Smärta hos äldre och vid demens - ett palliativt problem



Relevanta dokument
Smärta vid demens. Peter Strang. Professor, överläkare. Karolinska Institutet, Stockholms sjukhem, och PKC Palliativt Kunskapscentrum i Stockholms län

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

God palliativ vård state of the art

Smärta och KASAM. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC Processledare (palliativa cancerprocessen) RCC

Palliativ vård Professor Peter Strang

Smärta palliativa aspekter

SMÄRTA hos äldre. Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska GÖTEBORGS UNIVERSITET SAHLGRENSKA AKADEMIN

Palliativ vård ett förhållningssätt

Peter Strang, professor, överläkare

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Palliativ vård vid olika diagnoser

Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom

Smärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV

Smärta och obehag. pkc.sll.se

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention

Smärta. Palliativa rådet

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Cancersmärta mer komplext än bara värk i kroppen!

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation.

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Äldre och läkemedel 18 november 2016

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem

Kloka Listan Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Läkemedel till äldre

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

Smärta i palliativ vård

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Palliativt förhållningssätt

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

Smärta i palliativ vård

Smärta palliativa aspekter

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt

Äldre och läkemedel LATHUND

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF

Läkemedel till äldre 245

Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET

Värkbarometern. 1. Har du långvarig värk på grund av någon av följande orsaker? ( ) Artros. ( ) Ryggsmärta. ( ) Reumatism. ( ) Migrän.

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Läkemedelsanvändningen hos äldre: Exempel från SNAC-K. Kristina Johnell, docent Aging Research Center Karolinska Institutet

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Anna Ekelund arbetar som överläkare SSIH i Värnamo, specialist i anestesi-och intensivvård och diplomerad smärtläkare

SFPM 20 år. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Cancerrelaterad smärta

Palliativt förhållningssätt

Premedicinering till dagkirurgiska patienter An Piteå sjukhus

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Apotekets råd om. Huvudvärk

11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten)

Ett samverkansprojekt mellan Geriatriska kliniken US, primärvården och Linköpings kommuns äldreomsorg

Smärta i palliativ vård

LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT elva (11) dagar efter operationen. (ifylls av patienten) 41. Datum då enkäten ska fyllas i: 02.

KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

PALLIATIV VÅRD inom äldreomsorgen

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

EFFENTORA Läkemedel för behandling av genombrottssmärta vid cancer

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Palliativ sedering Professor Peter Strang

Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig

Vården vid palliativ smärta

Frågor och svar om smärtlindring

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

PALLIATIV VÅRD. inom äldreomsorgen. Peter Strang. 4:e utökade upplagan. Vårdförlaget. Vårdförl. vård eller vård av gammal

Om läkemedel. vid depression STEG 1

Akut smärta hos vuxna opioidtoleranta patienter

Apotekets råd om. Mensbesvär

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2

KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar

PALLIATIV VÅRD. inom äldreomsorgen. Peter Strang. 3:e upplagan. vård eller vård av gammal. Vårdförl. Vårdförlaget

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via Dödsfallsenkät fr o m

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Våga fråga om Dina läkemedel och om din njurfunktion

Patientfall. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR)

Transkript:

Smärta hos äldre och vid demens - ett palliativt problem Peter Strang Professor, överläkare Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem

Äldre och smärta Många fysiska förändringar efter 70 års ålder (och särskilt snabb funktionsnedsättning efter 80 års ålder) Åldrandet är mycket individuellt Professor Peter Strang

Fungerar analgetika på äldre?? 90-95% av alla patienter i smärtstudier är under 65 år De flesta som har ont är över 65 år så vad vet vi om dosering och effekter i t.ex. 80+ gruppen?? Professor Peter Strang

Nedsatt njurfunktion hos äldre Njurfunktionen sjunker med åldern (från 20 år) Njurfunktionen sänkt 50% hos fysiskt frisk 80 åring Fr.a. vattenlösliga (hydrofila) substanser såsom morfinmetaboliter ackumuleras (läkemedel som utsöndras via njuren) Därför: lägre underhållsdos Undvik läkemedel med aktiva metaboliter Professor Peter Strang

Opioider hos äldre sammantaget: lägre opioiddoser (jfrt med unga) ger samma effekt Halverad opioiddos har ofta samma effekt (Macintyre PE et al: Pain 1996; 64:357-364) (Woodhause A etl al: Anaestesia 1997;949-955) Vid känslig/ skadad hjärna, t ex demens, bör startdosen vara mycket låg! Starta med fulldos paracetamol och lägg till: Dolcontin 5-10 mg x 2 som startdos! OxyContin 5 mg x 2 Norspan 5 mikrogram/timme Professor Peter Strang

Den äldre i palliativ vård Praktiska läkemedelsfrågor Vissa (antikolinerga) läkemedel ger risk för Förvirring, grön starr, svårigheter att kissa Vissa ger risk för blodtryckfall fallrisk Generellt nedsatt balanssinne vilka läkemedel funkar då? Ökad risk för svullnader, hjärtsvikt Gäller kortison, NSAID mot smärta Nedsatt minne Glömmer ta tablett eller tar flera gånger!! (För) många läkemedel - polyfarmaci

Läkemedel till äldre Gruppen 80+ ( över 80 år): Start low and go slow Börja gärna med halv normaldos Professor Peter Strang

Smärta hos äldre: allmänt 50-80% av sjukhemspatienter har smärta ibland atypiska uttryck ingen smärta alls vid infarkt, magsår, appendicit... enbart illamående enbart akut konfusion (förvirring) enbart rastlöshet, aggression nytillkommen aptitlöshet (Gagliese, och Melzack: Pain in the elderly. I: (Wall& Melzack, red.): Textbook of Pain Churchill Livingstone, 5:e uppl. 2009. sid 1169-1179)

Demens Hur vet man om en person med svår demens (som inte kan prata) har ont? Vågar man ge läkemedel?

Smärta vid demens 15 000 dör av demens årligen av dessa har statistiskt sett: cirka 5000 cancer (har eller har haft) minst 30-40% osteoporos (beskörhet med smärta ofta ryggsmärta pga små stabila frakturer) cirka 50% med ledvärk stor grupp med smärta pga hjärtsjd, lungsjd, neurologisk sjukdom...

Exemplet smärta Rapport till Socialstyrelsen Kvinna med svår demens blev skrikare Dotter misstänkte smärta man provade paracetamol (Panodil) utan effekt Fortsatte skrika särskilt när man tog upp henne Vid dödsfallet obduktion: Utbredd cancer i hela skelettet Fraktur i överarmen

Bedömning av smärta vid demens Studie av Peter Strang, Lars Albinsson, Gunnar Gustafsson Enkät till 305 erfarna patientnära vårdare 129 undersköterskor 101 sjuksköterskor 46 biträden/ hemtjänstassistenter 7 läkare 22 övriga

Smärtbedömning: 1) verbala uttryck Uttrycker smärta verbalt, men fel (7) Jämrar sig/ gråter/ gnäller (56) aj aj aj aj aj. skrikbeteende (65) spänning i rösten ändrad tonhöjd ändrad röststyrka snälla tanter börjar svära

Smärtbedömning: 2) mimik något nytillkommet generellt (65) något i blicken/ lidande/ ledsna ögon spänt ansiktsuttryck/ ångest/grimaserar många gånger första tecknet på smärta

Smärtbedömning: 3) kroppsspråk nya gångsvårigheter (27) smärthämmade rörelser (70) skillnad i vila/rörelse (spända rörelser) (4) typiska gester (57) tar sig för bröstet tar sig för ögonen blir allmänt stel gnuggar en kroppsdel kliar sig intensivt Gungar, vaggar samtidigt

Smärtbedömning: 4) känslouttryck Nytillkomna besvär i form av: Kroppslig oro/ plockig/ vandrar, kroppslig oro hos sängliggande patient (265) Psykisk oro / ångest (247) Aggressivitet/ Ilska (214) Depressiva symptom (46) Humörsvängningar (6) Söker sig till personalen, söker tröst

Smärtbedömning: 5) övrigt nytillkommet akut förvirring / vänder på dygnet (44) minskad lust att delta i aktiviteter/ apati/ orkeslöshet/ kurar ihop sig (71) minskad aptit/ vill inte äta (114) Kallsvett eller blek, grå, röd i ansiktet (41) Puls, blodtryck mm (15) ändrad sömn (94) Ändrat beteende av något slag (35)

Slutsatser Många beteenden KAN (men behöver inte) signalera smärta Några är relativt typiska (mimik, ögonen blir stel osv) Sannolikt noterar man fr.a. tecken på akut smärta: Motorisk oro Ansiktsfärg, puls, blodtryck, kladdighet (sympaticus påslag) Akut psykisk oro eller aggressivitet Möjligen missar långvarig smärta oftare: Nedstämdhet (depressiv) Drar sig tillbaka, kurar ihop sig

Fungerar smärtbehandling? Chibnall, J.T. et al. JAGS, 53, 1921 1929, 2005. Studie: man gav 3 gram paracetamol /dag: Började delta mer tog del av medieutbudet (TV, tidningsrubriker) pratade mera Var mindre del av tiden på sina rum

Demens och cancersmärta. Fallbeskrivning Knappt 80 årig kvinna med medelsvår demens och spridd cancer i buken. Inskrevs i hemsjukvård på grund av smärta, illamående och försämring. Stod då på paracetamol (Panodil) och tramadol (Nobligan) som haft god effekt i 2,5 mån. Pga tilltagande smärta övergång till morfin (Dolcontin), igen med god effekt i 3,5 mån. När smärtan bröt igenom under perioden ovan, blev pat. motoriskt orolig, gned och strök sig över magen, blev mera förvirrad, började tala om krig och invasion. När hon fick extra morfin, blev hon lugn. Därefter övergång till fentanyl smärtplåster eftersom patienten inte tog sina mediciner enligt ordination, på grund av glömska. Initialt 25mg, successivt upptrappning till 50 -- 75--100 mg under 2 mån tid. Avled stilla. SMÄRTA utlöste förvirring, men inte en välinställd (hög) dos av morfinpreparat.

Läkemedel mot smärta vid demens (samt generellt hos 80+ ) Generellt lägre doser: Start low and go slow

Läkemedelsgrupper: molvärk (Socialstyrelsens rek för äldre) Paracetamol (Alvedon, Panodil mm) Första hands medel, verkar 4-5 tim. 1-2 tabl á 500 mg upp till 4 ggr/dag (max 3-4 gram) Långverkande Alvedon 665 verkar 8 timmar! ( 1-2 tabl x 3)

OM tydlig inflammation T ex röd, svullen, värmeökad, öm led Anti-inflammatoriska medel (Diklofenak, Brufen, Ipren, Naproxen osv) Risker: Kan skapa akut förvirring Kan ge magsår Kan ge ödem och andnöd vid hjärtsvikt

Om paracetamol inte räcker Tillägg med morfingruppens preparat Dolcontin, Oxycontin, Norspan plåster, fentanylplåster Kan behövas vid svåra smärtor vid osteoporos, ledvärk (eller cancer) Starta med lägsta dos (Dolcontin 5 mg x2) som tillägg till paracetamol Lägg till laxermedel (Laxoberal) + ev något mot illamående (Postafen)

Vid nervsmärtor Specialfrågeställning Vanliga smärtstillande brukar oftast inte hjälpa

Vad kan personalen/ undersköterskan göra för att lindra smärta? Fysisk aktivitet och rörelseträning Taktil massage (mjukmassage) Sociala aktiviteter/ distraktion Lära känna sin patient förebygga smärta Tala om för patienten vad du tänker göra så följer patienten med (viktigt vid t ex ryggsmärtor) Göra beteendeschema kartlägga smärtan Påtala behov av hjälpmedel Vara patientens advokat larma sjuksköterskan när det behövs smärtstillande

Vidareläsning Palliativ vård inom äldreomsorgen har fokus på undersköterskans roll på sjukhem, där demens är en vanlig diagnos Palliativ Medicin och Vård är den stora läroboken för hela teamet: sjuksköterskan, läkaren, paramedicinare osv.

Min hemsida Nyhetsbrev, böcker mm. www.peterstrang.se