2008-11-29 Kvalitetshandbok vid utredning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel
INLEDNING Vårdprogrammet vänder sig till personal som i det dagliga arbetet kommer i kontakt med äldre inkontinenta personer, inom kommunal äldreomsorg. Behörighet att förskriva förbrukningsartiklar vid vissa inkontinenstillstånd får sjuksköterska som genomgår antingen en kompletterande utbildning i inkontinensvård eller påbyggnadsutbildning till distriktssköterska. Vid all ordination av inkontinenshjälpmedel ska miljö och kostnadsaspekt alltid finnas med. Arbetet med utredning, behandling, ordination, dokumentation och utvärdering av inkontinenta skall följa gällande lagar, föreskrifter och allmänna råd, HSL (SFS 1982:763) LYHS (SFS 1998:531), Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvård (SOSFS 2005:12). Inkontinensprodukter klassas som medicintekniska produkter (SFS 1993:584) samt SOSFS 2008:1 föreskrift om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. Syfte Vårdprogrammet skall vara till stöd och hjälp i arbetet att ge patienten en individuell utredning och behandling. Det skall även vara ett instrument för utprovning och utvärdering av eventuella hjälpmedel. Inkontinensvård Att klara av sina dagliga toalettbesök betraktas som en självklarhet för de flesta av oss. Alla vill ha möjlighet att själv få bestämma om var, när och hur vi går på toaletten. Toalettbesök är en privat del av livet som vi vill klara av i enskildhet. Inskränkningar i våra valmöjligheter kan ofta få social och hygieniska konsekvenser. Studier visar att inkontinenta personer kan bli bättre genom så kallad toaletträning i rätt tid med ett märkbart gott resultat. Det är viktigt att den individuella omsorgen präglas av planerade insatser. Bekvämlighetsblöja kan betraktas som att inkontinenshjälpmedel används istället för att vårdtagaren får den hjälp som behövs. Vårdhygien kring vårdtagaren vid inkontinenshjälpmedel är extra viktig. Speciellt när KAD används. Infektionsrisk är ökad och skall förebyggas genom god handhygien och personlig hygien hos vårdtagaren. Ansvarsområden Inkontinensutbildad sjuksköterska med förskrivningsrätt och omv.ansvarig sjuksköterska ansvarar för att: Initiera utredning av vårdtagares inkontinensproblem Kontakta läkare eller uroterapeut för vidare utredning och ev. behandling vid behov. Verka för goda toalettvanor för vårdtagare. Ge instruktioner och följa upp. Utprova, förskriva och utvärdera inkontinenshjälpmedel, och förvissa sig om att de används på rätt sätt. Informera vårdtagare, närstående och omvårdnadspersonal om utredning och behandling (gäller ordinatör) Beakta ergonomin för vårdtagaren och personalen i valet av produkt Handleda i hygienfrågor för enskilda individer Dokumentera i HSL-journal Följa forskning och utveckling inom området Vara uppmärksam på risken för vårdrelaterade infektioner Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar för att Initiera utredning av vårdtagares inkontinensproblem Verka för goda toalettvanor för vårdtagare. Ge instruktioner och följa upp Handleda i hygienfrågor för enskilda individer
Dokumentera i HSL-journal Vara uppmärksam på risken för vårdrelaterade infektioner Verksamhetschef ansvarar för att Dokumentation av omvårdnaden för toalettvanor och inkontinenshjälpmedel sker Egen lokal rutin kring vårdhygien frågor följs. Ansvara för kompetensutbildning av omsorgspersonalen. Verka för att goda attityder och inställning till goda toalettvanor råder. Hjälpmedel enligt hjälpmedelskort beställs hem Kontinensombud är vård- och omsorgspersonal som erhållit fördjupade kunskaper i omvårdnaden av inkontinenta vårdtagare och kan som exempelvis ansvara för nedanstående om inget annat finns inom verksamheten: Informera ny personal om gällande rutiner beträffande inkontinensvård inom enheten. Verka för en god livskvalitet för vårdtagare Ta upp problem och möjligheter angående inkontinensvården inom enheten (utprovning av hjälpmedel kan utföras av kontaktpersonen/kontinensombud under handledning och/eller delegering av ansvarig förskrivare). Vård- och omsorgspersonal ansvara för att: Informera sjuksköterska om vårdtagares inkontinensproblem och rapportera förändringar. Utföra ordinerad behandling, ex. toalettassistans (schemalagda toalettvanor). Vid behov hjälpa vårdtagare med toalettbesök och byte av inkontinenshjälpmedel. Tillsammans med vårdtagare och sjuksköterska medverka vid individuell utprovning av inkontinenshjälpmedel. Stödja, lyssna och uppmuntra vårdtagare. Dokumentera i sociala akten. Ansvara för att följa mål kring hygien-, toalett- samt duschvanor. Läkare ansvarar för att: Utredning och behandling sker i samverkan med omvårdnadsansvarig sjuksköterska Se även WWW.sjukvardsradgivningen.se/ handbok för hälso- och sjukvård Utredning Utredningen ska vara primär och enkel för att kartlägga inkontinensproblemen. Anamnes Urinprov Blodprov:Blodsocker Miktionslista Kontinenstest under minst 2 dygn Bedömningsunderlag vid utredning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel. Finns en tidigare bedömning av inkontinenshjälpmedel som av förskrivare dokumenterats i patientjournal eller epikris? Finns inkontinenshjälpmedel kvar i hemmet?
Hur ser vårdtagare/närstående, eventuellt vårdpersonal på situationen utifrån medicinska och psykologiska aspekter? Blankett Anamnes status Bilaga 1, beskriver vårdtagarens situation med inriktning på de problem eller behov som är aktuella. Observation av vårdtagares toalett vanor under några dagar; Toalettassistansschema bilaga 2. Träningsschema enligt följande Ansvarig sjuksköterska och vårdtagarens kontaktperson ansvarar för att berörd personal och närstående är välinformerad om träning och dess syfte: Hjälpa vårdtagare att åter bli kontinent eller minska behovet eller storleken på hjälpmedel och därigenom öka livskvalitén hos vårdtagaren. Upprätta ett individuellt träningsschema bilaga 2. De vårdtagare som inte känner urinträngning hjälps enl. det individuella schemat. Vårdtagare skall uppmanas att begära hjälp att få komma till toalett när helst de behöver. Det är viktigt med ett positivt bemötande och att hjälpen prioriteras. Förskrivning av inkontinenshjälpmedel Sker av speciellt utbildad legitimerad personal för området. Använd gällande hjälpmedelsordinationskort För övrigt se produktfakta Inkontinens SKÅNE, vem som har rätt till hjälpmedel, beställning, kostnader för produkter, transporter och administrativa avgifter. VIKTIGT! SKRIV TYDLIGT PÅ HJÄLPMEDELSKORTEN/BESTÄLLNINGSBLANKETTEN. En noggrann och adekvat bedömning av inkontinenshjälpmedel innebär, förutom en bättre kvalitét för vårdtagaren, en möjlighet att minska kostnaderna för inkontinenshjälpmedel. Se tips vid utvärdering av läckage, bilaga 3 Citat från engelsk läkare: Blöjförbrukningen är en indikator på kvalité. Stor förbrukning lite toaträning, liten förbrukning mycket toaträning. Dokumentationen Utredning, åtgärd, utprovning och utvärdering skall dokumenteras i HSL-journalen. Tydliga instruktioner skall finnas till omsorgsplanen.
Kateterbehandling All behandling med KAD skall vara ordinerad av läkare som också skall ange beräknad behandlingstid. Omprövning av behandlingen bör ske kontinuerligt. Det är sjuksköterskans ansvar att vårdtagaren har lämplig kateter, påse och upphängningsanordning, alternativt ventil, samt ansvarar för kontroller, åtgärder och uppföljning i samband med kateterrelaterad omvårdnad. Blåssköljning skall vara ordinerat av läkare. Ibland kan KAD via urinröret ersättas av suprapubisk urinkateter. Den sköts på samma sätt som KAD via urinröret. Byte av KAD Byte av en KAD kan delegeras till vårdpersonal. Sjuksköterskan ansvar för att bevaka när det är dags att byta och ev. överlämna uppgiften om den är delegerad. Sjuksköterskan har uppföljningsansvaret för när byte och resultatet av bytet. Dokumentationen Utredning, åtgärd, utprovning och utvärdering skall dokumenteras i HSL-journalen enl. HSL. Tydliga instruktioner skall finnas till omsorgsplanen. Noggrann journalföring lägger grunden för specifik omvårdnad vid kateterbehandling. Där skall anges indikation, ordinatör, typ av kateter och hjälpmedel som provats ut samt skötselanvisningar. Se vidare WWW.sjukvardsradgivningen.se/handbok för hälso- och sjukvård. Fortbildning och kvalitetssäkring Förskrivaren bör hålla sig väl förtrogen med utvecklingen inom inkontinensområdet vad gäller vård och behandling samt om upphandlade förbrukningsartiklar för inkontinens. Kvalitetssäkringen skall följa gällande författning Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet för hälso- och sjukvård SOSFS 2005:12.
Anamnes status urininkontinens Bilaga 1. Namn: Personnr: Omvårdnadsansvarig sjuksköterska: Datum: 1. Hur länge har Du haft urinläckage? < 1 år 1-5år >5 år 2. Upplever Du det som ett problem? Ja Nej 3. Begränsar läckaget Ditt dagliga liv? Ja Nej 4. Läcker Du vid ansträngning, nysning, hosta etc? Ja Nej 5. a Läcker Du droppar/små mängder? Ja Nej b. Läcker Du hel portion? Ja Nej 6. Känner Du starka trängningar till vattenkastning? Ja Nej 7. Läcker Du i samband med dessa trängningar? Ja Nej 8. Läcker Du så att det rinner utefter benen? Ja Nej 9. Läcker Du innan Du hunnit ända fram till toaletten? Ja Nej 10. Vaknar Du av trängningar nattetid? Ja Nej 11. Hur ofta läcker Du? a. Enstaka tillfällen Ja Nej b. Flera gånger/vecka? Ja Nej c. Dagligen? Ja Nej 12. Använder Du inkontinenshjälpmedel? Ja Nej b. Vilket 13. Har Du blivit behandlad för urinvägsinfektion senaste året+ 0-1ggr >2ggr Kronisk inf 14. Sjukdomar? 15. Buk- och underlivsproblem? 16. Urinsticka? Blodsocker? 17. Avföringsrutiner? 18. Läkemedel? 19. Östrogenbehandling? ja Nej Preparat?/ Dos
Toalettassistansschema Bilaga 2. Namn: peronnr: Individuella toalettider kl: Årmånad: KL/dat 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 01 02 03 04 05 06 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 T = Blåstömning på toalett eller bäcken B= Blåstömning i blöja L= Läckage utanför blöja F= Försök till blåstömning på toalett eller bäcken
Toalettassistan Toalettassistansschema Målsättningen med toalettassistansschema är att vårdtagaren skall tömma sin urinblåsa på individuellt anpassade tider efter en kartläggning av vårdtagarens miktionsmönster. Vissa vårdtagare har svårighet att utveckla ett miktionsmönster som minskar graden av inkontinens. Det är ändå av värde att hjälpa vårdtagaren till toaletten på bestämda tider för att på så sätt minska läckaget. Vid förändringar i vårdrutiner, vårdtagarens tillstånd eller medicinering, måste en ny bedömning ske. För vårdtagaren där toalettassistans inte fungerar är byte av inkontinenshjälpmedel vid behov enda lösningen. Positiv attityd hos personalen är en förutsättning för att tolettassistans ska fungera! Toalettassistans metoden innebär att - Vara uppmärksam på signaler hos vårdtagaren som kan tyda på blåstömningsbehov. - Underlätta för vårdtagaren att hitta toaletten. - Påminna vårdtagaren om att kissa före blåstömningsförnimmelse för att bevara vårdtagaren kontinent eller minska läckage. - Uppmana och stimulera vårdtagaren till att be om hjälp till toaletten när behov uppstår. - Hjälpa vårdtagaren till toaletten eller ev. på bäcken, initialt varannan till var tredje timma ofta i samband med måltid. - Vårdtagaren informeras om sittställningens betydelse vid toalettbesök, samt om att sitta kvar tills blåstömningen är avslutad.
Bilaga 3 Tips på vad man kan titta på vid läckage Om kläde eller sängtäcke är blöta: - blöjan är felaktigt påsatt, sluter inte till i grenen - Blöjan har för liten uppsugningsförmåga - Vårdtagaren har för stora fixeringsbyxor, eller för små, så att blöjan har glidit ner med byxorna. - Blöjan har inte varit fixerad utan hygienbyxor. - Vårdtagaren har tagit av sig blöjan. - Vårdtagaren är orolig (på grund av uteblivet toalettbesök?) - Blöjan är för tjock, sluter inte till i grenen. - Förändringar hos vårdtagaren insatt på nya läkemedel, tex, vätskedrivande. - Personalen avvikit från rutinen blöjan är bytt för sent, toaträning inte blivit av. - Tejpblöjan har suttit för löst. Vid värdering av fuktindikatorn Fuktindikatorn upplöst och inget läckage: - Blöjan är bytt på rätt tid. - Rätt storlek = uppsugningsförmågan på blöjan. - Ordentligt fixerad Fuktindikatorn ej upplös och inget läckage: - Blöjan bytt för tidigt och/eller - För stor uppsugningsförmåga på blöjan och/eller - Bra fixerad Fuktindikatorn upplöst och läckage: - Blöjan bytt för sent och/eller - För liten uppsugningsförmåga på blöjan och/eller - Dåligt/fel fixerad Fuktindikatorn ej upplöst och läckage. - Felfixerad
Frågeformulär inkontinens Enhet SÄBO/enskilt... Datum... Undersökande sjuksköterska/usk... PAL... Patientens namn...kön... Patientens personnummer... Adress......... Postadress... Tel.nr... 1. Har du ofta trängningar före ett urinläckage? Nej Måttliga Starka 2. Läcker du vid plötslig fysisk ansträngning Ja Även vid andra tillfällen 3. Läcker du urin i samband med ansträngning eller direkt efter? Samtidigt Direkt efter 4. Hur stor mängd brukar du läcka Droppar Skvätt Hel portion 5. Kan du viljemässigt avbryta trängningen? Ja Nej 6. Gör det ont när du kissar? Nej Ja 7. Niturtest Pos. Neg. 8. Har du starkt behov av att kissa vid stressiga situationer eller när du är nervös? Nej Viss tendens Ja 9. Hur många gånger per dag måste du kissa? 0-1 ggr 2-3 ggr Mer än 4 ggr 10. Hur många gånger per natt måste du kissa?0-1 ggr 2-3 ggr Mer än 4 ggr 11. Har du blivit behandlad för urinvägsinfektion? 0-1 ggr Mer än 2 ggr Kronisk infektion Är alla kryss i höger kolumn tyder detta på trängningsinkontinens. Är alla kryss i vänster kolumn tyder detta på ansträngningsinkontinens. Förekommer kryss i alla kolumnerna tyder detta på blandinkontinens. De här frågorna kan hjälpa dig att hitta orsaker till din patients inkontinensbesvär. 12. Regelbundna avföringsvanor?... 13. Antal förlossningar?... 14. Vätskeintag per dag? (ett dricksglas är ca 2 dl)... dl... 15. Rökning? / Rökhosta?... 16. Medicin? Östrogen? Diuretika?... Samtycke till att informationen lämnas till PAL... Läkarordination:......