Utvärdering av faktorkänslighet vid byte till nytt APTT-reagens

Relevanta dokument
APTT konstiga resultat och lupus

Ärftlig och förvärvad hemofili. Anna Olsson Spec läkare hematologi Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset

P-Aktiverad partiell tromboplastintid APTT

ÅRET SOM GÅTT APTT-ANTITROMBIN-FIBRINOGEN Equalis 2014: APTT Aktiverad partiell tromboplastintid A. Hillarp

Analys av D-dimer på patient med misstänkt HAMA

Välkommen till Equalis 15:e användarmöte i KOAGULATION januari, 2012, Täby Park

Direkta Xa-hämmare- vad bör vi tänka på?

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Det senaste inom NOAK metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne

Blödningstillstånd i neonatalperioden. Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö

Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet

Citratkoncentrationen och koagulationsanalyser: Dags att harmonisera till 3,2 %

Mild blödningsrubbning Klinik, diagnostik. Koagulationscentrum Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska

Paracetamolprojektet

Om behandling med AFSTYLA

AKUT BLÖDNING. Kristina Sonnevi, specialistläkare VO Internmedicin Sektionen för hematologi och koagulation

Blödningstillstånd- diagnos och behandling. Pia Petrini öl barnkoagulation ALB

Antitrombin-Labmetoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne

Motivet finns att beställa i följande storlekar

Högre kvalité och ökad patientsäkerhet på

Diskrepans mellan APC-Resistens och faktor V Leiden mutationen Några patientfall

Blödning Läkarlinjen, KIDS 2 september Maria Bruzelius Koagulationsmottagningen

Coatest SP Factor VIII Swedish revision 12/2004

Labnytt Nr 2, 3 april 2019

Analys av hepariner, faktor Xahämmare och trombinhämmare

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 1 FEBRUARI 2010

APT-tid, Fibrinogen, Antitrombin

Patientinformation Hemofili

Validering och Verifiering: Vad är det och hur bör det utföras? Kerstin Elvin EQUALIS användarmöte 18 april 2013

till dig som ska behandlas med idelvion

Blödningar hos nyfödda

LABORATORY DIAGNOSTIK AV LUPUS ANTIKOAGULANS. Kan vi bli bättre?

Behandling med plasma och Solvent/Detergent-behandlad plasma

Fortsatt om paracetamolprojektet

NOAK Laboratorieaspekter Equalis användarmöte

Fram till dess att korrigerande åtgärder finns tillgängliga ber vi dig att följa dessa anvisningar:

Patient-/vårdgivarguide

Hemofili. Hemostas- Koagulation och fibrinolys Sjukdomar, diagnostik och behandling

Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, ST-läkare

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Laboratorienytt. Nr 3, Maj 2017, version 2 med tillägg från klinisk kemi, NUS. Innehåll: Klinisk Mikrobiologi

Minnesanteckningar: möte med Koagulationsrådet

2015- Året som gått. PK-INR Antitrombin. Tomas Lindahl

Tromboelastometri som vägledning vid hemoterapi

LAKTOSBELASTNING, PERORAL

VÅRD OCH BEHANDLING AV BLÖDARSJUKA

Nya sätt att hålla oss flytande. Andreas Hillarp Koagulationscentrum, Skånes Universitetssjukhus Labmedicin Skåne

Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Viktiga metodförändringar inom Klinisk kemi

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

Verifiering av mätmetoder

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet medicin. Degree of Master of Medical Science (120 credits) with a major in Medicine

GLUKOSBELASTNING, PERORAL

Rätta svaren på tipsrunda Biomedicinska analytiker. Rätta svaren på tipsrunda Biomedicinska analytiker. 1 När legitimerades yrket?

Jämförelse mellan 5 patientnära D-Dimer metoder och standard metod på laboratoriet - erfarenhet från ett center

Kvalitetssäkring av patientnära plasmaglukosinstrument

Plasmaanvändning. EQUALIS användarmöte 2015

Närståendebarn. PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Totalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja?

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna.

Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, Specialistläkare Klinisk Kemi Karolinska Universitetslaboratoriet

AUP (SEK) NovoEight Pulver och vätska till injektionsvätska, lösning. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK)

NOAK-metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne

Patientsäkerhet och kvalitet hos små vårdgivare i tandvården. Nationell tillsyn 2017

Lumiratek C Patientnära, Hälso- och sjukvård Region Gävleborg

Separation av plasmaproteiner med elektrofores, HYDRAGEL PROTEIN(E) K20

Tidig AT handledning. Bakgrund. Syfte. Material och metod. Resultat. Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Konsten att vara koordinator i samverkan

Protein C och S på laboratoriet. Andreas Hillarp Labmedicin Skåne Klinisk kemi, Koagulationslaboratoriet Skånes universitetssjukhus, Malmö

Beställer du prover? Tar du prover? Tittar du på analysresultat? Då har vi viktig information till dig!

Analys av U-Graviditetstest med Instalert hcg

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Nuwiq Pulver och vätska till injektionsvätska, lösning

Allmänkemi på akuten Konsekvenser för patienten, akuten och lab

vad vi arbetar med på Equalis Användarmöte koagulation februari 2017 Elisabet Eriksson Boija

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

Yttrande avseende förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete, dnr 4.1.

Sahlgrenska Universitetssjukhus

Göteborgsområdets förbättring både på universitetssjukhuset och i kommunerna

Klinisk kemi och farmakologi Giltigt från: Fastställd av: Malgorzata Karawajczyk Erytrocyter sedimentationsreaktion, B- (mikrosänka)

Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala

PK (INR) och D-dimer

STUDENTER UTVECKLAR VÅRDEN MED STÖD AV KVALITETSREGISTER

Referensintervall för leukocyter i blod. Gunnar Nordin/

Personcentrerad. vård

Medicine masterexamen med huvudområdet folkhälsovetenskap med hälsoekonomi

Supplementary File 3

RSV-rapport för vecka 13, 2016

Bilaga till Nationella rekommendationer för patientnära analyser

Innehåll Registrera resultat... 2 Skriv resultatet enligt principen... 3 Markera Patologiskt... 3 Information om laboratoriets referensvärden:...

Råd om kontroll och kvalitetssäkring SSTH

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Bestämning av tu-kortisol med LC-MS/MS samt arbete för nytt referensintervall

Kliniska Studier Sverige. Strategisk plan

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

Ovanliga ärftliga former av blödarsjuka

Transkript:

Utvärdering av faktorkänslighet vid byte till nytt APTT-reagens Susanne Samuelsson Biomedicinsk analytiker, sektionsledare Koaglab, Klinisk Kemi, SU/Sahlgrenska, Göteborg

2016 Sahlgrenska Universitetssjukhuset (Mölndal, Sahlgrenska, Östra) Instrument: Sysmex CS-5100 Reagens 1: Actin FSL Reagens 2: Actin FS* *Reagens som vi tog med inför eventuella framtida beslut

Reagens/Instrument Referensintervall Reagens Egenskap 24 32 s Actin FSL Faktor och lupuskänsligt ( ~ 24 32 s)* Actin FS Faktorkänsligt *I denna jämförelse har vi antagit att Actin FS har samma övre nivå som Actin FSL. En övre gräns som inte är fullt ut bekräftad. Actin FS var med i validering inför eventuella framtida beslut. Actin FS ger förlängda tider vid starkt positiva lupusantikoagulans.

Vilka rekommendationer finns när det gäller faktorkänslighet hos ett APTT-reagens? Finns det något rekommenderat tillvägagångssätt för att testa ett APTT reagens faktorkänslighet? Resultat/Slutsats

CLSI (NCCLS) Ett internationellt icke vinstdrivande tvärvetenskapligt standardiseringsinstitut som tar fram riktlinjer inom olika områden som rör hälso- och sjukvård.

APTT reagens Kombinationen av APTT reagens/instrument bör ge förlängda tider för de plasmor med aktivitet < 0,30 kie/l (30%) av koagulationsfaktor VIII, IX och XI.

Faktorkänslighet Faktorkänsligheten hos ett APTT reagens definieras vid den nivå av aktuell faktor som ger en förlängd APTT-tid. Med förlängd APTT-tid avses när ett resultat är över det etablerade referensintervallets övre gräns. Därför bör man ur ett klinisk perspektiv veta vid vilken nivå det är relevant att hitta faktorbrist och där APTT ger ett förlängt resultat.

Hur testar man faktorkänsligheten hos ett APTT reagens? Enligt CLSI kan man preparera en poolad normalplasma (PNP) med aktuell bristplasma i olika nivåer. APTT för den valda PNP bör vara nära mv av referensintervallet.

Hur? Kommersiell bristplasma mixas med en poolad normalplasma (PNP). Faktorkänsligheten är sedan definierad som den nivå där APTT är förlängt över den övre referensnivån minsta antal faktorkänslighet som bör testas är för FVIII och FIX

Formulerat krav i vår validering Det APTT reagens vi väljer bör uppfylla kravet att det blir en förlängd APTT-tid vid faktoraktivitet 0,30 kie/l för minimum faktor VIII och IX samt acceptabel nivå för V, XI och XII. Varje faktor utvärderas separat i samråd med Koagulationscentrum.

Material PNP från Precision Biologic. En färskfrusen plasma förvarad i 80 ºC. Olika kommersiella bristplasmor från Siemens eller Stago (FV, FVIII, FIX, FXI, FXII)

Utförande Spädningsserie med bristplasma för respektive faktor Analys av faktornivå Analys av APTT på instrument Sysmex CS-5100 Actin FSL (Siemens) faktor- och lupuskänsligt Actin FS (Siemens) faktorkänsligt

Nivå FV kie/l Actin FSL (32 s) Actin FS (32 s*) 1,01 25,7 26,2 0,61 26 26,5 0,51 31,7 30,5 0,40 33 32,4 0,35 34,2 34,1 0,30 35 35,3 0,25 36,7 37,7 0,20 38,5 40,6 0,10 46,9 52,3 0,00 238,4 295,7 Resultat faktor V: Både Actin FSL och FS är lika bra. Faktorkänsligheten är vid nivå ~ 0,35. Acceptabel nivå

Nivå FVIII kie/l Actin FSL (32 s) Actin FS (32 s*) Resultat faktor VIII: 1,05 26 26,5 0,63 27,5 30,7 0,53 28,6 33,2 0,42 29,9 35,6 0,37 30,8 37 0,32 31,8 38,4 0,26 33,2 40,5 0,21 34,5 42,6 0,11 34,5 42,6 0,00 87,7 109,8 Actin FSL faktorkänslighet vid nivå cirka 0,20 Actin FS faktorkänslighet vid nivå cirka 0,40 Actin FSL uppfyller inte målet på 0,30 kie/l

Nivå FIX kie/l Actin FSL (32 s) Actin FS (32 s*) 1,15 25,6 26,3 0,69 26,6 26 0,58 27,1 26,4 0,46 27,7 26,8 0,40 28,1 27,3 0,35 28,7 27,7 0,29 29,3 28,3 Resultat faktor IX: Både Actin FSL och Actin FS har faktorkänslighet vid nivå mellan 0 och 0,10 Actin FSL uppfyller inte målet på 0,30 kie/l 0,23 30 28,9 0,12 32,8 31,9 0,00 104,3 84,8

Nivå FXI Actin FSL (32 s) Actin FS (32 s*) 0,75 25,9 26,4 0,45 28 30,7 0,38 29,3 33,2 0,30 30,2 35,1 Resultat faktor FXI: Actin FSL faktorkänslighet vid nivå cirka 0,20 Actin FS faktorkänslighet vid nivå cirka 0,40 0,26 31 36,6 0,23 32,6 39,3 0,19 33,4 41,1 Acceptabel nivå? 0,15 34,7 43,7 0,08 38,7 51,7 0,00 80,4 129,4

Nivå FXII Actin FSL (32 s) Actin FS (32 s*) 0,98 25,7 26,2 0,59 26,6 28 0,49 26,8 29 0,39 27,3 30,3 Resultat faktor FXII: Actin FSL faktorkänslighet vid nivå cirka 0,10-0,20 Actin FS faktorkänslighet vid nivå mellan 0,25 0,34 27,9 30,9 0,29 28,6 31,4 0,25 32,9 36,8 0,20 33 36,9 Acceptabel nivå? 0,10 36,7 40,9 0,00 >100 >100

Sammanfattning: FV ~ 0,35 kie/l FVIII ~ 0,20 kie/l FIX mellan 0-0,10 kie/l FXI ~ 0,20 kie/l FXII mellan 0,10-0,20 kie/l

Vi är lite bekymrade och undrande eftersom Actin FSL enligt uppgift från Siemens ska uppfylla de rekommendationer som finns.

Fortsättning Vi söker på nätet (googlar ) Hittar artiklar som beskriver att det inte är optimalt att utvärdera ett APTT reagens faktorkänslighet med PNP spädd med bristplasma utan man bör testa och utvärdera detta på riktig patientplasma. Kanske våra resultat även kan bero på val av PNP och bristplasma i vårt spädningstest?

Vi tänker om och gör på ett annat sätt!

Då vi är knutna till ett av tre hemofilicentra så har vi tillgång till plasma från patienter med både hemofili A (FVIII brist) och hemofili B (FIX brist). Vi plockar prover från redan diagnostiserade patienter med mild eller moderat FVIII eller FIX brist. En patient har kombinerad FVIII och FV brist. Analys av APTT Test nummer två! Riktiga patientplasmor

FVIII kie/l Actin FSL > 32 s Actin FS > 32 s 0,63 35 40 0,51 35 36 0,37 37 40 0,35 42 47 0,34 (FV=0,13) 55 63 0,32 40 48 0,31 33 33 0,28 37 38 0,28 37 37 0,24 41 39 0,23 35 40 0,22 41 43 0,2 38 37 0,17 36 36 0,15 42 46 0,12 41 37 0,1 45 45 0,09 49 47 0,09 46 46 0,05 68 60 Resultat faktor VIII: Actin FSL uppfyller kravet på att hitta de patienter som har < 0,30 kie/l. Alla testade plasmor ger en APTT tidsförlängning med resultat > 32 sekunder.

FIX kie/l Actin FSL > 32 s Actin FS > 32 s 0,46 37 37 0,33 33 34 0,26 34 35 0,23 33 35 0,22 36 36 0,21 38 43 0,2 42 57 0,18 35 37 0,17 47 53 0,17 36 38 0,13 44 47 0,12 37 39 0,09 37 41 0,04 53 58 0,04 51 59 Resultat Slutsats faktor FIX: IX: Actin FSL Actin uppfyller FSL uppfyller kravet kravet på att på hitta att de patienter som har hitta < 0,30 de patienter kie/l. som har < 0,30 Alla testade kie/l och plasmor ger ett ger förlängt en APTT APTT. tidsförlängning med resultat > 32 sekunder.

Slutsats Med våra tester anser vi nu att Actin FSL uppfyller de krav vi ställt för faktorkänslighet.

Tack för att du lyssnade!