prognos arbetsmarknad Halland 2008 2009

prognos arbetsmarknad Halland 2008 2009

2 Arbetsmarknadsutsikter förhallands län Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling... 4 Ekonomisk översikt... 4 Nyanmälda platser... 4 Varselutvecklingen... 5 Sysselsättningsutvecklingen... 6 Näringsgrenar och yrken... 7 Industrin... 7 Bygg & anläggningssektorn... 7 Privata tjänstesektorn... 7 Offentlig verksamhet... 8 Utbudet av arbetskraft... 9 Befolkningsutveckling... 9 Arbetskraftens förändring... 10 Rörlighet 10 Utvecklingen av sjuk- och aktivitetsersättning... 10 Arbetslöshet och programinsatser... 10 Arbetsmarknadspolitiska program...10 Utmaningar och utveckling i regionen... 11 Tillväxt... 11 Utbildningsnivå... 12 Generationsväxling... 12 Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden.

Sammanfattning Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län 3 Höstens arbetsmarknads- och sysselsättningsprognos utgår från ett läge där konjunkturen fram till sommaren 2008 utvecklats positivt under drygt tio år. Konjunkturen hösten 2008 avmattades mycket snabbare än man tidigare förutsett. Prognosen anger att antalet sysselsatta minskar med 700 eller ca 0,5 procent under år 2009. Arbetskraften, det vill säga antalet personer som kan sysselsättas, ökar samtidigt med endast 500 eller 0,4 procent. Den öppna arbetslösheten bedöms därmed öka med ca 1 200 personer. Antalet personer i program med aktivitetsstöd och arbete med stöd ligger kvar på i stort sett samma nivå. Tillskottet till arbetskraften består främst i inflyttningsöverskott och demografiska förändringar i form av fler yngre som går in på arbetsmarknaden än äldre som lämnar den. Enligt arbetsförmedlingens undersökning bedömer 85 procent av de tillfrågade företagen att efterfrågan på deras varor och tjänster kommer att öka eller vara oförändrad om ett år. Till och med november i år har 1 500 personer varslats om uppsägning främst inom Tillverkningsindustrin och handeln. Under samma period i fjol varslades 600 personer. Bedömningen är att antalet varsel under nästa år kommer att ligga på 1 700. Under den senaste tolvmånadersperioden har antalet lediga platser anmälda hos arbetsförmedlingen varit nästan lika många som under samma period året innan. Eftersom konjunkturuppgången har tvärstannat och trots att vi bara ser svaga tecken på nergång bedömer vi att antalet platser kommer att minska under prognosperioden. En fjärdedel av företagen och offentliga arbetsgivarna i undersökningen har upplevt att det varit brist på lämplig arbetskraft vid rekrytering det senaste halvåret. Det är ungefär lika många som vid den förra prognosen hösten 2007. Sysselsättningen beräknas minska med drygt 700 personer till och med slutet av 2009. Den genomsnittliga arbetslösheten för fjärde kvartalet 2009 bedöms öka med 1 200 personer till 2,9 procent av befolkningen 16-64 år. Andelen i program bedöms bli 1,2 procent eller 2 100 personer. Under årets tre första kvartal 2008 hade länet som vanligt ett positivt flyttnetto, men detta år enbart med 1 731 personer. Det är en liten minskning jämfört med år 2007 och en naturlig utveckling med tanke på konjunkturen och de höga boendekostnaderna i länet p.g.a. bostadsbristen. Det råder brist på sökande i länet till en mängd offentliga yrken med högskole-utbildning. För läkare är situationen så allvarlig att yrket räknas som flaskhalsyrke, det vill säga bristen på arbetskraft skapar svårigheter och stopp i tjänsteproduktionen och förhindrar en ökad sysselsättning vid arbetsstället.

4 Arbetsmarknadsutsikter förhallands län Ekonomisk översikt Den globala ekonomin har försvagats kraftigt och allt fler länder har gått in i en recession, vilket innebär minskad tillväxt av BNP i minst två kvartal i rad. Detta omfattar exempelvis stora ekonomier som USA, Japan och flera länder inom eurozonen. Den finansiella krisen har därmed satt tydliga avtryck på den reala ekonomin. Det betyder att den globala ekonomin bedöms växa med knappt tre procent 2009, vilket definieras av IMF som en global recession. Den svenska ekonomin har drabbats hårt av detta genom en betydligt försvagad exportkonjunktur. Främst har transportmedelsindustrin drabbats men nedgången har även spritt sig till mer eller mindre hela industrisektorn. Detta har i sin tur påverkat företag som säljer tjänster till andra företag varefter deras konjunktur har försvagats tydligt. Vidare har byggkonjunkturen försvagats och företagen är pessimistiska för det närmaste året. Dessutom har hushållens förtroende till sin egen ekonomi och landets ekonomi som helhet försvagats kraftigt. Det i sin tur leder till att hushållens köplust kommer att minska vilket drabbar detaljhandeln samt hotell och restaurangnäringen framöver. Sammantaget leder detta till att även den svenska ekonomin går in i en recession och BNP-tillväxten minskar 2009. Detta medför en kraftigt försvagad arbetsmarknad i landet med påtagligt minskad sysselsättning och ökad arbetslöshet som följd. Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Som nämndes i inledningen har konjunkturen stor betydelse för efterfrågan på arbetskraft. Detta kan mycket enkelt förklaras genom att en högkonjunktur ökar ofta efterfrågan på varor och tjänster vilket i sin tur kan leda till att företagen behöver rekrytera arbetskraft. I det här avsnittet kommer vi att diskutera konjunkturen, framtida rekryteringar och dess problem samt bristyrken. Utvecklingen på arbetsmarknaden Konjunkturen hösten 2008 avmattades, mycket snabbare än man tidigare förutsett. Företag inom Finans- och uppdragsverksamhet är mest positiva. Dessutom ser handeln fortfarande ljust på framtiden. Både de offentliga arbetsgivarna och hotell- /restaurangbranschen tror på en oförändrad efterfrågan. I bygg och anläggningsbranschen tror hälften av företagen på en minskad efterfrågan och allt detta ifrån en mycket hög nivå. Nyanmälda platser Efterfrågan på arbetskraft i Hallands län har minskat jämfört med föregående år. Platsantalet är färre än jämfört med för ett år sedan. År 2007 var ett exceptionellt bra år med över 16 000 nyanmälda lediga platser. Årets antal nyanmälda platser (13 000) ligger över år 2006 års helårssiffror (12 500), som historiskt ser var ett starkt år. Länet har inte tappat jämförelsevis inte lika mycket som riket gjort. Prognosen för år 2009 är att de nyanmälda lediga platserna i Hallands län fortsätter att minska med ca 15 procent till strax över år 2004 och 2005 års nivåer.

Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län 5 Ackumelerade nyanmälda platser på arbetsförmedlingen i Halland Antal platser 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Vecka 3 6 9 12 15 18 21 24 27 30 33 36 39 42 45 48 51 2006 2007 2008 Vecka Prognosföretagen aviserar fortfarande behov av ersättningsrekryteringar för ökande pensionsavgångar, men också en fortsatt vikande efterfrågan och minskning av antalet anställda med nästan en halv procent. Minskningen drabbar framförallt industrisektorn, men i viss mån också transportoch handelssektorn. Ledig personalkapacitet vid arbetsställena, våren 2008 Bransch 0 procent 1-10 procent 11-20 procent 21-30 procent Över 30 procent Byggnadsverksamhet 37% 38% 15% 10% 0% Industri 18% 51% 23% 5% 4% Finans/uppdragsverks 16% 40% 9% 16% 20% Transport/restaurang m.m. 16% 44% 9% 2% 29% Handel 15% 44% 7% 13% 21% Totalt 20% 43% 14% 9% 14% Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten 2008. Varsel Under år 2008 har ca 1 500 personer varslats om uppsägning i länet till och med november månad. Inte sedan 1993 har länet haft så många varslade. Det är främst tillverkningsindustrin och handeln som varslat under året. Eftersom länet tidigare legat efter riket vad gäller konjunktur, väntas varseltalen öka framöver också i Halland. Prognosen för år 2009 är att 2 000 personer kommer att varslas i länet.

6 Arbetsmarknadsutsikter förhallands län Varslade Antal varslade personer i Halland per år sedan år 1992 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 t.o.m nov Källa: Arbetsförmedlingen Hittills i år dominerar varslen inom tillverkningsindustrin och handeln. antalet varsel inom inom byggverksamheten är fortfarande färre än förra året. Av de personer som företagen under år 2007 uppgett att de tänkt varsla, blev ungefär två tredjedelar uppsagda medan en tredjedel fick behålla jobbet. Detta gäller naturligtvis när arbetsmarknaden växer, vilket prognosen inte förutspår. Bedömningen är att antalet varsel under nästa år kommer att ligga på en något högre nivå och att antalet varsel inom industri- och byggbranschen ökar. Sysselsättningsutvecklingen Hallands län ligger fortsatt bland länen med högst sysselsättningsnivå och lägst arbetslöshet i landet. Sysselsättningen har under många år ökat i länet med i genomsnitt 2 000 personer om året. Men antalet sysselsatta har nu planat ut och arbetslösheten ökar successivt under hösten. Varslen om uppsägning pekar på en minskad sysselsättning hos länets arbetsgivare och förväntas minska med 700 personer eller en halv procent kommande år. Bedömning om sysselsättningsutvecklingen i olika näringsgrenar. Förändringstal mellan fjärde kvartalet 2008 och 2009. Näringsgren Antal sysselsatta 4 kvartalet 2008 Förändringstal jämfört med 4 kvartalet 2007 Tillverkningsindustri - 500 -därav verkstadsindustri ( - 200 ) Byggnadsverksamhet - 200 Handel och kommunikation + 100 Finans och företagstjänster + 100 Restaurang och privata tjänster - 100 Offentlig verksamhet - 100 Totalt - 700

Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län 7 Näringsgrenar och yrken Industrin Verkstadsindustrins goda tillväxt, investeringar, ökad export och hög orderbeläggning har tidigare resulterat i fler anställningar trots rationaliseringar. Utifrån enkätmaterialet minskar nu sysselsättningen inom övrig tillverkningsindustri i länet med ca 300 personer det kommande året medan verkstadsindustrin minskar antalet sysselsatta med ca 200. Sammantaget bedömer vi alltså att antalet sysselsatta inom industrisektorn under 2009 minskar med cirka 500 personer. Prognossvaren tyder på en något mindre gynnsam utveckling av efterfrågan det senaste halvåret jämfört med motsvarande svar i prognosenkäten hösten 2007. På ett års sikt (6-12 månader) förväntar man sig en fortsatt svagare utveckling än förra våren. Även här är det verskstadsindustrin som är mest negativ. Efterfrågeutvecklingen har gjort att bristen på kompetent arbetskraft fortfarande är hög. Vi bedömer att intensiteten i rationaliseringar och intresset att flytta ut enklare produktion till andra regioner eller länder har mattats av. Närhet till underleverantörer spelar en allt större roll för att snabbt och flexibelt kunna leverera produkter med kvalitet. En tredjedel av industriföretagen svarar efter sommaren att de upplever brist på arbetskraft. Yrkeskategorier där industriföretagen upplever brist är bl.a. CNCoperatörer, verktygsmakare, svetsare, maskiningenjörer, verkstadsmekaniker, maskinsnickare, industrilackerare, konstruktörer, produktionsingenjörer, tekniker och kvalificerade säljare. I en allt mer automatiserad och krävande produktion efterfrågas fler kvalificerade medarbetare. Bygg- och anläggningssektorn Näringsgrenen sysselsatte i genomsnitt ca 6 500 personer under 2007. Branschen befinner sig också i en dalande konjunktur vad gäller bostads-byggande. De stora byggföretagen minskar sina anställda snabbt medan övriga behåller sina anställda i större utsträckning kommande prognos-period. Sammantaget bedömer vi att byggverksamheten minskar men inte i lika stor utsträckning som riket. Sysselsättningen minskar med cirka 200 personer på ett års sikt. I enkätmaterialet trodde de tillfrågade företagen på en fortsatt ökad efterfrågan kommande 6 månader medan efterfrågan kommande 6-12 månader inte ökar lika stark. Flerfamiljsbostäder är det som byggs och byggandet är koncentrerat till kustområdet. Efter slopandet av räntesubvention för byggande av hyreslägenheter vid årsskiftet har denna typ av byggnation stannat av. Detta späds på av den finansiella oron som råder. Huvuddelen av det bostadsbyggande som byggs och planeras framöver är bostadsrätter och villor. Antalet sysselsatta med anknytning till andra delar av Sverige eller utländsk anställning har ökat. Byggföretagen uppger att detta bidragit till att minska bristen på kompetenta byggarbetare. Kommunernas verksamhet med att bereda mark för nyetableringar har ökat och kommer att fortsätta, speciellt på strategiskt bra platser i länet. Privata tjänstesektorn Den privata tjänstesektorn har haft en stark tillväxt de senaste 15 åren och detta till stor del p.g.a. länets kraftiga befolkningsökning. Sammantaget tror vi på en oförändrad sysselsättning under kommande tolv månader. Parti- och detaljhandeln har haft en positiv utveckling under de senaste åren, och ser fortsatt optimistiskt på marknadsutvecklingen, särskilt inom

8 Arbetsmarknadsutsikter förhallands län detaljhandel och i synnerhet dagligvaruhandel. Detta trots att den är utsatt för hård konkurrens från utländska daglivarukjedjor. Branschen bedömer att efterfrågan fortsätter öka eller förblir oförändrad kommande tolv månader. Sällanköpshandeln (elektronik, fordon, byggvaror, viss heminredning och kläder) förväntar sig en minskad efterfrågan. Nyetableringen inom handeln i flera kommuner i länet fortsätter även under kommande prognosperiod. En ökad disponibel inkomst borde generera större omsättning men kan också öka sparandet. Effekterna för sysselsättningen är svagt positiv även om många består av tillfälliga anställningar och deltidsarbete i denna bransch. De företag som ingår i prognosunderlaget planerar att rekrytera ett hundratal fler medarbetare under det kommande året. Viss brist noteras men det handlar mer om lokala krav än generell kompetensbrist. Hotell- och restaurangbranschen präglas av en livaktig marknad, ett stort utbud och ett tufft konkurrensläge. Länet har en mycket stark sommarsemesterprägel. Sommarhalvåret är bristen på kvalificerade restaurangpersonal stor. De flesta företag som medverkar i prognosen gör bedömningen om en oförändrad efterfrågan och något fler anställda kommande år. Branschen signalerar viss brist på kockar med speciella inriktningar. Minskad aktivitet inom handel, byggnation och industri gör att även transportoch logistikföretagen har mindre att göra. Fler lager- och distributionscentraler etableras i länet. De flesta prognosföretagen räknar med oförändrad eller minskad efterfrågan kommande tolv månader. Transportsektorn kommer att ha oförändrad aktivitet men i vilken grad det gynnar regional arbetsmarknad och sysselsättning är svårt att bedöma. Lokala åkerier räknar med oförändrad hög efterfrågan och något färre anställda. Företag som sysslar med persontrafik uppger också i det stora hela oförändrad efterfrågan. Prognosföretagen anger störst brist på lastbilsförare. Viss brist finns även på bussförare. Bilbranschen inkl. fordonsverkstäderna har god beläggning på verkstäderna och är bl.a. i behov av erfarna reparatörer. Enligt enkäterna råder det brist på lastbilmekaniker. Konsultverksamhet, bl.a. inom data/it har haft en positiv utveckling under senare år och företagen räknar med oförändrad efterfrågan. Investeringarna minskar men detta genererar mer underhåll och service i stället. Övriga aktörer inom privata tjänstesektorn signalerar också en minskad efterfrågan. Offentlig verksamhet Det bedöms fortsätta bli brist på yrkesarbetare i många offentliga yrken med högskoleutbildning. Det är läkare, tandläkare, sjuksköterskor (alla inriktningar), och förskollärare samt specialpedagoger. I höstens prognos har däremot IT-yrkena på högskolenivå, exempelvis systemutvecklare och programmerare, övergått till balans i tillgången på sökande från att ha varit bristyrken. Prognosintervjuerna hos länets offentliga arbetsgivare visar att dessa tillsammans kommer att minska antalet sysselsatta med ca 100 på ett års sikt. 40 procent av de intervjuade arbetsgivarna upplever brist på arbetskraft. Det är enbart fem procentenheter lägre än i förra höstprognosen. Enligt prognosunderlaget det senaste året har personalstyrkan ökat med ca 100. Flertalet av dessa finns inom vård och omsorg samt barnomsorgen. En viss minskning har skett inom grundskolan. Under det kommande året planerar kommunerna att minska personalstyrkan med ca 100 personer. Inbördes blir det små personalförändringar inom alla utbildningsområden samt inom övrig kommunal verksamhet medan barnomsorg fortsätter öka. Enbart kommunernas ersättningsrekryterings-behov det kommande året ligger på ca 900

Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län 9 personer. Det är nästan 250 färre än under den senaste tolvmånadersperioden. Även kommunerna har svårigheter att rekrytera viss arbetskraft. Enligt Landstingets prognossvar har antalet tillsvidareanställda varit oförändrat det senaste året och kommer så att vara under prognosperioden. Tandvården räknar med något ökat antal anställda kommande år. Trots rekryteringsinsatser i Europa är det svårt att hitta tandläkare. Rekryteringarna i Landstinget under kommande tolv månader, som uteslutande är ersättningsrekryteringar, beräknas bli ca 300. Det är drygt 100 fler än under den senaste tolvmånadersperioden. De statliga arbetsgivare som intervjuats sysselsätter ca 2 300 anställda i länet. Under prognosperioden tror hälften av arbetsgivarna på oförändrad eller minskande verksamhet, medan andra halvan anger ökad efterfrågan inom verksamheten. Antalet anställda har varit oförändrat hos de intervjuade arbetsgivarna under de senaste tolv månaderna. Enligt enkäterna bedöms en svag ökning av antalet anställda kommande tolv månader. Här finns en osäkerhet p.g.a. sjunkande medelstilldelning från staten. Under kommande tolv månader uppger de intervjuade arbetsgivarna att ca 150 personer kommer att rekryteras, varav mer än 100 är ersättningsrekryteringar. Flest rekryteringar avser bland annat handläggare och poliser. Utbudet av arbetskraft Till arbetskraften räknas alla som är sysselsatta eller arbetslösa. Personer som är i utbildning eller i arbetsmarknadspolitiska program räknas inte in i arbetskraften. I avsnittet som följer redovisar vi arbetskraftsutvecklingen i länet, antal arbetslösa och i program samt utbildningsnivån bland länets befolkning. Antalet syselsatta i Hallands län sedan 1997 och prognos 125000 120000 115000 110000 105000 100000 95000 90000 85000 80000 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Befolkningsutveckling Halland är en attraktiv region och folkmängden ökar stadigt. Det bodde 293 100 personer i Halland den 1/10 2008. Det är cirka 1 700 fler jämfört med 1/1 2008. Kustnära områden och bra kommunikationer både norrut och söderut lockar människor att flytta till länet. Det största tillskottet till folkmängden består av människor som flyttar hit från andra delar av Sverige. Den klart största delen av migrationen (både in- och utflyttning) sker med Västra Götalands län. Hallands län

10 Arbetsmarknadsutsikter förhallands län har det näst högsta genomsnittliga födelsetalet under de senaste femton åren i riket. Endast i Jönköpings län har det fötts fler barn per kvinna i åldern 20-45 år. Arbetskraftens förändring I Halland fanns en befolkning på 182 142 personer mellan 16 och 64 år den 1/1 2008, vilket är 1 800 fler än för ett år sedan. Kommande årsskifte räknar Arbetsförmedlingen med en befolkning (16-64 år) på 183 500. Åldersstrukturen i Halland skiljer sig från genomsnittet för riket. Andelen 0-20 år är större i Halland medan andelen 22-35 är mindre. I genomsnitt är medelåldern något lägre i Halland. Generationsväxlingen väntas inte bli lika påtaglig som på många andra håll och den inträffar senare. Mellan år 2008 och år 2013 nås toppen av pensionsavgångarna. Utbildningsnivån bland befolkningen har ökat kraftigt de senaste tio åren. Från att knappt 19 procent haft högskoleutbildning 1994 var det 26 procent som hade det 2004. En orsak är inflyttningen. De som flyttar till Halland har i större utsträckning eftergymnasial utbildning. Antaganden om sysselsättningen fjärde kvartalet 2008 Arbetskraft förändring Sysselsatta förändring Arbetslösa förändring Period jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka 2008kv4 1000 900 100 2009kv4 500-700 1200 Rörlighet Ca 20 procent av de boende i Halland arbetar i ett annat län. Den största delen av dem bor i Kungsbacka och pendlar norrut för att arbeta. Det är bara Uppsala som har en högre andel som pendlar till arbete i ett annat län. Drygt hälften av Kungsbackas befolkning arbetar i en annan kommun. Förutsättningarna för att pendla mellan orter i Halland och till de större arbetsmarknaderna norr- och söderut är goda. Men för att kunna nyttja de goda kollektiva kommunikationsmöjligheterna krävs dock att man bor i någon av huvudorterna längs kusten och att järnvägens dubbelspår byggs ut längs hela kusten. Studenter, förtidspensionärer och långtidssjukskrivna är grupper som inte ingår i arbetskraften. Dessa gruppers förändringar påverkar således arbetskraftsutbudet. Antalet platser vid högskolan i Halmstad kommer att vara oförändrat. Till Halmstad högskola rekryteras en tredjedel från Hallands län och två tredjedelar från andra län. I denna grupp finns också ett antal som studerar under tiden de söker arbete (s.k. latent arbetssökande). När arbetsmarknaden försämras och färre får jobb minskar inflödet till arbetskraften från denna grupp. Antal långtidssjukskrivna liksom antalet förtidspensionärer minskar i länet. Minskat ohälsotal tyder på ett tillskott till arbetskraften. Halland har ett relativt lågt ohälsotal jämfört med riket. Arbetsförmedlingens samarbete med försäkringskassan ökar för att effektivare kunna identifiera den del av de sjukskrivna som helt eller delvis har resurser att arbeta. Statsbidragen till vuxenutbildningen i kommunerna har ökat vilket innebär att antalet elever i Komvux på sikt blir fler. Detta medför i sin tur att arbetskraften minskar i motsvarande grad. Arbetsförmedlingen räknar därför med en ökning av arbetskraften på grund av detta med endast 500 personer under år 2009.

Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län 11 Arbetsmarknadspolitiska program Det genomsnittliga antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program har legat på i snitt ca 1350 under 2007 och på 1 650 personer hittills under 2008. Under sista kvartalet i år beräknas antalet personer i program öka något så att snittantalet för 2008 blir 1 700 personer. Arbetslösa, i arbete med stöd och i program med aktivitetsstöd Arbetslösa, i arbete med stöd och i program med aktivitetsstöd Skattning av antalet arbetslösa, personer i arbete med stöd och antalet i program med aktivitetsstöd som kvartalsgenomsnitt samt procentuell förändring ett år bakåt. A r b e t s l ö s a Program med aktivitetsstöd I arbete med stöd Period Antal Diff. % Antal Diff. % Antal Diff. % 2006kv1 6938 2793 2628 2006kv2 5791 2700 2826 2006kv3 6111 2373 2965 2006kv4 5120 2424 3138 2007kv1 5509-21% 1558-44% 2988 14% 2007kv2 4203-27% 1231-54% 2900 3% 2007kv3 4331-29% 1127-52% 2776-6% 2007kv4 3942-23% 1561-36% 2644-16% 2008kv1 4143-25% 1565 0% 2556-14% 2008kv2 3137-25% 1719 40% 2522-13% 2008kv3 3636-16% 1684 49% 2460-11% Prognos 2008kv4 4050 3% 1900 22% 2300-13% 2009kv1 4500 9% 2000 28% 2250-12% 2009kv2 3800 21% 2000 16% 2250-11% 2009kv3 4800 32% 2000 19% 2200-11% 2009kv4 5200 28% 2100 11% 2300 0% Tredje kvartalet 2008 var 3 636 personer eller 2,0 procent av befolkningen 16-64 år arbetslösa. Under våren 2009 kommer en stor del av de lagda varslen om uppsägning att börja falla ut och efterfrågan på arbetskraft minskar enligt prognosundersökningen. Arbetslösheten beräknas fram till sista kvartalet 2009 ha ökat med 1 200 personer eller 28 procent till genomsnittligt 5 200 personer eller 2,9 procent av befolkningen 16-64 år. Antalet personer som då deltar i Arbetsförmedlingens programverksamhet beräknas samtidigt uppgå till 2100 personer eller 1,2 procent av befolkningen 16-64 år. Utmaningar och utveckling i länet Tillväxt Halland hör till de regioner i Sverige som har den största tillväxten både ekonomiskt och befolkningsmässigt. Företagandet i Halland har utvecklas mycket positivt. Antal aktiebolag har ökat med 2,3 procent vilket är över riksgenomsnittet. 1 1 Resultat från undersökningen Årets företagarkommun genomförd av Företagarna tillsammans med UC affärs- och kreditupplysningsföretaget, 2005.

12 Arbetsmarknadsutsikter förhallands län Kungsbacka, med sin närhet till Göteborg, har en stor del av sin arbetsmarknad i och omkring Göteborg. Stigande huspriser i Göteborg och attraktivt boende tillsammans med goda pendlingsmöjligheter lockar människor som arbetar i Göteborg att bosätta sig i Halland. Även Varberg och Falkenberg märker av en stor inflyttning och pendlingen norrut. Idag tyder det mesta på att utvecklingen för de norra delarna av länet kommer att vara fortsatt god. Kommunikationen mellan städerna längs kusten är bra i Halland men fortfarande kan det innebära långa transporttider om man bor längre in i landet och vill åka kollektivt. Även om pendlingsförutsättningarna söderut också är goda är pendlingen i den riktningen betydligt blygsammare. Den kraftiga ökningen av folkmängden innebär också större krav på den offentliga servicen. Fler invånare söker bostad och plats inom skola och barnomsorg. Hallands län har ökat sitt totala bostadsbestånd sedan 1990 med 17,5 procent 2. När företag vill expandera är det också viktigt att de lokala förutsättningarna är de bästa för att inte förlora företag och arbetstillfällen till andra regioner. Kommunernas och andra myndigheters utmaning blir att utveckla den offentliga servicen och upprätthålla goda boendeförutsättningar för att tillfredsställa den växande befolkningen. Antalet arbetslösa, personer i program med aktivitesstöd samt i arbete med stöd i Hallands län sedan 1996 och prognos till år 2009 25000 20000 Arbetslösa Program med aktivitetsstöd Arbete med stöd 15000 10000 5000 Prognos 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Utbildningsnivå I den södra delen av Halland är det Halmstad som står för befolkningsökningen, där Högskolan lockar till sig många ungdomar. En utmaning för Halland och dess näringsliv när utbildningsnivån ökar är att ta till vara på kompetensen och att antalet arbetstillfällen för högutbildad arbetskraft blir fler. Risken finns annars att de som en gång flyttat hit för att studera flyttar vidare för att söka jobb. Generationsväxling Hela Halland står liksom de flesta andra regioner i Sverige inför en generationsväxling. För att klara denna övergång utan att förlora för mycket kompetens gäller det att bättre utnyttja den resurs ungdomar och invandrare utgör. Ungdomsarbetslösheten i Halland är i fokus och ett kontinuerligt arbete pågår för att ge ungdomar bättre förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden. Mycket 2 Resultat från undersökningen Kalkylerat bostadsbestånd 2006-12-31 av SCB.

Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län 13 finns ännu kvar att göra för att på ett så tidigt stadium som möjligt integrera personer med invandrarbakgrund på den svenska arbetsmarknaden och på ett bättre sätt utnyttja deras kompetens.