektiv och kostnadseffektivitet är A och O i åtgärdsarbetet. KSLA 12 februari 2014 Ingrid Haglind, Skogsindustrierna

Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen

Kväveläckage från jordbruket

Syfte- att bidra till miljömålen

Greppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket

Åtgärder mot övergödning för att nå god ekologisk status - underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde

Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter

Tillsynsansvar över kommunala ledningsnät

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Flens kommungrupp

Jordartsinformation nödvändigt för modellering av kväve och fosfor

Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016

Vattenmiljön i södra Sverige - åtgärdsprogram för fortsatta förbättringar

Källfördelning av kväve och fosfor i Glummans avrinningsområde

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Nationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län Kalmar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Källfördelning av kväve och fosfor i Slöan/Tarmsälvens avrinningsområde

Källfördelning av kväve och fosfor i Ölman och Sorkans avrinningsområde

Åtgärder och kostnader för minskad fosforutlakning från jordbruksmark till sjön Glan

5. Åtgärder för minskad närsaltsbelastning

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Modellering av åtgärders effekt i Tullstorpsåns avrinningsområde

Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket

Ett gott exempel på vattensamverkan Karl W Sjölin

Utvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)

Tidskrift/serie Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift

Skälderviken. En fallstudie av kustvattenförekomsten

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Redovisning av regeringsuppdrag Finn de områden som göder havet mest

Växtnäring Tvärvillkorsutbildning, sept. 2017

Dränering och växtnäring. Katarina Börling Jordbruksverket

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU

Fosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping

När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning.

Transkript:

Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark Var är vi Vad vill vi Vad kan vi (inte) Vad gör vi (i alla fall) Martin Larsson Vattenmyndigheten Norra Österjöns Vattendistrikt / Länsstyrelsen i Västmanlands län

Var är vi - källfördelning fosfor 2005 Totalt Antropogent Enskilda avlopp 12% Avloppsreningsv. 17% Industri 18% 5000 ton Jordbruksmark 45% Dagvatten fr tätort 12% 2100 ton

Var är vi Förändring av förlusterna från åkermark mellan 1995 och 2005 1500 Fosforbelastning från åkermark (ton) 1250 1000 750 500 250 0 1995 2005 1995 2005 totalt antropogent

Orsaker till minskningen 1995-2005 28% 24% Minskad areal Skyddszoner Förändrad odling Minskad gödsling 11% 37%

Vad vill vi 9 uppskatta effekten av olika åtgärder 9 beräkna kostnaden för olika åtgärder (kr/kg reducerat P och kr/ha) Jordbruksmark bakgrund 13% Enskilda avlopp 5% Punktkällor 15% Jordbruksmark antropogent Dagvatten 5% (kg P/ha) Beting BSAP: - 290 tonp om 90% av betinget hamnar på Egentliga Östersjön: för jordbruk - 130 ton 34%? Deposition 3% Jordbruksmark påverkbart?% Skog, fjäll, myr m.m. 40%

Vad vill vi vad kan vi (inte)

Vad kan vi inte allow field drainage systems to deteriorate (England)* underhåll befintlig dränering (Sverige) *http://www2.defra.gov.uk/research/project_data/more.asp?i=es0205

Vad vill vi vad kan vi (inte) Tvivelaktigt Mer studier Nu kör vi!

Vad gör vi - små sedimentationsdammar flödesriktning Sedimentationsdamm anlagt i befintligt dike eller mindre vattendrag inloppsdelta Sedimentationsdamm Vegetationsfilter (t.ex. kaveldun, kalmus, klolånke, säv sjöfräken, mannagräs) Tröskel area = 0.06 0.4 % av avrinningsområdet Källa: Tilbakeholding av fosfor og jordpartikler i fangdammene rundt Akersvannet Ragnhild Bach, Bent C. Braskerud og Hans Olav Eggestad. Jordforsk rapport nr. 30/03

Vad gör vi - sedimentationsdammar sedimentkammare 165 m 2 vegetationsfilter 714 m 2 Foto B. Braskerud Källa: Tilbakeholding av fosfor og jordpartikler i fangdammene rundt Akersvannet Ragnhild Bach, Bent C. Braskerud og Hans Olav Eggestad. Jordforsk rapport nr. 30/03

Vad gör vi - sedimentationsdammar Foto R. Bach Underhåll utgrävning av sedimentkammare vart 7 år vegetationsfilter vart 22 år Källa: Tilbakeholding av fosfor og jordpartikler i fangdammene rundt Akersvannet Ragnhild Bach, Bent C. Braskerud og Hans Olav Eggestad. Jordforsk rapport nr. 30/03

Vad gör vi - sedimentationsdammar Fördelar 44 % reduktion av fosfor liten yta (0.07 % av avrinningsområdet) fungerar relativt bra även på lerjordar d.v.s. där vi har störst förluster varje enskild damm tar lite mark i anspråk - få markägare/damm - relativt lättplacerad positiva sidoeffekter - retention av vissa bekämpningsmedel - ökad biologisk mångfald Nackdelar fångar främst partikulärt fosfor låg retention av kväve kräver underhåll i form av rensning

Vad gör vi - stallgödselspridning vid rätt tidpunkt mängd mineralgödsel mängd stallgödsel 18 kg P /ha 27 kg P /ha totalt: 14200 ton P totalt: 17960 ton P

Vad gör vi - stallgödselspridning vid rätt tidpunkt Fosfatfosfor i dräneringsvatten efter flytgödsling på vattenmättad mark Ingen gödsling Källa: Ulén

Vad gör vi - stallgödselspridning vid rätt tidpunkt vall flytg. vår plöje flytg. höst nedplöjd Källa: Ulén

Vad gör vi - stallgödselspridning vid rätt tidpunkt Regler för spridning Förbud mot spridning: på vattenmättad eller översvämmad mark på snötäckt mark (minst 5 cm snötäcke) på frusen mark

Vad gör vi - stallgödselspridning vid rätt tidpunkt Utökad lagringskapacitet Utbildning och information Kontroller Sanktioner

Placering av skyddszoner skyddszon skyddszon Ersättning ges för skyddszoner som anläggs utmed vattenområde på åkermark. Vattenområdet ska vara utmärkt på den topografiska kartan eller vara vara vattenförande hela året observerad ytavrinning

Potential och kostnadsuppskattningar Potential (ton/år) Skyddszoner på rätt plats: 1400 ton P * 0.1 * 0.25 = 35 ton Kostnad (kr/år) 20 MKr 600 Kostnadseffektivitet Kr/kg reducerad P Stallgödselspridning vid rätt tidpunkt: 17960 ton P * 0.05 * 0.05 = 45 ton Sedimentationsdammar: 2.7 milj. ha * 10% * 0.75 *.5 *.2 = 20 ton 2.7 milj. ha * 50% * 0.50 *.5 *.13 = 45 ton 250 MKr 5500 14 MKr 700 68 MKr 1500 Totalt potential nu 100 ton P (på sikt 125) Åtgärda icke godkända enskilda avlopp 5000-9000

Sammanfattning + + observerad Små sedimentationsdammar Stallgödselspridning vid rätt tidpunkt Skyddszoner där de gör nytta! = - 100 ton P