Verksamhetsberättelse 2014

Verksamhetsberättelse 2014 Malmökretsen av Svenska Röda Korset

Tryckt i Malmö i februari 2015 med stöd av 1 2 PREMIUM PRINT & MEDIA PARTNER

Innehållsförteckning 1. Malmökretsen... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Syfte... 4 1.3 Mål... 4 1.4 Styrelsen... 4 1.5 Medlemmar... 5 1.6 Styrelsens årskrönika... 5 2. Verksamhetsområden och aktiviteter 2014...7 2.1 Hälsa och social delaktighet...7 2.1.1 Besöksverksamhet... 7 2.1.2 Träffpunkter och mötesplatser... 10 2.1.3 Läxhjälp... 12 2.1.4 Verksamhet för hemlösa... 17 2.1.5 Integration... 20 7.2 Kris- och katastrofhantering... 23 7.3 Humanitär rätt... 24 2.4 Migration... 25 2.5 Föreningsutveckling... 27 2.7 Avslutade och vilande verksamheter... 28 3. Ekonomi... 28 2 3

1. Malmökretsen 1.1 Bakgrund Malmö storstadskrets av Svenska Röda Korset bildades den 6 mars 2008 genom ett samgående mellan fem Rödakorskretsar i Malmö Vårsolskretsen, Limhamnskretsen, Malmö Rödakorskår, Novakretsen och Folkrättskretsen. Syftet med bildandet av Malmö storstadskrets var att samla personella och ekonomiska resurser i en slagkraftig organisation och på sätt ge optimala förutsättningar för att underlätta för löpande verksamheter att fortsätta att utvecklas och att underlätta för nya verksamheter att starta. I augusti 2012 övertogs verksamheterna från Malmökretsen och Vitabusskretsen och i december 2013 övergick verksamheterna från den sista lokala kretsen, Malmgårdens polare, i Malmö storstadskrets. På kretsstämman 2014 fattades beslut om att byta namn till Malmökretsen eftersom vi nu är en enda krets i Malmö. Ansökan om namnbyte har beviljats. Kretsens verksamhetsområden omfattade under 2014: Hälsa och social delaktighet Kris- och katastrofhantering Humanitär rätt Migration Föreningsutveckling 1.2 Syfte Malmökretsens syfte är att utveckla befintliga verksamheter samt skapa nya verksamheter enligt Röda Korsets verksamhetsinriktning 2011 2015 Kretsen ska verka för mångfald inom organisationen genom att välkomna människor med olika ålder, kön bakgrund och erfarenhet. Detta gör vi bland annat genom att skapa olika typer av frivilliguppdrag och verksamheter där alla ska kunna bidra med sina kunskaper och erfarenheter. 1.3 Mål Öka Röda Korsets synlighet i Malmö Underlätta för nuvarande verksamheter att fortsätta och utvecklas Underlätta för nya verksamheter att starta Röda Korsets gemensamma resurser frivilliga, lokaliteter, ekonomi användes tillfullo Utveckla kretsens arbete och verksamheter med särskilt fokus på människor från socioekonomiskt utsatta områden 1.4 Styrelsen Ordförande: Anne-Christine Arnebring (t.o.m. 2014-09-11) Tillförordnad ordförande: Kerstin Larsson (fr.o.m. 2014-09-24) Vice ordförande: Kerstin Larsson (t.o.m. 2014-09-24) Sekreterare: Kassör: Karin Persson (fr.o.m. 2014-09-24) Frida Leander Anna-Kerstin Svensson Övriga ledamöter: Florencia Fernandéz (t.o.m. 2014-09-09) 3 4

Sune Follin Jonathan Graf Anna-Karin Ivert Irene Malmberg Peter Sunesson (t.o.m. 2014-06-05) Anita Tholander Erika Petterson (suppleant) Eva Hellström (suppleant) Solweig Schmidt (adjungerad sedan 2014-09-24) Under året har tretton styrelsemöten och två arbetsmöten genomförts och protokollförts. 1.5 Medlemmar Vid årets slut hade kretsen 1218 registrerade medlemmar. 1.6 Styrelsens årskrönika I Malmö finns nu endast en krets och på kretsstämman i år röstades därför ett namnbyte till Malmökretsen igenom. Detta namnbyte har nu beviljats och vi heter nu Malmökretsen av Svenska Röda Korset. Det gångna året har inneburit en stor utmaning för kretsstyrelsen med många helt nya arbets- och ansvarsområden. Förutom alla de tidigare verksamheterna inleddes året med ett intensivt sökande efter lämpliga lokaler för Mötesplats Kupan. I april kunde vi äntligen enhälligt besluta om att skriva kontrakt på hyra av den lokal som benämns Parkmöllan på Norra Parkgatan 17. I november öppnade vi en provisorisk second hand-butik och verksamhetsdelen fungerar bra som mötesplats för flera av våra verksamheter. Mer om det fortsatta arbetet med att skapa Mötesplats Kupan finns att läsa längre fram i Verksamhetsberättelsen. Nytt för året är att vi tagit på oss ett arbetsgivaransvar. I januari anställde vi på halvtid en samordnare av läxhjälpsverksamheten som vuxit stort efter den lyckade Läxhjälpskampanjen under Malmöfestivalen 2013. Emelie Jonasson som anställdes arbetade även för Svenska Röda Korset (SRK) i storstadssatsningen fram till halvårsskiftet och sedan under två månader återigen med Läxhjälpskampajen. Sedan september månad är hon anställd på heltid som verksamhetskoordinator. Under hösten har vi även anställt en butiksföreståndare, Anneli Svensson på heltid samt en administratör, Maria Rahm. Samtliga anställda har ett avtal om sex månaders provanställning. Under Malmöfestivalen medverkade vi också i två seminarier, ett på temat Malmös utveckling de senaste 50 åren och ett på temat Diskrimineringens påverkan på människors hälsa. ABF arrangerade under sommaren ett evenemang i Folkets Park benämnt Bodskogsdagarna och kretsen deltog under tre dagar i augusti tillsammans med Röda Korsets Ungdomsförbund (RKUF) i Malmö. Vi har under året inlett ett närmare samarbete med RKUF i Malmö och från och med 2015 finns även deras frivilligdel på Mötesplats Kupan. En arbetsgrupp har tillsatts för planeringen av Vita Bussarnas 70-årsjubileum. Under året har samarbetet med tjänstemännen tagit fart och vi har idag ett väl fungerande samarbete med regelbundna träffar och några från styrelsen har deltagit i en gemensam utbildningsdag. Kretsen har tagit över ansvaret för Språkhörnan på Lindängen som är en del av SRK:s storstadssatsning i socioekonomiskt utsatta områden. 4 5

En av tjänstemännen har under vintern arbetat med att starta en frivilliggrupp för hemlösa. Denna grupp har i samarbete med Stadsmissionen bemannat lokaler för fattiga gästande EU-medborgare, en verksamhet som kretsen tar över under våren 2015. Ett ESF-projekt för nyanlända drivs i våra lokaler med verksamheten Träffpunkten, men ansvaret för detta projekt ligger tillsvidare på tjänstemännen. Styrelsen har sammanträtt 13 gånger under året och har haft två hela arbetsdagar. Arbetet med Mötesplats Kupan har genererat mycket extra styrelsearbete för flera av styrelsens medlemmar. Tyvärr har två av styrelsens ledamöter, Peter Sunesson och Florencia Fernandéz tvingats lämna styrelsearbetet av hälsoskäl efter första halvåret. Anne-Christine Arnebring valde att lämna ordförandeskapet i september. Valberedningen och styrelsen fattade då beslut att inte inkalla en extra kretsstämma utan utse Kerstin Larsson (tidigare vice ordf.) till tillförordnad ordförande med Karin Persson som vice ordförande samt adjungera Solweig Schmidt. Vi tackar Anne-Christine, Peter och Florencia för det arbete och det engagemang de lagt på Malmö storstadskrets/malmökretsen under året. Slutligen vill styrelsen rikta ett varmt tack till medlemmar, frivilliga och alla våra bidragsgivare för era värdefulla insatser under 2014. Styrelsen för Malmökretsen av Svenska Röda Korset 5 6

2. Verksamhetsområden och aktiviteter 2014 Alla Malmökretsen verksamheter syftar till att uppmärksamma behov i Malmö stad som idag inte tillgodoses av någon annan aktör, och vårt arbete ska utgöra ett komplement till samhällets övriga skyddsnät. Vilka verksamheter vi bedriver och i vilken omfattning beror alltså på den aktuella situationen i Malmö. Till exempel är det i dag många barn och ungdomar som lämnar grundskolan utan att vara behöriga i alla ämnen och som saknar de kunskaper som behövs för att fullt ut kunna vara en del av dagens samhälle. För att möta det behov som finns avseende barns och ungdomars utbildning arbetar Malmökretsen med läxhjälp där vuxna i alla åldrar bidrar med att stimulera och motivera barn och ungdomar att göra sina läxor, utveckla sitt kritiska tänkande samt skapa förtroende mellan barn och vuxna. Behovet av våra insatser är inte bara beroende av den lokala situationen i Malmö utan påverkas också i stor utsträckning av vad som händer i övriga världen. Ett konkret exempel är att om antalet människor på flykt i världen ökar så kommer det sannolikt få till följd att vi behöver utvidga vårt arbete med verksamheter på transitboenden eller boenden för ensamkommande flyktingbarn. Många av våra verksamheter syftar till att uppfylla Röda Korsets uppdrag genom att vara ett medmänskligt stöd i vardagen för utsatta grupper. Inom kretsen finns också verksamheter som till exempel MASKA som arbetar med efterforskning och familjeåterförening och första hjälpen-gruppen som finns med vid stora evenemang i staden och håller utbildningar. Idag bedriver Malmökretsen av Svenska Röda Korset ett 40-tal verksamheter i Malmö. Under 2014 har Mötesplats Kupan på Norra Parkgatan i Malmö smygöppnat med second hand-verksamhet och som mötesplats för kretsens verksamheter. I början av 2015 väntas de sista ombyggnaderna vara klara och det blir dags för den stora premiäröppningen av lokalerna. Med Mötesplats Kupan vill kretsen samla verksamheterna på ett bättre sätt, synliggöra och öppna upp kretsens arbete för fler samt skapa möten och utbyte mellan styrelsen, frivilliga, ungdomsförbundet, medlemmar och andra besökare. Under hösten 2014 flyttade även RKUF in på Mötesplats Kupan. 2.1 Hälsa och social delaktighet 2.1.1 Besöksverksamhet Anstalts- och häktesbesökare Våra besökstider var varannan tisdag från kl. 16.45 18.00. Under det första halvåret besöktes två avdelningar på Kirsebergsanstalten 13 gånger av åtta frivilliga. Sommaruppehållet började den 25/7 och varade fram till 7/9. Beslutet om sommaruppehållet har tagits dels med hänsyn till intagnas sommarpromenader som infaller under våra besökstider samt med hänsyn till frivilligas semesterplaner. Under hösten besöktes anstalten 7 gånger. Sammanlagt besöktes anstalten 20 gånger under 2014. I början av året valdes en ny frivilligledare. Två besökare slutade under första halvåret och 3 nya tillkom, varav en av dem slutade efter några veckor. Under hösten tillkom en besökare. I slutet av året fanns 6 aktiva besökare (inklusive frivilligledare), varav 3 av dem har varit verksamma mer än 1 år. Besöksgruppen på 6 personer kändes stabilt och med hänsyn till att Kirsebergsanstalten ska stängas för renovering i början av 2015 togs beslutet om att inte rekrytera fler besökare under hösten. 6 7

Utbildningar som några av oss hade genomgått under året är: Medmänskligt bemötande, Rödakorskunskap, Rödakorskunskap (nätbaserad) och kurs i Ideellt ledarskap. Det har varit en del aktiviteter under året, till exempel, några planeringsträffar. Besöksgruppen har även träffats 2 gånger och ätit ute på restaurang inom ramen för frivilligvården. I september har några av oss lyssnat på föreläsningar och seminarium som anordnades av Kriminalvården i samband med att Kirsebergsanstalten fyllde 100 år. Besöksgruppen har även träffat anstaltschefen för samtal om verksamheten och möjligheter till förbättringar. Samtalet har varit givande och bidrog till att etablera en bättre kommunikation mellan Kriminalvården och besöksgruppen. Frivilligledaren har i maj deltagit i en nätverksträff för frivilligledare för anstalt och häktesbesök i Stockholm. Under nätverksträffen, som varade i två dagar, fanns det möjlighet att nätverka, utbyta information och lyssna på föreläsningar, vilket var mycket givande och inspirerande. Under hösten planerades ett erfarenhetsutbyte med besöksgruppen i Kristianstad. Planen var att gruppen från Kristianstad skulle komma till Malmö för att utbyta erfarenheter och att vi skulle lyssna på en föreläsning som skulle hållas av Bryggan en organisation som arbetar med barn vars föräldrar är eller har varit frihetsberövade. Träffen uteblev på grund av problem med att hitta ett lämpligt datum men planeras att hållas våren 2015. Under hösten utarbetades även en enkät som syftade till att utvärdera våra besök. Enkäten riktas till både intagna och kriminalvårdare. När vi var klara att distribuera enkäten till intagna på anstalten visade det sig dock att merparten av intagna vi brukade besöka omplacerats till andra anstalter runt om Sverige. Av denna anledning kunde inte utvärderingen bland intagna genomföras. Enkäten distribuerades till kriminalvårdare men svarsunderlaget blev dock alltför litet för att dra några generella slutsatser. Besöksgruppen Besöksgruppen har varit igång med sina besök trots att det inte funnits någon frivilligledare under året. Det är en trogen skara som kommer på gruppträffarna som hålls ca 4-5 gånger om året. Vi har haft en uppskattad utbildning av en demenssköterska som informerade om hur man bemöter en dement och gav råd och tips om aktiviteter. En informationsträff på Stadshuset för biståndshandläggare och sköterskor har hållits. Personal från VC ringer och lämnar namn på personer som är ensamma och vill ha besök. Introduktion av några nya besökare har skett och en gammal har kommit tillbaka. Under hösten har även en frivilligledare anmält sig. Det ser vi mycket positivt på. Besöksgruppen har fått en pengadonation som vi är tacksamma för. Den kan bidra till fler aktiviteter för de äldre. Vi hoppas på ett aktivt 2015. Besökstjänst Kretsen har en omfattande verksamhet för hemlösa i Malmö vid de nio olika kommunala boenden och träffpunkt för hemlösa med alkohol och/eller drogmissbruk. När den hemlöse ges möjlighet att flytta ut till eget kontrakterat boende behövs stöd för att minska ofrivillig ensamhet och isolering. Frivilliga i Besökstjänsten är för närvarande 3 personer som under året besökt utflyttade personer från Lönngården, och Per-Albin. De besöker även boende på Backabo. Kontakten har skett genom hembesök eller telefonkontakt cirka 2 gånger i månaden. De boende har blivit bjudna på kaffe på stan eller medhavt tilltugg. De har tillsammans diskuterat de problem som uppkommit eller hjälpt till med praktiska ting. Gruppen har en frivilligledare. 7 8

Limhamnsgruppen Limhamnsgruppen har under året haft nio sammankomster under våren och sju under hösten. Vid sammankomsterna har serverats smörgåsar, kaka och kaffe. Deltagarantalet har varit mellan 25 och 30 vid träffarna. Under våren hade vi en utfärd till Fars Hatt, där vi åt lunch, och sedan besökte Johannamuseet med guidad visning och kaffe med kakor. Den 10 december hade vi julmarknad med Lucia. Röda korsvärdar på vårdavdelningar och entréer, SUS Malmö 25-27 personer har under året gått 3 timmar per vecka som Rödakorsvärdar på SUS Malmö. Gruppen gör uppehåll under sommaren. Alla i gruppen har nu gått de båda kurserna: Röda Korskunskap och Att vara frivillig. Vi har haft nio möten. Vid ett möte hade vi bjudit in Fontänhuset, för att få information om deras verksamhet. Mycket intressant och lärorikt om hur personer med psykisk sjukdom har det. 2 kvinnor i vår grupp hade undersökt om Röda Korsvärdar kunde arbeta på psykiatriska avdelningar på SUS. Det gick inte just nu. Vid ett månadsmöte hade vi bjudit in representanter ifrån SUS. De kom ifrån avdelningar, där vi arbetar. Givande utbyte av åsikter. Vid ett månadsmöte hade vi bjudit in Röda korsvärdarna ifrån Akuten till oss på kaffe och frukostbullar. Nu i höst har polisen besökt oss och informerat om vad vi kan göra för att öka vår säkerhet. Föreläsningar som vår grupp kunnat gå på: Om Noaks ark och om Demenssjukdomar och Om hatbrott. Stödgruppen för Akutcentrum SUS, Malmö I uppdraget ingår att ge medmänskligt stöd till patienter och anhöriga. Stödgruppen har bestått av 25 frivilliga varav 3 är frivilligledare som utöver ledarskapet genomfört pass enligt schema. Två 3- timmarspass om dagen måndag-fredag samt ett pass lördag-söndag året om har schemalagts. Stödgruppens närvaro på akutmottagningen har under året omfattat ca 2700 timmar eller ca 54 timmar/vecka. Dessutom har 11 månadsmöten med gruppen genomförts vid vilka minnesanteckningar förts och närvaro noterats och skickats vidare till Sensus. Tre frivilliga har under året lämnat gruppen och fyra har tillkommit, handletts och introducerats. En frivillig som lämnat sitt uppdrag har utnämnts till hedersmedlem i stödgruppen. Två frivilliga erhöll utmärkelser för sina insatser. Alla frivilliga utom en har tagit ut personligt passerkort. Stödgruppen har informerats om vilka uppgifter som enligt avtal får utföras. Stödgruppen har deltagit i träff med övriga rödakorsvärdar på sjukhuset. Frivilligledarna har haft möte med sektionsledare fyra gånger. De har också inbjudits till arbetsplatsträff vid tre tillfällen för att informera vårdpersonalen om stödgruppens verksamhet på akuten. Vid ett tillfälle har akutens verksamhetschef inbjudit till informationsmöte. Brottsoffermyndighetens föreläsningar och föreläsningar som anordnats av Patientforum har erbjudits samt har frivilliga deltagit vid föreläsning om demens anordnad av Region Skåne och SUS Lund. En broschyr med foton av gruppen finns vid varje expedition på akutmottagningen. Röda Korsets tidning Henry har intervjuat en frivillig på hennes pass. Samtliga i gruppen har utbildning för uppdraget. Den verksamhetsplan som förväntats har genomförts och dessutom har antalet stödpersoner/pass utökats vissa dagar för att möta det behov som uppstått. 8 9

Ugglan Ugglan är en social verksamhet vid Kriscentrum boende. Verksamhetens frivilliga leker med barnen och hjälper dem med eventuella läxor. Frivilliga besöker Kriscentrum varje tisdag mellan kl. 18.00-20.00 i grupper om 2-3 stycken. Under sommaren 2014 gjordes ett uppehåll under augusti månad. Under april 2014 tog Anna Holmberg över efter Anna Olsson som frivilligledare tillsammans med Gustaf Brännberg. Under sommaren och hösten 2014 har flera frivilliga slutat och flertalet nya frivilliga rekryterats till verksamheten. Eventuellt kommer ytterligare någon att behöva rekryteras innan årets slut. Ugglan har haft regelbundna planeringsmöten under året. Mötena har genomförts i Röda Korsets lokaler ungefär var tredje månad. Uppslutningen har varit blandad men vid det senaste tillfället i november 2014, var den god med 9 deltagare varav 3 nyrekryterade. Mötet hölls vid det tillfället i Röda Korsets nya lokaler på Norra Parkgatan. Vid dessa möten har verksamheten kunnat ventileras och planeras. Frivilliga har kunnat prata om situationer och upplevelser i verksamheten. Frivilligledare har under året upplevt situationen med många frivilliga som slutat och något svagt intresse bland de frivilliga som funnits kvar som lite frustrerande. Vi hoppas att de nya frivilliga kommer med ny energi och entusiasm till Ugglans verksamhet. Frivilligledarna har för avsikt att träffa personal på Kriscentrum för avstämning och uppföljning, innan årets slut. Ugglan har under året använt sig av delade dokument genom molntjänster (Google Drive) för att öka transparensen och förenkla administrationsarbetet i gruppen. 2.1.2 Träffpunkter och mötesplatser Mötesplats Kupan I april skrev en enhällig styrelse på ett hyreskontrakt för lokal på Norra Parkgatan 17. En lokal som skall innehålla både en öppen mötesplats med olika verksamheter och en affärsdel i form av second hand butik och café. Lokalen hade stått tom i nästan två år och var i behov av en renovering och anpassning till de verksamheter som vi skall bedriva. Det har varit flera hinder på vägen vilket gjort att arbetet har tagit längre tid än vad som var planerat. Förseningen är dock inte bara negativ för vi har under hand kommit på flera bättre lösningar än vi hade från början. Verksamhetsdelen togs i bruk efter sommaren och är i stort sett färdigställd förutom en del möblering. Vi har installerat nytt larm och bytt alla lås. Låsen är anpassade till olika behörigheter. Butiksdelen är nästintill klar och i mitten på november smygöppnade vi second hand butiken och har sedan dess haft öppet torsdagar och fredagar kl.10 till 18 och lördagar kl. 10 till 14. Det stora renoveringsarbetet som återstår är den del som skall bli cafékök och varuintag med sortering. Denna påbörjas före jul och beräknas vara klar under februari 2015. Många nya frivilliga har sökt sig till Mötesplats Kupan för att bidra till att vi nu på ett öppet sätt kan möta Malmöborna men också skapa ett mervärde till vårt insamlingsuppdrag. Stickhörnan/Textilhörnan Gruppen, som fram till sommaren 2014 gick under namnet Social träffpunkt, har som målsättning att dels vara en träffpunkt för social gemenskap och dels att gruppdeltagarna producerar stickade kläder, som kretsen sedan kan lämna ut till behövande samt att producera för försäljning i den nya Kupan. Gruppdeltagarna har visat ett stort engagemang för detta hjälparbete och följer med en i 9 10

taget ut till de olika boenden, som har uttalade behov av hjälp. Gruppdeltagarna träffas en gång i veckan till arbetsmöten men många alster produceras hemmavid mellan arbetsmötena. Textilverkstad Lindängen Verksamheten startade i augusti 2013 med syfte att stärka gemenskapen mellan kvinnor med olika bakgrund och språk och boende på Lindängen. Gruppen har träffats en gång i veckan i Framtidens Hus. Här har gruppdeltagarna fått lära sig att sticka, tillskärning och sömnad samt också producerat stickade kläder. Gruppdeltagarna har medverkat i flera workshops på Lindängebiblioteket samt i Lindängendagen. Ett samarbete med biblioteket har inletts med en beställning av handsydda tygkassar. Kassarna produceras av deltagarna och av material som återanvänds. Kassarna ska ge besökarna på Lindängenbiblioteket en möjlighet att bära hem sina lånade böcker på ett miljövänligt sätt. Samtidigt som gruppdeltagarna producerat olika saker, har den sociala gemenskapen och träningen i att prata svenska varit starkt positiv. Kårens seniorgrupp Deltagarna har under året varit 8st som deltagit i gemensam planering. En av våra trognaste Rödakorsare och hemvärnssjukvårdare gick tråkigt nog bort i höstas, Berne Cederholm. Gruppen har under året gjort en uppskattad gemensam utfärd till Wapnö slott där vi strövade runt i parken och såg på utställningen. Medtaget kaffe avnjöts i slottsmiljö och trevligt samspråkande. Det traditionella julbordet intogs på Husie under december tillsammans med de övriga frivilligorganisationerna inom försvaret. Frivillighet för delaktighet Projektet Frivillighet för delaktighet kretsar bland annat kring verksamheten Träffpunkten. Det är en öppen mötesplats varje onsdag kväll kl. 17:00-19:30 på Mötesplats Kupan. Alla deltagare är välkomna till Träffpunkten, men Träffpunkten är särskilt riktad åt de nyanlända i Sverige. Verksamheten började den 5:e november. Den grundläggande idén med verksamheten är att utgå från deltagarnas behov och det diskuterar man hela tiden. Bland dessa behov återkom bland annat behovet från deltagarnas sida att lära sig mer svenska och eventuellt mer engelska. Ett annat behov som dykt upp är att lära sig mer om vår gemensamma omgivning: Sverige/Skåne i allmänhet och Malmö i synnerhet. Deltagarna uttryckte också behov av att delta i olika aktiviteter som kunde hjälpa dem att komma närmare svenska samhället och vanor, till exempel idrott, informationsateljéer, matlagningskurser mm. Hittills har gruppen varit på Stadsbiblioteket och på olika museer. På Träffpunkten har man haft en körskola på besök, pratat om kollektivtrafiken och tagit med lättlästa böcker på svenska. Fram till jul har gruppen haft tema Nobelfirande, föreläsning från en körskola om hur man går tillväga för att få svenskt körkort, pepparkaksbak och ett fackeltåg tillsammans med Folkrättsgruppen. Antal besökare har varierat från 5 till över 20 personer och då det är drop-in går det aldrig i förväg att veta hur många som kommer. Verksamheten har utöver projektmedarbetare från SRK, två frivilligledare och ca 15 frivilliga. Verksamheten har under 2014 drivits som ett projekt av en tjänsteman från Röda Korset. Projektet har finansierats med medel från Svenska ESF-rådet. Tanken är att när projektet tar slut 30 juni 2015 så ska Malmökretsen driva denna verksamhet vidare, och låta den utvecklas tillsammans med besökare och frivilliga. 10 11

Globalen Globalen finns i Kommendanthuset på Malmö Museer. Verksamheten har bedrivits som ett samarbete mellan Malmö Museer, Svenska Röda Korset, Rädda Barnen och Individuell Människohjälp. Under det gångna året har Malmökretsen medverkat i projektgruppen och vid kvällsträffarna som har hållits i anslutning till utställningarna Människan i mig och Flykt. Utställningen Olika vägar till samma mål fick stor positiv respons och förlängdes till mars 2014, för att fler skolbarn skulle få möjlighet att se utställningen. Röda Korsets representanter har även deltagit i såväl utställningsgruppen som styrgruppen där man fattar beslut och driver planeringsarbetet. Globalen har hittills varit delfinansierats från Sida men upphör som projekt i mars 2015. Därefter ska verksamheten inlemmas i ordinarie kommunal verksamhet och formerna är ännu oklara. Det står dock klart att samarbetet med frivilligorganisationerna är tänkt att fortsätta. 2.1.3 Läxhjälp Alla barn har rätt till en god och likvärdig utbildning enligt Barnkonventionen, svensk läroplan och skollag. Tyvärr ser inte verkligheten ut så i Malmö idag. Många elever utexamineras från grundskolan med ofullständiga betyg och utan de kunskaper som krävs i dagens samhälle och detta är något som vi på Röda Korset inte kan acceptera. Under ett par år har privata läxhjälpsaktörer uppkommit succesivt eftersom läxhjälpen omfattas av RUT-avdraget, detta har ytterligare ökat skillnaderna för rätten till en likvärdig utbildning beroende på föräldrarnas inkomst. Vi ser därför att Röda Korsets läxhjälp är oerhört viktig för att påvisa att alla barn, oavsett bakgrund har rätt till studiehjälp. Från regeringens sida, både den nya och gamla har man föreslagit att läxhjälpen skall bedrivas i skolan och vara obligatorisk för att alla elever skall nå upp till kunskapsmålen. Den nya regeringen vill slopa RUT-avdraget för läxhjälp. Hur kommer detta förslaget att påverka den ideella läxhjälpen i framtiden undrar vi. Vi förutspår att behovet fortfarande kommer att behövas då det finns många barn och ungdomar som inte kan ta tillvara på den läxhjälp som skolan erbjuder. Malmökretsen bedriver läxhjälp på 5 platser i Malmö vid 8 tillfällen i veckan. Vi har valt att inte bedriva läxhjälp i skolor utan på publika platser såsom bibliotek för att bibehålla en öppenhet mot målgruppen. Alla deltar med sina egna förutsättningar, både elever och frivilliga. De frivilliga har varierande bakgrund, vi kräver ingen erfarenhet eftersom läxhjälparna skall vara ett komplement till föräldrarna. Läxhjälparna arbetar förutom med läxhjälp, även med studiemotivation, vuxenstöd och åker ibland på utflykter. Eleverna får en lugn stund att tillsammans med en vuxen få hjälp med sina läxor och exempelvis med läsförståelse men det är också viktigt att ha en vuxen som uppmärksammar och ser dem. Flera andra ideella organisationer i Malmö bedriver läxhjälp och dessa samverkar vi med för att säkerställa att vi inte gör dubbelt arbete eller konkurrerar med varandra. Bland annat har vi under tre år tillsammans med Individuell Människohjälp, Drivkraft och Röda Korsets Ungdomsförbund haft en kampanj på Malmöfestivalen; Läxhjälp Malmö för att tillsammans uppmärksamma det viktiga arbete våra frivilliga bedriver samt rekrytera nya läxhjälpare och samla in medel för verksamheten. I samband med kampanjen har vi haft ett samarbete med Malmöfestivalen och auktionsfirman Lauritz. Individuell Människohjälp och Malmökretsen har haft en projektledare anställd på halvtid för att genomföra kampanjen. 2014 års kampanj inbringade 70 nya läxhjälpare och runt 90 000 kronor som de fyra organisationerna delade mellan sig. Vi har kunnat erbjuda våra läxhjälpare två utbildningar, Genus och en utbildning/erfarenhetsutbyte riktat specifikt till tala svenska/läxhjälpsgrupperna som bedrivs på transit och PUT-boenden. 11 12

Under 2014 har vi lagt två läxhjälpsverksamheter på is: Stenkulaskolan och Transit Kirseberg. En ny grupp har startat på vår befintliga läxhjälp på Lindängenbiblioteket, som ett resultat av efterfrågan från eleverna om ytterligare ett läxhjälpstillfälle. Läxhjälp Lindängenbiblioteket Sedan hösten 2011 har Röda Korset läxhjälp på Lindängenbiblioteket. Vi har fyra grupper i veckan: måndagar 16 18, tisdagar 14.45 16.45 och 16.45 18.45 samt torsdagar 14.45 16.45. Måndagsgruppen startades i januari 2014 på elevernas begäran. Vi bjuder på frukt och juice som mellanmål för att eleverna ska orka med läxarbetet. Vi prioriterar att hjälpa mellanstadie- och högstadieelever, men har vi tid och möjlighet hjälper vi också andra. Många elever som kommer till läxhjälpen har varit med i flera år, men särskilt under höstterminen 2014 har vi fått många nya elever. Numera är det mer regel än undantag att det sitter tio barn kring läxhjälpsbordet. Vi är mycket uppskattade av våra elever och de berättar ofta att de fått goda resultat på prov tack vare oss. Att bekanta sig med eleverna är viktigt för att man ska kunna vinna deras förtroende, och läxhjälparna upplever att eleverna inte bara uppskattar själva läxhjälpen utan också tycker om att sitta och småprata. Vi har ett gott samarbete med biblioteket och dess personal, och vi har en särskild kontaktperson bland personalen. Eftersom läxhjälpsgrupperna har blivit större under höstterminen och det följaktligen kan bli lite stökigt ibland, finns det nu också en speciell person i personalen som hjälper oss att hålla ordning om det behövs. I bibliotekets vår- och höstprogram för 2014 har läxhjälpen haft en mer framskjuten plats än tidigare år. Två gånger under höstterminen har biblioteket haft arrangemang som krockat med våra läxhjälpsgrupper. Vi har då lånat lokaler på Framtidens hus, vilket har fungerat utmärkt. Då och då organiserar vi aktiviteter för barnen även utanför ramen för den direkta läxhjälpen. Under 2014 har vi besökt Malmöhus slott och Tekniska museet, ritat egna serier samt varit på bio. Vårterminens avslutningsaktivitet skulle bestå av grillning och lekar i parken på Lindängen, men på grund av regn grillade vi och åt tårta inomhus istället, på Framtidens hus. Höstterminens avslutningsaktivitet blir lussekattsbak och julmys på Framtidens hus. Läxhjälp Stadsbiblioteket Vi vänder oss till gymnasie-, komvux- och SFI-elever. Vi har haft läxhjälp klockan 16-18 varje torsdag under skolterminerna förutom under loven. Alla elever som har kommit till läxhjälpen har haft invandrarbakgrund. En del av gymnasisterna har haft hela sin skolgång i svensk skola, en del bara några år. Ganska många kommer från språkintroduktionsklasserna inom gymnasieskolan, där vi går ut med speciell affischkampanj om läxhjälpen varje termin. Under 2014 har det kommit ett växande antal SFI-elever, och elever som studerar på Komvux parallellt med SFI. Läxhjälpsgruppen består f.n. av fem personer (varav en ledig under hösten), mellan ca 30 och 65+ år gamla. Fyra personer i gruppen har specialkompetens i matematik, det ämne som det sedan tidigare har varit störst efterfrågan på. Läxhjälpen görs individuellt, en elev åt gången per hjälpare. I genomsnitt har vi haft ca 3-4 elever per gång, under hösten något färre, men det varierar mycket över terminerna, någon gång ingen alls i början och slutet av terminerna, andra gånger 6-8 elever. 12 13

Inte så stor efterfrågan på hjälp med matte som tidigare, men ökat behov av hjälp med skriftliga hemuppgifter i olika ämnen, där det ofta har behövts stöd både med ämneskunskaper och svenska språket. F ö hjälp med kompletterande bakgrundskunskaper och stöd i läsförståelse för att klara hemläxor i historia, samhälle, geografi, religion och i NO-ämnen. Några elever har återkommit under en period, andra har kommit bara en enstaka gång. SFI-elever på litet högre nivåer har börjat komma på senare tid. Det är väldigt givande att vara läxhjälpare och läxhjälpen uppskattas av eleverna, även vid de tillfällen då vi inte kunnat hjälpa till ämneskunskapsmässigt, utan det snarare har varit fråga om hjälp med läsförståelse och allmänna bakgrundskunskaper. Läxhjälp Stenkulaskolan Under våren 2014 beslöt vi tillsammans med skolledningen och lärarna att ändra inriktning och enbart hjälpa de 5-6 barn som hade allra svårast att nå kunskapsmålen. Det var de barn som inte fick hjälp hemma och som hade allra svårast att sitta stilla och koncentrera sig. Våra fyra frivilliga gjorde ett fantastiskt men slitsamt arbete en gång i veckan. Vi genomförde en avslutning inför sommarlovet med godis och fika och samtal. Under sommaren beslöt tre av våra fyra frivilliga att inte längre fortsätta som läxhjälpare och vi hade inte heller lyckats rekrytera någon frivilligledare till den här gruppen. Den fjärde läxhjälparen flyttade över till Lindängens läxhjälp och vi tvingades meddela Stenkulaskolan att vi i brist på läxhjälpare fick lägga ner verksamheten tillsvidare. Läxhjälp på Villa Vånga På boendet Villa Vånga bor tjugotalet pojkar i åldern 14-21 som kommit ensamma till Sverige. Samtliga har uppehållstillstånd. Efter förfrågan från dåvarande boendet i Västra Hamnen startades läxläsningsverksamhet upp i maj 2011. När verksamheten sedan flyttade till Villa Vånga i maj 2014, följde läxhjälpsverksamheten med dit. Läxläsning erbjuds två kvällar i veckan (tisdagar och torsdagar) kl.18-20 och under 2014 har vi i huvudsak stött en handfull ungdomar med läxor och andra hemuppgifter i svenska, historia, samhällskunskap, religion, matematik och naturvetenskap. I de ämnen där vi inte haft fackkunskaper på tillräcklig nivå har vi bidragit med informationssökning via webbplatser och med resonemang kring uppgifterna. Verksamheten får stor uppskattning från de som besöker oss och de frivilliga känner att de är till hjälp och skapar engagemang. Under året har ett par aktiviteter utanför läxhjälpen genomförts, bland annat bowling och en grillkväll. Killarna är välkomna att besöka oss även om de bara vill umgås och prata lite, skapar förtroende, kontinuitet och ökat intresse för läxhjälp. Frivilligledarskapet har under 2014 innehavts av en person som hanterat ekonomi och schemaläggning/kurser. Gruppen har varit stabil och hade under 2014 en nyrekrytering. Tidigare fokus på att få struktur och tydlighet i vårt arbetssätt har gett de nya medlemmarna goda förutsättningar så samtliga har snabbt kommit in i verksamheten. Gruppen fungerar mycket bra och alla frivilliga tar ansvar för att schemat följs. Under VT 2015 kommer verksamheten att nyrekrytera på grund av att vissa frivilliga flyttar samt att de av privata skäl får mindre tid för läxhjälpen. Läxhjälp på Garaget Verksamhetens upplägg 2014 Verksamhetens syfte är att erbjuda läxhjälp till högstadiet, gymnasiet, komvux och SFI elever i området i och omkring Sofielund i Malmö. Verksamheten bedrivs i ett studierum på biblioteket Garaget, varje tisdag kl.18-20. 13 14

Hjälpen ges genom konkret stöd i hemuppgifter, andra studierelaterade ämnesfrågor, utökad förklaring av uppgifter och råd angående studieteknik. En kontinuerlig träning av svenska språket ingår som en naturlig del av det stöttande arbetet. Verksamheten har bedrivits varje vecka under vår och höstterminen 2014, med uppehåll under sommarmånaderna. Undantaget var v.47-49 då alla verksamheter på Garaget ställdes in på grund av problem med ventilationen. Deltagare Vid varje tillfälle har 2-10 elever sökt hjälp genom verksamheten. En stark majoritet har invandrarbakgrund och de flesta av dessa är vuxna som studerar på Komvux eller SFI. Vid några tillfällen (framför allt i samband med terminsslut) har även elever på gymnasiet deltagit i verksamheten. Ämnena har varierat med svenska och samhällskunskap som de vanligast förekommande. Även stöd i matematik har efterfrågats en del. I stort sett alla av eleverna behöver kontinuerligt stöd igenom hela läxarbetet. Framför allt har detta att göra med behovet av hjälp med att förstå den svenska som behövs för att få förståelse för uppgiften. Många av eleverna har redan deltagit i Garagets egen läxhjälp som bedrivs i samma lokaler timmarna innan. De gånger deltagarantalet varit färre och antal frivilliga fler har de frivilliga gått in och stöttat i Garagets språkcafé som pågår parallellt. Samarbetet och information med Garaget har fungerat mycket bra. Frivilliga Under året har antal frivilliga legat på mellan 6 och 10 personer. Majoriteten jobbar, två är studenter och en är pensionär. Yrkesmässigt är det en blandad grupp vilket är väldigt positivt för verksamhetens erbjudande av stöd. För att verksamheten ska kunna erbjuda ett bra stöd krävs minst två frivilliga på plats varje vecka. Schemaläggningen har skett med hjälp av en doodle-kalender med gemensamt ansvar bland de frivilliga för att uppfylla målet med två stycken varje vecka. Under vårterminen anordnades en fika samt en avslutningsmiddag för de frivilliga och under höstterminen en så kallad läxhjälpsfika. Ytterligare en är planerad till slutet av december. Ett av deras syften har varit att tillsammans utveckla verksamheten. En lista på förbättringar/förändringar har tagits fram. Bland dessa förändringar är införandet av en egen låda för läxhjälpsmaterial, framtagandet av en skylt att sätta upp utanför rummet under verksamheten, samt utredning om möjlighet att byta till en annan sal då luften varit dålig. Övriga punkter rekommenderas drivas vidare kommande terminer. Ett exempel på detta är att öka kunskapen av SFI-upplägg och pedagogik för de frivilliga. Marknadsföring En kampanj gjordes under början på vårterminen på omkringliggande skolor där Röda Korset via anslag informerade om verksamheten. Utöver detta har ingen specifik marknadsföring gjorts, utöver de affischer och övriga kanaler som Garaget använt för att informera om sina aktiviteter. Ingen facebook-sida eller annan digital kanal har används för verksamheten. Men frågan har diskuterats av gruppen som kan se ett visst behov. Framför allt i fall som vid ventilationsproblemen hade det varit önskvärt att kommunicera direkt med deltagande elever. Även detta är ett område för utveckling under kommande terminer. Läxhjälp på Bellevuegårdsbiblioteket Läxhjälpen på Bellevuegårdsbiblioteket startade i januari 2014 som en ny verksamhet och har nu varit igång under två terminer. Läxhjälpsgruppen träffas varje onsdag mellan kl. 17 och 19 och vänder sig till elever som går i grundskolan. 14 15

Eleverna som har besökt läxhjälpen går främst på skolorna i området och de flesta går på mellanstadiet. Många av eleverna har besökt läxhjälpen regelbundet under året. Under hösten har deltagarantalet per tillfälle varit mellan 5 och 10 elever. Sedan mitten på vårterminen bjuder vi på frukt efter halva tiden sedan vi märkte att eleverna lätt blir okoncentrerade och behöver ny energi för att orka fortsätta studera. För att nå ut som en ny verksamhet har affischer satts upp på biblioteket och skolorna i närheten har kontaktats. Eleverna har själva också spridit ordet och flera har tagit med sig vänner till läxhjälpen. Verksamheten har hållit till på bibliotekets barn- och ungdomsavdelning. De datorer som finns i anslutning har eleverna som besöker läxhjälpen haft företräde till. Dessutom att ha tillgång till hela bibliotekets sortiment, främst faktaböcker och ordböcker, är en bra hjälp i arbetet med att hjälpa till med elevernas uppgifter. Gruppen av frivilliga bestod i starten främst av nya läxhjälpare utan tidigare erfarenhet. Trots detta gick det fort att skapa en fungerande verksamhet. Alla har gjort sitt bästa och tagit sig an uppdraget med stor entusiasm och hjälpt eleverna med deras läxor i olika ämnen som de har haft med sig. Vi frivilliga har också hjälpts åt med att lösa de uppgifter som dyker upp; någon hjälper gärna till med matte medan andra har sina specialkunskaper inom andra ämnen. Några av de frivilliga, som var med i starten, var under våren tvungna att avsäga sig sina uppdrag av olika skäl. Rekryteringen av nya frivilliga gick fort och just nu består gruppen av 6 frivilliga som alla har varit med under hela höstterminen. Detta har gett en kontinuitet och varit bra i samspelet med eleverna, eftersom vi har kunnat lära känna varandra bättre. Läxhjälpen har blivit väldigt uppskattad av alla parter; elever och deras föräldrar, frivilliga och biblioteket, och kommer att fortsätta under 2015. Läxhjälp/tala svenska på Transit Kirseberg Röda Korset har under våren besökt transitboendet en gång i veckan för att träna svenska och hjälpa till med läxor. Boendet har under våren varit en blandning av transitboende, där barnen och ungdomarna stannar ett par dagar, och ett boende där ungdomarna bott under en längre tid och även då börjat skolan. Boendet består av tre avdelningar och denna termin fokuserade vi mest på att besöka en av avdelningarna. De flesta ungdomar vi träffade var i åldern 12-17 år. Vi har haft två kontaktpersoner i personalen och har haft god kontakt med personalen. Det har oftast varit så att vi gått runt på avdelningen och småpratat med de ungdomar som varit hemma och gjort lite reklam för oss, vissa ungdomar som bott där längre har kommit självmant. Men för många ungdomar så har vi behövt locka lite då de hellre velat kolla Facebook. Det visade sig även att många var på fotbollsträning just dagen vi kom så många ungdomar var ute. Vi har tränat mycket grundläggande svenska genom att sitta och prata. Med de som är helt nya har det blivit fokus på alfabetet, klockan, siffror, hälsnings- och grundläggande fraser. Vi har även använt oss av en träna svenska bok som utgångspunkt för samtal. En del gånger har vi spelat spel från Röda Korsets skåp med material. Några ungdomar har haft med sig sina läxböcker från skolan med olika grammatiska övningar eller så har vi suttit bredvid när de läst texter och hjälpt till att förklara ord och att förstå texten. Under terminen gjorde vi även två sociala aktiviteter; en gång där vi målade tillsammans och en gång då vi hade spelkväll, spelade sällskapspel och fikade ihop. Det var populärt. Antalet ungdomar och frivilliga har varierat varje vecka, ibland har vi varit två frivilliga på fem ungdomar och ibland fyra frivilliga på två ungdomar. Gruppen har bestått av sex frivilliga. Vi besökte 15 16

boendet varje vecka men som frivillig var man ofta där varannan vecka. Personalen uttryckte att samma tid och dag som förra terminen var bra, onsdag 18:30-20:00, så vi fortsatte med det. Inför hösten skedde en förändring på boendet som nu är ett mer renodlat transitboende där ungdomarna bara stannar ett par dagar. Då det var flera av de frivilliga som inte hade möjlighet att fortsätta är gruppen vilande och har inte besökt boendet under hösten. 2.1.4 Verksamhet för hemlösa De verksamheter som vänder sig till hemlösa har under året i första hand bedrivits på några av Malmö stads boende för hemlösa män och kvinnor med alkohol-, drogmissbruk eller dubbeldiagnos, det vill säga en diagnostiserad psykisk sjukdom och ett missbruk. På en del boende är det tillåtet att missbruka alkohol eller droger om det sker i deras egna lägenheter, andra är så kallade lågtröskelboende där alkohol och droger inte är tillåtna. Det finns även övergångsboenden för före detta missbrukare som sedan ska slussas ut i samhället till eget boende. Kretsen har även haft verksamhet på en av Malmö stads träffpunkter/mötesplatser för hemlösa, och under senare delen av 2014 inleddes ett samarbete med Stadsmissionen kring en verksamhet som i första han vänder sig till hemlösa EU-medborgare från andra länder. På samtliga boende och mötesplatser finns det personal. Backabo Syftet med verksamheten på Backabo är att ge medmänskligt stöd till de boende i samtal i anslutning till gruppträffar och gemensamma aktiviteter efter de boendes önskemål. Vi har haft träffar varannan måndag under 2014. Träffarna varar från kl. 17.30 till ca 21. Vi lagar mat gemensamt och sätter oss sedan till bords. De boende kommer från skilda hörn i världen och maten lagas ofta efter olika länders kokkonst. Under sommaren blir det ofta boule- och grillkvällar. Konversationen är livlig. Samtalet är viktigt. På Backabo finns det också god möjlighet till individuella samtal. Till påsk och kräfttid har vi haft festlig buffé. I samarbete med Per Albin, Lönngården och Södervärn har vi utöver de ordinarie träffarna gjort tre sommarutflykter till Österlen, en till Pildammsparken och en fisketur. Julbordet åts på restaurang St Markus vinkällare. Till jul fick alla boende julklappar. Andra aktiviteter har tidigare år varit att köra go-cart, biobesök, film och bildvisning, bowling etc. Detta år har omsättningen bland gästerna varit stor och det har känts viktigt att ha träffarna på Backabo för att lära känna varandra riktigt först. Frivilligledarna har haft ett positivt möte med personalen på SDF Norr. Verksamheten har bedrivits av tre frivilligledare och åtta frivilliga. Bostadsbyn Per-Albin Syftet med verksamheten på Per Albin är att ge medmänskligt stöd till de boende i samtal i anslutning till gruppträffar och gemensamma aktiviteter efter de boendes önskemål. Vi har haft träffar varannan tisdag under 2014. Cirka 15 boende och tre som nu har egen lägenhet kommer regelbundet. En hel del av de 32 boende har arbete, går kurser och har ett socialt liv utanför Per-Albin och hinner/vill därför inte delta. Kl. 18 äter vi och pratar i grupp eller enskilt till ca kl. 20. Vi äter enkel lagad mat alternativt fika. Extra festligt blir det till påsk, kräftor, allhelgona och jul. På somrarna grillas det mycket så fort vädret tillåter. Till jul fick alla vi lärt känna personliga presenter och övriga boende kaffe och choklad. Fem gemensamma utflykter under sommaren (se Södervärn) genomförda tillsammans med andra boenden har varit mycket populära bland de boende på Per Albin. Andra aktiviteter under året har varit biobesök, bowling och minigolf. Verksamheten har bedrivits av två frivilligledare och fem frivilliga. Frivilligledarna har haft ett positivt möte med personalen på Per Albin. 16 17

Lönngården daggrupp Syftet med verksamheterna på Lönngården är att ge medmänskligt stöd till de boende i form av gruppträffar, gemensamma aktiviteter och utbildningar om så önskas. Ge stark samvaro och gemenskap bland de boende och ge medmänskligt stöd genom samtal. Under året har vi haft träffar varannan torsdag dagtid med samkväm och utomhusaktiviteter grillning etc. Utflykter i samarbete med övriga hemlösegrupper har erbjudits, med varierande intresse. Midsommar- och julfirande har genomförts. Verksamheten har bedrivits av två frivilligledare och fem frivilliga. Lönngården söndag Syftet med verksamheterna på Lönngården är att ge medmänskligt stöd till de boende i samtal i anslutning till gruppträffar och gemensamma aktiviteter efter de boendes önskemål. Vi bjuder på söndagsmiddag varannan söndag klockan två. Frivilliga sitter med vid måltiderna och samtalar. På menyn står traditionell hemlagad mat med efterrätt. Middagarna har varit mycket uppskattade, ett ökande antal av de boende har deltagit, och de som varit för svaga för att gå ner i matsalen har fått mat på rummet. Vi har ordnat speciellt firande vid påsk, midsommar och jul och fem gemensamma utflykter under sommaren tillsammans med andra boenden (se Södervärn). Verksamheten har bedrivits av två frivilligledare och fem frivilliga. Rönnbacken Rönnbacken är ett dygnsboende för hemlösa kvinnor. På Rönnbacken finns 15 platser varav 4 akutplatser för hemlösa kvinnor med missbruk. Platserna skall också kunna ge skydd åt våldsutsatta kvinnor. Syftet med verksamheten är att ge de boende kvinnorna omsorg och ge dem den hjälp de är beredda att ta emot. Målet med verksamheten är att ge den hjälp som de boende kvinnorna efterfrågar och som inte tillgodoses på annat sätt av socialtjänsten. Röda korset ombesörjer regelbundna besök av fotvårdsspecialist, inköp av toalett- och sanitetsartiklar samt prenumeration av tidningar. Fortlöpande diskussion sker med de boende och med personalen om tillkommande behov. Stödhuset Bangatan Detta är ett hem för personer med missbruk i kombination med psykisk sjukdom. På boendet bor nu nio personer, under året som gått har flera personer både flyttat in och ut. Vi har träffar varannan torsdag kl. 19-21. När vi kommer på kvällen har de flesta både hunnit vila och göra sina ärenden efter middagen innan vi kommer, vilket lett till att många vill vara med. Engagemanget från de boende skiftar från varje tillfälle, det är alltid flest som vill vara med när vi gör aktiviteter hemma men vi har märkt en stor skillnad i intresset! I år var det i genomsnitt 4-5 boende med på våra aktiviteter varje gång vi varit hemma och 2-3 när vi varit iväg. Ofta kommer alla som är hemma och hälsar och sitter med en stund även om de kanske inte känner för att till exempel baka just ikväll. Exempel på aktiviteter som vi ordnar är filmkvällar, musik- och allsång, spelkväll, bakning, påskfirande, bowling, restaurangbesök och julbord. Under året har vi varit två frivilligledare och tre frivilliga, som turas om att gå utifrån när vi själva kan. Södervärn Röda Korsets arbete på Södervärn startade hösten 2007. Vi har haft träffar där varannan tisdag eftermiddag. Vi lägger stor vikt vid samtalet mellan de boende och oss frivilliga, oftast över en bit mat och en kopp kaffe. Dessa samtal kompletteras med aktiverande verksamhet t.ex. utflykter. 17 18

Under 2014 har vi haft 26 träffar där vi följt svenska traditioner med mat som följer året och dess högtider. Det har varit uppskattat av alla. Härutöver har vi gjort utflykter. Pildammsparken med boulespel och fika i det gröna; Vi har grillat i husets trädgård soliga dagar; Vi besökte Österlenkryddor och åt sill i Kåseberga; Vi besökte Christinehofs slott och efteråt fiskade vi och grillade vi vid Verkasjön; Våra utflykter gick även till Kiviks Musteri och Kiviks äppelmarknad. Vi åt medhavd matsäck bland Brösarps böljande backar; Hösten kom med fisketur med Pellebåten; Vi bjöd våra gäster på traditionellt julbord på St Markus vinkällare, 22 besökare deltog, även våra handikappade gäster. Den 23/12 avslutar vi året på Södervärn och pausar verksamheten. Vi ber att få tacka gäster, socialarbetare och vakter för ett gott samarbete de gångna åren och hoppas att vi ses igen när renovering och ombyggnad av lokalerna är över. Värnan Värnan skiljer sig från övriga verksamheter genom att detta är en träffpunkt för hemlösa och personer med missbruksproblem, öppet måndag-onsdag och fredag kl. 9,00 16,00. Torsdagar stängt för planering. Det finns anställd personal som hjälper till med kontakter med socialtjänst och övrigt gästerna vill ha hjälp med. Möjlighet till vila o tvätta kläder finns, även utdelning av kläder, sovsäckar och tält som är skänkta. Röda korsets roll är att ge medmänskligt stöd genom samtal och aktiviteter. Vi har under året haft träffar en gång/månad då vi haft gemensam frukost med besökarna/gästerna. Dessutom har RK anordnat midsommarfest, kalkonmiddag och julaktivitet med mat och dryck, allt mycket uppskattat och välbesökt. Tillsammans med övriga hemlösaboenden har vi också erbjudit sommarutflykter med varierande uppslutning. En frivilligledare och två frivilliga har varit aktiva under året. Hasselgården Hasselgården är ett lägenhetsboende med åtta platser för kvinnor med alkoholrelaterat missbruk. Det öppnade våren 2014 och Röda Korset startade en verksamhet där under juli månad. Syftet med verksamheten på Hasselgården var att ge medmänskligt stöd till de boende i anslutning till gruppträffar och aktiviteter efter de boendes önskemål. Det har funnits 3-6 hyresgäster på boendet under den tid som Röda Korsets verksamhet varit igång. Under sommaren anordnades utflykter med minibuss till Vellingeblomman (2 hyresgäster och 1 personal deltog) samt till Skånes djurpark i Höör (3 hyresgäster deltog). Under sensommaren ordnade Röda Korset en grillkväll i Hasselgårdens trädgård (4 hyresgäster deltog) och en utflykt till museet Ebbas Hus med efterföljande konditoribesök (2 hyresgäster deltog) Under hösten anordnades en filmkväll på Hasselgården (3 hyresgäster deltog) samt en efterlängtad tågresa till Köpenhamns Zoo (2 hyresgäster deltog). En fika på Hasselgården anordnades också (3 hyresgäster + 1 vän deltog). Sist hade vi ett Halloweenfirande där vi skar pumpor samt hade en middag som anordnades tillsammans med personal på Hasselgården (4 hyresgäster, 1 vän, 2 personal & 3 från Aktivitetshuset deltog). På alla träffar och utflykter har det bjudits på fika/matsäck/mat. I november fick vi meddelandet att de kvinnor som bor på Hasselgården har så många egna aktiviteter att de inte vill att Röda Korset kommer dit längre. Det var ett gemensamt beslut från alla 18 19

hyresgäster som Hasselgårdens personal förmedlade. Röda Korset var där en sista gång och fick säga ett trevligt farväl till de hyresgäster som då var hemma. Det har varit en frivilligledare och en frivillig som varit aktiva på Hasselgården och varit med vid varje aktivitet. Hemlösa EU-medborgare från andra länder Under senare delen av hösten engagerade sig Röda Korset i de personers situation som i Malmö lever på gatan utan tak över sitt huvud. Merparten av dessa är EU-medborgare, främst från Rumänien som sökt sig till oss för att försöka att skaffa sig en utkomst. Efter att ha undersökt behov samt vilka som idag arbetar med denna uppgift beslutade man sig för att hjälpa Stadsmissionen i Malmö i deras arbete för denna målgrupp. Frivilliga rekryterades under november/december. Med start i början av december har frivilliga hjälpt till på Café David med att bemanna duschar samt klädutdelning regelbundet samt vid sammanlagt sex nätter bemanna tillfälligt öppnat natthärbärge som på Malmö Stads anmodan öppnats upp på grund av otjänlig väderlek. 2.1.5 Integration Cykelskolan Seved I år har Cykelskolan på Seved haft två givande terminer. Under våren bjöds Leif Jönsson in, som tidigare har varit ansvarig för cykelplaneringen i Malmö stad, för att hålla en teorilektion. Leif berättade om hur man exempelvis kan lasta cykeln på bästa sätt, men även om hur man bör uppträda i trafiken och förhålla sig till de regler och förordningar som finns. Ett mycket uppskattat inslag hos både deltagare och frivilliga. Detta bidrog till att deltagarna särskilt uppmärksammade vikten av att kunna cykla säkert i trafiken och dessutom fick en möjlighet att ställa frågor. I år har vi även i ännu större utsträckning försökt att förbättra verksamheten genom att individ- och situationsanpassa lektionstimmarna. Detta utifrån deltagarnas önskemål samt tidigare erfarenheter av att cykla. De deltagare som snabbt lärde sig att manövrera cykeln fick möjlighet att tidigt under terminen öva signalering på uppbyggda hinderbanor för att sedan komma ut och cykla på cykelbanan. Mer utrymme skapades på så vis för de deltagare som behövde lite mer träning på parkeringsplatsen. Sammantagningsvis har 30 stycken kvinnor och män lärt sig att cykla år 2014 och några har vi redan med glädje mött på cykelbanan! Cykelskolan Lindängen Under året har två lyckade kurser genomförts. En i april-maj och en i september-oktober. Det är ett stort intresse av cykelskolan på Lindängen och ifrån andra områden i Malmö. Kursen bidrar inte bara till att man lär sig cykla och övervinna rädslor utan kvinnor har även påtalat vikten av att kunna cykla för att få jobb inom exempelvis hemtjänst. Kurserna har varit väldigt populära och blev snabbt fullbokade och tyvärr har alla ej kunnat erbjudas plats. Totalt har ca 25 personer lärt sig cykla med hjälp av lika många frivilliga. Vid höstens kurs deltog även frivilliga ifrån projektet Frivillighet för delaktighet. Vid avslutningstillfället lyssnade man in deltagarnas behov vilket har lett till att vissa deltagare slussats vidare till andra verksamheter inom Röda Korset, bland annat den nya Träffpunkten på Mötesplats Kupan. Uppföljningsmöte/lärdomsutbyte med frivilliga/frivilligledare hölls mitten av oktober vilket kommer att leda till en del nya rutiner till våren 2015. Samarbetet med Framtidens Hus på Lindängen har fungerat väldigt bra under året. Projektsamordnarna på Framtidens Hus har varit väldigt behjälpliga vad gäller praktiska saker och att bemöta alla frivilliga på ett fint sätt. 19 20