SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut FIRST Forskning, utveckling och innovation för dagens och morgondagens räddningstjänst Lotta Vylund Haukur Ingason Mia Kumm FIRST First Responders of Tomorrow December 2016, version 2.0
2
Innehållsförteckning Innehållsförteckning 3 1 Inledning 4 2 Bakgrund 5 2.1 Problemställning och historik 5 2.2 Forskning och utveckling 7 3 Beskrivning av framtida verksamhet 10 3.1 Metodsammanställning 11 3.2 Mötesplatser 11 3.3 Nya former av samverkan 12 3.4 Forskning 13 3.5 Utbildning 14 3.6 Produktbedömning - testbädd 14 4 Organisation 16 5 Förslag till forskningsprogram 17 6 Samarbetsprojekt med räddningstjänster 19
1 Inledning En utveckling sker mot mer komplexa samhällsstrukturer och därmed ett behov av ny teknik, taktik och metodik vid räddningsinsatser. För att kunna utveckla ny relevant teknik och koppla den till taktik och metodik anpassad för räddningstjänstens rådande förutsättningar behövs en effektiv omvärldsanalys inom många områden. Detta gäller först och främst erfarenheter och möjligheter för utveckling av ny släckoch räddningsteknik, ändringar i samhällsbyggandet till nya riskbilder och övrig samhällsutveckling. I en tidspressad tillvaro kan det vara svårt för räddningstjänsten att hinna arbeta med utvecklingsfrågor, trots att idéerna finns. Forskarvärlden har många gånger grunden till svaren på utvecklingsfrågorna, men är inte alltid effektiva att nå ut med resultatet till de som behöver den. Företag som utvecklar nya produkter kan behöva hjälp med verifiering eller input om vilka behov som finns på marknaden. De tre nyckelaktörerna är räddningstjänsten, forskarna och företagen som tillhandahåller ny teknik. Det finns därför en bra grund för ett nära samarbete för att gemensamt driva forskningsnära utveckling för räddningstjänstens behov. Om dessa tre aktörer länkas ihop, så att forskning och innovation kommer räddningstjänsten till godo och skapas ett säkrare samhälle i framtiden. Utbildning som sprider resultat från forskning och utveckling är också en viktig fråga för såväl organisationer som för den enskilda. FIRST (First Responders of Tomorrow) avser att vara den som länkar ihop räddningstjänsten, forskare och företag som tillhandhåller ny teknik samt vara den självklara partner för myndigheter, räddningstjänst, forskare och företag när det gäller frågor kring räddningsinsatser inom teknik, taktik och metodik. FIRST är organisatoriskt placerad på enheten SP Safety, avdelningen SP Fire Research, vid SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Detta prospekt behandlar den ambition FIRST har oberoende finansieringsmodell. Plattformens utformning kan komma att anpassas efter behov och resurser. 4
2 Bakgrund 2.1 Problemställning och historik Samhällsbyggandet går mot mer komplexa samhällsstrukturer och därmed ett behov av ny teknik, taktik och metodik för att upprätthålla en säker olyckshantering. Räddningstjänsten ställs inför nya utmaningar med förändrade organisationer och resurser, både i storstads- och glesbygdsmiljö. För att möta utmaningen behöver räddningstjänsten identifiera och implementera möjlig teknik, utveckla nya metoder och processer och följa övrig samhällsutveckling inom sitt och intilliggande verksamhetsområden. Det är det svårt att utveckla nya idéer inom den kommunala miljön. Räddningstjänsten är dock en bra grogrund behovsidentifiering och räddningstjänsten har ofta många bra idéer som skulle kunna vidareutvecklas till marknad och verksamhet om tiden, möjligheterna och resurserna fanns. Den nyligen publicerade rapporten om metodsamordning inom svensk räddningstjänst 1 påtalar flera utmaningar inom metodområdet. Utmaningar som också identifierats i räddningstjänstrelaterade forskningsprojekt utförda på SP Fire Research och under arbetet med utveckling av FIRST 2,3. Räddningstjänsten efterlyser en neutral och kvalitetssäkrad omvärldsbevakning och metodutveckling baserad på forskning, där metoderna är anpassade såväl för storstadsförhållanden, som för glesbygdsräddningstjänsten med mer begränsade personella och materiella resurser. Med dagens resursoptimerade organisation är det svårt för den enskilda räddningstjänsten att ensam effektivt sköta omvärldsbevakning, taktik- och metodutveckling, och att identifiera, utveckla och implementera ny teknik. FIRST kan med sitt nätverk av forskningsinstitut, universitet, högskolor, myndigheter samt industri förse räddningstjänsterna med den verktygslåda av teknik, taktik och metodik som krävs för att möta framtidens utmaningar. I Sverige bedrivs omfattande forskning inom räddningstjänstområdet, både vid universitet/högskolor och institut men det sker också en hel del utveckling hos räddningstjänster och företag. Problemet idag är att det saknas ett samlat grepp kring teknik, taktik och metodik vid räddningstjänstinsatser. Många småprojekt bedrivs och intressanta resultat fås fram, men för att hela Sverige, och även omvärlden, ska 1 Att uppfinna hjulet en studie av behovet av metodsamordning inom svensk räddningstjänst, Fredrik Sjögren, Avd för Arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet, 2015 2 Ansökan till MSB 2015 angående räddningsinsatser med fokus på skadeplats, diarienummer 2015-2800 3 Ansökan till MSB 2016 angående innovationsmekanism, diarienummer 2016-1772 5
få nytta av dessa resultat krävs det ett dedikerat team som fångar upp resultaten och driver frågan framåt. Forskningsprojekt måste omsättas i praktisk verksamhet och inte bara generera vetenskapliga publikationer, även om detta också behövs för att synliggöra svensk räddningstjänstforskning på den internationella arenan. Klyftan mellan dessa vetenskapliga publikationer och utbildnings- och utvecklingsmaterial anpassat för räddningstjänstens dagliga verksamhet måste överbryggas. Idéer från forskningsvärlden, räddningstjänsten och företag behöver tas om hand och teknik och metoder som bottnar i forskningsresultat behöver vidareutvecklas, anpassas och implementeras. SP har en lång tradition av att samverka med räddningstjänster. Det bevisar inte minst alla de forskningsprojekt som genomförts och finns presenterade i litteraturen, (se kapitel 6), de olika utbildningarna som SP bedriver på landets högskolor och universitet, vidareutbildningar för räddningstjänst 4 samt handledning av kommunal doktorand hos Storstockholms brandförsvar 5. Denna erfarenhet ligger till grund för idéerna hur en kompetensplattform som FIRST ska drivas och utvecklas. Även tidigare erfarenhet av att driva andra kompetensplattformar 6 underlättar uppbyggnad och drift av en kompetensplattform riktad mot räddningstjänstområdet. FIRST har också haft inledande samtal med motsvarigheten till FIRST i USA, Center for First Responder Technology 7 som drivs av Worcester Polytechnic Institute (WPI). I samarbete med Räddningstjänsten i Worcester, Massachusetts Firefighting Academy och andra myndigheter har centret producerat en rad innovationer för att göra räddningstjänstens arbete både säkrare och effektivare. Ytterligare en källa till inspiration för FIRST är UL Firefighter Safety Research Institute (FSRI) 8 i USA. FSRI är en dedikerad forskningsgrupp som arbetar nära ihop med räddningstjänsten, myndigheter och företag med forskning och utbildning för att öka kunskapen om brandsläckning hos räddningstjänsten. FIRST är organisatoriskt placerad på enheten SP Safety, avdelningen SP Fire Research, vid SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Från och med den 1 juli 2016 ingår SP i ett samlat RISE Research Institutes of Sweden. RISE gruppen bestående av SP, Swedish ICT, Swerea och Innventia skapar en samlad 4 T.ex. Brandingenjörsprogrammet i Luleå och Lund samt Utbildningar på Mälardalens Högskola. SP har varit en del av utvecklingen av MSB kursen Brand i undermarksanläggningar instruktörskurs 5 Anders Palm, Storstockholms brandförsvar. 6 SP Tunnel, Offshore Väst, SP Fuel Storage Safety 7 https://www.wpi.edu/research/areas/centers/center-first-responder-technology 8 http://ulfirefightersafety.com/ 6
institutssektor för att bli en starkare innovationspartner för näringsliv och samhälle 9 än vad de enskilda instituten förmått. Målet är ökad samordning och större kapacitet att bidra till konkurrenskraft och nya arbetstillfällen i industrin. Med över 3000 anställda finns spetskompetens, men också bredd att fånga upp, förvalta och driva projekt inom en lång rad områden knutna till räddningstjänst. RISE har stora resurser som kan knytas till FIRST verksamhet när behovet uppstår. Här kan exempelvis nämnas att införlivandet av Swedish ICT i RISE kommer att stärka förmågan hos FIRST vad gäller frågor om t.ex. digitalisering. 2.2 Forskning och utveckling FIRST avser att verka brett inom hela räddningstjänstens område och har idag fem områden inom vilka det finns starka forskningsmiljöer, främst vid SP Fire Research, och därmed spetskompetens, intresse och kunskap. Nedan följer en kort introduktion till dessa fokusområden samt vilka utmaningar och möjligheter som finns inom respektive område. Fordon: Samhällets krav på energibesparingar, övergång till en fossilfri transportsektor och nya transportlösningar inklusive förarlösa transporter och autonom framdrift skapar många möjligheter, men också många utmaningar. Med nya energibärare i fordon kommer också nya typer av risker, exempelvis med biogasdrift i stadsmiljö och behov av ökad kunskap kring teknik, taktik och metodik vid släck- och räddningsinsatser. Ett annat exempel är ökad batterianvändning och dess risker vid överladdning eller sekundära risker efter kollisioner eller andra olyckor. Dessa nya typer av energibärare ger dock också nya möjligheter att utveckla energieffektiva och miljövänliga alternativ till dagens räddningsfordon, även mindre och lättare fordon som kan användas vid räddningsinsatser i komplexa miljöer, exempelvis tunnlar eller gruvor. Med ett väl etablerat samarbete med fordonsindustrin, tillgång till det världsunika testcentret för framtidens fordons- och trafiksäkerhet AstaZero 10 där SP är delägare samt verksamheten inom divisionen RISE Safety and Transport finns goda förutsättningar att tillvarata forskningsresultat och stödja teknik-, taktik- och metodutveckling. Undermarksanläggningar: Det byggs allt fler tunnlar och undermarksanläggningar i syfte att korta avstånd och frigöra värdefull markyta till andra ändamål, exempelvis bostadsbyggande i storstadsregioner. Infrastrukturen under mark blir alltmer komplex, både i dagens och morgondagens undermarksanläggningar samsas ofta flera olika transportslag. Stora mängder människor nyttjar och är beroende av 9 www.ri.se/utveckling-av-rise 10 http://www.astazero.com/ 7
storstadsregionernas masstransportsystem och transportinfrastruktur. Nya energibärare i fordon representerar nya risker och utmaningar vid räddningsinsatser under mark, såväl i tunnlar som vid bränder i garage under mark. Även i glesbygdsområden finns spårtunnlar med dess utmaningar och gruvindustrin är en stark industrinäring i flera Norrlandskommuner. Räddningsinsatser i dessa typer av anläggningar är svåra och komplexa och kräver såväl stora resurser, som stort kunnande och ny teknik. För att genomföra effektiva och säkra räddningsinsatser i denna typ av anläggningar finns ett stort behov av att vidareutveckla taktik och metodik och ta fram ny teknik som stödjer räddningsinsatsen. Den begränsande faktorn vid räddningsinsatser i komplexa undermarksanläggningar är oftast tillgången på andningsluft. Inom detta fokusområde har de senaste stora forskningsprojekten 11 också visat på behovet av utveckling av bärbar teknologi för att stödja räddningsinsatsen, exempelvis system för övervakning, positionering, kommunikation i en vidare bemärkelse samt IR-teknik och övriga analysinstrument. SP Fire Research har en gedigen forskningsverksamhet inom området undermarksanläggningar och mycket kunskap kan hämtas från den etablerade kunskapsplattformen SP Tunnel 12. Byggnader: I takt med att städer förtätas, mer komplexa byggnader byggs och kraven på nära-noll-energibyggnader ökar utvecklas också nya byggmetoder och nya byggnadsmaterial. Exempelvis har kravet på energieffektivitet i byggnader inneburit att användningen av brännbara isoleringsmaterial ökat, vilket ställer nya krav på teknik och kunnande hos räddningstjänsten. Stora komplexa byggnader innebär, liksom i undermarksanläggningar, långa inträngningsvägar och därmed ett behov av insatsstödjande teknik. Byggnader blir högre, vilket också påverkar räddningstjänstens insats, speciellt om den inbyggda tekniken inte fungerar fullt ut eller om systemen blir så komplexa att de kan vara svåra att förstå under en räddningsinsats. Inom detta område finns behov av såväl utveckling av bärbar teknik, som analysverktyg och teknik att bedöma hur branden i konstruktionen sprids eller kan spridas. Inom detta område kommer det ske ett nära samarbete med den nyetablerade kompetensplattformen CFORT 13 Bränslelagring: Samtidigt som det i samhället fortfarande finns, och under lång tid kommer att finnas, stora depåer av fossila bränslen så används och lagras också nyare typer av bränslen, exempelvis biobränslen eller avfall. Denna lagring och hantering finns främst inom transport och energisektorn. Traditionellt har skumanvändning 11 Till exempel TMU Taktik och metodik vid brand under mark, METRO, Barbara och Tunnelbyggaren 12 http://www.sp.se/en/centres/sptunnel/sidor/default.aspx 13 CFORT (Centrum för fortifikatorisk kompetens). Att bygga upp och utveckla kompetens inom det fortifikatoriska området för det civila samhället och försvarsmaktens behov. 8
som släckmetod använts vid bränder i dessa depåer och omfattningen av miljöeffekterna av denna användning har uppdagats på senare år. Utvecklingen inom detta område bör inriktas på dels analysverktyg för att identifiera en begynnande värmeutveckling innan det hinner utvecklas till en brand i biobränsle och avfall, men också den svåra utmaningen att hitta effektiva och miljövänliga ersättningar och metoder till skumanvändning. SP Fire Research har ett utvecklat samarbete med såväl petroleumindustrin som kraftvärmeverk och bioastillverkare. Kunskap kommer att inhämtas från kunskapsplattformen SP Fuel Storage Safety 14. Räddningsledning: Detta sista fokusområde har starka kopplingar till samtliga av de andra fokusområdena och kan sägas knyta ihop säcken med övriga områden. Det är inom detta område som utmaningar inom beslutsfattande och ledning samlas. Men också frågor kring vilka metoder kan användas i olika situationer och hur kan räddningstjänsten använda sin verktygslåda med metoder. Detta område har många synergier och gemensamma nämnare med det DHS-finansierade initiativet EMERGE 15 samt Casceff 16. Målsättningen med detta fokusområde är att skapa förutsättningar för en säker arbetsmiljö för räddningstjänsten samtidigt som räddningsinsatsen gynnas ur ett effektivitets- och resultatperspektiv. 14 https://www.sp.se/en/centres/fuel_storage/sidor/default.aspx 9
3 Beskrivning av framtida verksamhet FIRST:s övergripande målsättning är att vara en internationellt erkänd kompetensplattform som säkerställer leverans av evidensbaserad metodutveckling av räddningstjänstinsatser genom att: 1. Skapa och upprätthålla mötesplatser för ömsesidig förståelse och reflektion mellan forskare, personal inom räddningstjänsten samt näringsliv. 2. Förse räddningstjänsterna med kunskap om den verktygslåda av teknik, taktik och metodik som krävs för att möta framtidens utmaningar genom en metodsammanställning. 3. Stärka den behovsbaserade forskningen genom att utveckla nya former av samverkan mellan forskning och utvecklingsarbetet hos räddningstjänsterna. 4. Bedriva forskning som grundar sig i räddningstjänstens behov och möjligheter. 5. Naturligt länka ihop forskning, innovation och utveckling och som synergieffekt skapa ett bra utbildningsunderlag för dagens och morgondagens räddningstjänstpersonal. 6. Minska klyftan mellan vetenskapliga publikationer och utbildnings- och utvecklingsmaterial anpassat för räddningstjänstens dagliga verksamhet. 7. Tillhandahålla testbädd för produktutveckling och utvärdering av ny innovativ teknik för räddningsinsatser. Den första och andra punkten handlar om kunskapsinsamling för att sammanställa aktuell forskning, statistik, erfarenheter etc. samt att kunna fånga upp de utmaningar och möjligheter som räddningstjänsten står inför. Forskningsresultat måste nå räddningstjänsten samtidigt som erfarenheter från räddningstjänstens arbete med ny teknik måste nå forskarsamhället och kunskaper från olyckor och inträffade händelser måste tas tillvara. Den tredje punkten handlar om att hitta nya former för samverkan eftersom forskning har svårt att nå ut till användarna genom de traditionella kommunikationskanalerna. Den fjärde punkten, att bedriva forskning, utgör kärnan i verksamheten, då utvecklingen utan ny kunskap inte kan drivas vidare. Forskningen är viktig för att fylla kunskapsluckor och driva kunskapsfronten framåt. Punkt fem och sex handlar om att stärka kompetens, kunskap och utbildning i förmågan att förhålla sig till en komplex verksamhet i en komplex omgivning, genom att forskningsresultat implementeras i såväl utbildning för yrkesverksamma, som i den högre utbildningen. Att ha kompetens och kunskap att välja metod efter situation och omständigheter är grundläggande för att dra nytta av den verktygslåda med metoder som räddningstjänsten har att tillgå. Sista punkten handlar om att hjälpa 10
företag att utveckla sina nya eller existerande produkter för att passa de krav som samhället ställer. Nedan beskrivs FIRST arbetsmetodik mer ingående. 3.1 Metodsammanställning Utredningar har visat att räddningstjänsten skulle ha stor nytta av en tydlig och lättillgänglig metodsammanställning för de vanligaste insatstyperna vid brand 17. Metodsammanställningen handlar om att utgå från olika typhändelser och kring varje typhändelse kommer forskning, statistik och erfarenhet från verkliga händelser att sammanställas för att ge en grundläggande förståelse för vilka metoder som kan användas för just den typhändelsen. Genom denna sammanställning kan räddningstjänsten få en förståelse hur olika metoder kan användas vid olika typer av insatser och därmed få kunskap om nya metoder och ny teknik som förbättrar möjligheterna till en lyckad insats. Denna metodsammanställning kommer vara till nytta både för räddningstjänst, forskare och företag som utvecklar räddningstjänstprodukter: Räddningstjänsten kommer att få tillgång till en opartisk sammanställning av olika metoders styrkor och svagheter. Forskare kommer att få tillgång till en bred databas att utgå från i sina forskningsprojekt samt lättare hitta kunskapsluckor där ny forskning behövs. Företag som utvecklar och säljer räddningstjänstutrustning kommer få en bra kunskapskälla för att vidareutveckla sina befintliga produkter eller utveckla nya innovativa idéer. En metodsammanställning måste vara opartisk och stödja sig på existerande forskning, försök och erfarenheter från verkliga bränder. Både samhället och teknik förändras så därför behöver en metodsammanställning finnas på en interaktiv plattform som kontinuerligt uppdateras. Sammanställningen kommer att finnas på FIRSTs hemsida där även aktuella utbildningar inom nätverket meddelas och resultat från utförd forskning presenteras. 3.2 Mötesplatser Hemsidan ska vara en naturlig mötesplats för forskare, näringsliv och räddningstjänst och kommer också att presentera relevanta och aktuella resultat från övrig forskning inom nätverket som berör räddningstjänstområdet. 17 Att uppfinna hjulet, Fredrik Sjögren, avdelningen för arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet 11
Nyhetsbrev kommer att skickas ut kvartalvis med det senaste inom forskning, innovation och utveckling. Genom olika kontaktnät och påverkansplattformar, såsom SP tunnel, CFORT och andra organisationer, kommer resultat regelbundet att nå intressenter och behovsägare. Texten på hemsidan kommer vara anpassad till de relevanta målgrupperna och alla aktuella forskningsresultat som producerats inom FIRST kommer att ha populärvetenskapliga sammanfattningar. Genom egen konferens, FIRST, som kommer att startas som en internationell konferens vartannat år, och genom olika workshops, kommer återkoppling från intressenter och behovsägare att nå forskargruppen och kunna implementeras i utvecklingen. FIRST har en särskild kommunikationsansvarig som tillser att informationsflödet till intressenter och behovsägare fungerar. Med hjälp av FIRST kommunikationsansvariga kommer riktade satsningar att göras när intressanta resultat erhållits, för att säkerställa att samverkan med aktuella intressentgrupper vidmakthålls. FIRST har redan idag ett väl etablerat samarbete med flera räddningstjänster i Sverige och i resten av världen som kommer att utnyttjas. Exempel på nationella räddningstjänstorganisationer som medverkat i forskningsprojekt, referensgrupper eller där långtgående diskussioner om fördjupat samarbete har hållits är; Storstockholms brandförsvar, Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund, Räddningstjänsten Storgöteborg, Räddningstjänsten Skåne-Nordväst, Räddningstjänsten Sala-Heby, Mälardalens brand och räddningsförbund, Räddningstjänsten Höga kusten, Räddningstjänsten Arvika Eda, Medelpad, Värends räddningstjänst och Luleå räddningstjänst. 3.3 Nya former av samverkan Grunden i FIRST är kunskap om de behov, utmaningar och möjligheter som räddningstjänsten står inför. Varje typhändelse kommer ha en ledare som är en erfaren forskare med ett stort kontaktnät och kunskap om typhändelsen. Forskaren ansvarar för att fånga upp behov, idéer och aktuella forskningsresultat inom typhändelsen. För att få ett mer interaktivt lärande mellan forskare och räddningstjänst ska det finnas regionala kontaktpersoner som har till uppgift att förmedla kunskap ut till räddningstjänsten samt vara en viktig resurs i informationshämtningen. Svenska HLR 18 -rådet arbetar t.ex. på detta sätt och anser att det är ett bra arbetsätt för att nå ut 18 Svenska rådet för hjärt- och lungräddning 12
med ny information. Även hos MSB finns detta arbetssätt inom mångfaldhet, kemikalieolyckor och olycksutredning. Mycket tester och utveckling sker också hos räddningstjänsten, problemet är att resultaten ofta stannar hos den enskilda kåren. En av de regionala samordnarnas uppgifter blir att lyfta upp och förmedla intressanta resultat från det som sker hos räddningstjänsterna och samtidigt få värdefull information om verksamhetsnära behov. För att ytterligare skapa ett interaktivt lärande mellan forskargruppen och räddningstjänsten planeras också att initiera en observatörsverksamhet för vissa typhändelser. Som observatör kan erfarenheter från skadeplatsen tas till vara och utgöra underlag för förståelse vilka konsekvenser olika beslut får, hur ny taktik och metodik fungerar och hur väl ny innovativ teknik stödjer insatsens syfte och mål. Efter att räddningsinsatsen avslutats kan samlade intervjuer genomföras om beslutsprocessen för de taktik- och metodval som togs och kommunicerades under insatsen i syfte att vidareutveckla insatsarbetet. Resultatet från dessa observatörsinsatser kan både nyttjas direkt i forskningen och utgöra ett förstärkt underlag vid räddningstjänstens egen erfarenhetsåterföring. Redan idag bistår SP t.ex. försäkringsbolag, Haverikommissionen och näringslivet vid olycksundersökningar. Erfarenheter från dessa kan också användas vid erfarenhetsåterföringen till och inom olika räddningsaktörer. Om erfarenheterna också inarbetas i räddningstjänstrelaterad kurslitteratur sprids kunskapen till flera även utanför den egna räddningstjänstorganisationen, där olyckan inträffat. För att säkerställa att resultat och erfarenheter från forskningen inom FIRST direkt kan användas i dagens skadeplatsarbete planeras också att utveckla en expertstödsgrupp som på distans, eller vid vissa fall av större händelser på plats, kan stödja räddningsledaren i beslutsprocessen. Denna funktion skulle kunna samordnas med MSB:s Tjänsteman i beredskap (TiB) och kunna utgöra stödfunktion för beslutsfattare vid kriser och olyckor på såväl kommunal, regional som nationell nivå. 3.4 Forskning FIRST kommer hålla ihop den forskning som berör räddningstjänsten inom SP och RISE för att kunna skapa synergieffekter. I omvärldbevakningen kommer forskarna inte bara hålla samman forskningen inom SP och RISE utan även bidra till att samla ihop forskning från hela världen inom sin typhändelse och på så sätt alltid vara på framkant med den senaste forskningen. 13
Forskning inom FIRST som resulterat i nya innovativa produkter, metoder eller processer kommer också att presenteras med hjälp av utbildningsvideor, se exempel på UL Firefighters Safety Research Institute hemsida 19. Förutom att bidra till att förse räddningstjänsten med kunskap om olika metoders styrkor och svagheter kommer metodsammanställning hjälpa till att hitta kunskapsluckor förankrade hos räddningstjänsten. Därmed ökar sannolikheten för att hitta meningsfulla forskningsobjekt som är behovsstyrda och lättare kan få genomslag hos räddningstjänsterna. För att ytterligare öka möjligheten till utväxling mellan forskning och praktik kommer doktorander inom FIRST ha handledare både på universitet och hos räddningstjänsten. Genom att räddningstjänsten bidrar med både tid och resurser skapas ett engagemang som ökar chansen för att forskning får större genomslagskraft och nyttogörande i praktiken. Förslag på forskningsprogram finns i kapitel 5. 3.5 Utbildning Den kunskap som har genererats i genomförda forskningsprojekt samt ovan nämnda metodsammanställning med tillhörande omvärldsbevakning ger FIRST stora möjligheter att driva en utbildningsverksamhet av världsklass. FIRST avser också starta ett utbildningsprogram för vidareutbildning för redan yrkesverksamma så att kunskapen inom FIRST kan förmedlas vidare till räddningstjänsten. Både externa öppna kurser och interna kurser på högskolor och universitet kommer att ges, med bas i den forskning som bedrivs inom SP. Detta är dels en viktig inkomstkälla som kan bidra till att FIRST övriga verksamhet kan bedrivas, men också en viktig parameter i arbetet med att förbereda framtida blivande ingenjörer och brandmän. Genom aktivt samarbete med industrin och forskningsvärlden kommer FIRST:s utbildningar också att kunna utgöra en värdefull resurs för redan yrkesverksamma. Det utbildningsmaterial som finns redan i form av lärarhandlingar, presentationsmaterial, artiklar och handböcker kommer att ligga till grund för dessa framtida kurser. Den koppling som redan finns mot högskolor och universitet kommer att underlätta för utvecklingen av nya kurser och utbildningar, både generella och skräddarsydda för intressenter med önskemål om vidareutbildning inom specifika områden. 3.6 Produktbedömning - testbädd På marknaden finns det många företag med innovativa produkter. För att hjälpa dessa företag att utveckla produkter som kommer till nytta hos räddningstjänsten ska en 19 http://ulfirefightersafety.com/ 14
utvärderingsmetodik tas fram för att kunna bedöma produktens fördelar och begränsningar mot ett antal typhändelser. Produktbedömningen ska grunda sig i de behov som räddningstjänsten har samt de identifierade typhändelserna. Bedömningen kommer att utgå från ett antal kriterier som kommer att tas fram under arbetets gång men exempel ges nedan: Miljö o Hur påverkar metoden den yttre miljön (luft, vatten, mark)? o Hur lätt är det att sanera? Arbetsmiljö o Hur lätt är den att använda? o Hur undviks påverkan av giftiga brandgaser på räddningstjänstpersonal? Släckkapacitet Återantändningsrisken Tidsåtgång för användning av metoden. Personalåtgång Kostnad för inköp, service etc. Personalens behov av utbildning innan implementering Denna produktbedömning kommer inte bara vara till nytta för företagen i deras utvecklingsarbete utan också för räddningstjänsten. Vid beslut om vilken ny teknik som ska köpas in inhämtar räddningstjänsten ofta beslutmaterial genom att fråga grannen, åka runt på mässor eller besöka/få besök av försäljare. Det tar mycket tid i anspråk och det är ofta svårt att få med hela bilden. Räddningstjänsten upplever också att de är i händerna på försäljarna och att det är svårt att jämföra olika teknik och utrustning, samt hur deras förmåga påverkas genom att köpa in en viss teknik. Det är också svårt att formulera ett upphandlingsunderlag om man inte vet vilken utrustning som behövs för att höja eller vidmakthålla sin förmåga. Företagen kan då visa räddningstjänsten en opartisk granskning av deras produkt och därmed lättare visa dess fördelar och begränsningar. 15
4 Organisation FIRST är placerat på SP - Safety och föreståndare för FIRST är Adj Prof Haukur Ingason. Biträdande föreståndare är Tekn. Lic. Mia Kumm och Brand- och riskingenjör Lotta Vylund är koordinator för FIRST samt för de samverkande organisationerna. Kommunikatör är Kaisa Kaukoranta som ansvarar för hemsida, nyhetsbrev, sociala medier och tryckt informationsmaterial. I tabellen presenteras ansvarig forskare knutna till FIRST olika forskningsområden. Tabell 1 FIRST forskningsområden. FIRST Forskningsområde Fordon (nya energibärare i fordon mm) Infrastruktur (tunnlar, gruvor, undermarksgarage mm) Brand i byggnad (bostads-, industri-, konstruktionsbrand, mm) Brand i bränslelager (Cistern, biobränsle, avfall mm) Räddningsledning (taktik och metodik) Forskare/projektledare Jonas Brandt Mia Kumm Petra Andersson Henry Persson Anders Lönnermark 16
5 Förslag till forskningsprogram I diskussion med tilltänkta aktörer inom FIRST har följande lista på vägledande forskningsområden tagits fram. Förslaget till forskningsprogram skall ses som ett antal prioriterade områden inom vilka förslag till konkreta forsknings- och utvecklingsprojekt definierats i syfte för styrgruppen att ta ställning till under Q1 2017. Då det finns många beröringspunkter med forskningsprogram i andra kompetensplattformar (SP tunnel, CFORT och SP Fuel Storage Safety) kommer ett nära samarbete med dessa att utvecklas och forskningsprojekt som berör flera verksamhetsområden bedrivas i samproduktion mellan kompetensplattformarna. Områden och projektförslag kan komma att förändras i enlighet med styrgruppens synpunkter över tid. Förslag på projekt eller förstudier med start 2017 och 2018: Undersöka hur en metodsammanställning kan utformas. Vad behöver räddningstjänsten veta för att kunna bedöma vilken metod och taktik som ska användas i olika situationer. Detta är ett arbete både under insatsen men också i det förberedande arbetet. En organisation kan bara välja mellan de metoder som de har tränat på och har utrustning samt organisation för att kunna genomföra. Identifiering av typhändelser som ska täcka in de mest relevanta vardagshändelserna som en räddningstjänst ska hantera. Typhändelserna bestäms genom intervjuer/enkäter med räddningstjänst, försäkringsbolag, företag som utvecklar och säljer räddningstjänstutrustning samt forskare. Metodik för bedömning av räddningstjänstinsatser. Vid utvärdering av en produkt är det viktigt att förhålla sig till vilka behov som räddningstjänsten har så att produkten utvärderas utifrån rätt kriterier och rätt scenario. Metod för riskbedömning vid räddningsinsatser i olika komplexa miljöer, exempelvis tågtunnlar, skyddade anläggningar, gruvor eller tunnlar under byggnation (i samarbete med SP tunnel). Metod för att hantera emissioner från bränder med särskilt fokus på emissioner från nya byggnadsmaterial eller nya bränslen. Metoder för hantering av släckvatten och beslutsstöd för miljövänliga släckinsatser vid bränder i nya material och bränslen. Införande av utökad anläggningsinformation som stöd vid räddningsinsats och införandet av nya tekniklösningar för konnektivitet och informationsutbyte (i samarbete med SP tunnel). 17
Studier om ergonomi och om de fysiska kraven under rekryteringsprocessen med fokus på genusperspektiv. Utvärdera andra koncept för skydd och släckning av stora vätskebränder som i vissa applikationer kan ersätta användningen av brandsläckningsskum, exempelvis genom användning av fast skum (t ex expanderat glas), (i samarbete med SP Fuel Storage Safety). Metoder för bedömning av brandspridning inuti konstruktioner, exempelvis vid brand i brännbar isolering. Användning av drönare för beslutsstöd vid stora eller komplexa insatser i utomhusmiljö. Metodstöd för säkra och effektiva räddningsinsatser vid tung räddning eller vid komplexa trafikmiljöer. 18
6 Samarbetsprojekt med räddningstjänster Nedan finns ett urval av de projekt som SP genomfört i samverkan med räddningstjänsten. [1] Övertrycksventilation - Förstudie över brandventilation med mobila fläktar, FoU Rapport P21-092/94, Räddningsverket 1994. [2] Ingason, H., Fallberg, R., Palmkvist, K., Gustavsson, S., Brandförsök med offensiv släckning kombinerat med övertryckningsventilering - Erfarenheter och mätresultat från försök i Svaneholm 5-6 nov 1997, SP AR 1998:08, Brandteknik, Borås 1998. [3] Ingason, H., Fallberg, R., Övertrycksventilation i medelstora lokaler, försök med mobila fläktar, SP Rapport 1998:41. [4] Fallberg, R., Ingason, H., Erfarenheter med övertrycksventilation, FoU Rapport P21 331/00, Räddningsverket 2000. [5] Ingason, H., Fallberg, R., Övertrycksventilation i medelstora lokaler försök med rökdykare, FoU Rapport P21-397/02, Räddningsverket 2002. [6] Ingason, H., Fallberg, R., Positive Pressure Ventilation in Medium-Sized Premises, Fire Technology, v 38, 2002, pp. 213 230. [7] SÄRF och SP, Skärsläckarkonceptets operativa användande. MSB 0167-10, 2010. [8] Cutting Extinguishing Concept practical and operational use MSB report 2010 - EU Project FIREFIGHT II, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. [9] Ingason, H., Fallberg, R., Palmkvist, K., Edholm, U., Övertrycksventilation kombinerad med skärsläckare, SP Rapport 2012:63. 2012. [10] Försth, M., Ochoterena, R., Lindström, J. Spray characterization of the cutting extinguisher, SP, Arbetsrapport 2012:14, 2012, Borås. [11] Ingason, H., Kumm, M., Nilsson, D., Lönnermark, A., Claesson, A., Li, Y. Z., Fridolf, K., Åkerstedt, R., Nyman, H., Dittmer, T., Forsén, R., Janzon, B., Meyer, G., Bryntse, A., Carlberg, T., Newlove-Eriksson. L., Palm, A. (2012) The METRO project - Final report. SiST 2012:8, Västerås: School of Sustainable Development of Society and Technology, Mälardalen University. 19
[11] Lindström, J., Appel, G., Palmkvist, K., Bialas, K.O., Förmåga och begränsningar av förekommande släcksystem vid brand i byggnad fokus på miljöarbete, MSB rapport MSB618, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, 2013 [12] Ingason, H., Vylund, L., Lönnermark, A., Kumm, M., Fridolf, K., Frantzich, H., Palm, A., Palmkvist, K. Taktik och Metodik vid brand i Undermarksanläggningar (TMU) sammanfattningsrapport, SP-rapport 2015:17, 2015, Borås. [13] Holmstedt, G., Johansson, N., Särdqvist, S., Vylund, L., Ingason, H., Lindström, J., Palmkvist, K., Nystrand, B. Storskadeproblematiekn, 2015 Publikationsnummer: MSB827 20