CHECKLISTA VID OLYCKSFALL PÅ SKOLAN

KRIS och BEREDSKAPSPLAN för KVARNGÄRDESSKOLAN Innehållsförteckning Telefonlista över krisgruppens medlemmar Resurspersoner och organisationer Checklista vid olycksfall på skolan Handlingsprogram vid olika krissituationer Hur når vi målsmän, och personalens anhöriga under dagtid? Rutiner vid skolresor, studiebesök och idrottsdagar Rutiner vid polisförhör med barn i skolan Rutiner vid misstanke om sexuella övergrepp PM för skolans kanslipersonal Rutiner vid misstanke om sexuella övergrepp Bilagetexter: Emotionell första hjälp. Reaktioner vid stress Debriefing. Praktiska principer för debriefing Sorgereaktioner hos barn Riktlinjer för omsorg Kontaktpersoner för personal Formulär för registrering av tel.samtal och besök Resurspersoner och organisationer SOS Alarm 112 BUP Svartbäcken 018 6117440 G:la U-a Barn- och Familjesektion 018 7275750 Församlingspräst 018 243792 St Perskyrkan 018 243794 Uppsalapolisen 018 11414 Arbetsmiljöverket 08 7309000 Erik Berglund samordnare ledningskontoret 018 7274839, 070 8248492 Lars Romanus skolchef grundskolan 018 7276714, 070 8563735 Telefonlista över krisgruppens medlemmar Gunilla Söderström, rektor 018-727 59 01 018-25 02 90 hem, 0708-12 96 55 Lisa Landerhjelm bitr. rektor 018-727 59 01 018-46 30 26 hem, 0725-07-82-94 Cecilia Ljungdahl, skolpsykolog 018-727 58 30 018-51 78 87 hem Lisa Linnarsson, skolsköterska 018-727 58 38 018-30 25 11 hem Bill Nicholls, skoladministratör 018-727 59 00 029-51 04 47 hem Mia Nilsson, skoladministratör 018-727 59 00 018-24 21 03 hem Skolvaktmästare 018-727 56 65 ankn. 245, 0730-69 49 55 CHECKLISTA VID OLYCKSFALL PÅ SKOLAN Du som kommer först till olycksplatsen: - Larma ambulans-brandkår-polis, telefon 112 - Säkra olycksplatsen för att förhindra ytterliggare olyckor. - Ge nödvändig medicinsk "första hjälpen". - Se till att någon följer med skadade till sjukhuset. - Kontakta rektor eller någon i skolans krisgrupp.

Krisgruppens arbete: - Kontakta anhöriga till skadade. - Samla alla berörda på en trygg och avskärmad plats. Ingen får gå hem direkt. - Se till att alla berörda ges tillfälle att kontakta sina anhöriga. - Ge emotionell "första hjälp", informera om stressreaktioner. (Se bilaga) - Ordna socialt kontaktnät för kvällen, t.ex. att personal finns tillgänglig på skolan. - Bestäm när gruppen skall ses nästa dag. (Se bilaga) - Informera alla berörda om händelsen. - Kontakta yrkesinspektionen. HANDLINGSPROGRAM VID OLIKA KRISSITUATIONER Elevs plötsliga dödsfall. Oväntade dödsfall, genom hastigt insjuknande, olycka eller självmord, drabbar klasskamraterna som en chock. Man har inte haft någon tid på sig att mentalt förbereda sig på dödsfallet och en del av tryggheten i världen försvinner plötsligt. Om en elev avlider plötsligt kontaktar den som först får vetskap om dödsfallet skolledningen eller någon i krisgruppen. Dessa kallar sedan till ett akutmöte där klassföreståndaren deltar. En person utses som kontaktperson till elevens hem. Förslag till ritualer vid skolelevs dödsfall. - Gemensam samling på skolgården vid flaggan. - Gemensam minnesstund i aulan. Minnesstunden kan omfatta tal från skolledare, några ord från klassföreståndare eller kamrat. - Diktläsning, sång eller musikstycke. - Tid avsätts i klassen för att prata om det som hänt, att arbeta med frågor runt döden, rita, skriva berättelser eller dikter, tända ljus etc. - Elever och skolpersonal bereds möjlighet att deltaga i begravningen. - Besök vid graven vid senare tillfälle. - Har eleven syskon på skolan bör man avsätta tid i den klassen och berätta vad som hänt. Elevs dödsfall efter sjukdom. Även om ett barn har varit allvarligt sjuk under en längre tid förbiser man ofta att berätta om sjukdomsförloppet, eller den senaste utvecklingen. Barnen förstår därför inte alltid vad som håller på att hända och är därför dåligt förberedda på dödsfallet. Att ge den här informationen kräver föräldrars medgivande. Den som får besked om dödsfallet kontaktar skolledning eller någon i krisgruppen. Möte med klassföreståndare och krisgrupp sker. Kontaktperson utses till den drabbade familjen. Klassföreståndaren samlar hela klassen, eventuellt tillsammans med några medlemmar i krisgruppen och berättar för barnen vad som hänt, enkelt och konkret. Tillfälle ges sedan till att arbeta med frågor som gäller döden. (Se förslag till ritualer vid skolelevs plötsliga död) Elevs försvinnande. Krisgrupp och klassföreståndare sammankallas. En kontaktperson utses att samarbeta med familj och polis. Kontaktpersonen är sedan informationsgivare till övrig berörd personal. För att undvika spekulationer beslutar krisgruppen hur information skall ges. All kontakt med press och radio/tv sköts av rektor.

Föräldrars dödsfall. Då förälders dödsfall blir känt informeras klassföreståndare, skolledning och elevvårdspersonal. En kontaktperson med hemmet utses, vanligen klassföreståndaren. Familjens önskemål respekteras när det gäller att informera klassen om dödsfallet. Beror dödsfallet på olycka eller självmord bör personer från krisgruppen närvara när information ges till eleverna. Information till berörd personal på skolan ges av klassföreståndaren. Våldssituationer eller vid hot om våld Det gäller situationer där människor riskerar att komma till allvarlig skada. I situationer där våld och hot uppstår ska alltid tillkallas skolledning och skolledning ska ev. tillkalla polis. Om skolledning inte är närvarande på skolan och händelsen är akut, ring 114 14 till polisen eller 112. Överväg att ta hand om elever och personal som kan komma i kris. Samarbete med Previa finns. Händelsen dokumenteras och allvarliga incidenter ska alltid rapporteras till Arbetsmiljöverket inom 24 timmar. Verket har 24 timmars bevakning. Skolbussolyckor. Räddningstjänsten kontaktar skolledningen, som sedan sammankallar krisgruppen på skolan. All information till press och radio/tv ges av rektor eller av denne utsedd person. Krisgruppen kontaktar anhöriga till de skadade och upprättar socialt kontaktnät. Information ges till alla elever och personal om olyckan. Samarbete kommer att ske med PKL angående krishantering. Hur når vi målsman under dagtid? Telefonnummer till elevers föräldrar under dagtid finns på expeditionen och hos skolsköterskan. Vid varje terminsstart ansvarar klassföreståndaren för att föräldrarnas hem och arbetstelefonnummer är aktuella, enligt fastställt formulär. Under terminen nyinflyttade elever ansvarar likaså klassföreståndaren för. Skolpersonals dödsfall Personalsamling ordnas på skolan. I samband med flaggning på halv stång sker, ges information till eleverna om vem som avlidit. Beroende på hur nära den avlidne stått eleverna, avsätts tid för att tala om dödsfallet i klassen. Möjligheter skall ges till de elever som vill deltaga i begravningen. De anställda kan, om de så önskar, lämna uppgift till rektor om vem de vill skall kontaktas om något inträffar. Situationer med hot och våld Det är omöjligt att göra en komplett handlingsplan för hot- och våldssituationer eftersom den ena händelsen inte är den andra lik. Det finns dock några punkter att tänka på: Efter det inträffade ska arbetsledaren se till att drabbade personer tas om hand och vid behov kontakta anhöriga. Lämna inte den drabbade ensam. Förvissa dig om att personen inte fått några fysiska skador. Om så är fallet se till att någon följer med på läkarbesöket. Det är viktigt att få prata igenom det som hänt. Kommunhälsan kan hjälpa med krisstöd. Berörd person tillåts inte gå hem utan någon form av bearbetning. Om någon publik förekommit, tas dessa om hand på lämpligt sätt. Händelser och tillbud ska dokumenteras och utredas. Grovt våld och allvarliga hot ska anmälas till arbetsmiljöverket och vid sjukskrivning även till försäkringskassan. Polisanmälan bör övervägas.

RUTINER VID SKOLRESOR, STUDIEBESÖK OCH IDROTTSDAGAR. Varje klasslärare antecknar på white-board i entrén datum och var klassen befinner sig på skolresa eller studiebesök. Idrottsläraren ansvarar för samma sak vid idrottsdagar. RUTINER VID POLISFÖRHÖR MED BARN I SKOLAN När det gäller förhör med elev under 18 år bör vårdnadshavaren närvara, om detta inte är till skada för utredningen. Det är polisens uppgift att informera föräldrarna om att förhör skall hållas på skolan. Kan föräldrarna ej närvara skall alltid någon från skolledningen eller elevvården deltaga. RUTINER VID MISSTANKE OM SEXUELLA ÖVERGREPP Vid misstanke om sexuella övergrepp mot barn, skall alltid skolledning eller elevvårdspersonal kontaktas. De misstänkta skall ej informeras. Elevvårdspersonal ansvarar för anmälan till sociala myndigheter. En utredning om sexuella övergrepp är mycket känslig och sker enligt mycket strikta regler. Utredningen kan förstöras om vi ställer frågor till eleven eller underrättar de misstänkta. PM FÖR SKOLANS KANSLIPERSONAL Den som först får kännedom om något som bedöms vara av vikt för skolans Kris - och Beredskapsgrupp informerar omedelbart rektor. Om Du ej kommer i kontakt med rektor, fortsätt att söka en av de övriga i skolans Kris - och Beredskapsgrupp. Kanslipersonalens uppgifter: - Ansvara för att skolans växel är bemannad. - Ansvara för att telefonnummer till föräldrar finns tillgängliga för rektor och ev. personal ur krisgruppen. - Registrera alla telefonsamtal och besök som berör händelsen enligt fastställt formulär. - Kopiera formuläret innan Du lämnar det vidare. - Ingen annan än rektor, eller av denne utsedd person, får ge information till anställda, elever, föräldrar och utomstående. DEBRIEFING Nedanstående moment ingår: - Introduktion - Faktagivande - Tankar kring det som hänt - Reaktioner - Symtom - Undervisning om stressreaktioner som kan uppkomma m.m. - Avslutning PRAKTISKA PRINCIPER FÖR DEBRIEFING 1. Diskutera regler för gruppen. 2. Uppmana deltagarna att prata om sina upplevelser: - vad som faktiskt inträffat - vad man tänkte - vilka känslor som väcktes - vilka stressreaktioner som uppstod. 3. Uppmana deltagarna att ömsesidigt stödja och hjälpa varandra att dela upplevelser och känslor.

4. Om någon gråter, ge tid och uppmärksamhet i lugn och ro. 5. Ledaren skall lyssna aktivt - fråga, undra, klargöra. 6. Låt gruppen finna sin egen form. 7. Låt ilskan komma fram utan att man letar syndabockar. 8. Informera om stressreaktioner och organisera någon form av kollegastöd. 9. Avslutning av mötet: - hur vill deltagarna gå vidare - praktiska önskemål - utvärdera debriefingen - diskutera behovet av nytt möte. SORGEREAKTIONER HOS BARN Sorgereaktionen kan se olika ut beroende på barnets ålder, vilket släktskap eller relation barnet har till den döde och vilket stöd barnet får från omgivningen. Barn ser annorlunda på döden, just för att de är barn, men de sörjer lika länge som en vuxen. Här följer en sammanställning av olika sorgereaktioner hos barn och vilka symtom de kan visa då de sörjer. Sorgereaktioner kan gälla vid dödsfall men även förekomma vid sjukdom, olyckor och separationer. Omedelbara kris och sorgereaktioner Barn reagerar olika på kriser och dödsfall. Som vuxen måste man vara beredd på att möta olika akuta reaktionssätt hos barnen. CHOCK OCH MISSTRO: Särskilt äldre barn reagerar med chock och misstro. Yttranden som "det kan inte vara sant" förekommer ofta. Chockreaktionen är ett skydd som gör det möjligt att ta till sig situationen gradvis. RÄDSLA OCH PROTESTER: Starka känslor kan väckas. Känslorna kan ageras ut, eller barnet sluter sig inom sig själv. APATI OCH FÖRLAMNING: Känslolöshet, likgiltighet, bristande engagemang och intresse. FORTSÄTTANDE AV NORMALA AKTIVITETER SOM OM INGET HAR HÄNT: Barnet i en akut krisreaktion hjälps genom att mötas av omsorg och förståelse, att någon ger sig tid till att lyssna. Det är också viktigt att barnet får saklig information om vad som sker och att det skyddas mot onödig stress (t.ex. massmedia). I en krissituation höjs en persons medvetande och det som händer runt personen ger starka minnesbilder, som senare kan återkomma. Senare sorgeraktioner Ångest: - Rädd för att vara ensam - Rädd för mörker - Rädd att bli sjuk - Sömnsvårigheter, mardrömmar. Förnekelser: - Barn har olika förklaringar för hemska saker som har hänt. De kan säga att pappa rest bort, då han i själva verket har avlidit. Dessa förnekanden kan hindra att barnets sorgebearbetning kommer igång. SKULD, SJÄLVFÖREBRÅELSE, SKAM: Barnet kan skämmas för att det inte talat om för den döde hur mycket det tyckt om denne. Särskilt svåra skuldkänslor kan uppträda då en förälder begått självmord och barnet inte kan få någon förklaring till det inträffade. Ofta kan

inte den kvarvarande föräldern eller släktingar ge någon hjälp, då de själva måste bearbeta sina skuldkänslor. SOCIAL TILLBAKADRAGENHET: Barnet vill inte vara med på raster eller träffa kamrater. TRISTESS, DEPRESSION, LÄNGTAN, SAKNAD OCH VREDE: Barnet kan känna sig övergivet och längta efter en gemenskap som inte längre finns. Dessa känslor kan omvandlas till vrede. Det kan vara så att vreden kan riktas mot en allvarligt sjuk eller döende förälder medan denne fortfarande är i livet. Barnet blir hjälpt om man låter det uttrycka sin vrede och klä sina känslor i ord, samtidigt som man bejakar barnets känslor. UPPMÄRKSAMHETSKRÄVANDE BETEENDE: Barnet kan bli hyperaktivt i skolan och ständigt pocka på lärarens uppmärksamhet. SKOLSVÅRIGHETER: Kan yttra sig i passivitet eller koncentrationssvårigheter. PSYKOSOMATISKA SYMTOM: Magont, huvudvärk och sängvätning. BILAGOR EMOTIONELL FÖRSTA HJÄLP 1. Samla alla inblandade på en trygg och avskärmad plats. 2. Låt alla få möjlighet att kontakta anhöriga. 3. Ge omsorg och värme (mat, dryck, filtar etc.). 4. Placera alla deltagare i grupper. Ge deltagarna möjlighet att prata om det inträffade och att få uttrycka sina känslor. 5. Ge extra omsorg, uppmärksamhet till de som behöver det. 6. Undvik att leta efter syndabockar. 7. Informera om stressreaktioner som kan komma (se nedan). 8. Ordna så att alla har tillgång till någon att prata med under kvällen-natten. 9. Bestäm när gruppen skall träffas nästa dag, innan deltagarna går hem. Ingen bör gå innan mötet är avslutat. REAKTIONER VID STRESS - Ångest - oro - rastlöshet - Känslomässigt labil - Skuldkänslor - Irritation - Muskelspänningar - Överreaktion på ljud - Sömnproblem/mardrömmar - Återkommande tankar om händelse - Rädsla för olycksstället - Problem med minne/koncentration - Tendens att isolera sig - Depression RIKTLINJER FÖR OMSORG Det är viktigt med en öppen och ärlig kommunikation: Ge barnen åldersriktiga förklaringar Ge så klara besked som Du kan Undvik abstrakta förklaringar Omskriv inte döden. Säg inte att någon har "gått bort". Ge barnet tid till tankemässig bearbetning: Tillåt frågor och samtal

Låt samtalen bli korta Se på bilder av den döde Besök kyrkogården Acceptera barnens lek. Gör förlusten verklig för barnet: Var inte rädd för att visa Dina egna känslor Låt de barn som vill deltaga i begravningen Låt minnen av den döde vara framme Ta inte genast bort bänken i skolan och låt teckningar hänga kvar. Sorgereaktioner och riktlinjer för omsorg är hämtade från Atle Dyrgrov KONTAKTPERSONER FÖR PERSONAL (Texta) Namn: Kontaktperson 1: (ange gärna relation) Hemtelefon: Arbetsplats och arbetstel: Kontaktperson 2: (ange gärna relation) Hemtelefon: Arbetsplats och arbetstel: Övriga upplysningar: Formulär för registrering av telefonsamtal och besök Datum: Klockan: Besök/Telefon Namn: Telefon: Ärende: Vill bli uppringd: Ja / Nej Lämnat ärendet vidare till:...signatur Vidtagen åtgärd:...signatur