RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET SID 1 (5) Handläggare: Cecilia Skog Telefon: 08-508 29 766 2009.12.07 SR Dnr (S-Dp 1999-05636-54) Till Stadsbyggnadskontoret Ang. Skeppsholmsviken m.m., Djurgården, Falkenbergsgatan/Allmänna gränd, förslag till detaljplan Med anledning av Stadsbyggnadskontorets remiss av rubricerat ärende vill Skönhetsrådet anföra följande. På Södra Djurgården ligger Stockholms fem största turistmål: Skansen, Gröna Lund, Vasamuseet, Cirkus och Junibacken. Tillsammans utgör turistmålen en temapark som (på delad förstaplats med EuroDisney i Paris) är den största attraktionsparken i Europa. Denna del av Nationalstadsparken Museiparken och Evenemangsparken attraherar besökare i så stora mängder att det är den sjunde största evenemangsparken i världen. Under högsäsong går överfulla bussar i tät trafik till och från Djurgårdens mest attraktionstäta delar. Kollektivtrafikens bristande kapacitet och den stora mängd biltrafik som tvingat fram ett generellt körförbud för den här delen av Djurgården vittnar om behoven av en ny lösning för att göra området tillgängligt. Den blå linjens tunnelbanesträckning framdragen från Kungsträdgården via Djurgården till Nacka kan motiveras. Skönhetsrådet anser därför det vara av stor vikt att frågan på allvar utreds vidare. Siktlinjer Allmänna Gränd är en av få kvarvarande vattugator i traditionell mening. Gatans avslut i det öppna vattenrummet är ett viktigt stadsmiljöelement som inte bör blockeras av en nytillkommande terminalbyggnad. Rådet instämmer i att det finns ett behov av en ny anläggning för färjetrafiken, men anser att det är viktigt att den sidordnas åt norr för att inte skymma utblicken i gaturummet. Ett skärmtak och en biljettkiosk placerad i anslutning till den nya etableringen för tivolit istället för i gaturummets fond skulle vara att föredra. Likaså är den nya passagen mellan de två nöjesfältsområdena i form av en bro över Allmänna Gränd ett stadsbildsmässigt problem. I första hand bör naturligtvis passagen lösas med en tunnel. Om det av tekniska skäl är omöjligt att gräva ner en passage bör 105 35 STOCKHOLM. Telefon 08-508 29 000. Fax 08-650 82 05 cecilia.skog@stadshuset.stockholm.se Besöksadress Hantverkargatan 3L www.stockholm.se/skonhetsradet
SID 2 (5) utformning, höjd och materialval studeras för att i så hög utsträckning som möjligt minska brospannets påverkan på siktgattet. Att visuellt försöka påverka bron genom en lätt karaktär är inte rätt förhållningssätt enligt rådet. Istället bör den få en arkitektonisk utformning så att den blir ett intressant blickfång och så att vattenspegeln lämnas tydlig att se under spannet. Vattenkontakt Etableringen av nöjesfältet enligt planförslaget dubblerar Gröna Lunds verkan i vattenrummet i vyer från Södermalm och Skeppsholmen, även om den befintliga utsträckningen på grund av sin buktande linje är längre. Volymmässigt blir ytan lika påfallande som den befintliga genom de höga höjderna i den föreslagna berg- och dalbanan och tornet för kättingflygaren. Skönhetsrådet uppskattar därför intentionen att välja en gestaltning för de stora attraktionerna som i möjligaste mån minskar dess intryck i vattenrummet. För tornuppbyggnadens gestaltning föreslås t.ex. parallella uppdrag som ett sätt att garantera en arkitektoniskt tillfredställande lösning; för berg- och dalbanan föreslås ett färgschema som är ljusare i den stora skalan och mer färgstarkt i närmiljön. Att nöjesfältet är placerat vid vattnet är dock inte bara till miljöns nackdel. Skönhetsrådet tycker därför att det är anmärkningsvärt att Gröna Lund inte utnyttjar vattenkontakten bättre i sin nya etablering. Attraktioner som drar nytta av vattenytan och sambandet med vattenlinjen måste vara konkurrensmässigt viktiga fördelar för nöjesfältet. Skönhetsrådet kan acceptera att strandpromenadens dragning längs Djurgården inte heller i det här partiet går längs vattenlinjen utan istället via Falkenbergsgatan men anser att det bör motiveras av att Gröna Lund drar nytta av vattenkontakten på ett estetiskt tilltalande sätt. Rådet anser också att den upprustning som sker av Falkenbergsgatan bör vara av sådan kvalitet att det kompenserar för att promenadstråket inte går längs vattnet i den här sträckan. Gestaltning Det är således inte nöjesfältets påverkan på stadsmiljön i en vidare bemärkelse som är den stora frågan för Skönhetsrådet, utan gestaltningen av närmiljön. Falkenbergsgatan, Allmänna gränd och Lilla Allmänna Gränd är viktiga gångstråk. För kvarterets utsidor föreslås bebyggelse i en respektive två våningar. Bebyggelsen ska tillföra gaturummet en karaktär av stadsgata med fasader och publika verksamheter. Skönhetsrådet anser att det är riktigt att sluta gaturummet med bebyggelse men att den Tivoliarkitektur som presenteras i planförslaget inte är rätt gestaltning för miljön. Vad den känsliga gatumiljön behöver är inte kulisser, utan riktig arkitektur om än av det lekfulla och lustfyllda slaget. Ljudpåverkan Skönhetsrådet vill slutligen påminna om att ljudpåverkan från nöjesfältets attraktioner naturligtvis inte bara påverkar de boende utan också verksamheter som exempelvis Liljevalchs och Aquaria samt miljön vid Galärkyrkogården. Det är därför viktigt att de bullerdämpande åtgärder som föreslås inte bara inriktas till att gälla bostadsmiljöerna utan också tar hänsyn till de verksamheter som i sin funktion kan behöva möjligheter till stillhet.
SID 3 (5) Rådet anser att det ytterst är miljöprövningen som kan avgöra vilken grad av buller från nöjesfältets attraktioner som kan accepteras. En alternativ satsning på mindre bullerskapande aktiviteter för de yngre barnen på det planerade nöjesfältet och en koncentration av höga och särskilt bulleralstrande attraktioner på den del av nuvarande Gröna Lundområdet som inte gränsar till bebyggelse bör studeras närmare. Slutsatser Skönhetsrådet ställer sig huvudsakligen positivt till Gröna Lunds utvidgning till den parkeringsplats norr om Allmänna Gränd som ligger i anslutning till det befintliga tivoliområdet. Skönhetsrådet tillstyrker därför detaljplaneförslaget avseende tivoliverksamhet, dock med grav erinran vad gäller den arkitektoniska gestaltningen mot Falkenbergsgatan och Allmänna Gränd. Rådet avstyrker däremot den del som gäller terminal för färjetrafiken med hänvisning till att den i allt för hög grad blockerar vattenkontakten i fonden vid Allmänna Gränd. Rådet anser vidare att det ytterst är miljöpåverkan i form av buller som bör sätta gräns för vilka attraktioner som kan accepteras. Skönhetsrådet vill slutligen understryka vikten av att tunnelbanans fortsatta dragning från Kungsträdgården till en station för Södra Djurgården/Skeppsholmen utreds vidare. Anmälde ledamot I von Malmborg reservation mot beslutet enligt bilaga. Stockholm som ovan RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET Hans Henrik Brummer Martin Rörby
SID 4 (5) Bilaga till Anmälde ledamot I von Malmborg reservation mot beslutet enligt följande: I Skönhetsrådets yttrande ang detaljplanen för Skeppsholmsviken framhåller man behovet av nya trafiklösningar för Djurgården och Skeppsholmen. Det finns goda skäl till att förhålla sig skeptisk till de förslag som framförs. Idag slutar tunnelbanelinjerna från Hjulsta/Akalla vid stationen i Kungsträdgården. Om denna linje ska dras vidare därifrån måste man se till de stora trafikbehoven. Tunnelbanelinjen skulle istället utsträckas till Sofia, Hammarby Sjöstad och vidare till Nacka. Därifrån kan tunnelbanan på olika sätt anslutas till saltsjöbadstågen, liksom bussar mot Gustavsberg, Värmdö och skärgården. Alltihop blir en del av större, långsiktig trafiklösning. Djurgården är en stor attraktion, både för svenska och internationella besökare, och det behövs troligen bättre kommunikationer. Nu kommer området dock att få en ny och kraftigt utökad spårvagnstrafik, som i inledningsskedet kommer att förbinda Djurgården med T-Centralen och Fridhemsplan. Detta kommer att kraftigt avlasta den nuvarande busstrafiken. Det vore enkelt - och fördelaktigt - att utöka antalet båtturer, inte bara till Slussen, utan även till andra platser runt Saltsjön som kan nås med båt. Vidare kan man ifrågasätta om det inte det finns en fördel med att park- och friluftsområden som Djurgården, Hagaparken, Lilljansskogen och Nackareservatet inte kan nås snabba transporter. I debatter om Skeppsholmens framtid har man ibland kastat fram idéer om en tunnelbana till ön. Det saknas dock passagerarunderlag för en tunnelbanehållplats. När detta skrivs går en buss var tjugonde minut till ön - varje halvtimme om kvällarna - och på denna buss finns bara ett fåtal passagerare. Utöver detta finns en brygga på båtlinjen Slussen- Djurgården. Här måste varje passagerare i förväg be personalen att stanna vid Skeppsholmen, eftersom detta inte alls är självklart. Varje tunnelbanehållplats kostar i snitt en miljard kronor att anlägga. Vad gäller Skeppsholmen går det knappast att motivera en sådan kostnad. Tanken på en tunnelbana till ön bygger på ett mycket klent faktaunderlag. När det gäller planerna på nybyggnationer nära eller i anslutning till Liljevalchs bör man med kraft trycka på utställningsverksamhetens behov. En hög ljudnivå från Gröna Lund kommer att kraftigt inskränka konsthallens möjligheter att fungera och noggranna tester måste genomföras innan någon form av tillstånd kan ges. Blå Porten är en unik och mycket populär verksamhet. Alla planverksamhet måste därför ha som mål att skydda trädgårdsområdet vid Liljevalchs. Det vore oacceptabelt om trädgården och kaféverksamheten skulle bli svårbrukbara för besökare genom en hög ljudnivå från omgivningen. I grannfastigheten planeras ett hotell och med detta en garagenedfart under trädgården, vilket skulle medföra att befintliga träd och plantor måste
SID 5 (5) tas ned. Eftersom garagenedfarten skulle förläggas precis under trädgården kommer det att bli svårt att plantera nya träd. Detta är också helt oacceptabelt. De hotellgäster som i framtiden kan komma att besöka hotellet får acceptera att Djurgården är en unik parkmiljö och att parkeringsplatser inte kan erbjudas under eller omedelbart i anslutning till hotellet.