Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen



Relevanta dokument
Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet

Investeringar för Sverige Presentation av budgetpropositionen för 2016 Finansminister Magdalena Andersson 21 september 2015

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 21 februari Finansdepartementet

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Investeringar i Sveriges nya jobbagenda Stefan Löfven Magdalena Andersson Mikael Damberg Mehmet Kaplan 26 augusti 2015

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid

Vårbudget för Max Elger 29 april Finansdepartementet 1. Foto: Maskot / TT Nyhetsbyrån

Samhällsbygget ett tryggt och hållbart Sverige

Det ekonomiska läget. Magdalena Andersson 27 april Foto: Maskot / Folio

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 19 december Finansdepartementet

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april Foto: Astrakan / Folio

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Ett Sverige som håller ihop

Samhällsbygget ansvar för Sverige

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 21 juni Finansdepartementet

Ett Sverige som håller ihop. Presentation av Vårbudgeten 2015 Finansminister Magdalena Andersson 15 april 2015

Höstbudget för Presentation av budgetpropositionen för 2020 Finansminister Magdalena Andersson 18 september Finansdepartementet

Samhällsbygget Investera för framtiden

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

Samhällsbygget ansvar för Sverige

Investeringar för Sverige

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Investeringar för Sverige

Vårbudget för Finansminister Magdalena Andersson 10 april Finansdepartementet 1. Foto: Maskot / TT Nyhetsbyrån

Regeringens vårproposition. Magdalena Andersson

Utsikterna för den svenska konjunkturen

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

KONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson

Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Arbetsmarknadsläget nulägesbild och utveckling över tid

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

HÖSTBUDGET. Statssekreterare Irene Wennemo

Utvecklingen fram till 2020

Inledning om penningpolitiken

Statsupplåning prognos och analys 2019:1. 20 februari 2019

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

HÖSTBUDGET. Investeringar för fler jobb

Affärsvärlden Bank & Finans Outlook Det ekonomiska läget

Sammanfattning. Diagram 1 BNP i OECD-länderna

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Politik för tillväxt och fler jobb. Finansminister Anders Borg 16 maj 2014

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP TRÖG ÅTERHÄMTNING I OECD. Diagram 2 BNP i världen, OECD och tillväxtekonomierna

Ledande indikator, USA. Källa: EcoWin

HÖSTBUDGET. Statssekreterare Annica Dahl

Ekonomiska bedömningar

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2016

Konjunkturutsikterna 2011

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Statens budget och de offentliga finanserna April 2018

Min penningpolitiska bedömning

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

Är finanspolitiken expansiv?

Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Statsupplåning prognos och analys 2018:3. 25 oktober 2018

Statsupplåning prognos och analys 2017:3. 25 oktober 2017

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län

EUs lägsta arbetslöshet till 2020

Vart tar världen vägen?

Penningpolitiken september Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen

Löneekvationen. Ökad vinstandel och/eller importpriser. Real löner 0% Inflation 3,5% Produktivitet 1,5% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5%

Diagram till Ekonomiska utsikter hösten 2009, de som används för bedömningen

Det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden. Bettina Kashefi Augusti 2017

Statsupplåning prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden

Kunskapslyft ett första steg

Statsupplåning prognos och analys 2017:2. 20 juni 2017

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2019 ESV 2019:24

Inledning om penningpolitiken

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson

Riksbanken och penningpolitiken

Statens budget och de offentliga finanserna Januari 2019

Konjunkturrådets rapport 2018

Penningpolitisk rapport september 2015

Kunskapslyft. ett första steg. Magdalena Andersson

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Transkript:

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015

AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning Foto: Folio Bildbyrå / Maskot

Något starkare tillväxt i avancerade ekonomier större risker i framväxande 3 BNP-tillväxt i utvalda regioner Procentuell förändring 7,5 6,7 6,5 6,1 6,1 6,3 2,4 2,8 2,8 2,3 2,6 2,4 1,5 1,8 1,6 1,6 1,5 0,9 Kina USA Euroområdet 3,4 3,4 3,7 3,8 3,9 3,9 2,1 2,2 2,6 2,7 2,7 2,8 Världen KIX-viktat 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Källa: Ecowin, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.

4 Situationen i Grekland har stabiliserats Överenskommelsen lugnade situation betydligt efter den dramatiska utvecklingen i Grekland under juli Den 14 augusti beslutade eurogruppen om ett nytt treårigt stödpaket om upp till 86 miljarder euro Grekiska parlamentet har i samband med det nya stödpaketet röstat igenom ett antal betydande reformer Första utbetalningen på 13 miljarder euro skedde igår Den omedelbara risken har reducerats men osäkerhet kvarstår kring den ekonomiska, finansiella och politiska utvecklingen Premiärminister Tsipras annonserade igår att han avgår och nyval utlyses Den fortsatta inrikespolitiska utvecklingen avgörande för genomförandet av reformprogrammet

5 Tecken på hårdlandning i Kina Börsutveckling Sammansatt index, Shanghai-börsen 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 BNP-tillväxt samt sammansättning Fasta priser, procent 12,0 10,0 8,0 6,0 11,4 0,4 5,4 9,8 0,3 4,6 8,9 0,2 4,2 Nettoexport Investeringar Inhemsk konsumtion 7,9 7,6 7,5 0,2 0,2 0,3 3,7 3,6 3,5 2 000 4,0 1 000 2,0 5,5 4,9 4,5 3,9 3,8 3,7 0 0,0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: Macrobond. Not: 2014 års andelar av tillväxten baserat på egna antaganden. Källa: Macrobond, egna beräkningar.

Bred nedgång i råvaru- och energipriser oklar tillväxteffekt 6 Råvarupriser Index 2013m1=100, i SEK 120 110 100 90 80 70 60 Järnmalm Papper Olja 50 40 Källa: Macrobond, egna beräkningar.

AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning Foto: Folio Bildbyrå / Maskot

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 8 Bättre prognos för arbetslösheten Sysselsättningsgrad, 15-74 år Procent av befolkningen Arbetslöshet, 15 74 år Procent av arbetskraften 67,0 66,5 BP16 juni -15 8,5 8,0 BP16 juni -15 66,0 7,5 65,5 65,0 7,0 64,5 6,5 64,0 6,0 Källa: SCB, egna beräkningar.

Underskottet i de offentliga finanserna halveras de närmaste åren Finansiellt sparande, konsoliderad offentlig sektor Miljarder kronor 9 150 100 110 66 50 15 0-50 -100-24 -1-3 -34-52 -75-35 -40-24 -2 Källa: Statistiska centralbyrån, egna beräkningar

10 Något starkare utveckling jämfört med föregående prognos BNP Arbetslöshet Sysselsättningsgrad Finansiellt sparande 2014 2015 2016 2017 2018 2019 FiD (BP16) 2,4 2,6 2,5 2,8 2,5 2,0 FiD (juni15) 2,4 2,4 2,5 2,7 2,4 2,0 FiD (BP16) 7,9 7,6 7,1 6,5 6,2 6,2 FiD (juni15) 7,9 7,6 7,2 6,7 6,5 6,5 FiD (BP16) 66,2 66,6 66,8 67,1 67,2 67,1 FiD (juni15) 66,2 66,6 66,8 66,9 66,9 66,9 FiD (BP16) -1,9-0,8-1,0-0,6-0,1 0,3 FiD (juni15) -1,9-1,3-1,0-0,7-0,2 0,1 Not: BNP kalenderkorrigerat. Arbetslöshet och sysselsättningsgrad avser åldersgruppen 15-74 år. Källa: SCB, Finansdepartementet.

11 Svensk ekonomi på väg uppåt Prognos 2014 2015 2016 2017 2018 2019 BNP, kalenderkorrigerad 2,4 2,6 2,5 2,8 2,5 2,0 Hushållens konsumtion 2,4 2,1 2,5 2,8 2,8 2,6 Offentlig konsumtion 1,9 1,9 2,1 1,1 0,8 0,1 Fasta bruttoinvesteringar 7,4 3,6 3,7 3,5 3,7 3,4 Nettoexport (bidrag till BNP-tillväxt) Sysselsättningsgrad (% av befolkningen 15-74 år) Arbetslöshet (% av arbetskraften 15 74 år) Finansiellt sparande offentlig sektor (% av BNP) Strukturellt sparande (% av potentiell BNP) Statens budgetsaldo (Miljarder kronor) Procentuell förändring jämfört med föregående år om inget annat anges -1,1 0,5 0,2 0,2 0,0-0,1 66,2 66,6 66,8 67,1 67,2 67,1 7,9 7,6 7,1 6,5 6,2 6,2-1,9-0,8-0,9-0,5-0,1 0,3-0,9-0,4-0,4-0,3-0,1 0,3-72 -34-6 -8 20 35 Källa: SCB, Finansdepartementet.

12 Större risker än tidigare RISKER Hårdlandning i Kina Osäkert politiskt läge i Grekland Utvecklingen i grannländer Möjliga obalanser i tillgångspriser Störning på finansiella marknader Valutaoro framväxande länder Stagnation i euroområdet

AGENDA Det ekonomiska läget Inriktningen för politiken Sammanfattning Foto: Johnér / PhotoAlto

14 Fullt finansierade reformer Ofinansierade reformer Miljarder kronor 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Finansiellt sparande 15,0 23,0 25,0 0,0 0,0 BP12 BP13 BP14 BP15 BP16 2012 2013 2014 2015 2016-34 -52-75 -35-40 Betydande ofinansierade reformer bidrog till underskottet i statens finanser För att ta ansvar och minska underskottet krävs vissa besparingar och inkomstförstärkningar I BP16, precis som i VÄB15, finansieras därför reformerna krona för krona Redan presenterade reformer på över 13 miljarder kronor för 2016

15 Regeringens prioriteringar Klimat Skola Jobb PROBLEM: ~400 000 arbetslösa Matchningsproblem Bostadsbrist försämrar arbetsmarknadens funktionssätt Fallande Pisa-resultat och allt fler lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet Ökad ojämlikhet i skolan Stor brist på lärare Klimatutmaningen en ödesfråga 14 av riksdagens 16 miljömål uppnås inte

16 Arbetslösheten fortfarande på en alltför hög nivå Arbetslöshet, 15 74 år Procent av arbetskraften 10 9 8 7 6 Säsongsjusterat Trend 5 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: Statistiska centralbyrån

Samtidigt har antalet lediga jobb i Sverige aldrig varit fler 17 Antal lediga jobb Tusental, säsongsrensat 80 70 60 50 40 30 Källa: SCB och Finansdepartementet.

Matchningen på svensk arbetsmarknad fungerar allt sämre 18 Beveridgekurvan för svensk arbetsmarknad Procent, Illustration säsongsrensat Vakansgrad 0,9 0,8 2015 Kv1 0,7 1981 Kv1 0,6 0,5 1997 Kv2 0,4 0,3 0,2 2009 Kv2 0,1 0,0 0 0 1 1 2 2 3 3 44 5 6 7 88 99 10 10 11 11 12 12 Arbetslöshet Källa: SCB, KI, Arbetsförmedlingen och egna beräkningar.

19 En av fem rekryteringar misslyckas Drygt hälften av företagen uppger att det har varit svårt att rekrytera medarbetare och fortfarande misslyckas nästan vart femte rekryteringsförsök - Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 2014 Konsekvenser p.g.a. rekryteringssvårigheter Andel företag Planerad expansion förhindrades Tackade nej till order Drog ner på produktion/service Inga konsekvenser La ut order /uppdrag till annan Annat 14 19 23 22 25 30 Källa: Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät.

20 Gymnasieutbildning allt viktigare Arbetslöshet efter utbildningsnivå Procent av arbetskraften, 25-54 år 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Grundskola Gymnasium Eftergymnasial Över tid har kraven på utbildningsnivå ökat och andelen företag som har försökt rekrytera medarbetare utan särskilda utbildningskrav faller Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 2014 Källa: SCB, Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät.

21 Sammanfattning av problemen på svensk arbetsmarknad Arbetslösheten är hög och ojämnt fördelad Fyrahundratusen arbetslösa Särskilt hög hos personer utan gymnasieutbildning eller med kort vistelsetid i Sverige Matchningen på svensk arbetsmarknad fungerar allt sämre Fler lediga jobb än någonsin samtidigt som arbetslösheten är historiskt hög En av fem rekryteringar misslyckas på grund av otillräcklig arbetslivserfarenhet och otillräcklig utbildning hos de arbetssökande Problem att rekrytera förhindrar expansion och minskar företags omsättning

22 Regeringens jobbagenda Investeringar för framtiden Infrastruktur Forskning Bostäder Klimatomställning Fler och växande företag Aktiv näringspolitik Innovation Samverkan Export Satsningar på kompetens och matchning Ett bra och jämlikt utbildningssystem Nytt kunskapslyft Förbättrad matchning Stabila offentliga finanser

AGENDA Det ekonomiska läget Inriktningen för politiken Sammanfattning Foto: Folio Bildbyrå / Maskot

24 Sammanfattning Den globala konjunkturen stärks Marginell förbättring bland avancerade ekonomier men större orosmoln bland framväxande ekonomier sedan förra prognosen BNP-tillväxten i Sverige stärks framöver Men nedåtrisker dominerar Halvering av underskottet under de närmaste åren Reformer i BP16 ska finansieras krona för krona Fokus på jobb, skola och klimat

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015

Nyckeltal Ny prognos (prognos juni 2015, i grått) Procentuell förändring om inte annat anges 2015 2016 2017 2018 2019 BNP 2,8 2,6 2,8 2,7 2,6 2,4 2,4 2,3 2,0 2,0 BNP, kalenderkorrigerad 2,6 2,4 2,5 2,5 2,8 2,7 2,5 2,4 2,0 2,0 Hushållens konsumtion 2,1 2,4 2,5 2,8 2,8 2,8 2,8 2,8 2,6 2,6 Offentlig konsumtion 1,9 1,9 2,1 1,6 1,1 0,9 0,8 0,7 0,1 0,0 Fasta bruttoinvesteringar 3,6 4,1 3,7 3,4 3,5 3,1 3,7 3,3 3,4 2,9 Lagerinvesteringar, bidrag till BNP-tillväxten 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettoexport, bidrag till BNP-tillväxten 0,5 0,0 0,2 0,3 0,2 0,2 0,0 0,1-0,1 0,1 Arbetade timmar, kalenderkorrigerad 1,2 1,3 1,5 1,4 1,5 1,3 1,1 1,0 0,4 0,5 Produktivitet, näringslivet 1,9 1,5 1,6 1,6 1,8 1,9 2,0 2,0 2,0 2,0 Sysselsättningsgrad, 15-74 år 66,6 66,6 66,8 66,8 67,1 66,9 67,2 66,9 67,1 66,9 Arbetslöshet, 15 74 år (procent av arbetskraften) 7,6 7,6 7,1 7,2 6,5 6,7 6,2 6,5 6,2 6,5 KPI (årsgenomsnitt) -0,1-0,1 1,0 0,9 1,9 1,8 2,5 2,8 3,1 3,2 Offentliga sektorns finansiella sparande, % av BNP -0,8-1,3-0,9-1,0-0,5-0,7-0,1-0,3 0,3 0,1 Strukturellt finansiellt sparande, offentlig sektor, % av BNP -0,4-0,6-0,4-0,6-0,4-0,6-0,1-0,4 0,3 0,0 Offentliga sektorns skuld, % av BNP 43,8 43,8 42,6 42,7 41,5 41,6 39,9 40,2 38,3 38,6 BNP-gap* -1,1-1,1-0,6-0,5 0,0 0,0 0,2 0,2 0,0 0,0 BNP, euroområdet 1,5 1,5 1,8 1,8 1,6 1,6 1,6 1,6 1,5 1,5 BNP, omvärlden (KIX-vägt medelvärde) 2,2 2,2 2,6 2,6 2,7 2,7 2,7 2,7 2,8 2,8 * Skillnad mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP Anm. Försörjningsbalansen avser fasta priser, referensår 2014. Källor: SCB och egna beräkningar