Entreprenörskap på landsbygden

Entreprenörskap på landsbygden en översikt av internationell forskning Rapport 2006:17 Foto: Mats Pettersson

Entreprenörskap på landsbygden en översikt av internationell forskning 2006-06-13 Referens Karin Hellerstedt Johan Wiklund J Ö N K Ö P I N G I N T E R N A T I O N A L B U S I N E S S S C H O O L JÖNKÖPING UNIVERSTITY

Sammanfattning Föreliggande rapport är en förstudie som gjorts på uppdrag av jordbruksverket med syfte att kartlägga den forskning som gjorts om entreprenörskap på landsbygden. Landsbygden förknippas ofta med jordbruk. Jordbrukets betydelse har dock minskat över tiden och andra näringar har växt fram och fått mer betydelse. För att få en förståelse för företagandet på landsbygden är det därför av betydelse att allt entreprenörskap som sker och kan ske beaktas. Denna förstudie är därför ett första steg mot att beskriva den forskning som gjorts men även ett sätt att skapa en plattform för fortsatta forskningsprojekt. Genomgången visar att ett entreprenörskapsperspektiv kan bidra till vår förståelse av landsbygdens företagande och dess utveckling. Det framkommer även att vår kunskap om företagandet på landsbygden är begränsad och att landsbygdsfrågor har en underordnad roll i dominerande entreprenörskapstidskrifter och på ledande entreprenörskapskonferenser. I de dominerande internationella tidskrifterna granskas varje bidrag av ledande forskare och varje artikel har således genomgått gedigna kvalitetskontroller. Därför har forskning som publiceras i dessa tidskrifter stort inflytande på utvecklingen inom fältet. I vår genomgång av befintlig entreprenörskapsforskning kopplad till landsbygden pekar vi på en rad områden där forskning behövs. Vi anser att det finns en hel del intressanta uppslag för fortsatta studier.

Innehållsförteckning 1 Introduktion...1 2 Litteratursökning...3 3 Definitioner...5 3.1 Landsbygd...5 3.2 Entreprenörskap...7 4 Landsbygds- och entreprenörskapsforskningen...9 4.1 Personliga egenskaper...10 4.2 Affärsmöjligheter...12 4.3 Motiv...12 4.4 Regional variation i företagande...14 4.5 Förutsättningar för företagandet...15 4.6 Socialt kapital...17 4.7 Strategi...19 4.8 Sammanfattande diskussion...20 5 Fortsatt forskning...23 Referenslista...25 Bilagor...31 Tabellförteckning Tabell 1 Länders fördelning på regiontyp Source: Labrianidis (2004)...6 i

1 Introduktion Landsbygdens utveckling och livskraft är av stort intresse på politisk nivå. Företagandet på landsbygden är då en central fråga såväl när det gäller starten av nya företag som utvecklingen av befintliga företag. Entreprenörskapsforskningen i sin tur intresserar sig för tillvaratagandet av nya affärsmöjligheter samt utvecklingen av nya och befintliga företag. På uppdrag av Jordbruksverket kommer vi i denna studie applicera ett entreprenörskapsperspektiv på forskningen om landsbygdsföretagandet för att se huruvida ett sådant synsätt är tillämpligt. Vi undersöker huruvida generella entreprenörskapsmodeller fungerar för att analysera utveckling av företag på landsbygden. Genom att anamma ett entreprenörskapsperspektiv kan vi därigenom peka på områden där vår kunskap om företagandet på landsbygden är begränsad. Entreprenörskap är centralt för ett lands ekonomiska utveckling och tillväxtmöjligheter. Detta framhålls frekvent på politisk nivå och det finns även forskningsresultat som stöder ett sådant antagande. Att entreprenörskap är en ekonomisk motor är således ett utbrett synsätt (Acs & Audretsch, 2003). Det har visats att nya och befintliga småföretag på en aggregerad nivå står för en betydande del av samtliga anställningstillfällen, även om det debatterats om exakt hur stor denna del är (Storey, 1994). Ekonomisk tillväxt inom olika regioner är således starkt kopplat till det lokala entreprenörskapet (Labrianidis, 2004). Samtidigt vet vi att företag tenderar att starta där det redan finns många företag, dvs. om den befintliga företagsstocken är stor så tenderar nyföretagandet att vara högt. För landsbygden är denna frågeställning av yttersta vikt då det handlar om att skapa en positiv spiral och i möjligaste mån uppnå en kritisk massa av entreprenörer och företag. I Sverige diskuteras ofta vikten av en blomstrande landsbygd i. Samtidigt har landsbygden till viss del avfolkats och storstadsregionerna befolkats (Wiberg, 2004). Detta mönster är dock inte entydigt utan beror på hur man definierar landsbygden då många områden av landsbygdskaraktär är dynamiska och faktiskt visar upp en växande befolkning. Ett antal utsatta regioner upplever dock en negativ trend. Det finns emellertid vissa regioner som lyckats väl med att visa upp en positiv utveckling. Trångsviken är ett exempel på en framgångsrik kommun där man lyckats väl med att ta tillvara på samt skapa nya affärsmöjligheter ii. Trots de problem och hinder som finns kan man därför tänka sig att landsbygden även kan erbjuda en mängd nya och lovande affärsmöjligheter. Inom entreprenörskap ses entreprenören som den agent som kan förverkliga dessa möjligheter och idéer (Audretsch, 1995). På landsbygden agerar redan en stor skara entreprenörer, men det finns säkerligen plats för många fler. Då enskilda individers agerande är avgörande för entreprenörskap (Gartner, 1988) är personliga motiv och incitament av stor betydelse för vår förståelse om hur, varför och var företag startas, drivs och utvecklas. Genom att applicera ett entreprenörskapsperspektiv på företagandet på landsbygden läggs stor vikt vid just möjligheterna och hur dessa kan förverkligas/har förverkligats av individer. Syftet med föreliggande studie är att kartlägga den forskning som gjorts om entreprenörskap och landsbygden såväl nationellt som internationellt för att visa på dels vad som gjorts men även för i Se exempelvis www.centerpartiet.se, www.regeringen.se, www.folkpartiet.se, www.mp.se, ii http://www.dn.se/dnet/jsp/polopoly.jsp?d=678&a=470878&previousrendertype=1 1

att finna områden där vi behöver mer kunskap. Således ämnar förstudien utmynna i förslag till fortsatta forskningsprojekt. För att täcka relevanta områden och infallsvinklar är rapporten uppbyggd kring fyra grundstenar. Den första diskuterar hur landsbygden och entreprenörskap definierats av forskare. Därefter redogörs kort för hur litteratursökningen gått till. Den tredje delen består av litteraturgenomgången och inleds med en generell diskussion om entreprenörskapsforskningens och landsbygdsforskningens karaktär och utveckling. Därefter är resultaten av litteraturgenomgången strukturerade utifrån centrala forskningsområden inom entreprenörskapsfältet. Löpande efter varje ämnesområde görs kopplingar till landsbygden och relevant forskning. Varje delavsnitt avslutas med diskussioner och förslag till fortsatt forskning. Baserat på rapportens innehåll presenteras i den fjärde delen ett konkret förslag till ett nytt forskningsprojekt som kan komplettera de studier som redan bedrivs av jordbruksverket. 2

2 Litteratursökning Denna förstudie är baserad på en litteraturgenomgång med fokus främst på akademiska rapporter, böcker och artiklar, men inkluderar även vissa skrifter av populärvetenskaplig natur. För att kartlägga vad som skrivits om landsbygd och entreprenörskap har således en omfattande litteratursökning genomförts. Material som behandlar landsbygd och entreprenörskap specifikt har varit den primära källan för information, men även material som behandlar närliggande områden har inkluderats. Forskning som berör utvecklingsländer eller liberalisering av ekonomier har exkluderats och i första hand har forskning om västerländska länder varit i fokus. För att fånga upp relevant material har såväl svenska som utländska källor beaktats, därav har en mängd olika sökord används. Dessa är: rural, regional, local, entrepreneur(ship/ial), countryside, landsbygd, glesbygd, regional, lokal, och entreprenör(skap/iell). Detta arbete har gjorts i nära samarbete med ämneskunniga på högskolebiblioteket. Biblioteket i Jönköping i är väl känt för sin entreprenörskapssamling, vilken är en av de mest omfattande i världen inom detta område. Detta har varit till stor hjälp i litteraturgenomgången. Dessutom har sökmotorer såsom google.scholar.com använts för att finna ytterligare material. Dessa genomgångar har resulterat i en bra täckning av området och de källor som fångats upp presenteras i appendix 1. För att avspegla intresset för landsbygdsfrågor inom entreprenörskapsfältet specifikt har en genomgång av de mest inflytelserika konferenserna och tidskrifterna gjorts. Att dessa är de ledande konferenserna och tidskrifterna är vedertaget, se t.ex. Davidsson och Wiklund (2001). I parentes bakom respektive konferens och tidskrift anges från vilket år genomgången gjorts. Konferenserna är Academy of Management (1996-2005), Babson (1981 2005), RENT (2004 2005) och Euram (2001 2005). I Academy of Management s program har vi inte lyckats finna några artiklar som behandlar företagande på landsbygden, vilket måste ses som en brist med tanke på att denna konferens är högt ansedd inom entreprenöskapsfältet. På Babson har ett fåtal presentationer gjorts, men få av dessa har publicerats i full längd i den efterföljande konferenspubliceringen Frontiers of Entrepreneurship Research (FER). Särskilt intressant är att titta på de senaste nio åren då ingen av artiklarna publicerats i sin helhet. På RENT har några intressanta och för denna rapport relevanta artiklar presenterats, t.ex. Borch och Forsman-Hugg (2004). På Euram har vi inte lyckats hitta några artiklar kopplade till entreprenörskap och landsbygd. Artiklar från Babson och RENT finns presenterade i bilaga 2. Tidskrifterna som genomgåtts är Journal of Business Venturing (JBV, 1985-), Entrepreneurship Theory & Practice (ETP, 2002-) samt Entrepreneurship and Regional Development (ERD, 1992-). Det är främst dessa tre som avspeglar utvecklingen inom entreprenörskapsfältet. Även om andra tidskrifter kan användas för att publicera sina resultat så är det dessa tre som når flest entreprenörskapsforskare. Dessutom har sökningar gjorts i Journal of Developmental Entrepreneurship (JDE). Som ett komplement har även bredare sökningar gjorts där artiklar från exempelvis Journal of Socio-Economics och Rural Studies inkluderats. Samtliga artiklar som behandlar landsbygd och entreprenörskap kan ses i bilaga 2. Några av de referenser som inkluderats i bilagorna fokuserar inte entreprenörskap och landsbygd specifikt, men om regionala variationer är en aspekt har de inkluderats. 3

Av bilaga två framgår tydligt att flest artiklar publicerats i Entrepreneurship and Regional Development. Det framgår även att det totalt sett är en liten andel som uttalat fokuserar på entreprenörskap och landsbygd. Där så är fallet är det i princip enbart empiriska papper. Av alla empiriska papper är det något så när jämnt fördelat mellan kvantitativa och kvalitativa insamlings- och analysmetoder. Värt att notera är dock att få studier som gjorts i Sverige nått de genomgångna tidskrifterna. Vi vet dock från bilaga 1 att ett flertal studier gjorts i Sverige men dessa forskningsresultat har inte slagit sig in i de centrala entreprenörskapstidskrifterna. Intressant att poängtera är även att det är få av de internationellt mest renommerade entreprenörskapsforskarna som intresserat sig för landsbygden. Detta kan vara av stor vikt då det krävs mer engagemang från fler erkända forskare, dels för att ge legitimitet åt landsbygden som ett viktigt forskningsområde och dels för att flera perspektiv, åsikter och forskningsmetoder krävs för att skapa en solid kunskapsbas. Genom att fler engagerar sig i dessa frågor kommer mångfalden som landsbygden representerar bättre kunna fångas och vår insikt i entreprenörskapet på landsbygden och dess särprägel kan bli mer nyanserad. Baserat på litteraturgenomgången anser vi därför att forskning om entreprenörskap och landsbygd finns, men den är väldigt begränsad och betydligt mer forskning behövs. Landsbygden och entreprenörskap är två av de sökord som använts och redan i ett tidigt skede blev det tydligt att dessa begrepp används olika av olika forskare och i olika studier. Därför har vi valt att diskutera dessa koncept mer ingående innan vi fördjupar oss i litteraturgenomgången. 4

3 Definitioner 3.1 Landsbygd Centralt för föreliggande rapport är begreppet landsbygd som vid första anblick kan tyckas vara rättframt och enkelt, men som vid närmare eftertanke visar sig vara nyanserat och komplext sammansatt. Inom regional- och landsbygdsforskningen behandlas ofta begreppet utan åtföljande förklaring och dess innebörd förefaller vara givet. I sin enklaste betydelse är landsbygd helt enkelt (större) område med ringa tätbebyggelse [ ] ofta om hela den del av ett land som ligger utanför (de större) tätorterna (NE, 2005) där tätort inom Sverige innebär ett invånarantal på lägst 200 med minst 200 meter mellan husen. Denna enkla definition har dock fått en hel del kritik då historisk utveckling och andra mer kulturella aspekter inte tas i beaktande. Att strikt titta på befolkningsmängd och -densitet kan tyckas vara ett alltför grovt mått på vad som är landsbygd, men i praktiken är det ett relativt enkelt verktyg för gränsdragning som även underlättar för nationella och internationella jämförelsestudier (Labrianidis, 2004). Kritik framförs också om att nivån för tätortsstorlek (200) är mycket låg dels i jämförelse med andra länder (som ofta utgår från nivåer mellan 2000 och 50 000 invånare, ibland ända upp till 500 000 invånare), dels utifrån vilken kritisk massa som krävs för att bilda en urban miljö. Historiskt sett har just den stora (ibland otillgängliga) ytan i kombination med nyttjandet av naturliga resurser (i form av jordbruk) förknippats med landsbygd (Labrianidis, 2004). Således är det låg populationsdensitet i kombination med specialisering inom jordbruk som har definierat landsbygden. Detta synsätt kan dock anses till viss del vara förlegat då vissa näringar såsom turism har ökat i betydelse och det inte enbart är jordbruk som är viktigt för landsbygdens totala ekonomi (Ilbery, 1998). Det är viktigt att påpeka att landsbygden är ett nyanserat begrepp. Olika landsbygdsområden, inom såväl som mellan länder, skiljer sig ibland väsentligt åt. Därför skulle man kunna tala om grader av landsbygd eller ett så kallat landsbygdsindex (Cloke, 1977 och Cloke & Edward, 1986 i Labrianidis, 2004). Hoggart et al. (1995 i Labrianidis, 2004) menar istället att landsbygden bör definieras utifrån folks strävan efter ett landsbygdsideal, vilket lägger stort fokus på mer sociala och kvalitativa aspekter. Kalantaridis och Bika (2004a) diskuterar även att det finns en debatt huruvida man bör avstå från att använda begreppet landsbygd och istället tala om sub-urbana områden. Westholm (2003) poängterar att många olika definitioner används och att dessa skiljer sig både inom som mellan länder. Han diskuterar svårigheten med att finna en exakt definition och menar att definitionen bör vara flexibel och anpassad till frågeställning, samtidigt som man bör vara så konsekvent som möjligt för att kunna göra jämförelser mellan studier och över tiden. Enligt Westholm (2003) är det den fysiska miljön och glesheten som karaktäriserar landsbygden. Baserat på resonemanget ovan kan landsbygdsbegreppet med andra ord definieras i såväl grad som dimension där population och densitet, tillgänglighet och närhet samt den sociala eller fysiska miljön kan användas för gränsdragning. Labrianidis (2004) förespråkar ett tillgänglighetsmått då det säger mer om ett områdes närhet till olika marknader än enbart densitetsmått. I tabellen nedan har han delat in en rad europeiska länder i tre olika grupper baserat på närheten till större centra. Exakt hur en sådan indelning ska göras kan naturligtvis debatteras men tabell 1 kan med fördel användas för att jämföra Sverige 5

med andra europeiska länders situation. Liksom Labrianidis (2004) förespråkar vi en utgångspunkt i tillgänglighet då det tar hänsyn till invånares och företags närhet till marknader. Tillgång till marknad har avgörande betydelse för förutsättningarna för framgångsrikt företagande (North & Smallbone, 1993) och är sannolikt en avgörande förklaring till de variationer i landsbygdsföretagande vi nu ser i Sverige. I tabellen nedan har europeiska länders landareal klassificerats baserat på tillgänglighet i form av restid. Tabellen visar tre viktiga saker. Det första är att en mycket stor del av Sveriges landsbygd har låg tillgänglighet. Det andra är att förutsättningarna för entreprenörskap sannolikt skiljer sig åt beroende på om tillgängligheten är hög eller låg. Det tredje är att ett land som Italien som har geografiska likheter med Sverige ändå har stor andel landsbygd med hög tillgänglighet. Därigenom är sannolikt förutsättningarna för entreprenörskap på svensk och italiensk landsbygd radikalt olika. Andra indelningar kan givetvis göras. Glesbygdsverket skiljer t.ex. på glesbygd med mer än 45 minuters resa till tätort med mer än 3000 invånare och tätortsnära landsbygd. Westholm (2003) argumenterar istället för en klassificering utifrån närhet till antal invånare framför närheten till en ort av en viss storlek då han anser att befolkningsunderlaget inom en viss radie avspeglar tillgång till marknader och service mm. Å andra sidan skulle en sådan klassificering inte ta hänsyn till reseavståndet, vilket kan variera kraftigt från faktiskt avstånd i längdenheter. Vi anser dock att det intressanta inte är hur olika delar av landet klassificeras utan att en utgångspunkt i tillgänglighet till marknader ger en förståelse för skillnader i möjligheter till framgångsrikt entreprenörskap. Merparten av existerande landsbygdsstudier använder dock populations- och densitetsmått som inte är lika lämpliga vid studier av entreprenörskap. Sannolikt beror detta på att det är svårt att få fram lämpliga tillgänglighetsmått. Tabell 1 Länders fördelning på regiontyp iii Källa: Labrianidis (2004) Minst tillgängliga Semi-tillgängliga Mest tillgängliga Urban Finnland 85.9 8.4 2.3 3.3 Sverige 82.8 13.0 2.8 1.4 Grekland 68.5 10.8 15.0 5.7 Danmark 62.0 16.7 21.0 0.2 Spanien 54.2 12.4 11.6 21.8 Portugal 44.9 20.6 33.4 1.1 Irland 37.6 24.6 36.4 1.3 Italien 34.5 19.4 26.8 19.3 Frankrike 29.3 29.6 29.0 12.1 Österrike 27.5 38.9 30.8 2.8 UK 27.2 31.9 33.9 7.0 Tyskland 6.4 27.7 58.1 7.8 Holland 3.3 11.5 78.5 6.7 Belgien 0.0 0.0 67.3 32.7 Luxemburg 0.0 0.0 100.0 0.0 TOTAL 49.4 19.4 22.4 8.9 iii I Labrianidis (2004) indelning har urban definierats som städer med mer än 500000 invånare och mer än 65% av regionens befolkning bor i konurbation med minst 10000 invånare. Övriga områden har klassificerats utifrån tillgänglighet, i form av restid till den närmsta av 52 viktiga internationella agglomerationer. De 25 % som har högst restid klassificerades som minst tillgängliga. Nästan 25 % benämns semi-tillgängliga och de övre 50% som mest tillgängliga. I praktiken innebar det att de minst tillgängliga har mer än 135 minuters restid, semi-regionerna mellan 82 och 135 minuter medan de mest tillgängliga har en restid på mindre än 82 minuter. 6

Avsikten med denna genomgång är inte att finna en exakt definition på landsbygdsbegreppet utan snarare ett försök att visa på den mångfald som landsbygden och dess forskning representerar. Detta är av vikt då olika studier kan ha anammat olika synsätt vilket kan avspeglas i de resultat som presenteras. Merparten av existerande studier använder just populations- och densitetsmått vilket utelämnar viktig information såsom till exempel närhet till andra regioner. Därför anser vi att ett tillgänglighetsmått säger mer om regionala förhållanden än ett strikt fokus på befolkningsstorlek och densitet. 3.2 Entreprenörskap Även entreprenörskap är ett begrepp med många olika innebörder och entreprenörskapsforskare har länge debatterat vad entreprenörskap är. Då en samstämmig syn på begreppet inte etablerats har det istället blivit viktigt att forskare är tydliga med vilken definition de själva följer i sitt arbete och det finns en flora av definitioner att välja mellan. Vissa är snäva medan andra är mer omfattande och många av definitionerna är kopplade till nyföretagande och/eller innovationer. Entreprenörskap kan således vara starten av en ny organisation (Gartner, 1988), en ny affärsverksamhet (Low & McMillan, 1988) men även relatera till innovationer inom nya såväl som etablerade företag (Schumpeter, 1934). Centralt är emellertid nyskapandet antingen i form av en ny organisation eller tillkomsten av nya idéer och innovationer. Det är även vanligt att entreprenörskap och småföretagande används synonymt. Att likställa småföretag och entreprenörskap är dock en alltför förenklad bild då småföretag inte nödvändigtvis är nyskapande samtidigt som nyskapande i större organisationer exkluderas. Davidsson (2004) talar därför om business as usual när företag stannar i sin utveckling och trampar på i ingångna rutiner och vanor. Här fokuserar vi främst på entreprenörskap som nyföretagande, men även andra dimensioner såsom entreprenörskap inom befintliga organisationer är betydelsefulla. Dessutom finns en mängd intressant litteratur som enbart fokuserar på små- och medelstort företagande och som kan ge värdefull insikt. Däremot fokuserar vi inte enbart på småföretag. 7

4 Landsbygds- och entreprenörskapsforskningen Såväl landsbygdsforskningen som entreprenörskapsforskningen karaktäriseras av många olika discipliner och infallsvinklar. I sin genomgång av landsbygds- och glesbygdsforskningen gör Ceccato, Persson och Westholm (2000) en grov indelning av tidigare studier. Enligt dem tenderar studier att vara antingen utvecklingsinriktade eller strukturanalytiska. Här menar de att utvecklingsinriktad forskning utgår från en optimistisk syn på landsbygden, ofta är baserad på en eller ett fåtal fallstudier med låg generaliserbarhet och i stor utsträckning saknar ett kritiskt och analytiskt förhållningssätt. Därmed inte sagt att denna forskning är oviktig. Det understryks dock att vår förståelse av landsbygdens modernisering begränsas genom att en del viktiga och kritiska perspektiv förbises. Studier av entreprenörskap på landsbygden är få. De som finns faller främst inom denna kategori. Den strukturanalytiska forskningen däremot karaktäriseras av en mer kritisk och analytisk hållning där fokus ligger på att förstå förändringar (Ceccato et al., 2000). Områden såsom sociologi, geografi och etnologi finns representerade i denna kategori. Regionalforskningen utgör en stor och viktig del av den strukturanalytiska forskningen som inriktas mot geografiska förutsättningar för företagande. Den baseras ofta på statistisk hårddata, jämför olika regioner och har många gånger starka inslag av ekonomi. Denna forskningsgren använder sig exempelvis av aggregerade input/outputmodeller där förutsättningar i termer av lokalmarknadens storlek, köpkraft mm påverkar antalet nystartade företag och befintliga företags prestation. Enskilda entreprenörers handlande saknas helt i dessa modeller. Tilläggas bör att vissa studier kan finnas representerade i båda forskningskategorierna och främst feministisk forskning är ett sådant exempel (Ceccato et al., 2000). Som synes finner dessa författare ingen kategori för generaliserbara studier som fokuserar företagandet på landsbygd. Det sannolika skälet för detta är att få sådana studier har gjorts. Beträffande Sverige har Glesbygdsverket (2005) noterat denna brist och genomför nu en inledande kartläggning av landsbygdsföretagandets omfattning och villkor. På så sätt är Glesbygdsverkets projekt ett steg mot att fylla detta kunskapsgap (Glesbygdsverket, 2005). I en delrapport (Glesbygdsverket, 2005) redogörs för villkor för företagande relaterat till företags- och befolkningsstrukturer och i slutrapporten som blir färdig i maj väntas mer landsbygdsspecifika och djuplodande analyser. De studerar enbart företag med färre än 20 anställda vilket innebär att företag som visat en stark tillväxt inte fångas upp. Fokus i denna rapport ligger således på små befintliga företag och tillväxt och inte på entreprenörskap specifikt. Dessutom tas inte hänsyn till tillgänglighet. I Storbritannien har en rad generaliserbara studier av företagande på landsbygd gjorts. North och Smallbone (1993) visar att små och medelstora företag i Storbritannien stod för en betydande del av alla nyskapade jobb. På landsbygden, och särskilt glesbygden, var detta ännu tydligare än i storstäderna. Trots att sysselsättningstillväxten var högre för små och medelstora landsbygdsföretag jämfört med andra företag i 1980-talets England pekar senare forskning på ett omvänt förhållande under 1990-talet och början av 2000-talet (Smallbone et al., 2002). Även om deras tillväxttakt relativt sett försämrats under det senaste decenniet kvarstår det faktum att deras 9

betydelse för sysselsättningen på landsbygden är stor (Smallbone et al., 2002; Smallbone et al., 1997). För att växa och vara framgångsrika måste landsbygdsföretag vara proaktiva när det gäller marknadsutveckling och ofta måste de rikta sig till nya marknader redan i ett tidigt skede (North & Smallbone, 1993; North et al., 1997; Smallbone et al., 2002; Smallbone et al., 1997). Proaktivitet i sin tur är en viktig komponent av entreprenörskap, vilket ytterligare belyser hur ett entreprenörskapsperspektiv kan vara av stor betydelse för vår kunskap om landsbygdsföretagens tillkomst, utveckling och tillväxt. Ett entreprenörskapsperspektiv torde vara viktigt för att förstå företagande på landsbygd, men har i mycket liten omfattning tillämpats i tidigare forskning som vi tidigare nämnt. Den forskning som har bedrivits tyder på att det finns skillnader mellan företagande på landsbygd och i tätort men att likheterna överväger. Därför torde ett entreprenörskapsperspektiv vara fruktbart. För att redogöra för vad som gjorts inom entreprenörskapsforskningen kopplat till landsbygd faller det sig naturligt med en kort beskrivning av entreprenörskapsfältets utveckling. Liksom landsbygdforskningen spänner entreprenörskapsforskningen över många olika discipliner. Forskare inom nationalekonomi, geografi, management, strategi, finansiering, psykologi och sociologi har intresserat sig för entreprenörskap (Acs & Audretsch, 2003). I vissa fall är forskningen överlappande och det finns studier som hör hemma i flera av de ovan nämnda forskningsområdena. Utvecklingen av entreprenörskapsfältet som forskningsområde är påtaglig om man analyserar de senaste 25 åren och management och strategiaspekter har kommit att intressera forskare alltmer. Tidig forskning var främst intresserad av individen och dennes egenskaper medan senare forskning intresserat sig mer för den entreprenöriella processen både i form av nyföretagande men även i form av tillväxt (Landström, 1999). Med andra ord har beteendet ansetts vara intressantare än de personliga egenskaperna. Samtidigt har motivationsteorier använts för att försöka förklara varför vissa beteenden inträffar (Davidsson, 1989; Krueger & Carsrud, 1993). Således har mer intresse lagts på motiv och kognition från att tidigare främst ha studerat personliga egenskaper (Delmar, 2000). Ökat fokus har även lagts på den sociala och fysiska kontexten, både i form av spelregler och förutsättningar men även i form av kultur och attityder, dvs. regionala skillnader i företagandet. För att inte enbart belysa individens roll har även möjligheter (Samuelsson, 2004; Shane & Venkataraman, 2000) och resurser såsom socialt kapital (cf. Wiklund, 1998) kommit mer i fokus. På företagsnivå har intresset för verksamheten i sig och dess strategier också fått stort intresse då man strävat efter att finna framgångsfaktorer. I detta avsnitt kommer vi att gå igenom vad forskningen visar på respektive område samt visa på kopplingen till landsbygden. 4.1 Personliga egenskaper Som tidigare nämnts karaktäriseras tidig entreprenörskapsforskning av strävan efter att finna de egenskaper som entreprenörer besitter och därigenom hitta en teori som kan förklara och förutsäga entreprenörskap. Man har dock lyckats lika lite som naturvetenskapen i sin strävan efter att finna en universalteori. De personliga egenskaper som länge var i fokus har bara visats kunna beskriva en liten del av skillnaderna i entreprenöriellt beteende och företagsmässig framgång (Delmar, 2000). Psykologiska faktorer som har hävdats ha ett samband med entreprenöriellt beteende är risktagande, prestationsbehov (Need for Achievment, McClelland, 1961), besittande av kontroll, överoptimism samt oberoende och förmågan att själv styra utvecklingen (Delmar, 2000). Av de personliga egenskaperna har forskningen visat att män är mer benägna att starta 10

företag än kvinnor (Landström, 1999). Likaså är personer mellan 25 och 44 år också mer benägna att starta eget iv. Dessutom finns omfattande forskning som pekar på att huruvida föräldrar driver eget eller ej har stor inverkan på den entreprenöriella processen och valet att starta eget (Cooper et al., 1994; Davidsson & Honig, 2003; Gimeno et al., 1997; Lindh & Ohlsson, 1996). Av de psykologiska faktorerna är det främst prestationsbehovet som funnits ha en stark koppling till individers val att starta nya företag (Landström, 1999). Kopplat till landsbygden är denna typ av forskning begränsad men enligt resultaten från en studie genomförd i USA förefaller det inte finnas några skillnader i psykologiska egenskaper mellan landsbygdsentreprenörer och andra entreprenörer (Babb & Babb, 1992). Även Westhead (1993) kommer i en studie fram till att det finns många fler likheter mellan landsbygdsföretagare och andra företagare gällande personliga egenskaper och attityder än vad det finns skillnader. Andra egenskaper som relaterar mer till erfarenhet har studerats i mycket begränsad utsträckning. När så gjorts har det framkommit att erfarenhet och anställning utanför jordbruket har en positiv inverkan på starten av nya jordbruksverksamheter (Scorsone et al., 2004). I relation till kön vet vi att män är överrepresenterade bland företagarna, men det finns en risk att vissa kvinnliga landsbygdsföretagare är osynliga. Det är nämligen vanligt att jordbrukare driver flera olika verksamheter som tillsammans utgör ett viktigt bidrag till den regionala ekonomin (Carter, 1999). Enligt Carter (1999) förbiser alltför många studier att jordbrukare driver flera verksamheter där jordbruket ibland utgör en mindre del. I en svensk kontext har detta också betydelse då männen i många fall står som ägare av jordbruksverksamheten och då kvinnor i många fall är engagerade i andra verksamheter men deras företag tenderar att bli osynligt. Detta är särskilt allvarligt med tanke på att intäkter från andra källor än lantbruket blivit allt viktigare (Wiborg, 1995). Det är även viktigt att belysa att många jordbrukare i hög grad är entreprenöriella. Således anser vi att trots att förutsättningarna för företagande på landsbygd kan skilja sig åt från företagande i tätort så är skillnaderna inom olika typer av landsbygdsförtagande mer betydande och intressant att beakta. Frågor som på senare år fått stor betydelse inom entreprenörskapsforskningen är den kunskap som behövs för att upptäcka nya affärsmöjligheter (t.ex. Shane, 2000; Shane & Venkataraman, 2000; Wiklund & Shepherd, 2003). Kunskap om teknologi och marknad är väsentliga för typ och kvalitet hos de affärsmöjligheter som upptäcks. Utbildningsnivå och -typ är därför ofta i fokus inom entreprenörskapsstudier. Generellt tycks högutbildade lyckas bra i sitt företagande (Shane, 2003). Kopplat till landsbygden har vi inte funnit studier som fokuserar på hur utbildning påverkar entreprenörskapet men det finns anledning att tro att sådana studier skulle vara värdefulla. Unga på främst gles- och landsbygden, tenderar att i lägre utsträckning läsa vidare på högskolenivå. Detta beror främst på socio-strukturella aspekter då ungdomar från familjer med arbetarbakgrund i lägre utsträckning vidareutbildar sig på högskolenivå och på gles- och landsbygden finns relativt fler med arbetarbakgrund (Hammarström, 2004). Just utbildningsnivån framhålls ofta som en viktig faktor när man diskuterar gles- och landsbygdsutvecklingen och tillgången till välutbildad arbetskraft förefaller vara av betydelse för villkoren för företagandet på landsbygden. iv Se den senaste GEM (Global Entrepreneurship Monitor) rapporten för en utförligare presentation av demografiska aspekter: http://www.gemconsortium.org/download/1139821802593/gem_2005_report. pdf 11

Ljusberg (2001) understryker vikten av tillgång till högre utbildning och livslång kompetensutveckling på gles- och landsbygden. Utbildning kan således studeras utifrån tillgången till högutbildad arbetskraft, utifrån entreprenörernas egen utbildningsnivå samt möjligheten till kontinuerlig kompetensutveckling. Vi vet lite om hur utbildning och andra erfarenheter påverkar entreprenörskapet på landsbygden. Vilken utbildning har landsbygdsentreprenörerna och hur påverkar det i sin tur deras entreprenörskap? Det är rimligt att förvänta sig att utbildning och erfarenheter är av betydelse för entreprenörskapet på landsbygden. Vi vet av erfarenhet från annan forskning att så är fallet. Drar vi paralleller till jordbruksföretag så är det inte omöjligt att de har lägre utbildningsnivå än andra samt saknar viktiga erfarenheter från olika branscher. Därför anser vi att det finns ett behov av forskning som beaktar utbildning och tidigare erfarenheter, dvs. humankapital, och dess betydelse för entreprenörskapet på landsbygden. 4.2 Affärsmöjligheter I Glesbygdsverkets (2005 s. 4) rapport betonas att företag kan leva av (jordbruk, turism etc), för (servicenäringar) och på (utan direkt koppling till platsen) landsbygden. Detta kan kopplas till de möjligheter som kan realiseras och det är även troligt att möjligheterna varierar mellan olika regioner. Därför är det viktigt att belysa och studera möjlighetsstrukturen i företagandet. Möjligheter kan vara antingen imitativa eller innovativa (Samuelsson, 2004). Oss vetande har ingen forskning kartlagt vilken typ av möjligheter som exploateras i olika regioner. Detta borde dock ha en inverkan på vilka råd respektive politiska åtgärder som bör tas. Därför finner vi det av stort intresse att skapa kunskap om vilka affärsmöjligheter som finns och förverkligas. Å ena sidan är individens kunskap, egenskaper och motiv viktiga för att entreprenörskap ska infinna sig å andra sidan är det viktig att jordmånen har bra förutsättningar. Detta går att koppla till vilka affärsmöjligheter som kan realiseras. En enkel analogi kan göras till svampplockning. För att vara en framgångsrik svampplockare krävs tillgång till svamprika marker men även kunskap om vilka svampar som är ätliga. Shane (2003) diskuterar därför relationen mellan individ och möjlighet där de båda förutsätter och är beroende av varandra. Om detta resonemang kopplas till definitionen av landsbygd utefter tillgänglighet, anpassad till en svensk kontext, kan man tänka sig att regioner med låg tillgänglighet, medel tillgänglighet respektive hög tillgänglighet har väldigt olika förutsättningar gällande entreprenörskap. Olika regioner borde erbjuda olika affärsmöjligheter. 4.3 Motiv Vad leder då människor in på banan att starta företag? Företagsstartare är inte en homogen grupp. Flera faktorer kan påverka huruvida individer har en avsikt att handla entreprenöriellt samt om de facto handlar entreprenöriellt. Befintlig forskning påvisar att dessa förutsättningar kan vara individspecifika men även i hög grad kopplade till omgivningen. Valet att starta eget företag påverkas av flera olika och högst personliga skäl. De dominerande motiven är att man vill arbeta självständigt, förverkliga idéer, undvika arbetslöshet samt slippa arbeta åt andra (Aronsson, 1991). Då motiven kan vara många och varierande har Amit och Muller (1994) argumenterat för att man fördelaktigt kan dela in motiv efter om de har push eller pull karaktär, vilket i sin tur kan påverka 12