Det är roligt när dom kommer och spelar och sjunger

Det är roligt när dom kommer och spelar och sjunger Kulturprojekt som utvecklingsarbete? MARGARETHA HERRMAN EMMIE WAHLSTRÖM, LENA NILSSON JAN WINROTH HÖGSKOLAN VÄST

Förord Möjligheten att följa ett projekt, en process, ett utvecklingsarbete är en förmån. Vi hoppas att de resultat som sker genom att forskare samverkar med praktiker kan bidra till en lärande utvärdering, till utveckling och förändring. Vi vill rikta ett stort tack till projektledningen för Kultur för äldre och Västra Götalands Folkhälsokommitté som möjliggjorde att vi kunde följa projektets utveckling under 2012-2013. Ett särskilt tack riktas till dem som vi samtalat med och vars berättelser ligger till grund för resultat och slutsatser. Trollhättan i februari 2014 Margaretha Herrman Institutionen omvårdnad, hälsa, kultur Högskolan Väst 461 86 Trollhättan ISBN 978-91-981034-3-4 1

Sammanfattning Denna rapport skrivs utifrån ett följe- och aktionsforskningsperspektiv. Vår avsikt är att bidra till en lärande utvärdering, till utveckling och förändring. Förutsättningarna i de perspektiv vi anlagt innebär att följa en process interaktivt, handlingsinriktat och förhoppningsvis samspela med berörda praktiker (Jfr Svensson m fl 2009). Praktikerna har bidragit med sina lokala kunskaper och forskarna med process- och metodstöd och fungerat som bollplank. Utifrån ett nära samarbete ska forskarna vara kritiskt granskande, vilket innebär att balansera mellan närhet och distans. Projektet Kultur för äldre bedrivs i Vänersborgs kommun. Projektet startade med en ansökan till Statens Kulturråd för projektmedel 2012 och har därefter via tilläggsansökningar kommit att omfatta även 2013 och ska omfatta även 2014 och del av 2015. Syftet med projektet Kultur för äldre är att genom kulturaktiviteter, främst musik, bidra till att äldres livskvalitet ökar. För att nå det övergripande projektmålet har hittills sex olika delprojekt genomförts, delprojekten sker i samverkan med flera kommunala verksamheter: Barn sjunger tillsammans med äldre (förskola, musikskola och äldreomsorg samverkar) Kulturbussen (anhörig- och frivilligsamordnare, kulturförvaltning och äldreomsorg samverkar) Allsång (musikskola och äldreomsorg samverkar) Musik- och jazzbesök (musikskola, kulturförvaltning, ungdom och fritid, professionella musiker samt äldreomsorg samverkar) Konstbesök (professionella konstnärer och äldreomsorg samverkar) Dansaktiviteter (professionella dansare och äldreomsorg samverkar) Utvärderingen av projektet har speciella förutsättningar. Avsikten var inledningsvis att följa processen fram till implementering av projektidéerna i berörda verksamheter. Dessa förutsättningar har ändrats då projektet tilldelats ytterligare externa medel, vilket påverkat att implementeringsfasen flyttats fram. Forskarnas följe- och aktionsforskningsinsatser är dock tidsbegränsade relaterade till externa medel varför vår insats avslutas i december 2013. Avrapporteringen följer sålunda inte det avsedda syftet att följa en process från start till implementering utan är att se som en avstämning av två års framgångsrikt projektarbete summeras. Det övergripande syftet för projektet Kultur för äldre är att öka äldres livskvalitet och välbefinnande. Det övergripande syftet för utvärderingsinsatserna är att ge en beskrivning av hur ett komplext projekt skapats, genomförts och vad det resulterat i utifrån berättelser av personer inom projektet. Tyngdpunkten i sammanställningen ligger i hur verksamhetsföreträdare uppfattar och förklarar organiseringen av aktiviteter och utfall av aktiviteterna (2012-2013). Parallellt med resultatredovisningar hänvisar vi till forskningsresultat och för en diskussion. Rapporten är utformad på sätt som gör det möjligt att läsa de olika kapitlen fristående. Avslutningsvis gör vi en jämförelse med den utvärdering som Statens Kulturråd låtit genomföra för de Kultur för äldre-projekt som man finansierat under perioden 2012-2013 (Oxford Research 2012 på uppdrag av Statens Kulturråd). 2

Uppdraget Utvärderingsuppdraget är tredelat dels har vi i uppdrag att utvärdera Kultur för äldre för Vänersborgs kommun, dels att avrapportera till Västra Götalandsregionens Folkhälsokommitté och dels att bedriva forskning inom ramen för forskningsplattformarna vid Högskolan Väst: Hälsa och välfärd samt Lärande i och för det nya arbetslivet (LINA). Material, metod, analys Det material vi använt härrör från olika källor skriftlig dokumentation, film, observationer och intervjuer. Vår ambition har varit att med hjälp av både platsbesök, deltagande i projektgruppsmöten och inhämtande av den dokumentation som skett i samband med de olika delprojekten, att täcka in en så bred och mångfacetterad bild som möjligt av den projektverksamhet som hittills pågått under två års tid. Vi har valt att läsa det insamlade materialet som olika slags berättelser (narrativ analysmetod) berättade av personer som arbetar i olika verksamheter och som därför vanligtvis befinner sig i olika sammanhang med skilda utbildningskrav, organisationskulturer och verksamhetsmål. Kultur för äldre innebär att verksamhetsgränser överskrids och personer med olika kompetenser förutsätts samhandla, vilket gör att de berättelser vi fått ta del av måste förstås utifrån olika sammanhang. De olika insamlingsmetoder vi har använt för att få fram svar på våra frågor knyts både till teori och empiriskt material. Resultatpresentation Vi redogör för hur projektet tagit form och utvecklats och ställer frågor som exempelvis: Är Kultur för äldre ett projekt eller ett utvecklingsarbete? De aktiviteter som sker talas om som företeelser inom befintlig verksamhet, men de är ändå inte detsamma som den vardagliga verksamheten. Delprojekten tillför verksamheterna nya sätt att (sam)arbeta och bygger på erfarenheter och kunskaper om vad som anses vara möjligt att göra och vilka slags aktiviteter som kan tänkas öka äldres välmående. Vi lyfter också fram det sammanhang i vilket ett projekt som Kultur för äldre kan etableras och förklarar detta genom att visa på samhälleliga mål, politiska intentioner och lokala målsättningar. Vi lyfter fram forskningsrön, främst konstkulturens betydelse för hälsa och livskvalitet, sociala kontaktnät, meningsfullhet och medborgarskap och sätter dessa i samband med hur aktiviteter organiseras och legitimeras. I delprojektet Barn sjunger tillsammans med äldre ser vi möjligheter till gemensamt utvecklingsarbete mellan musikskola, förskola och äldreomsorg. Vi använder begreppet musisk pedagogik med leken i fokus, ett förhållningssätt som betonar lekkompetens framför musikprestationen. I delprojektet Allsången är äldre på två serviceboende primär målgrupp. I de veckovis återkommande musikaktiviteterna har form och innehåll i musikstunderna förändrats under projekttiden. Seniorerna tar allt större ansvar och inflytande över aktiviteten varför en hög grad av delaktighet kan noteras. I delprojektet Kulturbussen erbjuds alla äldre med någon form av omsorgsinsats att ta del av kulturarrangemang öppna för alla invånare. Delprojektet erbjuder transport till och från olika aktiviteter. Kulturbussen fyller funktion som ambulerande mötesplats där de geografiska platserna skiljer sig från arrangemang till arrangemang. De flesta aktiviteter har varit koncentrerade till musikupplevelser, men idémässigt finns få begränsningar i vilka aktiviteter som kan erbjudas (beroende av tillgänglighet) som exempelvis museum, konstutställningar, konsert- och operabesök, biobesök, besök i parker och trädgårdsanläggningar, konsthantverksutställningar, marknader, idrottsevenemang etc. I detta delprojekt noterar vi en hög grad av delaktighet som även involverar anhöriga och vi noterar att ett antal regionala och kommunala aktörer kan vara goda samarbetspartners framdeles. Det finns skäl att diskutera om Kulturbussens aktiviteter kan omfatta en bredare grupp äldre, grupper som av olika skäl upplever sig som ensamma och isolerade. Att få sådana 3

grupper att delta i meningsfulla och hälsofrämjande aktiviteter kan ses som en god investering för framtiden. Musikskolans elever genomför konserter på äldreboenden, men även etablerade musiker genomför spelningar på äldreboenden. Genom projektmedel har musikbesöken blivit betydligt fler och musikutbudet mer varierat. Konsten och dansen innebär tillfällen då professionella konstnärer eller danspedagoger har besökt äldreboenden. Dessa inslag är nya i äldreomsorgen, har hittills endast kunnat erbjudas ett begränsat antal grupper. Inslagen har haft ett mycket positivt genomslag och man avser att fortsätta även med dessa aktiviteter. I kapitlet Legitimering, lärande, utfall och mötesplatser vi exempel på det lärande och reflektion som projektet genererat, vad man lärt av projektet för egen del och vad som är ett kollektivt lärande över verksamhetsgränser. Vi undersöker också hur projektinsatserna bekräftats och legitimerats, hur man talar om betydelsen av projektet och de insatser man gör. Vi diskuterar delprojektet som mötesplatser där möten sker mellan barn och äldre, mellan olika personalkategorier och de äldres möte med offentligheten. I detta sammanhang har vi valt begreppet third places för att lyfta fram betydelsen av mötesplatser, nätverksband och medborgarskap. Berättelserna vi tagit del av tyder på en stark vilja att göra projekten till vardag, att delprojekten har nått så goda resultat att aktiviteterna bör införlivas i ordinarie verksamhet. Dock finns, åtminstone under hösten 2013, en viss osäkerhet över vem eller vilka som ska äga projektet(n), hur verksamheten bäst bör organiseras och vilken form samverkan bör ha. Ett permanentande av delprojekten kräver diskussioner om nyttan av aktiviteter och om förändrade arbetsvillkor och arbetsmiljö, främst gäller detta personal på äldreboenden. Insatserna har många positiva bieffekter och har exempelvis lett till att personal på äldreboenden inspirerats till utökade sång- och musikaktiviteter, men det finns också synpunkter på att utbildningsinsatser kan behövas för att få hjälp att komma igång. Det engagemang och den entusiasm som visas under projektets gång och intervjuades önskemål att driva projekten vidare är ett starkt incitament för hur nya erfarenheter och kunskaper av samhandlande kan utgöra en bas för fortsatt utveckling, men som ovan antytts krävs en översyn av arbetstyngd, ansvarsfördelning, uppföljning och stöttning. Projektet Kultur för äldre tydliggör att det är angeläget att diskutera varför aktiviteter ska genomföras, hur de ska genomföras, vilket utfall som förväntas och vilka kort- och långsiktiga konsekvenser som dessa ska leda till. Det ser vi som förutsättningar för ett mer systematiskt förändringsarbete. Vi uppfattar att Kultur för äldre har en tydlig målbild, att aktiviteter genomförts på ett planmässigt sätt och att lärande skett på alla nivåer. Dock lyfter vi fram viss kritik mot att kunskapsspridningen till nya aktörer varit mer sparsamt förekommande i delprojektens senare del än inledningsvis. Vi ser det som viktigt att varje delprojekt förankras i verksamheten inför varje nytt äldreboende eller förskola som deltar, att visioner och aktiviteter sprids för att skapa intresse för kulturinslag som arbetsmetod. Beträffande mätbarheten av ett ökat välmående bland de äldre finns uttalanden som visar att man tycker sig se en viss förändring i medicinförbrukning och att man uppfattar att både äldre och personal har ett ökat välmående. Det saknas dock startvärde eller diskussioner om hur de positiva responser man säger sig uppfatta ska tolkas och värderas. Projektet Kultur för äldre är framgångsrikt. För att processen skall fortleva krävs dock att det finns personer med tydligt mandat för det fortsatta arbetet utifrån de idéer och mål som formulerats. I det fall delprojektens innehåll ska integreras i ordinarie verksamhet är det viktigt att ledningen och ledarskapet prioriterar frågan, att den synliggörs i någon form av lednings- och styrsystem. Allt förändringsarbete handlar i någon form av lärande man lär av erfarenheter eller det krävs ett lärande eller ny kunskap för att kunna tänka och arbeta på ett nytt sätt. Att ta processen ett steg vidare kräver någon form av kompetensutveckling. 4

Arbetet som genomförts ligger i linje med ett slutbetänkande från innovationsrådet (SOU 2013:40) som har rubriken Att tänka nytt för att göra nytta om perspektivskiften i offentlig verksamhet. Att tänka nytt kring äldreomsorg, att tänka nytt när det gäller att få synergieffekter mellan olika verksamhetsgrenar och skapa mötesplatser mellan generationer är en synnerligen angelägen utmaning för framtiden. Vi förutsätter att kunskaper från Kultur för äldre kommer att användas systematiskt i implementeringsarbetet för att komma alla inblandade parter tillgodo, men vi ser också möjligheter att använda de kunskaper och erfarenheter som genererats i projektet i vidare sammanhang. När vi summerar viktiga framgångsfaktorer i Kultur för äldre framträder några begrepp särskilt tydligt: Delaktighet Inkludering Mötesplatser Tillitsresurser Dessa framgångsfaktorer kan vara utgångspunkt för att diskutera ett breddat utbud av hälsofrämjande aktiviteter riktade mot grupper av äldre. I Kultur för äldre har äldres delaktighet varit en självklar förutsättning, och deras medinflytande har tillåtits växa i takt med att de äldre tagit allt större ansvar för form och innehåll (i vissa projekt). Åldersöverskridande och inkluderande aktiviteter har visat betydelsen av, och glädjen i mötet mellan olika professioner och generationer. Mötesplatserna, geografiskt föränderliga, visar betydelsen av att skapa third places rum för gemenskap, synlighet och delaktighet. Att äldre tillåts delaktighet, får träffa andra generationer på olika slags mötesplatser visar att gruppen äldre kan vara en viktig resurs, att deras kunskaper och erfarenheter har betydelse för både samtid och framtid. Kultur för äldre visar en tillit till och tilltro till att personal, äldre och barn kan och vill vara resurser för varandra. För en förkortad sammanställning av de viktigaste resultaten, se Kapitel 10, Summering och rekommendationer. 5

Innehållsförteckning Förord... 1 Sammanfattning... 0 Uppdraget... 3 Material, metod, analys... 3 Resultatpresentation... 3 Kapitel 1: Uppdraget, material och metod... 9 Inledning... 9 Uppdraget, aktionsforskning, analysmetod... 10 Samverkan och arbetsintegrerat lärande... 10 Kultur för äldre i ett övergripande perspektiv... 10 Delprojekten... 10 Uppdragens art och omfattning... 11 Rapportens övergripande syfte... 11 Följeforskning och aktionsforskning... 11 Materialet... 12 Intervjuer... 13 Enkät... 13 Skriftlig dokumentation... 13 Observationer... 14 Rörlig bilddokumentation... 14 Analysmetod... 14 Olika projektberättelser... 15 Metaberättelsen av delar bygger vi en ny berättelse... 15 Narrativ teori... 16 Sammanställning: de olika kapitlens innehåll... 16 Kapitel 2: Projektet tar form - från idé till genomförande... 19 Kultur för äldre = ett projekt?... 19 Projektets idé i relation till pågående verksamhet... 20 Att gå från idé till planering... 21 Projektets innehåll... 23 Styrning och projektorganisation... 24 Genomförande som anpassning till rådande förhållanden... 26 Projektet förändras... 27 Berättelser och delaktighet... 28 Berättande miljö... 28 Berättande bilder... 29 6

Kapitel 3: Sammanhang... 31 Kulturens betydelse för hälsa och livskvalitet... 31 Folkhälsomål, kulturpolitiska mål och äldreomsorgens mål... 32 Folkhälsoinstitutet... 32 Kulturrådet... 33 Socialstyrelsen... 34 Hälsa och känsla av sammanhang... 35 Att stärka känslan av sammanhang... 35 Ett samfällt intresse?... 36 Kapitel 4. Barn sjunger tillsammans med äldre... 38 Barn och äldre sjunger tillsammans... 38 Förskolebarn besöker äldreboenden... 38 Musisk pedagogik... 39 Musik och äldre... 40 Datainsamling och empiriskt material... 41 Analys... 42 Äldreperspektiv... 42 Barnperspektiv... 43 Arbetsliv och verksamhetsutveckling... 44 Möjligheter... 45 Kapitel 5: Kulturbussen & Allsång för äldre... 46 Delprojektet Kulturbussen... 46 Allsång för äldre... 48 Att delta eller vara delaktig?... 49 Att lösa hinder för att främja upplevelser av meningsfullhet och samhörighet?... 50 Summering... 51 Kapitel 6: Musikbesöken, konsten och dansen... 52 Musikbesöken... 52 Musikskolans aktiviteter... 52 Jazzmusikbesök... 53 Dans och bild... 53 Dans och rörelse... 53 Bildskapande... 54 Röster från praktiken... 54 Kapitel 7: Legitimering, lärande, utfall och mötesplatser... 57 Legitimering... 57 Lärande och reflektion... 58 Lärande... 59 7

Lärande samverkansprocess... 60 Berättelser om utfallet... 61 Mötesplatser skapade via projektet... 63 Third places... 64 Kapitel 8: Blir det någon fortsättning?... 66 En kostnadsfråga?... 67 Utbildning - en framtidsorientering?... 69 Summering... 70 Kapitel 9: Sammanfattning/Diskussion... 71 Organiseringsperspektiv... 72 Nyckelpersoner och roller... 73 Beslutsprocesser... 73 Lärande (villkor)... 73 Samhällsnivå/lokala förutsättningar... 74 Utfallet... 74 Utvärdering av vissa kulturprojekt inom ramen för Kulturrådets satsning Kultur för äldre... 75 Kapitel 10: Summering och rekommendationer för fortsatt arbete... 80 Referenser... 82 Elektroniska källor... 86 8

Kapitel 1: Uppdraget, material och metod Inledning Under våren 2012 bjöds forskare från Högskolan Väst in till en träff med företrädare för Vänersborgs kommun. Under detta möte gavs information om ett projekt som nyligen startats Musik för äldre 1, ett projekt finansierat av Statens Kulturråd. Vi fick vid detta tillfälle uppdraget att följa projektansvarigas arbete och att utvärdera projektet 2. Det stod tidigt klart för oss att det fanns många intressanta infallsvinklar i det projekt som startats och vi ville därför även söka finansiering för att följa utvecklingsprocessen på ett mer omfattande sätt. Under hösten 2012 intensifierades arbetet att kunna genomföra ytterligare forskningsinsatser. Vi såg det som angeläget att ta del av erfarenheter från ett kulturprojekt i offentlig verksamhet och den kunskap ett sådant projekt genererar. Vi sökte medel från flera finansiärer och beviljades medel av Västra Götalandsregionens Folkhälsokommitté för: Delstudie 1: Organisering och implementering av kulturaktiviteter i syfte att främja den jämlika hälsan bland äldre. Under våren 2013 presenterades projektet för studenter på magisterprogrammet Samhällsanalys och social handling. En av studenterna, Emma Pettersson, kom att intressera sig för projektet och har genomfört intervjuer med några av de verksamhetschefer som berörts av projektet Kultur för äldre. Resultatet av dessa intervjuer presenteras i examensarbetet: Lärande i arbetslivet. Inom ramen för ett kulturprojekt med inriktningen äldres livskvalitet 3. Föreliggande rapport är ett resultat av; dels det utvärderingsuppdrag som Vänersborgs Kommun finansierat, forskningsstödet från Västra Götalandsregionen samt att Högskolan Väst har bidragit genom forskares kompetensutvecklingstid. Förutom i rapportform har resultat presenterats i två bidrag till den nationella konferensen Vi-Lär i december 2013, examensarbetet på magisternivå, samt att ytterligare konferensbidrag samt fristående artiklar kommer att utarbetas under 2014. Vi avser att söka ytterligare forskningsmedel för att kunna fortsätta att följa projektet även under 2014-15. Studien genomförs i ett tvärvetenskapligt perspektiv där forskare med bakgrund i kulturvetenskap, hälsopromotion, vårdvetenskap, folkhälsa och pedagogik ingår. Forskningsinsatserna har letts av Margaretha Herrman, etnolog. Forskningsgruppen i övrigt består av Lena Nilsson, pedagog, Emmie Wahlström, folkhälsa och Jan Winroth, pedagog/hälsopromotion. Agneta Hjelm-Persäng, vårdvetenskap, har varit delaktig i materialinsamling och magisterstudenten Emma Pettersson har bidragit som forskningsassistent vid genomförande av intervjuer samt att delar av Emmas examensarbete använts. 1 Projekttiteln kom att förändras under gång till Kultur för äldre. Vi har valt att hålla kvar den senare benämningen under arbetet. 2 Till Kulturrådets uppgifter hör att utreda kulturpolitiska frågor, utvärdera resultaten av kulturpolitiska insatser och följa forskningen på området (Kleberg 1981:67 68). Satsningen Musik för äldre har finansierats med ett statligt anslag och ett uppföljningskrav är att medlens användande ska redovisas och insatserna utvärderas. Detta ska ske genom kommunens interna revisorer men av externa utvärdera. För att utvärdera projektet innehållsligt har projektledarna anlitat forskare från Högskolan Väst i Trollhättan. 3 Examensarbetet finns att hämta via databasen Diva.se men finns också tillgänglig på Statens Kulturråds hemsida. 9

Forskarna ansvarar gemensamt för denna rapport. Det finns olika huvudförfattare till delkapitlen. Emmie Wahlström är huvudförfattare till texter om organisering av projektet, Lena Nilsson är huvudförfattare till Barn sjunger tillsammans med äldre, Margaretha Herrman är huvudförfattare till Kulturbussen & Allsången samt Musikbesöken, konsten och dansen. I avsnitt om lärande har vi använt delar av Emma Petterssons texter från magisteruppsatsen. Övriga kapitel är i huvudsak resultatet av gemensamma diskussioner i gruppen, men har sammanställts av Herrman. Uppdraget, aktionsforskning, analysmetod Vi ska i detta avsnitt dels ge en kort introduktion till Högskolan Västs intresse av samverkan, ge en kort beskrivning av projektet Kultur för äldre och förtydliga vårt forskningsintresse i projektet. Samverkan och arbetsintegrerat lärande Samverkan med omgivande samhälle är en hörnsten i Högskola Västs uppdrag och verksamhet. Högskolans profilområde är AiL, dvs. arbetsintegrerat lärande, varför ett samverkansuppdrag som berör utveckling av vård- och omsorgsarbete för äldre via verksamhetsövergripande och interprofessionellt arbete mycket väl kan sägas passa inom ramen för AiL och samverkan. Arbetsintegrerat lärande innebär intresse för både lärandet i arbetslivet såväl som lärande för arbetslivet. Tanken är att den kunskap vi kan hämta in från hur arbete och utveckling bedrivs i arbetslivet ska komma utbildningar på högskolan till nytta. Kultur för äldre i ett övergripande perspektiv Projektet Kultur för äldre startade med en ansökan till Statens 2012-2013. Syftet med projektet var att via kulturaktiviteter, främst musik, bidra till att äldres livskvalitet ökade. För att nå det övergripande projektmålet har sex olika delprojekt iscensatts. Delprojekten Det övergripande projektet är Kultur för äldre. Inom ramen för detta projekt har man valt att arbeta med olika delprojekt som inledningsvis fokuserade musikaktiviteter men som under 2013 har vidgats till att innefatta även konst och dans: Barn sjunger tillsammans med äldre (förskola, musikskola och äldreomsorg samverkar) Kulturbussen (anhörig- och frivilligsamordnare, kulturförvaltning och äldreomsorg samverkar) Allsång (musikskola och äldreomsorg samverkar) Musik- och jazzbesök (musikskola, kulturförvaltning, ungdom och fritid, professionella musiker samt äldreomsorg samverkar) Konstbesök (professionella konstnärer och äldreomsorg samverkar) Dansaktiviteter (professionella dansare och äldreomsorg samverkar) Till dessa sex delprojekt bör tilläggas Äldreboende med musikprofil, ett nybyggt äldreboende där man planerat för att ha musikaktiviteter både på en utomhus- och inomhusscen. Boendet invigdes sommaren 2013 men verksamheten men musikevenemang öppnade även för allmänheten har ännu inte startat, däremot har boendet omfattats av vissa av de delprojekt som ingår i Kultur för äldre. Varje delprojekt har en projektansvarig och projekten har i samverkan utformats av företrädare för olika verksamheter. Hur projektet med delprojekt är organiserat och leds redovisas mer ingående i Kapitel 2. 10

Uppdragens art och omfattning Uppdraget är tredelat dels har vi i uppdrag att utvärdera Kultur för äldre för Vänersborgs kommun, dels att avrapportera till Västra Götalandsregionens Folkhälsokommitté och dels att bedriva forskning inom ramen för forskningsplattformarna vid Högskolan Väst: Hälsa och välfärd samt Lärande i och för det nya arbetslivet (LINA). Den utvärderingsinsats som finansieras via Vänersborgs kommun handlar i första hand om att dokumentera de delprojekt som bedrivits inom ramen för Kultur för äldre. I detta fall skall projekten redovisas, men också hur arbetsinsatserna och utfallet av projekten uppfattats av berörd personal dokumenteras. Fokus i den delstudie som finansierats via Västra Götalandsregionens Folkhälsokommitté riktades i första hand mot projektgruppens arbete (ansvariga företrädare för de verksamheter som berörs), hur projektet skulle implementerats och organiserats, samverkansfrågor, projektets utfall och förutsättningar för att projektidéer fortlever som del av ordinarie verksamhet. Resultat från projekt- och implementeringsarbete, samverkan och hälsoaspekter genom kulturaktiviteter ska tillsammans med kunskaper från Kultur för äldre ligga till grund för ett förslag på en arbetsmodell för ett gränsöverskridande och inkluderande hälsoarbete där kultur kan vara ett verktyg för att uppnå en mer jämlik hälsa. Rapportens övergripande syfte Det övergripande syftet för rapporten är att beskriva hur ett komplext projekt skapats, genomförts och vad det resulterat i utifrån berättelser av personer inom projektet. Följeforskning och aktionsforskning Inledningsvis presenteras begrepp som följeforskning och aktionsforskning för att belysa forskargruppens arbetssätt. Stigendal (2011) presenterar den forskning man bedrivit på Malmö högskola när det gäller ungdomars möte med sin stad, New City, som lärande utvärdering genom följeforskning 4 (ibid s 4). Författaren pekar på att bakgrunden till begreppet följeforskning sammanhänger med det skifte som skett under EU:s nuvarande programperiod där traditionell utvärdering ska ersättas med on-going-evaluation, på svenska översatt till följeforskning. Med följeforskning avses att skapa förutsättningar för ett kontinuerligt lärande i projekt. Stigendal menar att följeforskning förutsätter en närhet och dialog med projektledning och deltagare där följeforskaren ska vara kritiskt granskande parallellt med att forskaren bidrar till förbättringar. Lärande utvärdering som följeforskning är inte, enligt Svensson m fl, (2009), en metod som kan fastställas en gång för alla utan är mer att betrakta som ett perspektiv eller en ansats där metoderna genereras av situationen, uppdraget och förutsättningarna (ibid s 261). Forskning är en process. I denna process fördjupas och förändras problemställningar efterhand då nytt empiriskt material skapas (Se Aspers 2007: 17). Kontakten med projektledaren under tidig vår 2012 resulterade i att två av oss forskare fick möjlighet att delta vid samtliga ledningsmöten under 2012 och 2013. Detta innebar att kunna ta del av avrapportering och att delta i diskussioner om hur den fortsatta verksamheten skulle organiseras och genomföras. Vi kunde samla information om projektprocessen, men också att vara delaktiga i processen genom inpass och förslag. Denna mer aktiva medverkan har inslag av aktionsforskning. Följe- och aktionsforskning kan förstås som interaktiva, handlingsinriktade och utvecklingsstödjande forskning som bedrivs i samspel mellan forskare och berörda praktiker (Svensson 2002; Svensson m fl 4 Svensson m fl (2009) presenterar ett perspektiv på lärande utvärdering i interaktiva former. Grundfrågan är hur man ska uppnå en hållbar utveckling med hjälp av projekt. Författarna pekar även här på frågans betydelse relaterat till EU:s strukturfonder. 11

2009). Aktörerna förväntas bidra med sina lokala kunskaper och forskarna ska bidra med process- och metodstöd, lyfta fram de problem som finns och vara bollplank och bidra med teoretiska kunskaper och egna erfarenheter av utvecklingsarbete (Wahlgren 2003, 2005). Projektledningen informerades löpande om utformningen av de ansökningar om externa forskningsmedel som vi arbetat fram. Upplägget av de tänkta studierna diskuterades med projektledningen och vår avsikt var att vara lyhörda inför synpunkter på forskningsbehov. Att vi som forskare diskuterar och för en dialog med projektledningen innebär givetvis att forskarna ikläder sig roller av aktörer på ett helt annat sätt än i sammanhang där forskaren intar en mer passiv roll utan att redovisa synpunkter eller kommenterar vägval. Forskarnas samtal och diskussioner med projektledningen innebär också att de personer som ingår i ledningsgruppen involveras som medforskare och att projektet därmed blir en gemensam angelägenhet om än på olika villkor för de inblandade. I ett följe- och aktionsforskningssammanhang kan projektdeltagarna bidra med sina lokala kunskaper och forskarna kan bidra med process- och metodstöd, lyfta fram de problem som finns och vara bollplank och bidra med teoretiska kunskaper och egna erfarenheter av utvecklingsarbete (Wahlgren 2003, 2005). Några av aktionsforskningens principer beskriver Gillberg (2009) som innefattar en systematisk studie av ett problem i kombination med en problemlösande ansats. Forskningen förutsätter ett kontinuerligt samarbete mellan praktikerna och forskarna (ibid s 72). En svårighet i all aktionsforskning gäller balansen mellan forskning och handling. Forskning handlar om teori- och metodutveckling. Den kan också, som i denna studie, innebära att problematisera, att se något bekant ur ett annat, kanske kritiskt perspektiv (Gerholm 1985: 23). Viktigt att poängtera är att de olika syften och intressen som forskare och praktiker har skiljer sig åt praktikerna är angelägna att få sitt projektarbete belyst och värderat medan forskare har akademiska krav och inomvetenskapliga diskussioner att förhålla sig till. Vi ser dock inte olika tankevärldar 6 som hindrande intressekonflikter. Aktionsforskningen kan vara ett verktyg när det gäller att försöka använda sig av kunskaperna från akademin för att åstadkomma en förändring. Ställningstagandet innebär ett mått av aktivism i motsats till distans, men aktionsforskningen kan kombineras med en systematisk reflektion över vilka konsekvenser forskningen bidrar med och den kan utveckla den verksamhet som studeras likväl som de analytiska verktygen och praktikerna varmed studier genomförs (Rönnerman 2004). Materialet Under denna rubrik avser vi att presentera det material vi har haft till vårt förfogande för dokumentation och analys. Det material vi använt härrör från olika källor skriftlig dokumentation, film, observationer och intervjuer. Vår ambition har varit att med hjälp av både platsbesök, deltagande i projektgruppsmöten och inhämtande av den dokumentation som skett i samband med de olika delprojekten, att täcka in en så bred och mångfacetterad bild som möjligt av den projektverksamhet som hittills pågått under två års tid. Olika slag av material som beskriver projekten ur olika perspektiv är en tillgång och kan bidra till en mer nyanserad bild av projektet. Vi beskriver de olika metoderna mer ingående nedan. 6 Se diskussion i Marshall & Bresnen (2013: 702) som menar att praktiker och forskare tenderar att orientera sig mot olika fenomen (berättelser). En sådan skiljaktig orientering finns dock inte enbart mellan forskare och praktiker utan också mellan akademiska discipliner eller subgrupper generellt. 12

Intervjuer I ett första skede genomfördes intervjuer med projektledare, dvs. de verksamhetschefer på olika nivåer som varit drivande för de olika delprojektens genomförande. I ett andra skede genomfördes ytterligare intervjuer med projektledare, men här tillkom också intervju med musikpedagog och förskolelärare. Under hösten 2013 har intervjuer genomförts med aktivitetsombud och vård- och omsorgspersonal. Vi har sammantaget trettio intervjuer med drygt tjugo informanter. Några av verksamhetscheferna har intervjuats vid två eller fler tillfällen för att få tillgång till kompletterande information. Vi har valt att en intervjumetod där frågeställningar bygger på teman och möjligheter att ställa följdfrågor för att kunna få förtydliganden. Vi har försökt ringa in intervjupersonernas upplevelser och erfarenheter av att leda eller delta i de olika delprojekten. Vi ville veta hur de ser på projektets målsättning, arbetsgången och hur de samverkat med andra verksamhetsföreträdare och målgruppen. De frågor som ställts har berört projektets tillkomst, planering och genomförande, men vi har också haft fokus riktat mot lärande, lärande för egen del, lärande i den egna verksamheten och interprofessionellt lärande, dvs. verksamhetsövergripande lärande. När det gäller vård- och omsorgspersonal, förskolepersonal och musikpedagoger har vi ställt frågor om vilka uppdrag som ingår i den ordinarie verksamheten för att skilja ut dessa från de aktiviteter som ingår inom ramen för de olika delprojekten. Frågor har också ställts om hur de äldre, barn, anhöriga och personal har mottagit projektaktiviteterna. Vi har också efterfrågat hur informanterna ser möjligheten att permanenta projektet. Samtliga intervjuer är inspelade på diktafon och transkriberade. Enkät Genom att två enkäter distribuerats till äldre, anhöriga och personal har vi fått information om hur Kulturbussens aktiviteter genomförts och erfarenheter av kollektiva utresor och arrangemang. Projektledaren för Kulturbussen sammanställde en enkät under 2012 och projektledaren har tillsammans med representanter från Högskolan Väst genomfört ytterligare en enkät under hösten 2013. De frågeställningar som varit aktuella berör hur man uppfattat erbjudna aktiviteter, transporter och eventuella önskemål om ytterligare arrangemang. Skriftlig dokumentation Den skriftliga dokumentationen består av uppgifter från många olika sammanhang. Genom att begära in dokumentation från olika verksamhetsföreträdare har vi fått ta del av de olika verksamheternas mål och arbetsgång, dvs. på vilket sätt förskola eller musikskola har planerat och genomfört aktiviteterna. De förskoleavdelningar som deltagit i projektet Barn sjunger tillsammans med äldre har lämnat in sammanställningar där man beskriver insatsen, när det genomförts och vad som krävts för genomförande, förväntningar på vad insatsen ska leda till etc. Vissa förskolor har lämnat en mer omfattande dokumentation där även fotografier ingår. Musikskolans aktiviteter finns noga dokumenterade med exempelvis sammanställningar över när olika aktiviteter genomförts. När det gäller Kulturbussen finns även här en omfattande dokumentation som visar det utskick som skett om möjligheter att boka sig på olika engagemang men här finns dessutom en redogörelse för svar på enkäter till pensionärer, anhöriga och vårdpersonal år 2012-2013. Vid vår medverkan under projektmöten under 2012 och 2013 har forskarna gjort anteckningar om de diskussioner som förts. 13

Den skrift som projektledningen producerat under projektets gång: Musik hela livet (Axelsson & Axelsson 2013) är ett studie- och diskussionsmaterial som använts som underlag. Vi har använt oss av vissa citat när det gäller intervjuer med barn, äldre, danspedagoger och bildkonstnärer, grupper och personer som forskarna ännu inte har intervjuat. Observationer Observationer av aktiviteter har skett vid ett tillfälle då barn och äldre hade en gemensam sångstund, närvaro vid invigningen av äldreboendet Björken (med musikprofil) samt närvaro vid premiärvisning av dokumentärfilmen. Vid premiären medverkade personal, barn, äldre samt representant för Statens Kulturråd. Observation som metod ger möjlighet att på plats följa händelser och samtal, uppfatta känslor och engagemang. Samtliga av forskarna har varit närvarande vid något/några möten/intervjuer med personal och tre har varit observatörer under pågående projektaktiviteter. Rörlig bilddokumentation Den halvtimmeslånga dokumentärfilmen som projektledningen valt att låta professionella filmare färdigställa ger i ljud och bild ögonblicksbilder från de olika delprojekten. I filmen visas inte enbart klipp från olika aktiviteter utan här finns också intervjuer med personal, äldre och barn Sammantaget har vi ett material där personer i de olika verksamheterna haft möjlighet att delge oss sina erfarenheter face-to-face, där egna noteringar sammanställts och där organisationernas egna dokumentationer har använts. Analysmetod Vi har valt att läsa materialet som olika slags berättelser berättade av personer som arbetar i olika verksamheter och som därför vanligtvis befinner sig i olika sammanhang med skilda utbildningskrav, kulturer och verksamhetsmål. Kultur för äldre innebär att verksamhetsgränser överskrids och personer med olika kompetenser förutsätts samhandla, vilket gör att de berättelser vi fått ta del av måste förstås utifrån olika kontexter. De olika insamlingsmetoder vi har använt för att få fram svar på våra frågor knyts både till teori och empiriskt material. Svaren ligger inte i exempelvis intervjucitat utan är en kontextualiserad berättelse där vi med hjälp av citat speglar de intervjuades erfarenheter och upplevelser, vilka vi sätter i relation till teori. Vad som frapperade oss redan inledningsvis av forskningsinsatsen var den mängd berättelser som vi fick ta del av. I projektredovisningar likväl som i diskussioner om delprojektens utfall visade sig anekdoten eller berättelsen vara den form som projektdeltagarna valde för att beskriva för oss vilka kvaliteter de insatser man gjort hade för barn, äldre, personal och projektet som sådant. Att berättelser cirkulerar, inom, mellan och även utanför projektet, innebär att det pågår en ständigt reflekterande dialog om arbetet och lärande i projektet, något som tyder på att berättelser om projektet har genererat en stor kunskapsspridning. Vi översköljdes av berättelser, vilka de flesta hade karaktären av solskenshistorier, berättelser som betonade de positiva inslag man själv erfarit eller fått berättad av andra projektdeltagare. I takt med att projektet utvecklades blev vi dock varse att de mer unisona rösterna framstod som flerstämmiga berättelserna fick efterhand en delvis annan karaktär som visade att man ute i verksamheterna inte alltid var så välinformerad om varken huvudprojektet eller de enskilda projekten och att det därför fanns kommunikationsproblem att ågärda. Vi har intervjuat projektdeltagare på olika positioner, informanter som på grund av position och grad av delaktighet kan ha insyn i antingen hela projektet eller i delar av projektet. Vilken position de har kan också innebära att de har olika intentioner den som ansvarar för ett projekt har ett annat ansvar gentemot projektidén än vad den enskilde musikpedagogen, förskoleläraren eller omvårdnadspersonalen har i situationen. Johannisson (2010) diskuterar förståelse av olika fenomen i befolkningsgrupper utifrån multivokalitet, dvs. att det kan finnas många röster där parallella idéer och 14

förståelser kan göra sig gällande samtidigt. Vi förutsätter inte alla delar samma värden eller antaganden. En gemensam åsikt kan vara att äldre människor har behov av meningsfulla aktiviteter, men vad som är meningsfullt och hur en högre grad av meningsfullhet ska åstadkommas kan skilja sig åt 7. I ett projekt som Kultur för äldre som har en hög komplexitet genom sina många olika delprojekt, projektets utsträckning i tid och att många olika aktörer deltar är det viktigt att lyfta fram olika röster för att förstå projektet som helhet. Olika projektberättelser Marshall & Bresnen (2013) tar utgångspunkt i berättelser och de menar att berättelser om hur ett projekt uppfattas kan ge god insikt i både genomförande och förståelse till varför projektet genomfördes och varför resultatet blev som det blev. Författarna menar att ett projekt kan studeras utifrån flera olika ingångar. Genom att visa ett projekt genom olika perspektiv och infallsvinklar vidgas kunskapen om projektet och synliggör olika former av kunskap. Det viktiga är då inte vilken typ av kunskap som varit mer central utan snarare hur kunskapen använts i olika delar av projektet, av vilka och för vilket syfte. Detta innebär att vi tolkar det som att olika personer, på olika nivåer och positioner, berättar sina historier utifrån de perspektiv man har som chef, mellanchef eller som vård, musik- eller förskolepersonal. Beroende av om man tillhör den grupp som idé- och visionsmässigt ligger bakom projektet eller om man är den som utför projektet skiljer sig berättelserna. Alla berättelser är lika värdefulla. De speglar var och en upplevelser och erfarenheter sedda ur olika perspektiv där vissa berättelser kan vara mer angelägna för en grupp än för en annan. Den analysmodell som Marshall & Bresnen (2013) använder är i grova drag tillämplig även i projektet Kultur för äldre. Vi använder berättelserna som underlag för att förstå hur projektet organiserats och (om)formats, hur det byggts upp och genomförts via konstruktionen av de olika delprojekten. Vi ser också till projektarbetets mer praktiknära inslag där oförutsägbara och oplanerade inslag kräver problemlösningskapacitet, lärande via trial and error, intuition, kreativitet och praktisk erfarenhet. En tredje infallsvinkel utgörs av personerna, tingen och idéerna. Vi vill söka förståelse för vilka vägval som format projektet och som kan komma att forma framtiden. En infallsvinkel är frågor om vem och vad som driver projektet? Vad bestämmer framgång eller motstånd? Vi vill också undersöka projektets koppling till omgivande samhälle, tidsanda och förutsättningar att etablera ett projekt av detta slag. Enligt Marshall & Bresnen (2013) kan berättelser läsas på olika sätt, ett första är att läsa berättelserna tematiserade (se ovan). Det andra sättet är att använda de teman som läsandet genererat och istället för att se dem som oberoende teman att koppla dem till varandra för att bygga en komplex och multidimensionell bild av projektet. Metaberättelsen av delar bygger vi en ny berättelse De berättelser vi fått ta del av som belyser projektet, organiserandet, roller och hur de personer som varit inblandade i projektet resonerar ligger till grund för vår beskrivning av hur vi uppfattar skeenden och personella insatser. Av den mulitvokalitet, de mångas berättelser, konstruerar vi i vår tur en berättelse, en bild av projektet vår tolkning av skeenden och förutsättningar. En sådan bild är givetvis en tolkning utan anspråk att vara fullständig. Vi författar denna rapport i egenskap av följe- och 7 Se t ex resonemang i Geertz (1973) om hur olika grupper i samhället inte nödvändigtvis måste dela samma värdegrund eller omvärldsuppfattning. Beroende av världsbild (hur samhället är) delas ett specifikt ethos (en föreställning om hur världen bör vara beskaffad). Uppfattningar om vad exempelvis en äldre person är och hur denne borde omhändertas kan skilja mellan olika grupper. Även i Oxford Researchs (2013) utvärdering påpekas att de kulturprojekt man utvärderat präglats av ett socialgerontologiskt aktivitetsperspektiv som bygger på en grundtanke att aktiviteter och deltagande i sociala aktiviteter är förutsättningar för det goda åldrandet (ibid s 27). Ett sådant grundantagande tenderar att äldre betraktas som en grupp passiva, beroende och ensamma individer med ett behov av aktivering där aktiviteter legitimeras och att man påtvingar omsorgstagaren aktiviteter (Se vidare diskussioner i avsnittet Legitimering i kapitel 7). 15

aktionsforskare. Vår uppgift har varit att ge en beskrivning av hur ett komplext projekt skapats, genomförts och vad det resulterat i utifrån berättelser av personer inom projektet. Som forskare har vi varit en del av det projekt som ska granskas. Fransson & Quist (2010) pekar på de faror som kan uppstå i närhet mellan forskare och praktiker i följeforskning, att forskaren blir en i gänget snarare än den kritiskt granskande. Det finns risk för tunnelseende, självbekräftelse och att forskaren inte i tillräcklig hög grad uppmärksammar exempelvis styrningar. Vår ambition har dock varit att kontinuerligt föra diskussioner i forskargruppen för att upprätthålla balans mellan närhet och distans. Narrativ teori Det finns teorier kopplade till hur berättelser kan förklaras och förstås. Narrativ teori handlar om kommunikation genom reflektiv dialog mellan människor (Säljö 2010). Ordet narrativ kommer från latinets narro, berätta och gnarus som betyder att veta (Skott 2004). Narrativ kan förstås som en kulturell praktik som syftar till att skapa och kommunicera mening. Genom berättelsen förmedlar och skapar människor mening i sin tillvaro, framställer världen och sig själv i de berättelser hon skapar, vilket innebär att hon gör en meningsfull helhet där, tid, mening, etik och identitet uttrycks (Se Skott 2004: 9). För att leva söker vi förståelse för vad som händer, hur problem ska lösas, vilka handlingsalternativ som står till buds allt detta tar uttryck i berättandet (ibid 2004: 9). Handlingar och händelser presenteras i berättandet, ges mening och bidrar till att skapa och förmedla värderingar och sociala relationer. Att berätta om händelser från projektet innebär inte enbart att återberätta händelser utan också om att generera en form av kunskap (Jfr Sjöberg 2011). Praktisk erfarenhet förvandlas till språk, är en handling, en aktivitet. Öhlén (2004) menar som exempel att vårdares och patienters berättelser om egna och andras vårderfarenheter historiskt varit en självklar väg för vårdare att lära om själva vårdandet. Berättelser beskrivs som en väg att nå kunskap både vetenskaplig inom forskning och personlig för den enskilde vårdaren och som ett sätt att organisera kunskap (ibid s 25 f.). De berättelser vi tagit del av rör sig i de flesta fall om vad de intervjuade uppfattar som viktigt och väsentligt för att förstå det sammanhang där kultur för äldre tar form. Dessa berättelser manar medmänniskor att svara an till det berättade, att lyssna in, att ta del av och att förstå vilken betydelse gjorda erfarenheter har, men i berättelserna finns också en riktning mot framtiden att de handlingar som ligger till grund för berättelsen ska återberättas och återanvändas som del av en förändring i vardagspraktiken. Med detta menar vi att det finns ett syfte i berättandet som är av kunskapsförmedlande karaktär och har en offensiv ansats att förändra vardagspraktiken för att öka livstillfredsställelsen bland äldre. Sammanställning: de olika kapitlens innehåll I de följande avsnitten avser vi att presentera dels hur projektet är organiserat, vilka teoretiska utgångspunkter vi har och därefter följer mer empiriskt inriktade kapitel som beskriver och analyserar de olika delprojekten. Kapitlen överlappar delvis varandra vilket innebär att viss grundinformation kan återkomma i flera av texterna. Vår avsikt är att kapitlen ska kunna läsas fristående vilket motiverar att viss text återkommer på fler än ett ställe. I Kapitel 2: Projektet tar form - från idé till genomförande presenteras de olika delprojektens koppling till huvudprojekt. Kapitlet försöker beskriva processen som format projektet, hur projektet tagit form och omvandlats från idé till plan, hur styrning har skett och vidare hur genomförande skett under olika perioder under projektet. Projektlitteratur används som en del i tolkningen av projektets framväxt och om projektet verkligen kan definieras som ett projekt. Avslutningsvis lyfts den berättande form som varit ett centralt inslag i genomförandet av hela projektet. Kapitel 3: Sammanhang inleds med att beskriva det sammanhang inom vilket ett projekt som Kultur för äldre kan etableras. Hur kan ett sådant projekt uppstå? Vad finns för samhälleliga mål och politiska 16

intentioner som gör det möjligt att anslå medel till kulturaktiviteter för äldre? Inledningsvis presenteras några forskningsrön som gäller främst konstkulturens betydelse för hälsa och livskvalitet, sociala kontaktnät, meningsfullhet och medborgarskap. I Kapitel 4. Barn sjunger tillsammans med äldre undersöks och diskuteras den del av projektet som bygger på att förskolebarn i femårsåldern får resa till äldreboenden och sjunga tillsammans med de äldre. Kapitlet är en form av utvärdering. Avsnittet innehåller analys och slutsatser samt idéer om andra sätt att följa och utveckla projektet i olika riktningar. Kapitlet inleds med en kort beskrivning av delprojektet följt av en sammanfattning av musikdidaktisk forskning om barn och musiklärande som utgångspunkt för analys. Analysen tar upp tre aspekter; äldreperspektiv, barnperspektiv och arbetslivsperspektiv. Avslutningsvis diskuteras uppslag till verksamhetsutveckling. I Kapitel 5: Kulturbussen & Allsång för äldre avhandlas två delprojekt. Det ena är Kulturbussen, dvs. att äldre ges möjligheter att på ett tryggt sätt bussas till olika kulturevenemang. Det andra projektet är Allsång för äldre, ett delprojekt som ursprungligen inte fanns med i projektplanen men som tillkom senare. Diskussioner förs om på vilket sätt aktiviteter kan bidra till att äldre personer, som i vardagen har svårt att på egen hand ta sig till olika offentliga arrangemang, kan ges stöd för att behålla sina kulturintressen och att upprätthålla sociala nätverk. De redovisningar och resonemang som förs i detta kapitel bygger dels på hur de verksamhetsföreträdare som vi intervjuat talar om projektet, men också på forskningsrön som stöd för diskussion och analys. I Kapitel 6: Musikbesöken, konsten och dansen presenteras musikbesök, konstskapande och dansaktiviteter. Med musikaktiviteterna avses då musikskolans elever genomför konserter på äldreboenden, men också tillfällen då etablerade musiker har genomfört spelningar på äldreboenden. Konsten och dansen innebär tillfällen då professionella konstnärer eller danspedagoger har besökt äldreboenden. Konst- och danstillfällen är aktiviteter som hittills genomförts enbart under projekttiden medan musikbesök har funnits tidigare, men sådana spelningar har intensifierades sedan 2012 det år då Vänersborg utsågs till Sveriges Jazzkommun. De olika delprojekten presenteras separat. I Kapitel 7: Legitimering, lärande, utfall och mötesplatser går vi ifrån presentation av de olika delprojektens innehåll och utformning till att fokusera andra teman som ligger inbäddade i de olika berättelserna. Det finns fler dimensioner som visar exempel på lärande och reflektion. I berättelserna går att avläsa funderingar över den egna rollen, men också den riktning projektet ska ta i framtiden. En ytterligare inbäddad tematik är den som handlar om hur projektinsatserna bekräftats och legitimerats, dvs. hur man talar om betydelsen av projektet, argumentation för projektinsatserna och den betydelse man ger insatserna. Det finns med andra ord olika sätt att bekräfta projektens framgång vilket gör det lätt att också legitimera desamma som betydelsefulla för att stärka äldres välmående. Ett annat återkommande tema är beskrivningar av utfallet, sådana beskrivningar återfinns ofta parallellt med legitimering, men förekommer också samtidigt med lärande och reflektion över lärandet. Ett ytterligare spår är mötesplatser projekten som mötesplatser är sparsamt explicit kommenterade dock kan vi läsa in i berättelserna betydelsen av möten mellan barn och äldre, mellan olika personalkategorier och äldres möte i offentligheten. I detta sammanhang har vi valt begreppet third places för att lyfta fram betydelsen av mötesplatser, nätverksband och medborgarskap. I Kapitel 8: Blir det någon fortsättning? lyfter vi fram de funderingar, möjligheter och hinder som projektdeltagarna ser inför att permanenta hela eller delar av projektet. Dessa exempel på framtidsutblickar förstås utifrån berättelser under processens gång och att man i slutet av år 2013 då denna rapport skrivs har fått ytterligare kulturrådsmedel varför mer konkreta diskussioner om hur och på vilket sätt projektidéerna ska implementeras i ordinarie verksamhet ännu inte tagit fart. I Kapitel 9: Sammanfattning/Diskussion återknyter vi till det övergripande syftet för rapporten att ge en beskrivning av hur ett komplext projekt skapats, genomförts och vad det resulterat i utifrån berättelser av personer inom projektet. I fem kortare avsnitt belyser vi här teman i berättelserna som 17

visar organiseringsperspektiv, nyckelroller och roller, beslutsprocesser, lärande (villkor) och samhällsnivå/lokala förutsättningar. Vi ger i detta kapitel även hänvisningar till den utvärdering Kulturrådet gett Oxford Research att genomföra av de projekt som gavs medel under 2012. I det avslutande Kapitel 10: Summering och rekommendationer gör vi en kort sammanställning av projektet och de rekommendationer för fortsatt arbete vi ser som nödvändiga. 18

Kapitel 2: Projektet tar form - från idé till genomförande Projektet Kultur för äldre har sin utgångspunkt i en idé om spridning av musik till hela befolkningen i Vänersborgs kommun. Utifrån denna idé formulerades en ansökan om finansiering för att bedriva ett arbete riktat mot en specifik grupp som ansågs ha svårt att ta del av musikutbudet, de äldre. De olika parter som bestämde sig för att konkretisera idén var företrädare/verksamhetschefer för Äldreomsorgen, Förskolan och Kultur och fritid/musikverksamheten. Kultur för äldre = ett projekt? Blomberg (2003) beskriver att projekt inte kan ses som något i sig, det vill säga ett givet objekt eller ett faktum. Projekt är snarare ett socialt fenomen och med detta något som existerar i samspel med en social och historisk kontext. Definitionen av projekt blir således flytande och beroende av vem och i vilket sammanhang det används. I projektet Kultur för äldre talar intervjupersonerna om händelsen som just ett projekt. Definitionen av projekt i detta sammanhang verkar höra samman med att projektet fått extern finansiering under en given tid dvs. ursprungligen två år. Blomberg (2003) refererar till annan projektlitteratur och studier för att sammanfatta de stora dragen om hur ett projekt definieras och menar utifrån detta att projekt vanligtvis definieras som en målinriktad verksamhet som är väl avgränsad i tid och rum och skild från annan verksamhet. Det finns i Kultur för äldre inte några tydliga övergripande mål, men det finns en tidsram och en budget, vilka är styrda av den första ansökan som skickades till Kulturrådet. Vad gäller beskrivningen av syftet med projektet är bilden varierad även om samma teman återkommer. Dessa teman är att öka äldres livskvalitet och välbefinnande samt en önskan om att projektets aktiviteter ska leda till en minskad medicinering för de äldre. Några intervjupersoner lyfter dessutom fram vikten av att en person kan fortsätta leva sitt liv och bibehålla sina intressen även då denne/a bor på ett äldreboende. Beskrivningen av projektet utifrån informanternas berättelser gör att vi ifrågasätter om projektet verkligen är att betrakta som ett projekt, enligt rådande projektlitteratur och samhällsdefinition. Utifrån Blombergs resonemang (2003) framstår projekt mer som en diskurs i sig, ett sätt att tala om en företeelse som sker inom befintlig verksamhet, men som inte är detsamma som den vardagliga verksamheten. Som man talar om projektet anses det inte ha ett tydligt slut eller en tydlig början i förhållande till det som pågår i kontexten. Det har inte heller tydliga gränser till vad som ingår eller utesluts i projektet. Projektet beskrevs i sin helhet i den första ansökan till Kulturrådet, men har i och med nya ansökningar med kompletterande verksamhet till det ursprungliga projektet, vilka också resulterat i nya tillskott i projektets ekonomi växt. Dessa ansökningar har inneburit att Musik för äldre blivit Kultur för äldre och kommit att inkludera bild och dans. Detta kan innebära att det blir svårt att separera vad som sker inom ursprungsprojektet och de tillkomna delarna, men kan samtidigt tolkas som en direkt avspegling av Blombergs påståenden om att projekten i sig är svåra att skilja från vardaglig verksamhet i tid och rum. Med stöd i Blombergs resonemang kan projektet definieras som ett projekt, även om det finns tecken på att det kanske skulle kunna vara ett utvecklingsarbete eller någon annan form av organiserad verksamhet. Svensson och von Otter (2007) framhåller liknande ställningstaganden genom att påpeka att studier av projekt måste ta hänsyn till hur projektdeltagarna själva definierar begreppet projekt då begreppet används i flera olika sammanhang med olika innebörd. 19