TENTAMEN I UROLOGI, RADIOLOGI OCH HAND- OCH PLASTIKKIRURGI Kurs vt 02 den 3 juni 2002 Skrivningen består av: 3 urologifall 2 radiologifall 1 hand- och plastikkirurgiskt fall (totalt ca 60 poäng) Skrivtid: 13.00 14:45 - till vänster om dig ligger frågorna. När skrivningen börjar tar du det första bladet och vänder det rätt. - fyll först i ditt namn högst upp! - besvara frågan och lägg bladet upp och ner på golvet till höger om dig - vänd upp nästa blad. Frågorna ser ut så här: Den gamla informationen står med: Svaret på föregående fråga med: Den nya informationen med: Den nya frågan med: liten stil. kursiv stil vanlig stil fet stil Tänk på att: - skriva ditt namn - ta inte tillbaka ett besvarat papper till höger om dig - inte ha flera frågeformulär framme samtidigt
Urologifall 1. Sidan 1(6) En 37-årig man söker Dig på mottagningen för att han plötsligt har känt att den högra testikeln har blivit förstorad. Han är frisk för övrigt säger han. Äter inga mediciner. a) Vilka undersökningar vill Du i första hand utföra vid Din mottagning? b) Vilken övrig undersökning vill Du i första hand beställa? (2 poäng)
Urologifall 1. Sidan 2(6) En 37-årig man söker Dig på mottagningen för att han plötsligt har känt att den högra testikeln har blivit förstorad. Han är frisk för övrigt säger han. Äter inga mediciner. a) I första hand komplett palpation av scrotum och genomlysning av expansiviteten. b) Kompletterande utredning i första hand med ultraljud scrotum. a) Om Du vid undersökningen misstänker malignitet i testikeln, vilka två serumprover bör Du i första hand beställa? b) Om det finns förhöjda värden vad tyder detta på och vilken är den patofysiologiska förklaringen till vardera av dessa prover? (2 poäng)
Urologifall 1. Sidan 3(6) En 37-årig man söker Dig på mottagningen för att han plötsligt har känt att den högra testikeln har blivit förstorad. Han är frisk för övrigt säger han. Äter inga mediciner. a) I första hand komplett palpation av scrotum och genomlysning av expansiviteten. b) Kompletterande utredning i första hand med ultraljud scrotum. a) -HCG och AFP. b) Bakgrunden till proverna är aktivitet i syncytiotrofoblaster ( -HCG) respektive produktion från gulsäcksceller i non-seminomatös germinalcellscancer (AFP) Utredningen av Din patient visar dock att det inte finns någon tumör vid bedömning med ultraljud. Det finns inga intratestikulära förändringar, däremot ett relativt stort hydrocele testis. Patienten är besvärad av storleksförändringen i scrotum och önskar behandling. Vilka behandlingsalternativ föreslår Du honom (minst 2)? (2 poäng)
Urologifall 1. Sidan 4(6) En 37-årig man söker Dig på mottagningen för att han plötsligt har känt att den högra testikeln har blivit förstorad. Han är frisk för övrigt säger han. Äter inga mediciner. a) I första hand komplett palpation av scrotum och genomlysning av expansiviteten. b) Kompletterande utredning i första hand med ultraljud scrotum. a) -HCG och AFP. b) Bakgrunden till proverna är aktivitet i syncytiotrofoblaster ( -HCG) respektive produktion från gulsäcksceller i non-seminomatös germinalcellscancer (AFP) Utredningen av Din patient visar dock att det inte finns någon tumör vid bedömning med ultraljud. Det finns inga intratestikulära förändringar, däremot ett relativt stort hydrocele testis. Patienten är besvärad av storleksförändringen i scrotum och önskar behandling. a) Hydrocelesäcken punkteras, töms och scleroserande medel sprutas in. Alternativt b) operation med exstirpation av den vätskesecernerande tunica vaginalis. Patienten är nöjd med informationen och bestämmer sig för punktion och instillation. Han nämner nu innan han lämnar Dig att han har sett blod i urinen vid ett tillfälle för några månader sedan. Han undrar om detta behöver utredas vidare. Han har inte haft några besvär, inga symtom alls. Tidigare i anamnesen har han haft en episod med njurstenssmärtor som verifierades med urografi. Vilket råd ger Du patienten? Om Du föredrar att rekommendera utredning, vilka undersökningar planerar Du i första hand? (2 poäng)
Urologifall 1. Sidan 5(6) En 37-årig man söker Dig på mottagningen för att han plötsligt har känt att den högra testikeln har blivit förstorad. Han är frisk för övrigt säger han. Äter inga mediciner. a) I första hand komplett palpation av scrotum och genomlysning av expansiviteten. b) Kompletterande utredning i första hand med ultraljud scrotum. a) -HCG och AFP. b) Bakgrunden till proverna är aktivitet i syncytiotrofoblaster ( -HCG) respektive produktion från gulsäcksceller i non-seminomatös germinalcellscancer (AFP) Utredningen av Din patient visar dock att det inte finns någon tumör vid bedömning med ultraljud. Det finns inga intratestikulära förändringar, däremot ett relativt stort hydrocele testis. Patienten är besvärad av storleksförändringen i scrotum och önskar behandling. a) Hydrocelesäcken punkteras, töms och scleroserande medel sprutas in. Alternativt b) operation med exstirpation av den vätskesecernerande tunica vaginalis.. Patienten är nöjd med informationen och bestämmer sig för punktion och instillation. Han nämner nu innan han lämnar Dig att han har sett blod i urinen vid ett tillfälle för några månader sedan. Han undrar om detta behöver utredas vidare. Han har inte haft några besvär, inga symtom alls. Tidigare i anamnesen har han haft en episod med njurstenssmärtor som verifierades med urografi. Patient med makroskopisk hämaturi som är symtomlös bör undersökas med urografi eller CT (ultraljud), urincytologier och cystoskopi. Patienten blir undersökt med urografi, urincytologier samt cystoskopi. Urografin visar att det finns ett konkrement i njurbäckenet på höger sida ca 6 mm stort. Han har uppenbarligen inte haft några symtom eller besvär av detta. Om Du finner att patienten bör behandlas för detta njurbäckenkonkrement, vilka två behandlingsalternativ föreslår Du patienten? Kort motivation till vardera förslag. (2 poäng)
Urologifall 1. Sidan 6(6) En 37-årig man söker Dig på mottagningen för att han plötsligt har känt att den högra testikeln har blivit förstorad. Han är frisk för övrigt säger han. Äter inga mediciner. a) I första hand komplett palpation av scrotum och genomlysning av expansiviteten. b) Kompletterande utredning i första hand med ultraljud scrotum. a) -HCG och AFP. b) Bakgrunden till proverna är aktivitet i syncytiotrofoblaster ( -HCG) respektive produktion från gulsäcksceller i non-seminomatös germinalcellscancer (AFP) Utredningen av Din patient visar dock att det inte finns någon tumör vid bedömning med ultraljud. Det finns inga intratestikulära förändringar, däremot ett relativt stort hydrocele testis. Patienten är besvärad av storleksförändringen i scrotum och önskar behandling. a) Hydrocelesäcken punkteras, töms och scleroserande medel sprutas in. Alternativt b) operation med exstirpation av den vätskesecernerande tunica vaginalis. Patienten är nöjd med informationen och bestämmer sig för punktion och instillation. Han nämner nu innan han lämnar Dig att han har sett blod i urinen vid ett tillfälle för några månader sedan. Han undrar om detta behöver utredas vidare. Han har inte haft några besvär, inga symtom alls. Tidigare i anamnesen har han haft en episod med njurstenssmärtor som verifierades med urografi. Patient med makroskopisk hämaturi som är symtomlös bör undersökas med urografi eller CT (ultraljud), urincytologier och cystoskopi. Patienten blir undersökt med urografi, urincytologier samt cystoskopi. Urografin visar att det finns ett konkrement i njurbäckenet på höger sida ca 6 mm stort. Han har uppenbarligen inte haft några symtom eller besvär av detta. Då patienten är ung och stenen relativt stor, rimligt att behandla., men ingen absolut indikation för behandling finns. I första hand ESVL som är minst traumatiskt och enklast. Perkutan stenkirurgi är möjlig och då är chansen att bli stenfri direkt störst. De flesta patienter och urologer väljer ESVL för en dylik sten.
Urologifall 2. Sidan 1(6) En 75-årig man undersöks av Dig efter att han fått besvär från nedre urinvägarna (LUTS). Han har framförallt behövt gå upp på nätterna 3-4 ggr. Upplevt att strålen blivit sämre, speciellt nattetid. Du har fått svar på PSA som ligger strax vid gränsen till normalområdet. Palpation per rectum var normal. Vilka ytterligare två undersökningar (variabler) har varit vägledande i Din bedömning av patienten? (2 poäng)
Urologifall 2. Sidan 2(6) En 75-årig man undersöks av Dig efter att han fått besvär från nedre urinvägarna (LUTS). Han har framförallt behövt gå upp på nätterna 3-4 ggr. Upplevt att strålen blivit sämre, speciellt nattetid. Du har fått svar på PSA som ligger strax vid gränsen till normalområdet. Palpation per rectum var normal. Miktogram och residualurinmätning. Undersökningen har visat att patientens flöde är 8 ml/sek och residualurinen är 130 ml. Patienten som väsentligen är frisk förutom lite ledbesvär undrar vilken behandling han kan få eftersom han tycker att nätterna är så besvärliga. Han har svårt att somna om efter miktionerna. Vilka behandlingsalternativ rekommenderar Du patienten, patienten vill gärna bli informerad om de alternativ som är tillgängliga för honom, a) operativa/tekniska? b) farmakologiska? (2 poäng)
Urologifall 2. Sidan 3(6) En 75-årig man undersöks av Dig efter att han fått besvär från nedre urinvägarna (LUTS). Han har framförallt behövt gå upp på nätterna 3-4 ggr. Upplevt att strålen blivit sämre, speciellt nattetid. Du har fått svar på PSA som ligger strax vid gränsen till normalområdet. Palpation per rectum var normal. Miktogram och residualurinmätning. Undersökningen har visat att patientens flöde är 8 ml/sek och residualurinen är 130 ml. Patienten som väsentligen är frisk förutom lite ledbesvär undrar vilken behandling han kan få eftersom han tycker att nätterna är så besvärliga. Han har svårt att somna om efter miktionerna. a) Transuretral resektion av prostata, minimalinvasiva behandlingsalternativ t ex TUMT, ytterligare alternativ finns b) Farmakologisk behandling i form av 5α-reduktashämmare eller α-receptorblockerare. Vilken är den bakomliggande farmakologiska effekten av 5α-reduktashämmare eller α- receptorblockerare för behandling av prostataobstruktion? (2 poäng)
Urologifall 2. Sidan 4(6) En 75-årig man undersöks av Dig efter att han fått besvär från nedre urinvägarna (LUTS). Han har framförallt behövt gå upp på nätterna 3-4 ggr. Upplevt att strålen blivit sämre, speciellt nattetid. Du har fått svar på PSA som ligger strax vid gränsen till normalområdet. Palpation per rectum var normal. Miktogram och residualurinmätning. Undersökningen har visat att patientens flöde är 8 ml/sek och residualurinen är 130 ml. Patienten som väsentligen är frisk förutom lite ledbesvär undrar vilken behandling han kan få eftersom han tycker att nätterna är så besvärliga. Han har svårt att somna om efter miktionerna. a) Transuretral resektion av prostata, minimalinvasiva behandlingsalternativ t ex TUMT, ytterligare alternativ finns b) Farmakologisk behandling i form av 5α-reduktashämmare eller α-receptorblockerare - 5α-reduktashämmare hämmar enzymet 5α-reduktas vilket hindrar testosteron att omvandlas till dihydrotestosteron, som anses vara den mest aktiva formen av testosteron - α-receptorblockerare hämmar den muskulära komponenten i prostatan liksom i urethra.. Patienten bestämmer sig för transuretral resektion. Han opereras något senare. Operationen går bra men drar ut på tiden eftersom operatören inte blir nöjd med sin resektion. Plötsligt blir patienten förvirrad (han har en spinalbedövning). Vilken är den troligaste orsaken till förvirringen?
Urologifall 2. Sidan 5(6) En 75-årig man undersöks av Dig efter att han fått besvär från nedre urinvägarna (LUTS). Han har framförallt behövt gå upp på nätterna 3-4 ggr. Upplevt att strålen blivit sämre, speciellt nattetid. Du har fått svar på PSA som ligger strax vid gränsen till normalområdet. Palpation per rectum var normal. Miktogram och residualurinmätning. Undersökningen har visat att patientens flöde är 8 ml/sek och residualurinen är 130 ml. Patienten som väsentligen är frisk förutom lite ledbesvär undrar vilken behandling han kan få eftersom han tycker att nätterna är så besvärliga. Han har svårt att somna om efter miktionerna. a) Transuretral resektion av prostata, minimalinvasiva behandlingsalternativ t ex TUMT, ytterligare alternativ finns b) Farmakologisk behandling i form av 5α-reduktashämmare eller α-receptorblockerare - 5α-reduktashämmare hämmar enzymet 5α-reduktas vilket hindrar testosteron att omvandlas till dihydrotestosteron, som anses vara den mest aktiva formen av testosteron - α-receptorblockerare hämmar den muskulära komponenten i prostatan liksom i urethra.. Patienten bestämmer sig för transuretral resektion. Han opereras något senare. Operationen går bra men drar ut på tiden eftersom operatören inte blir nöjd med sin resektion. Plötsligt blir patienten förvirrad (han har en spinalbedövning). Resorption av spolvätska s k TUR-syndrom. Vilken är patofysiologin bakom TUR-syndrom? Vilka (max 3) sena komplikationer är vanligast vid transuretral prostataresektion? (3 poäng)
Urologifall 2. Sidan 6(6) En 75-årig man undersöks av Dig efter att han fått besvär från nedre urinvägarna (LUTS). Han har framförallt behövt gå upp på nätterna 3-4 ggr. Upplevt att strålen blivit sämre, speciellt nattetid. Du har fått svar på PSA som ligger strax vid gränsen till normalområdet. Palpation per rectum var normal. Miktogram och residualurinmätning. Undersökningen har visat att patientens flöde är 8 ml/sek och residualurinen är 130 ml. Patienten som väsentligen är frisk förutom lite ledbesvär undrar vilken behandling han kan få eftersom han tycker att nätterna är så besvärliga. Han har svårt att somna om efter miktionerna. a) Transuretral resektion av prostata, minimalinvasiva behandlingsalternativ t ex TUMT, ytterligare alternativ finns b) Farmakologisk behandling i form av 5α-reduktashämmare eller α-receptorblockerare - 5α-reduktashämmare hämmar enzymet 5α-reduktas vilket hindrar testosteron att omvandlas till dihydrotestosteron, som anses vara den mest aktiva formen av testosteron - α-receptorblockerare hämmar den muskulära komponenten i prostatan liksom i urethra.. Patienten bestämmer sig för transuretral resektion. Han opereras något senare. Operationen går bra men drar ut på tiden eftersom operatören inte blir nöjd med sin resektion. Plötsligt blir patienten förvirrad (han har en spinalbedövning). Resorption av spolvätska s k TUR-syndrom Erektil dysfunktion, inkontinens och retrograd ejakulation, det sistnämnda dock ingen egentlig komplikation eftersom transuretral resektion oftast medför att ejakulatet vid emissionen går upp i urinblåsan eftersom blåshalsen (blåshalssfinktern) också reseceras vid TUR-prostata.
Urologifall 3. Sidan 1(8) Under Din AT-placering på en vårdcentral har en 76-årig man beställt mottagningstid för sina vattenkastningsbesvär. Vilka undersökningar/uppgifter kan vara av värde att ta fram redan innan Du träffar patienten och vad innebär dessa?
Urologifall 3. Sidan 2(8) Under Din AT-placering på en vårdcentral har en 76-årig man beställt mottagningstid för sina vattenkastningsbesvär. På denna välfungerande vårdcentral finns ett symtom score t ex IPSS International Prostate Symptom Score) tillgängligt. Det är ett strukturerat och validerat frågeformulär som avhandlar patientens vattenkastning. Dessutom har man stor glädje av att låta patienten fylla i en miktionslista. Patienten fyller då i en lista var gång han mikterar, klockslag, mikterad volym och allra bäst är det om patienten även fyller i tiden för första kastade decilitern då är det en sk tidsmiktionslista. Om det finns en bladderscan på mottagningen kan Du låta mäta residualurin med ultraljudsteknik (efter att patienten har mikterat). Vid samtal med patienten framkommer att han har haft svårigheter att kasta vatten det senaste året, han har vid 2 tillfällen fått akut urinretention, men KAD har kunnat avlägsnas. Residualurin med ultraljudsteknik visar 150 ml. IPSS score är hög (25). Patienten är pigg och cerebralt välbevarad, men han har haft en hjärtinfarkt för 2 år sen, han har lindrig angina, obstruktiva luftvägsbesvär och tablettbehandlad diabetes mellitus. När du palperar prostata känns denna oregelbunden, hård och går ej att avgränsa uppåt vänster sida. Bedömer du att patienten ska få KAD? Vilka laboratorieundersökningar beställer du?
Urologifall 3. Sidan 3(8) Under Din AT-placering på en vårdcentral har en 76-årig man beställt mottagningstid för sina vattenkastningsbesvär. På denna välfungerande vårdcentral finns ett symtom score t ex IPSS International Prostate Symptom Score) tillgängligt. Det är ett strukturerat och validerat frågeformulär som avhandlar patientens vattenkastning. Dessutom har man stor glädje av att låta patienten fylla i en miktionslista. Patienten fyller då i en lista var gång han mikterar, klockslag, mikterad volym och allra bäst är det om patienten även fyller i tiden för första kastade decilitern då är det en sk tidsmiktionslista. Om det finns en bladderscan på mottagningen kan Du låta mäta residualurin med ultraljudsteknik (efter att patienten har mikterat). Vid samtal med patienten framkommer att han har haft svårigheter att kasta vatten det senaste året, han har vid 2 tillfällen fått akut urinretention, men KAD har kunnat avlägsnas. Residualurin med ultraljudsteknik visar 150 ml. IPSS score är hög (25). Patienten är pigg och cerebralt välbevarad, men han har haft en hjärtinfarkt för 2 år sen, han har lindrig angina, obstruktiva luftvägsbesvär och tablettbehandlad diabetes mellitus. När du palperar prostata känns denna oregelbunden, hård och går ej att avgränsa uppåt vänster sida. Med så pass blygsam residualurin är knappast KAD indicerad. Du beställer S-kreatinin, elektrolyter och PSA. PSA är 75 ng/ml, kreatinin och elektrolyter normala. Vad är nu din arbetsdiagnos? Hur ska patienten handläggas?
Urologifall 3. Sidan 4(8) Under Din AT-placering på en vårdcentral har en 76-årig man beställt mottagningstid för sina vattenkastningsbesvär. På denna välfungerande vårdcentral finns ett symtom score t ex IPSS International Prostate Symptom Score) tillgängligt. Det är ett strukturerat och validerat frågeformulär som avhandlar patientens vattenkastning. Dessutom har man stor glädje av att låta patienten fylla i en miktionslista. Patienten fyller då i en lista var gång han mikterar, klockslag, mikterad volym och allra bäst är det om patienten även fyller i tiden för första kastade decilitern då är det en sk tidsmiktionslista. Om det finns en bladderscan på mottagningen kan Du låta mäta residualurin med ultraljudsteknik (efter att patienten har mikterat). Vid samtal med patienten framkommer att han har haft svårigheter att kasta vatten det senaste året, han har vid 2 tillfällen fått akut urinretention, men KAD har kunnat avlägsnas. Residualurin med ultraljudsteknik visar 150 ml. IPSS score är hög (25). Patienten är pigg och cerebralt välbevarad, men han har haft en hjärtinfarkt för 2 år sen, han har lindrig angina, obstruktiva luftvägsbesvär och tablettbehandlad diabetes mellitus. När du palperar prostata känns denna oregelbunden, hård och går ej att avgränsa uppåt vänster sida. Med så pass blygsam residualurin är knappast KAD indicerad. Du beställer S-kreatinin, elektrolyter och PSA. PSA är 75 ng/ml, kreatinin och elektrolyter normala. Patienten har en misstänkt prostatamalignitet med miktionssymtom och därför skriver Du en remiss till urologklinik. Vilken undersökning används för att bekräfta misstanken på prostatacancer?
Urologifall 3. Sidan 5(8) Under Din AT-placering på en vårdcentral har en 76-årig man beställt mottagningstid för sina vattenkastningsbesvär. På denna välfungerande vårdcentral finns ett symtom score t ex IPSS International Prostate Symptom Score) tillgängligt. Det är ett strukturerat och validerat frågeformulär som avhandlar patientens vattenkastning. Dessutom har man stor glädje av att låta patienten fylla i en miktionslista. Patienten fyller då i en lista var gång han mikterar, klockslag, mikterad volym och allra bäst är det om patienten även fyller i tiden för första kastade decilitern då är det en sk tidsmiktionslista. Om det finns en bladderscan på mottagningen kan Du låta mäta residualurin med ultraljudsteknik (efter att patienten har mikterat). Vid samtal med patienten framkommer att han har haft svårigheter att kasta vatten det senaste året, han har vid 2 tillfällen fått akut urinretention, men KAD har kunnat avlägsnas. Residualurin med ultraljudsteknik visar 150 ml. IPSS score är hög (25). Patienten är pigg och cerebralt välbevarad, men han har haft en hjärtinfarkt för 2 år sen, han har lindrig angina, obstruktiva luftvägsbesvär och tablettbehandlad diabetes mellitus. När du palperar prostata känns denna oregelbunden, hård och går ej att avgränsa uppåt vänster sida. Med så pass blygsam residualurin är knappast KAD indicerad. Du beställer S-kreatinin, elektrolyter och PSA. PSA är 75 ng/ml, kreatinin och elektrolyter normala. Patienten har en misstänkt prostatamalignitet med miktionssymtom och därför skriver Du en remiss till urologklinik. Transrektal ultraljudsundersökning (TRUL) med mellannålsbiopsi, man får då ut en vävnadskolv från prostata som kan malignitetsgraderas enligt Gleason. Alternativt kan finnålspunktion av prostata göras, sk Franzenbiopsi, där man med cytologisk undersökningsteknik undersöker aspiratet för att verifiera prostatamalignitet. Svaret på PAD från TRUL ledd biopsi: Utbredd växt av prostatacancer Gleason score 9 (4+5). Vilken undersökning används för att bedöma utbredningen av tumörsjukdomen? Varför används denna undersökning?
Urologifall 3. Sidan 6(8) Under Din AT-placering på en vårdcentral har en 76-årig man beställt mottagningstid för sina vattenkastningsbesvär. På denna välfungerande vårdcentral finns ett symtom score t ex IPSS International Prostate Symptom Score) tillgängligt. Det är ett strukturerat och validerat frågeformulär som avhandlar patientens vattenkastning. Dessutom har man stor glädje av att låta patienten fylla i en miktionslista. Patienten fyller då i en lista var gång han mikterar, klockslag, mikterad volym och allra bäst är det om patienten även fyller i tiden för första kastade decilitern då är det en sk tidsmiktionslista. Om det finns en bladderscan på mottagningen kan Du låta mäta residualurin med ultraljudsteknik (efter att patienten har mikterat). Vid samtal med patienten framkommer att han har haft svårigheter att kasta vatten det senaste året, han har vid 2 tillfällen fått akut urinretention, men KAD har kunnat avlägsnas. Residualurin med ultraljudsteknik visar 150 ml. IPSS score är hög (25). Patienten är pigg och cerebralt välbevarad, men han har haft en hjärtinfarkt för 2 år sen, han har lindrig angina, obstruktiva luftvägsbesvär och tablettbehandlad diabetes mellitus. När du palperar prostata känns denna oregelbunden, hård och går ej att avgränsa uppåt vänster sida. Med så pass blygsam residualurin är knappast KAD indicerad. Du beställer S-kreatinin, elektrolyter och PSA. PSA är 75 ng/ml, kreatinin och elektrolyter normala. Patienten har en misstänkt prostatamalignitet med miktionssymtom och därför skriver Du en remiss till urologklinik. Transrektal ultraljudsundersökning (TRUL) med mellannålsbiopsi, man får då ut en vävnadskolv från prostata som kan malignitetsgraderas enligt Gleason. Alternativt kan finnålspunktion av prostata göras, sk Franzenbiopsi, där man med cytologisk undersökningsteknik undersöker aspiratet för att verifiera prostatamalignitet. Svaret på PAD från TRUL ledd biopsi: Utbredd växt av prostatacancer Gleason score 9 (4+5). Skelettscintigrafi, en isotopundersökning där technetium injiceras i perifer ven. Technetium upptas i skelett i omvandling, och är alltså inte en undersökning som specifikt påvisar tumör i skelettet. Den i särklass vanligaste lokalen för metastatisk växt av prostatacancer är i skelettet (framförallt kotpelaren), den vanligaste typen är sklerotiska metastaser vid prostatacancer. Skelettscintigrafin visar upptag i ett revben, som rimligen ej orsakas av metastasering. Vilka behandlingsalternativ tycker du är rimliga på denna patient? Hur fungerar dessa?
Urologifall 3. Sidan 7(8) Under Din AT-placering på en vårdcentral har en 76-årig man beställt mottagningstid för sina vattenkastningsbesvär. På denna välfungerande vårdcentral finns ett symtom score t ex IPSS International Prostate Symptom Score) tillgängligt. Det är ett strukturerat och validerat frågeformulär som avhandlar patientens vattenkastning. Dessutom har man stor glädje av att låta patienten fylla i en miktionslista. Patienten fyller då i en lista var gång han mikterar, klockslag, mikterad volym och allra bäst är det om patienten även fyller i tiden för första kastade decilitern då är det en sk tidsmiktionslista. Om det finns en bladderscan på mottagningen kan Du låta mäta residualurin med ultraljudsteknik (efter att patienten har mikterat). Vid samtal med patienten framkommer att han har haft svårigheter att kasta vatten det senaste året, han har vid 2 tillfällen fått akut urinretention, men KAD har kunnat avlägsnas. Residualurin med ultraljudsteknik visar 150 ml. IPSS score är hög (25). Patienten är pigg och cerebralt välbevarad, men han har haft en hjärtinfarkt för 2 år sen, han har lindrig angina, obstruktiva luftvägsbesvär och tablettbehandlad diabetes mellitus. När du palperar prostata känns denna oregelbunden, hård och går ej att avgränsa uppåt vänster sida. Med så pass blygsam residualurin är knappast KAD indicerad. Du beställer S-kreatinin, elektrolyter och PSA. PSA är 75 ng/ml, kreatinin och elektrolyter normala. Patienten har en misstänkt prostatamalignitet med miktionssymtom och därför skriver Du en remiss till urologklinik. Transrektal ultraljudsundersökning (TRUL) med mellannålsbiopsi, man får då ut en vävnadskolv från prostata som kan malignitetsgraderas enligt Gleason. Alternativt kan finnålspunktion av prostata göras, sk Franzenbiopsi, där man med cytologisk undersökningsteknik undersöker aspiratet för att verifiera prostatamalignitet. Svaret på PAD från TRUL ledd biopsi: Utbredd växt av prostatacancer Gleason score 9 (4+5). Skelettscintigrafi, en isotopundersökning där technetium injiceras i perifer ven. Technetium upptas i skelett i omvandling, och är alltså inte en undersökning som specifikt påvisar tumör i skelettet. Den i särklass vanligaste lokalen för metastatisk växt av prostatacancer är i skelettet (framförallt kotpelaren), den vanligaste typen är sklerotiska metastaser vid prostatacancer. Skelettscintigrafin visar upptag i ett revben, som rimligen ej orsakas av metastasering. Denna patient har en lokalt avancerad prostatacancer med högt PSA och rejäla miktionsbesvär. Han har flera interkurrenta sjukdomar. Hormonell behandling med androgen suppression, antingen ablatio testes eller GnRH analog är bra, det påverkar tumören generellt och kommer också med stor sannolikhet att minska patientens miktionsbesvär inom c:a 3 månader. Ablatio testes tar bort organen som producerar testosteron. Gonadotropin releasing hormone analoger sänker testosteronnivån indirekt genom att stimulera hypofysens insöndring av LH. Initialt produceras mer LH och testosteron men efter c:a 28 dagar sjunker produktionen och testosteron når kastratvärde. Hur fort uppnår man kastratvärden med ablatio testis? Hur undviker man att de initialt höga halterna av testosteron vid GnRH behandling leder till symtom sk flare?
Urologifall 3. Sidan 8(8) Under Din AT-placering på en vårdcentral har en 76-årig man beställt mottagningstid för sina vattenkastningsbesvär. På denna välfungerande vårdcentral finns ett symtom score t ex IPSS International Prostate Symptom Score) tillgängligt. Det är ett strukturerat och validerat frågeformulär som avhandlar patientens vattenkastning. Dessutom har man stor glädje av att låta patienten fylla i en miktionslista. Patienten fyller då i en lista var gång han mikterar, klockslag, mikterad volym och allra bäst är det om patienten även fyller i tiden för första kastade decilitern då är det en sk tidsmiktionslista. Om det finns en bladderscan på mottagningen kan Du låta mäta residualurin med ultraljudsteknik (efter att patienten har mikterat). Vid samtal med patienten framkommer att han har haft svårigheter att kasta vatten det senaste året, han har vid 2 tillfällen fått akut urinretention, men KAD har kunnat avlägsnas. Residualurin med ultraljudsteknik visar 150 ml. IPSS score är hög (25). Patienten är pigg och cerebralt välbevarad, men han har haft en hjärtinfarkt för 2 år sen, han har lindrig angina, obstruktiva luftvägsbesvär och tablettbehandlad diabetes mellitus. När du palperar prostata känns denna oregelbunden, hård och går ej att avgränsa uppåt vänster sida. Med så pass blygsam residualurin är knappast KAD indicerad. Du beställer S-kreatinin, elektrolyter och PSA. PSA är 75 ng/ml, kreatinin och elektrolyter normala. Patienten har en misstänkt prostatamalignitet med miktionssymtom och därför skriver Du en remiss till urologklinik. Transrektal ultraljudsundersökning (TRUL) med mellannålsbiopsi, man får då ut en vävnadskolv från prostata som kan malignitetsgraderas enligt Gleason. Alternativt kan finnålspunktion av prostata göras, sk Franzenbiopsi, där man med cytologisk undersökningsteknik undersöker aspiratet för att verifiera prostatamalignitet. Svaret på PAD från TRUL ledd biopsi: Utbredd växt av prostatacancer Gleason score 9 (4+5). Skelettscintigrafi, en isotopundersökning där technetium injiceras i perifer ven. Technetium upptas i skelett i omvandling, och är alltså inte en undersökning som specifikt påvisar tumör i skelettet. Den i särklass vanligaste lokalen för metastatisk växt av prostatacancer är i skelettet (framförallt kotpelaren), den vanligaste typen är sklerotiska metastaser vid prostatacancer. Skelettscintigrafin visar upptag i ett revben, som rimligen ej orsakas av metastasering. Denna patient har en lokalt avancerad prostatacancer med högt PSA och rejäla miktionsbesvär. Han har flera interkurrenta sjukdomar. Hormonell behandling med androgen suppression, antingen ablatio testes eller GnRH analog är bra, det påverkar tumören generellt och kommer också med stor sannolikhet att minska patientens miktionsbesvär inom c:a 3 månader. Ablatio testes tar bort organen som producerar testosteron. Gonadotropin releasing hormone analoger sänker testosteronnivån indirekt genom att stimulera hypofysens insöndring av LH. Initialt produceras mer LH och testosteron men efter c:a 28 dagar sjunker produktionen och testosteron når kastratvärde Testosteronvärdet sjunker snabbt efter ablatio testis och är nere i kastatnivåer på mindre än 8 timmar. För att motverka flare ges ett antiandrogen ( Eulexin eller Casodex) som förhindrar att testosteron stimulerar prostatatumören under den första månaden.