SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-06 AN-2015.172.730 1 (2) HANDLÄGGARE Judith Berntsson 08-535378 18 Judith.Berntsson@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Patientsäkerhetsberättelse för äldreomsorgen i Huddinge kommun, egen regi Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden tar del av patientsäkerhetsberättelsen för äldreomsorgen i Huddinge kommun, egen regi. Sammanfattning Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, började gälla 2011. Syftet med lagen är att öka patientsäkerheten för att minska och förhindra vårdskador. Vårdgivaren ska dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse med en beskrivning om vad man har gjort för att identifiera, analysera och så långt som möjligt reducera risker i vården, och för att minska antalet tillbud och negativa händelser. Social- och äldreomsorgsförvaltningen har utarbetat en patientsäkerhetsberättelse enligt gällande lagstiftning. Beskrivning av ärendet Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, började gälla 2011. Syftet med lagen är att öka patientsäkerheten för att minska och förhindra vårdskador. I lagen tydliggörs vårdgivarens ansvar att arbeta förebyggande genom att bedriva ett så kallat systematiskt patientsäkerhetsarbete. Vårdgivaren ska dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse med en beskrivning om vad man har gjort för att identifiera, analysera och så långt som möjligt reducera risker i vården, och för att minska antalet tillbud och negativa händelser. Social- och äldreomsorgsförvaltningen har utarbetat en patientsäkerhetsberättelse enligt gällande lagstiftning. Med utgångspunkt av de erfarenheter som hämtats från har förvaltningen identifierat följande strategier för att öka patientsäkerheten under 2015. Utveckla användandet av de nationella kvalitetsregister vi använder oss av, Palliativa registret, Senior alert och beteendemässiga och psykiska symtom vid demens, BPSD. Ansluta flera verksamheter till BPSD-registret, i första hand de som har demensinriktning. Utöka POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-06 AN-2015.172.730 2 (2) användandet av riskbedömningar inom inkontinensområdet i Senior alert. Demens, utveckla personcentrerad demensvård. Implementering av Lokalt vård- och omsorgsprogram för personer med demenssjukdomar i Huddinge hösten 2015. Utveckla metoderna och omhändertagandet vid vård i livets slut. Läkemedelsavvikelser. Översyn av enheternas lokala rutiner för läkemedelsavvikelser avseende utebliven dos av blodförtunnande läkemedel samt uppföljning av enheternas följsamhet till riktlinjer och rutiner. Förvaltningens synpunkter Målet med verksamheterna är att öka patientsäkerheten och att uppfylla en nollvision vad som gäller allvarliga vårdskador. Att riskmedvetenhet finns hos alla medarbetare och för att uppnå ett organisatoriskt lärande för att få ett hållbart och långsiktigt engagemang för förbättringar av patientsäkerheten. Genom identifierade strategier kan social- och äldreomsorgsförvaltningen öka patientsäkerheten ytterligare. Britt-Marie Karlén Social- och äldreomsorgsdirektör Judith Berntsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Bilagor 1. Patientsäkerhetsberättelse för äldreomsorgen i Huddinge kommun.
Patientsäkerhetsberättelse för äldreomsorgen i Huddinge kommun Judith Berntsson MAS 08-535 378 18 judith.berntsson@huddinge.se SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 5 Ansvar för patientsäkerhetsarbete 7 Struktur för åtgärder, uppföljning och utvärdering 8 Rapportering av händelser 16 Samverkan med den enskilde och närstående 18 Övergripande mål och strategier för 2015 19 2
Sammanfattning Kommunens särskilda boenden drivs alla i kommunal regi. Enstaka platser köps av förvaltningen från privata vårdgivare. I kommunens egen regi finns 14 särskilda boenden och fyra biståndsbedömda dagverksamheter. Tallgården och ett av husen på Stortorp, kallat B-huset, som ingår i Stortorps äldreboende har varit under om- och tillbyggnation sedan 2013 och slutfördes under. Enheten Ekgården på Stortorp har i samband med detta flyttat från C-huset till det nyrenoverade B-huset. C-huset är avvecklat som äldreboende. En ny demensenhet, Ängsgården, har under öppnats det som kallas A-huset. Under hösten har förberedande åtgärder vidtagits inför planerad omställning av platser på Västergården respektive Solhöjden. Förändringen planeras vara klar under första kvartalet 2015. Implementeringen av det utvecklade ledningssystemet har inletts och arbetet fortsätter 2015 med fokus på uppföljning och egenkontroll. Rehabiliteringsresurserna på särskilda boenden har fördelats jämnt per boende för att ge de boende likvärdiga villkor samt öka tillgängligheten och förbättra kontinuiteten. Rehab-personalens närvaro på enheterna har främjat utvecklingen av multiprofessionella team för att säkra en trygg vård och omsorg för de äldre. Vidare har sjuksköterskejourernas samarbete resulterat i snabbare insatser och ökad säkerhet för de äldre. Utbildningar som omsorgspersonal deltagit i under året är exempelvis Ergonomi och förflyttningsteknik, Livsmedelshygien och Mat och måltider. Kostenhetens kvalitetsarbete gällande innehåll och organisation för kostdatasystemet, AIVO, har fortskridit under. Enheten har medverkat i livsmedelsupphandlingar och ett nytt avtal börjar gälla i februari 2015. Kostenkäten har genomförts under året och Kostenheten kommer att arbeta med resultaten under 2015. På Västergården har tvårätterssystem införts under hösten. Medicinskt ansvarig sjuksköterska har under året följt upp hälso- och sjukvården på äldreomsorgens samtliga särskilda boenden. Äldreomsorgen deltar i nationella kvalitetsregister Senior alert, Svenska Palliativregistret och Nationellt kvalitetsregister för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens, BPSD. Ett lokalt vård- och omsorgsprogram för personer med demenssjukdomar har färdigställts under året och planerad implementering i verksamheten är hösten 2015. Arbetet med att ta fram en checklista kring personcentrerad omvårdnad vid demenssjukdom är slutfört. Checklista Demens används på samtliga demensenheter. 3
Under året har Riktlinje för vård i livets slutskede implementerats i verksamheten. Riktlinjen grundar sig på Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2012- samt Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. 4
Bakgrund Den 1 januari 2011 började Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, att gälla. Syftet med lagen är att öka patientsäkerheten för att minska och förhindra vårdskador. I lagen tydliggörs vårdgivarens ansvar, det framgår att varje vårdgivare är skyldig att arbeta förebyggande genom att bedriva ett så kallat systematiskt patientsäkerhetsarbete. En tidsplan ska upprättas för de åtgärder som inte kan vidtas omedelbart. Vårdgivaren ska dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse med en beskrivning av vad man har gjort för att identifiera, analysera och så långt som möjligt reducera risker i vården, och för att minska antalet tillbud och negativa händelser. En negativ händelse innebär en händelse som har medfört vårdskada, ett tillbud är en händelse som hade kunnat medföra vårdskada. Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvård ska säkerställa att det finns rutiner för att identifiera, analysera och bedöma riskerna i verksamheten, åtgärda orsakerna till risker och göra en särskild riskbedömning vid väsentliga förändringar. Ett nytt ledningssystem har utvecklats av kvalitetsenheten i samspel med verksamheten. Implementeringen av ledningssystemet har påbörjats och arbetet kommer att fortsätta under 2015 med fokus på uppföljning och egenkontroll. Patientsäkerhet är ett vedertaget begrepp som innebär att människor ska skyddas mot vårdskada. Med vårdskada menas lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid den enskildes kontakt med hälso- och sjukvård. Dessa kan uppkomma både inom den kommunala hälso- och sjukvården och inom de kommunala verksamheter som styrs av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) eller socialtjänstlagen (SoL). Att vårdskador uppkommer kan bero på olika orsaker, som till exempel brister i organisation, arbetsmiljö, rutiner, teknik eller kompetens. Patientsäkerhetskultur innefattar de normer och värderingar som finns i organisationen och den riskmedvetenhet som finns hos medarbetare och ledarskap och som visar sig i inställning och beteende. En utveckling av patientsäkerhetskultur kräver systematisk uppföljning, tid och uthållighet. Patientsäkerhetsdialoger syftar till att förbättra patientsäkerhetskulturen. Den enskilde individen och hans eller hennes närstående kan, om de vill, delta i olika delar av patientsäkerhetsarbetet. Ett sätt att engagera närstående är att de erbjuds att delta vid vårdplaneringar samt att informera dem om riskbedömningar och eventuella åtgärder. Det är viktigt att närstående får återkoppling och uppföljning på sina frågor och synpunkter. Det betyder dock inte att ansvaret för den enskildes vård och behandling förändras, utan det ansvaret har vårdgivaren. 5
Äldreomsorg Särskilt boende enligt socialtjänstlagen är en bostad för dem som har ett stort och varaktigt kroppsligt eller psykiskt funktionshinder och behöver en bostad med stöd och hjälp av personal. I patientsäkerhetsberättelsen används begreppet verksamhet fortsättningsvis synonymt med särskilt boende. Primärvården ansvarar för hälso- och sjukvården i ordinärt boende, och därför inkluderas den verksamheten inte i kommunens patientsäkerhetsberättelse. Kommunens särskilda boenden drivs alla i kommunal regi. Förvaltningen köper enstaka platser av privata vårdgivare. Kommunen har 14 särskilda boenden och fyra biståndsbedömda dagverksamheter. Under har ombyggnation pågått i B-huset på Stortorps äldreboende och på Tallgården. Ombyggnationerna blev klara hösten. I samband med detta har Ekgården flyttat från C-huset till B- huset inom Stortorps äldreboende. En ny enhet, Nygården, planeras till B-huset med inflyttning i början av 2015. Den nya enheten med inriktning redovisas år 2015. Särskilda boenden med antalet platser och inriktning Demens Somatisk vård Servicehus Korttidsvård Palliativ vård Strandgården 18 11 8 Kullagården 29 Ekgården 18 22 Ängsgården 31 Björnkulla 1 27 9 Björnkulla 2 27 9 Tallgården 1 32 Tallgården 2 36 Rosendalsgården 58 Västergården 1 27 9 Västergården 2 18 36 Stuvstagården 24 31 Sjödalen 11 5 83 Solhöjden 7 Serenaden 25 Under bildades Ängsgården, en ny enhet med demensinriktning. Den nya enheten utgörs av det sammanlagda antalet platser, 31, som Strandgården och 6
Kullagården minskades ned med i december 2013. Förberedelser inför omställning av platser på Västergården och Solhöjden har pågått under. Anpassningen planeras att vara klar under första kvartalet 2015 och redovisas därmed år 2015. De båda sjuksköterskejourernas samarbete har utvecklats vilket medfört snabbare insatser och ökad säkerhet. Genom jourernas systematiska arbete med rutiner säkerställs kontinuitet och tillgänglighet. I syfte att ge de boende likvärdiga villkor, öka tillgängligheten samt förbättra kontinuiteten fördelas rehabiliteringsresurserna på särskilda boenden jämt per boende. Under 2013 infördes ett nytt arbetssätt som innebär att rehab-personal finns närvarande på enheterna. Den nya arbetsformen har underlättat det pågående arbetet med att utveckla multiprofessionellt team på flera boendeenheter med mål att den äldre ska få en trygg vård och omsorg. Ansvar för patientsäkerhetsarbete Äldreomsorgsnämnden Äldreomsorgsnämnden i Huddinge kommun är vårdgivare enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Vårdgivaren ansvarar för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Vårdgivaren ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS bevakar att hälso- och sjukvårdens kvalitet och säkerhet upprätthålls i särskilda boenden och dagverksamheter. I uppgifterna ingår att utarbeta rutiner bland annat för läkemedelshantering, delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter och dokumentation samt följa upp att dessa efterlevs. MAS ska på delegation från nämnden göra anmälan enligt lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg, IVO om en boende i samband med vård och behandling har skadats allvarligt eller utsatts för risk att skadas allvarligt. Genom en årlig kartläggning följer MAS upp kvalitetsindikatorer i hälso- och sjukvården och rapporterar dessa till verksamhetschefer och till nämnden. I samråd med verksamhetschef ska MAS rapportera legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms utgöra en fara för patientsäkerheten till Socialstyrelsen. Verksamhetschef Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret för att vården inom äldreomsorgen bedrivs utifrån gällande lagar, föreskrifter och för verksamheten fastställda rutiner. I ansvaret ingår att se till att resursanvändning och bemanning är optimal för att uppnå god och säker vård samt att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och att anmäla hälso- och sjukvårdpersonal som utgör en patientsäkerhetsrisk till Socialstyrelsen. Verksamhetschefen ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. 7
Verksamhetschefen ger i uppdrag till särskilt ansvariga befattningshavare att fullgöra enskilda arbetsuppgifter enligt HSL 30. Uppdraget ges till legitimerad personal. Sektionschef Sektionschefen har det övergripande ansvaret för att vården bedrivs utifrån gällande lagar, föreskrifter och för verksamheten fastställda rutiner inom dennes sektion. I ansvaret ingår att se till att resursanvändning och bemanning är optimal för att uppnå god och säker vård samt att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och att anmäla hälso- och sjukvårdpersonal som utgör en patientsäkerhetsrisk till verksamhetschef. Enhetschef Enhetschefen ansvarar för att alla medarbetare engageras och har rätt kompetens och befogenheter för att bedriva en god och säker vård. Det lokala patientsäkerhetsarbetet ska säkerställas för att förebygga vårdskador. I det ingår att säkerställa följsamhet i för verksamheten utarbetade riktlinjer och rutiner samt att för verksamheten formulera mätbara mål som analyseras och följs upp. Vid behov vidta åtgärder samt upprätta en tidsplan för de åtgärder som inte sker omedelbart. Medarbetarna ska involveras i arbetet och delges de resultat som har framkommit. Den enskilde samt närstående erbjuds möjlighet till insyn och delaktighet i patientsäkerhetsarbetet. Medarbetare Alla medarbetare ska aktivt medverka i och främja utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet som är en integrerad del i den dagliga verksamheten. Inom den kommunala hälso- och sjukvården har den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen, det vill säga sjuksköterskor, dietist, arbetsterapeuter och sjukgymnaster det yrkesansvar som föreskrivs i patientsäkerhetslagen. Den legitimerade personalen har skyldighet att arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och ska bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Även personer som biträder en legitimerad yrkesutövare i dennes vårdarbete och arbetar på direktiv, delegering av den legitimerade, har det särskilda yrkesansvar som följer av att arbetsuppgifterna tillhör verksamhetsområdet hälso- och sjukvård. All personal har skyldighet att följa de riktlinjer och rutiner som styr hälso- och sjukvården när de utför dessa arbetsuppgifter. All personal har också skyldighet att rapportera avvikelser samt fel och brister. Ansvarsfördelning mellan olika personalkategorier styrs av utbildning och av Socialstyrelsens utfärdade författningar och i yrket förvärvade erfarenheter som ger möjligheter till delegering av arbetsuppgifter. Detta ger möjligheter att fördela ansvaret efter behov som uppkommer i det dagliga arbetet under förutsättning att kvalitet och säkerhet beaktas. Struktur för åtgärder, uppföljning och utvärdering Kvalitetsregister Äldreomsorgen deltar i nationella kvalitetsregister Senior alert, Svenska Palliativregistret och Nationellt kvalitetsregister för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens, BPSD. 8
Kvalitetsdagen 2013 innehöll en presentation av de tre största kvalitetsregistren, Senior alert, BPSD-registret och Svenska Palliativregistret. Under året har enheterna kommit igång med att registrera i samtliga register. Samtliga enheter inom verksamheten registrerar i Senior alert. Arbetet med att ansluta även servicehus och korttidsboenden till Senior alert fortskrider. Kontinuerlig vidareutveckling av användandet av Senior alert pågår såsom uppföljning, analys och utvärdering av resultat. Alla demensenheter har deltagit i BPSD-utbildningen som anordnats under året. På grund av ett ökat behov från enheterna. planeras nya utbildningar under våren 2015. Likaså har vissa enheter med somatisk inriktning gått BPSD-utbildning eftersom även de har demenssjuka boende. Användandet av BPSD-registret är under utveckling. En handlingsplan för BPSD i kombination med checklista demens 1 används på samtliga demensenheter inom verksamheten. Checklistan fungerar som ett redskap för all yrkesprofessioner på det särskilda boendet i arbetet med att föra in Socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom på individnivå. Rehabpersonal har varit delaktig i registrering i Senior alert och BPSD. Riskbedömningar Socialstyrelsen rekommenderar att riskbedömningar ska genomföras inom verksamhetens kvalitetsarbete för att förebygga fallolyckor, trycksår, undernäring och munhälsa. Det systematiska förebyggande arbetet görs genom användning av bedömningsinstrument i kvalitetsregistret Senior alert. Verksamheten utför riskbedömningar på individnivå och vidtar åtgärder vid förhöjd risk. Riskbedömningarna utförs vid inflyttning och därefter var sjätte månad eller när nya behov har uppstått. Fallolyckor Fallskador leder många gånger till smärta, obehag och en besvärande konvalescens för den äldre, vilket i sin tur kräver större resurser från kommunens sida. Som en del i verksamhetens avvikelsehantering ingår att rapportera alla fallolyckor som inträffar samt analysera dessa för att identifiera ett eventuellt fallmönster. Fallrisken är individuell beroende på den enskildes sjukdomsbakgrund och mentala förmåga. Antalet fall har minskat något. Detta har varit en tydlig trend de senaste åren. Minskningen kan bero på individuella uppföljningar och förebyggande arbetssätt. Eventuella orsaker ska utredas individuellt på respektive enhet. 1 Framtagen av Äldrecentrum och Svenskt Demenscentrum i samarbete med SveDem. Ekgården har även varit delaktig i det arbetet. 9
Rehabpersonal finns närvarande på enheterna vilket innebär att bedömning gällande förflyttningsförmåga, justeringar och ordinationer av hjälpmedel och medicintekniska produkter utförs i tidigare skede och därmed tillgodoses de äldres behov snabbare. Individanpassade hjälpmedel kan bidra till att risken för fall och fallskador minskar. Antalet personer som efter rekommendation använder höftskyddsbyxa har ökat från 297 st. år 2013 till 386 st. år. Rehab-personalens arbete med att ta fram informationsblad om fallprevention har avslutats under året. Antalet gjorda fallriskbedömningar har ökat marginellt i jämförelse med år 2013. Av de åtgärder som vidtas kan en ökning ses av rapportering om fall från omvårdnadspersonalen till sjuksköterska. Vidare har åtgärden extra tillsyn ökat efter sjusköterskans bedömning. I de flesta fall resulterar fallet inte i någon skada. Tabell 1 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2013 Tabell 2 25 20 15 10 2013 5 0 Höftfraktur Annan fraktur Dödsfall 10
Läkemedel Många äldre har ett komplext vårdbehov med många diagnoser och läkemedel. Hos äldre personer förändras förmågan att ta upp läkemedel i kroppen liksom att omvandla och utsöndra dem. För läkemedelshanteringen är det MAS som ansvarar för att fastställa ändamålsenliga rutiner och fördela ansvaret. Rutiner och ansvar återfinns i en för verksamheten lokal instruktion. MAS gör fortlöpande uppföljningar av läkemedelshanteringen för att på sätt säkerställa att rutiner och ansvarsfördelning fungerar så att säkerheten är hög. En strukturerad läkemedelsgenomgång ska ske inom två månader efter inflytten till äldreboende och därefter minst en gång per 12-månadersperiod. Med läkemedelsgenomgång menas en metod för analys, omprövning och uppföljning av den individuella läkemedelsanvändningen. Läkemedelsgenomgången ska genomföras i team, där minst läkare och sjuksköterska deltar. Inför läkemedelsgenomgången dokumenteras den boendes upplevda symtom genom ifyllande av symtomskattningsskalan. Antalet läkemedelsavvikelser har ökat från 747 st. till 967 st. Ökningen beror troligen på en ökad medvetenhet om att registrera avvikelser i större omfattning. Antalet läkemedelsavvikelser varierar mellan enheterna. Den vanligaste angivna orsaken är försenad eller utebliven läkemedelsdos. Blodförtunnande läkemedel har identifierats ingå i en relativt stor del av de försenade eller uteblivna läkemedelsdoserna. Varje enhet ska följa upp avvikelserna och ha en handlingsplan för åtgärder. Trycksår Trycksår innebär en skada i huden och underliggande vävnad vilken orsakas av tryck eller förskjutning av underliggande vävnad. Trycksår orsakar fysiskt lidande och ett ökat behandlingsbehov, vilket innebär att det betraktas som en vårdskada. Det är mycket viktigt för alla som arbetar i vården att ha rutiner för att snabbt identifiera de personer som är i riskzonen för att utveckla trycksår. Verksamheterna deltar i årlig nationell trycksårsmätning. Trycksår som har uppkommit på enheterna rapporteras enligt rutin för avvikelsehantering Riskbedömningar görs kontinuerligt på enheterna genom registrering i Senior alert. Ett identifierat utvecklingsområde är uppföljning av genomförda riskbedömningar. Undernäring Undernäring är ett tillstånd där mat- och vätskeintaget under en längre tid är lägre än behovet av energi och näringsämnen. På äldreboenden handlar det om sjukdomsbaserad och åldersrelaterad undernäring. Ett bristfälligt näringstillstånd leder bland annat till nedsatt funktionsförmåga, långsammare rehabilitering, försämrad sårläkningsprocess, muskelsvaghet och ökad risk för infektioner. Det kan även leda till ökad risk för trycksår, höftfrakturer och depression. Oavsett orsak leder detta till minskat välbefinnande, ökad vårdtyngd och inte minst nedsatt livskvalitet för den drabbade. 11
För verksamheten finns riktlinjer för att identifiera personer som är i riskzon för att utveckla undernäring och rutiner för att vidta åtgärder. Alla som bor på särskilt boende erbjuds vägning minst var tredje månad, vid fastställd undernäring eller risk för undernäring sker vägning med kortare tidsintervall. Insatser när det gäller mat och kosthållning ska, liksom övriga insatser, dokumenteras i den enskildes hälso- och genomförandeplan. Vid behov av ytterligare nutritionsinsatser finns tillgång till konsultation med dietist. Fördelningen av måltiderna och nattfastan påverkar den äldres möjlighet att tillgodose sitt behov av energi och näringsämnen. För att kvalitetssäkra maten som serveras i verksamheten är matsedelsplanering, måltidsordning och näringsberäkning en del i nutritionsomhändertagandet. Sedan tidigare finns tvårätterssystem på ett flertal av våra boenden vilket innebär att den äldre har möjlighet att välja alternativ rätt vid lunch måndag till fredag i grundkosterna allmän kost för sjuka, energiberikad kost och kost enligt svenska näringsrekommendationer så kallad A-, E- och SNR-kost. Önskekost som är ordinerad av sjuksköterka, läkare eller dietist erbjuds då behov finns. Rehabiliteringspersonalen ordinerar hjälpmedel och analyserar de äldres sittställningar i måltidssituationen. Ett verksamhetsnära arbetssätt ger förutsättningar till säkrare vård. Tvårätterssystem infördes under hösten på Västergården och under 2015 kommer tvårätterssystem att införas på ytterligare ett äldreboende, Rosendalsgården. Utbildningen Mat och Måltider har under ledning av dietist genomförts under året. Totalt har 16 kurser hållits och omsorgspersonal på 13 enheter har deltagit i utbildningen. Kursen har hållits på respektive enhet och bestått av två kurstillfällen fördelade på två eftermiddagar. Ett av kursmomenten har respektive enhets arbetsterapeut och sjukgymnast ansvarat för. Inom verksamheten pågår ett kontinuerligt arbete för att förbättra måltidsmiljön för de boende. Munhälsa och nödvändig tandvård På äldreboenden med heldygnsomsorg är alla boende berättigade till uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. På servicehus är de personer som har varaktigt stort omvårdnadsbehov berättigade. I den uppsökande verksamheten ingår också nödvändig tandvård. Tandläkarhögskolan på Karolinska Institutet utför munhälsobedömningarna och utbildar personalen årligen i munhälsa och tandvård. Däremot kan personen själv välja tandläkare och tandhygienist. Riskbedömningsinstrumentet Revised Oral Assassment Guide, ROAG för munbedömning som sjuksköterska kan genomföra finns i Senior alert. Samtliga berättigade har erbjudits årlig munhälsobedömning. Omvårdnadspersonalen erbjuds munvårdsutbildning återkommande. Vissa enheter har påbörjat användningen av riskbedömningsinstrumentet ROAG. Fortsatt arbete för att fler enheter ska börja använda sig av det under 2015. 12
Medicintekniska produkter Med dessa menas produkter som används för att påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra sjukdom, skada eller funktionshinder samt undersöka, ändra eller ersätta anatomi eller fysiologisk process. Vanliga medicinsktekniska produkter är olika typer av överflyttningshjälpmedel, rollatorer, rullstolar, tryckavlastande dynor och madrasser, personlyftar och duschstolar. En del av dessa förskrivs till enskilda individer inom särskilda boendeformer. Andra utgör grundutrustning och arbetstekniska hjälpmedel som kan användas av flera individer inom särskilda boendeformer. En förutsättning för en god och säker vård är att alla dessa produkter används på de sätt de är avsedda för. Den som förskriver ett hjälpmedel ska inneha yrkeskompetens som arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska eller läkare. Enhetschefen ansvarar för att omvårdnadspersonalen har tillräckliga kunskaper i att kunna hantera de hjälpmedel som de använder i sitt dagliga arbete. Förskrivaren ska meddelas när ny personal är i behov av utbildning. Informationsblad om fallprevention har tagits fram av rehab-personal. Genom nya funktioner i verksamhetssystemet THEA, Tekniska Hjälpmedel, Enkel Administration, effektiviseras hanteringen av medicintekniska produkter, MTP. På varje enhet finns en pärm med information om hantering av hjälpmedel vilket bidrar till en ökad kunskapsnivå hos omsorgspersonalen. Strukturerade arbetssätt vad gäller inventering av hjälpmedel på boendeenheter har ökat tryggheten och säkerheten i samband med förflyttningar. Utbildningar i ergonomi och förflyttningsteknik har genomförts av rehab-personal på alla boendeenheter för såväl ordinarie personal som sommarvikarier. Dokumentation Säker vård och omsorg förutsätter att all information överförs på ett effektivt och korrekt sätt. Brister eller avsaknad av dokumentation kan leda till allvarliga händelser där en individ skadas. Journalen är ett viktigt instrument i kvalitets-, säkerhets-, uppföljnings- och utvärderingsarbetet inom vården samt ett underlagsmaterial vid tillsyn och kontroll av den vård som patienten erhållit. Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, har det övergripande ansvaret för att journaler förs i den omfattning som föreskrivs i patientjournallagen. Ansvaret innefattar även hantering, förvaring och bevaring av patientjournaler. MAS ansvarar för att det finns riktlinjer och rutiner för journalföring av omvårdnadsåtgärder. I ansvaret ingår granskning och uppföljning av journalföring. MAS har genomfört stickprovskontroller. Hälso- och sjukvårdsdokumentationen har förbättrats och blivit mer strukturerad under. Arbete pågår med att 13
utveckla dokumentationen i hela vårdprocessen med bedömning, planering och utförande av åtgärder samt uppföljning av resultat i hälsoplaner. Hygien och infektioner Vårdrelaterade infektioner är ett omfattande problem med konsekvenser för individ, sjukvård och samhälle. Det kan leda till vårdskador vilket innebär ett lidande för de drabbade och ökade kostnader för samhället. Det är därför viktigt med följsamhet i livsmedelshygien, basala hygienrutiner och klädregler inom vård och omsorg. För verksamheten finns det basala hygienrutiner som alltid tillämpas när boende eller vårdtagare undersöks, vårdas eller behandlas. Detta förhindrar spridning av smitta och skyddar både vårdtagare och vårdpersonal. Verksamheterna deltar i infektionsregistrering enligt rekommendationer av Vårdhygien i Stockholms län. På alla enheter utom två har hygienronder genomförts i samarbete med hygiensköterskan från Vårdhygien Stockholm. Uteblivna hygienronder beror på att Vårdhygien inte haft resurser att genomföra ronder på samtliga enheter. Ett antal enheter med heldygnsomsorg har deltagit i nationell punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler. Mätningen visade att följsamheten till hygienrutiner var god. En enhet inom Sjödalens äldreboende har under hösten deltagit som försöksverksamhet i HALT, punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning inom särskilt boende. HALT kommer att ersätta punktprevalensmätningen av basala hygienrutiner och klädregler. Webbutbildningen i basala hygienrutiner på Vårdhygiens hemsida är obligatorisk för all personal inklusive vikarier. Alla enheter deltar i infektionsregistrering som rapporteras kvartalsvis via MAS till vårdhygien. Urinvägsinfektioner hos vårdtagare utan urinkateter och sårinfektioner utgör största andelen av behandlingar. Enstaka personer som vårdas på olika enheter har resistenta bakterier. Ingen av dessa har fått sin smitta på boendet och det har inte heller varit någon sekundär spridning. Livsmedelshantering Livsmedelslagstiftningen omfattar alla typer av verksamheter och hela livsmedelskedjan. Enhetschefen ansvarar för att verksamheten systematiskt har gåtts igenom och att ett aktuellt kvalitetssystem för egenkontroll finns och följs. Egenkontrollprogrammet bygger på ett system för att identifiera och eliminera risker som kan påverka maten negativt vid hantering och tillagning. Varje kök inom kosteneheten erbjuder individanpassad kost. Boende som är i behov av specialkost ska kunna erbjudas det. En kostenkätundersökning genomförs vartannat år. Utbildningar i livsmedelshygien är obligatoriskt för all tillsvidare anställd personal och genomförs vartannat år. 14
Kostenheten 2 leds av kostchef och innefattar de fem tillagningsköken Björnkulla, Rosendalsgården, Stortorp, Tallgården och Västergården. Kostenhetens kvalitetsarbete avseende innehåll och organisation för kostdatasystemet, AIVO, har fortskridit under hösten. Införandet av AIVO på Tallgården respektive Rosendalsgården kök är planerat till våren 2015. De livsmedelsupphandlingar som Kostenheten medverkat i har försenats på grund av överklagande av livsmedelsavtalet. Nya avtalet gäller från och med den 2 februari 2015. Under genomfördes Kostenkäten och resultat visar att de som äter maten önskar en mer och större variation på rätterna. Utifrån kostenkätens resultat kommer kostenheten att påbörja en översyn på matsedeln ett samarbete med alla kök och dietist. Utbildningar i livsmedelshygien har genomförts under året. Vård i livets slutskede Vård i livets slutskede ska kännetecknas av en helhetssyn på människan genom att stödja individen att leva med värdighet och med största möjliga välbefinnande till livets slut, oavsett ålder och diagnos. Genom nationella kvalitetsregister ges en möjlighet för hälso- och sjukvården att följa upp och utvärdera vårdens resultat och kvalitet. Genom att registrera i Svenska Palliativregistret kan respektive enhet följa den egna enhetens kvalitet på vården i livets slutskede och kunna identifiera viktiga områden för kontinuerligt förbättringsområde. Alla enheter deltar i Palliativregistret. I syfte att förbättra den palliativa vårdens innehåll deltar den Palliativa enheten i ett projekt i Nestor FoU:s regi. Mål för projektet är att med stöd av Palliativregistret utveckla rutiner för utvecklingsarbete och utveckla metoder för analys av egen statistik från registret. De arbetssätt som tas fram ska sedan spridas till övriga enheter. Enheterna har under året börjat arbeta utifrån Riktlinje för vård i livets slutskede, som grundar sig på Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2012- samt Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Riktlinjen är resultatet av det arbete som gjorts tillsammans med Nestor FoU 3 för att se över och förbättra befintliga rutiner och eventuella utbildningsbehov kring vård i livets slut. Samverkan för att förebygga vårdskador Läkarinsatserna på äldreboende tillhandahålls av de båda läkarorganisationerna Team Äldredoktorn respektive Familjeläkarna. Det finns en samverkansöverenskommelse mellan verksamheten och respektive 2 Skapades under 2013. 3 År 2013. 15
läkarorganisation som reglerar insatserna och innefattar även regelbundna träffar med cheferna på läkarorganisationen. Det finns en samverkansöverenskommelse mellan Huddinge kommun och vårdcentralerna i Huddinge: Vård av äldre Huddinge kommun och Stockholms läns landsting. Vidare finns avtal med apotek, Vårdhygien i Stockholms län, Senior alert och BPSD-registret. Rapportering av händelser Synpunkter och klagomål Klagomålshantering går ut på att uppmuntra kommunens invånare att framföra synpunkter och klagomål vilket skapar möjlighet att rätta till sådant som blivit fel, och därmed också förbättra verksamheten. Den enskilde kan framföra sina klagomål på ett enkelt sätt via olika kanaler som webb, e-post, telefon, blanketter, vanligt brev eller muntligt direkt till tjänsteman. Klagomål ska diarieföras. Den som tagit emot klagomålet ger den klagande en bekräftelse inom två dagar på att klagomålet nått kommunen och uppgift om bedömd svarstid. Merparten av klagomålen hanteras direkt när missnöje uppstår för att undvika ytterligare missnöje. Handläggningen dokumenteras i kommunens dokument- och ärendehanteringssystem. Avvikelsehantering Inom hälso- och sjukvården är avvikelse en negativ händelse eller tillbud. Avvikelsehantering innebär rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud samt för att fastställa och åtgärda orsaker, utvärdera åtgärdernas effekt och sammanställa och återföra erfarenheterna. Syftet med avvikelsehantering är att öka kunskapen hos all personal om risker i hälso- och sjukvården så att förebyggande åtgärder kan vidtas. Avvikelsehanteringen är en del av respektive enhets kvalitetsarbete. Avvikelsen dokumenteras av inblandad personal. Omvårdnadspersonal dokumenterar enligt lokal rutin antingen på fastställd blankett eller i avvikelsemodulen i Procapita. Legitimerad personal registrerar i Procapita. Enhetschefen följer upp och återför resultatet till hela personalgruppen. Avvikelserna följs upp regelbundet av MAS. Avvikelser av allvarlig art direktrapporteras till MAS. Förutom läkemedelsavvikelser och fall ingår även trycksår och avvikelser kring vårdåtgärder i avvikelsehanteringen. Antal händelser kring vård och behandling ligger i nivå med föregående år. Det finns en större medvetenhet om att rapportera. Lex Maria Syftet med lex Maria är att personalen ska rapportera om någon har drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av en allvarlig skada eller sjukdom i samband med hälso- och sjukvård. En lex Maria-anmälan görs för att få en objektiv utredning av 16
IVO om omständigheterna till varför en allvarlig händelse har inträffat eller om det har uppstått risk för skada för en enskild individ. Vårdgivaren ansvarar för att händelser som lett till eller hade kunnat leda till allvarlig vårdskada anmäls till IVO enligt lex Maria. I Huddinge har nämnden delegerat medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) denna uppgift. Inget lex Maria-ärende. Fel och brister I den kommunala omsorgen används begreppet fel och brister istället för avvikelser. All personal har skyldighet att rapportera och dokumentera fel och brister. För verksamheterna finns det en verksamhetsrutin för hantering och rapportering av fel och brister inom ramen för socialtjänstlagen (SoL). Enhetschefen ansvarar för att den rutinen är känd för medarbetarna. Vid en uppkommen händelse svarar enhetschefen för att tillsammans med berörda medarbetare göra en samlad bedömning om vad som hänt, varför det hände och vilka åtgärder som har vidtagits eller ska vidtas för att det inte ska upprepas. Effekten av de vidtagna åtgärderna följs upp. Alla inkomna fel och brister sammanställs av enhetschefen och återförs till medarbetarna och andra berörda. Erfarenheterna används i det förebyggande riskhanteringsarbetet och systematiska kvalitetsarbetet. Rapporter om fel och brister skickas av enhetschefer till förvaltningens registrator. Rapporterna registreras i kommunens dokument- och ärendehanteringssystem W3D3. Verksamhetschef och sektionschef får kännedom om rapporten via W3D3. Fel och brister används i respektive sektions ledningsgrupp för ett kollegialt utbyte av kunskap och förbättringsåtgärder på samtliga enheter. Under året har det inkommit 137 rapporter om fel och brister i egen regi. Lex Sarah Lex Sarah är en bestämmelse i socialtjänstlagen som innebär att den som arbetar med att ge service och omvårdnad inom socialtjänstens område är skyldig enligt lag att rapportera missförhållanden och risk för missförhållanden i verksamheten. Syftet med lex Sarah är att personalen ska rapportera när någon har drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av missförhållanden i samband med vård och omsorg. Med missförhållanden menas både handlingar och försummelser som innebär eller har inneburit ett hot mot eller har medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Upprepade händelser kan tillsammans utgöra ett missförhållande. För verksamheten finns det en rutin att följa vid rapportering av missförhållanden eller risker för missförhållanden som uppstår i verksamheterna. I den ingår att identifiera, rapportera, dokumentera, analysera, åtgärda och följa upp. 17
Verksamheten använder lex Sarah som ett led i den övergripande kvalitetsutvecklingen. Händelser och åtgärder gås igenom gemensamt för att utveckla verksamheten och förebygga liknande risker och händelser. En övergripande sammanställning görs löpande av utvecklingsledare på utvecklingsenheten. En lokal sammanställning görs av enhetschef för respektive verksamhet. Detta för att eventuella mönster och trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet ska upptäckas. Antal inkomna rapporter om lex Sarah, egen regi: 39 st. Efter bedömning och beslut ansågs 7 st. inte vara ett missförhållande/risk för missförhållande enligt lex Sarah. 3 st. bedömdes som allvarliga eller risk för allvarliga missförhållanden och gick till IVO. Samverkan med den enskilde och närstående Upprättande av levnadsberättelse, genomförandeplan och hälsoplan görs tillsammans med den enskilde och i förekommande fall dennes närstående. Information ges om förändringar uppstår i den enskildes hälsotillstånd eller om annat inträffar av betydelse för omvårdnaden. Det erbjuds möjlighet till delaktighet i vårdplaneringsmöten för den enskilde och om omständigheterna medger kan även närstående delta. I verksamheten anordnas anhörigträffar där den enskilde och dennes närstående inbjuds till dialog med enhetschefer och medarbetare. De närstående ska ses som en tillgång, en resurs i omvårdnaden. Att lyssna och visa förståelse och respekt för den enskilde och anhörigas situation, reaktioner och åsikter är grundläggande i medarbetarnas arbetssätt. Metodutveckling Arbetet med att ta fram en checklista kring personcentrerad omvårdnad vid demenssjukdom, som personalen på Ekgården deltagit i tillsammans med Äldrecentrum och Svenskt Demenscentrum, är slutfört. Under året har checklistan börjat användas på samtliga demensenheter. Den används vid enheternas vård och omsorgsmöten då all planering kring en eller flera boende gås igenom. För att uppnå de rekommendationer som beskrivs i nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom har ett lokalt vård- och omsorgsprogram för personer med demenssjukdomar i Huddinge formulerats. Arbetet har gjorts i projektform tillsammans med Nestor FoU. Planerad implementering i verksamheten för det lokala vård- och omsorgsprogrammet är hösten 2015 Riktlinjen för vård i livets slutskede i Huddinge kommun grundar sig på Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2012- samt Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede och syftar till att ge en enhetlig vård i livets slut för alla på särskilda boenden. Riktlinjen är resultatet av det arbete som påbörjades 2013 tillsammans med Nestor FoU för att se över och förbättra 18
befintliga rutiner och eventuella utbildningsbehov kring vård i livets slut. Riktlinjen har implementerats i verksamheten under året. Inkontinens För att kunna erbjuda god och kostnadseffektiv inkontinensvård krävs specifikt kunnande. Idag finns på alla boenden utom ett minst en sjuksköterska med utbildning i förskrivningsrätt för inkontinensprodukter. Bedömning av blåsdysfunktion är numera involverad i riskbedömningarna i Senior alert. År har varit en inledningsfas för påbörjad registreringen inom området inkontinens. Fortsatt utveckling av registrering inom detta område kommer att bedrivas under 2015. Verksamheterna är i behov av att fler sjuksköterskor har förskrivningsrätt för inkontinensprodukter. Planering pågår för att erbjuda sjuksköterskor möjlighet till utbildning under 2015. Övergripande mål och strategier för 2015 Målet i verksamheterna är att öka patientsäkerheten och att uppfylla en nollvision vad det gäller allvarliga vårdskador. Att riskmedvetenhet finns hos alla medarbetare och att vi uppnår ett organisatoriskt lärande för att få ett hållbart och långsiktigt engagemang för förbättringar av patientsäkerheten. Det vill säga att det finns en optimal patientsäkerhetskultur i organisationen. Strategier för att öka patientsäkerheten kommer under 2015 att vara: Utveckla användandet av kvalitetsregister. Ansluta flera verksamheter till BPSD-registret, i första hand de som har demensinriktning. Utöka användandet av riskbedömningar inom inkontinensområdet i Senior alert. Demens, utveckla personcentrerad demensvård. Implementering av Lokalt vård- och omsorgsprogram för personer med demenssjukdomar i Huddinge hösten 2015. Utveckla metoderna och omhändertagandet vid vård i livets slut. Läkemedelsavvikelser; blodförtunnande. Översyn av enheternas lokala rutiner avseende utebliven dos av blodförtunnande läkemedel samt uppföljning av enheternas följsamhet till riktlinjer och rutiner. 19