Moralfilosofi Föreläsning 3
Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas som en moralteori) Rachels verkar dock mena att vissa teorier som framförts som normativa etiska teorier inte kan införliva minimiuppfattningen Den etiska egoismen är ett exempel 2
Etisk egoism: Varje person bör göra det som bäst gynnar hennes egna intressen Rachels anser att den etiska egoismen är oacceptabelt godtycklig (på ungefär samma vis som rasism!) Detta eftersom den strider mot principen om likabehandling: Man bör behandla människor lika om det inte finns någon relevant skillnad mellan dem 3
Den etiska egoismen påstås dela in människor i två grupper en själv å ena sidan och alla andra å andra sidan utan att kunna ge några skäl för att det finns någon relevant skillnad mellan mig och alla andra Men är det verkligen så att den etiska egoismen gör sig skyldig till detta? Den grundläggande egoistiska principen antas ju gälla precis lika för alla! 4
Rachels påpekar att den etiska egoismen visserligen är ett konsekvent synsätt Konsekvent = ej självmotsägande Men även om den inte är självmotsägande så kan den strida mot moralens speciella logik och därmed kanske den etiska egoismen inte kan räknas som en moral? Vad anser du? 5
Rachels anser vidare att man bör bry sig om andra människors intressen av samma skäl som man bryr sig om sina egna intressen Men behöver man verkligen ge moraliska skäl för att bry sig om sina egna intressen? En relaterad fråga: Behöver man ge moraliska skäl för att bry sig mer om ens nära och kära än om främlingar? 6
Värdeteori: översikt
Det karaktäristiska för värdeteorin är: 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt: ur - semantisk (språkfilosofisk), - ontologisk (metafysisk), och - epistemologisk (kunskapsteoretisk) synvinkel Även vissa logiska och psykologiska teser diskuteras inom värdeteorin 8
Värdesemantik (den språkfilosofiska delen av värdeteorin) Vad är den språkliga meningen hos (satser som innehåller) värdetermer (som bra, fel, bör, vackert, etc.)? Fungerar värdesatser beskrivande precis som vanliga påståendesatser? Kan de då vara sanna eller falska som andra påståendesatser? 9
Värdeontologi (den metafysiska delen av värdeteorin) Finns det sanna värderingar? Om ja, beror dessa sanningar på våra känslor och attityder eller kan det vara sant att något är t.ex. moraliskt fel oberoende av vad någon tror, tycker eller känner? I vilken mening kan värdeegenskaper (skönhet, godhet, börhet, felhet) sägas existera? 10
Värdeepistemologi (den kunskapsteoretiska delen av värdeteorin) Är det möjligt att nå kunskap i värdefrågor? Kan man t.ex. veta att en viss handling är fel? Om ja, hur når vi sådan kunskap? Är det genom förnuftet eller genom våra fem sinnen? Eller kanske genom något speciellt sjätte sinne? Kan man bevisa el. rättfärdiga en värdering? I så fall hur? 11
Bergströms taxonomi: s 66 Värdesemantik Värdeontologi Värdeepistemologi Objektivism Realism Kognitivism Naturalism Emotivism (& Preskriptivism) Idealism Nihilism Skepticism
Även vissa psykologiska frågor diskuteras inom värdeteorin. T.ex: Är det så att vi alltid (med nödvändighet) är motiverade att handla i enlighet med våra egna värderingar? T.ex. är vi alltid motiverade att göra det vi själva anser att moralen kräver av oss? Och är vi alltid motiverade att avstå från att göra det vi själva anser vara moraliskt fel? 13
Även vissa logiska frågor diskuteras inom värdeteorin. T.ex: Kan värdesatser ingå i giltiga härledningar? Om ja, förutsätter det isf att värdesatser kan vara sanna eller falska? En giltig härledning är ju sådan att om premisserna är sanna så är slutsatsen sann 14
Värdesemantik Skilj mellan två olika typer av satser: 1. Påståendesatser, och 2. Satser som används för att uttrycka känslor, attityder, inställningar, uppmaningar (eller frågor) 15
Ett exempel på en vanlig påståendesats är Tavlan är rektangulär Anta att en person uppriktigt yttrar denna sats och att denna person är en kunnig språkanvändare och förstår satsens mening Vi kan då säga att personen ifråga befinner sig i ett visst mentalt tillstånd en trosföreställning: hon tror att tavlan är rektangulär. Hon tror att tavlan har egenskapen att vara rektangulär 16
Vanliga påståendesatser uttrycker alltså trosföreställningar om att något objekt har någon egenskap Påståendesatser/trosföreställningar kan vara sanna eller falska beroende på om de stämmer överens med verkligheten Satsen Tavlan är rektangulär (och trosföreställningen att tavlan är rektangulär) är sann om tavlan verkligen har egenskapen att vara rektangulär och falsk om tavlan inte har denna egenskap 17
Vissa satser används istället för att uttrycka attityder, inställningar, rikta uppmaningar (eller ställa frågor) Anta att en person uppriktigt yttrar satsen Fy tusan för den tavlan! Anta igen att denna person är en kunnig språkanvändare och förstår satsens mening I detta fall har personen inte någon trosföreställning och hon tillskriver inte någon egenskap till tavlan. Hon har snarare en inställning gentemot tavlan 18
Inställningar kan inte vara sanna eller falska då de inte handlar om hur vekligheten är Man kan se skillnaden mellan påståendesatser och satser som används för att uttrycka attityder genom att fråga sig om det som sägs kan vara sant eller falskt Det är meningsfullt att säga Det är sant att tavlan är rektangulär Medan Det är sant att fy tusan för den tavlan! är helt obegripligt 19
Fundera! 1. Lisa är 25 år gammal 2. Hur mycket är klockan? 3. Gå och lägg dig 4. Gud existerar 5. Det snöar idag 6. Jag hatar snö 7. Fy fan för snö Vilka är påståendesatser? Vilka kan vara sanna eller falska? 20
Men hur är det då med värdesatser? Två positioner: Kognitivism: Värdesatser fungerar beskrivande på samma sätt som vanliga påståendesatser. Värdeomdömen är trosföreställningar om att ngt förhåller sig på ett visst vis värdemässigt Icke-kognitivism: Värdesatser fungerar uttryckande. Värdeåsikter är inställningar till saker (känslor, attityder, uppmaningar) 21
(Semantisk) kognitivism Anta att en person uppriktigt yttrar den moraliska satsen Abort är fel Anta vidare att personen är en kunnig språkanvändare och förstår satsens mening Enligt kognitivistiska teorier befinner hon sig då i ett visst mentalt tillstånd, en trosföreställning: hon tror att det är fel att göra abort. Hon tror alltså att handlingen att göra abort har egenskapen att vara moraliskt fel 22
Enligt kognitivistiska teorier i värdesemantiken så kan värdesatser (rent språkligt sett) vara sanna eller falska beroende på om de stämmer överens med verkligheten eller inte Satsen Abort är fel är sann om handlingen att göra abort verkligen har egenskapen att vara moraliskt fel och satsen är falsk om handlingen inte har egenskapen att vara moraliskt fel 23
(Semantisk) kognitivism: Värdesemantik Värdeontologi Värdeepistemologi Objektivism Realism Kognitivism Naturalism Emotivism (& Preskriptivism) Idealism Nihilism Skepticism
Icke-kognitivism Värdesatser är inte påståendesatser utan uttrycker istället attityder, inställningar eller uppmaningar Satsen Abort är fel uttrycker inte någon trosföreställning utan en (negativ) inställning gentemot handlingen att göra abort Abort är fel kan inte vara sant eller falskt enligt icke-kognitivistiska teorier eftersom satsen uttrycker en inställning (och inställningar kan inte vara sanna eller falska) 25
Icke-kognitivism: Värdesemantik Värdeontologi Värdeepistemologi Objektivism Realism Kognitivism Naturalism Emotivism (& Preskriptivism) Idealism Nihilism Skepticism
3 värdesemantiska teorier: Naturalism (kognitivistisk): Värdeomdömen är påståenden om vanliga empiriska fakta. Värdeomdömen kan vara sanna eller falska på samma vis som t.ex. vetenskapliga påståenden Objektivism (kognitivistisk): Värdeomdömen är påståenden om speciella värdefakta. Värdeomdömen kan vara sanna eller falska, men (till skillnad från hos naturalismen) så kan de inte identifieras med, eller reduceras till empiriska omdömen Emotivism/preskriptivism (icke-kognitivistiska): Värdesatser är inte påståenden öht. De ger uttryck för inställningar el. uppmaningar och kan därför inte vara sanna eller falska 27
Argument för kognitivism: Språklig form Jämför värdesatsen Abort är fel med den vanliga påståendesatsen Tavlan är rektangulär De har samma grammatiska uppbyggnad: båda tillskriver en egenskap felhet respektive rektangularitet till ett visst objekt, en handling respektive en tavla Värdesatsers språkliga form tyder alltså på att de är påståendesatser
Icke-kognitivistens svar: Den grammatiska formen är missvisande! Om man analyserar värdesatser så upptäcker man istället att denna typ av satser har en mening som inte är densamma som dess grammatiska form Man upptäcker att värdesatser (till skillnad från hur de verkar vara givet deras grammatiska form) trots allt inte är påståendesatser
Argument för kognitivism: epistemologiska uppfattningar Vi säger ofta saker som att vi anser oss veta att Hitler var en ond person, att vi tror att kvinnor själva bör få bestämma om de ska göra abort, att folk som tycker att homosexualitet är fel misstar sig, etc. Dessa epistemologiska uppfattningar i vardagsspråket tyder på att värdeutsagor kan vara sanna eller falska och att värdeåsikter är trosföreställningar
Från semantik till ontologi Ta igen exemplet på en vanlig påståendesats: Tavlan är rektangulär Denna sats uttrycker trosföreställningen att tavlan har egenskapen att vara rektangulär Satsen/trosföreställningen är sann om tavlan verkligen har egenskapen att vara rektangulär och falsk om tavlan inte har denna egenskap 31
Om det är sant att tavlan är rektangulär så måste det finnas någonting som gör det sant Nämligen det faktum att tavlan är rektangulär Alltså, för att det skall vara sant att tavlan är rektangulär så måste det finnas en viss egenskap (rektangularitet) samt ett visst faktum (att tavlan har denna egenskap) 32
Men hur är det då med värdesatser som Abort är fel? Om det är sant att abort är fel så måste det finnas någonting som gör det sant Det måste vara ett faktum att abort är fel Alltså, för att det skall vara sant att abort är fel så måste det finnas en viss värdeegenskap ( felhet ) och ett visst värdefaktum (att handlingen att göra abort har denna egenskap) 33
Men finns det verkligen någonting som kan göra värdeomdömen sanna? Finns det värdeegenskaper och värdefakta i verkligheten? Om ja, hur är dessa egenskaper och fakta isf beskaffade? Är de som vilka andra egenskaper och fakta som helst (t.ex. som faktumet att tavlan är rektangulär) eller är de speciella på något vis? Detta är värdeontologiska frågor 34
3 värdeontologiska teorier Realism: värdeegenskaper och värdefakta existerar och kan göra värdeomdömen (objektivt) sanna Idealism: värdeegenskaper och värdefakta existerar men deras existens är på något sätt beroende av oss. Värdeomdömen kan vara sanna i ngn mening men det är då inte fråga om någon objektiv sanning Nihilism: Det finns inga värdeegenskaper och inga värdefakta. Inga värdeomdömen är sanna 35
Notera att man kan kombinera semantiska och ontologiska positioner på lite olika vis Ex. Bergströms egen position är objektivism på det semantiska planet + realism på det ontologiska planet Icke-kognitivister (emotivister & preskriptivister) är vanligtvis nihilister (men måste de vara det?) Kombinationen objektivism + nihilism är också möjlig och kallas misstagsteorin 36
Objektivism + Nihilism = Misstagsteorin ( error theory ): Värdeomdömen är påståenden som gör anspråk på att beskriva speciella värdefakta (objektivism) Men eftersom det inte finns några värdefakta i verkligheten (nihilism) finns det ingenting som kan göra värdeomdömen sanna Så enligt denna teori så finns det falska värdeomdömen men inga sanna sådana! 37
Värdeepistemologi På det epistemologiska området frågar man sig huruvida man kan ha kunskap i värdefrågor? Dvs. om man kan veta att någonting är rätt, fel, gott, ont, vackert, fult, att något bör eller inte bör göras, etc. Samt hur sådan kunskap isf är möjlig 38
Vad är kunskap? Klassisk uppfattning: Kunskap = sann, rättfärdigad, tro En person vet (dvs. har kunskap om) att p omm 1. personen tror att p (dvs. hon har trosföreställningen att p) 2. det är sant att p, och 3. personen har goda skäl att tro p 39
Exempel: p = det regnar En person vet (har kunskap om) att det regnar omm: 1. hon tror att det regnar (dvs. hon har trosföreställningen att det regnar), 2. det är sant att det regnar, och 3. hon har goda skäl att tro att det regnar 40
Observera att enligt denna definition av kunskap så måste p vara sant för att man skall kunna veta att p Det innebär att för att man skall kunna ha kunskap i värdefrågor så måste det finnas sanning i sådana frågor Om nihilismen är sann på det ontologiska planet och det alltså inte finns några värdefakta så finns det ingenting att ha kunskap om i värdefrågor 41
Nihilism leder till skepticism Nihilism på det ontologiska planet leder därför till skepticism på det epistemologiska planet (men det kan även finnas andra anledningar till skepticism) Värdeskepticism: uppfattningen att man inte kan ha kunskap i värdefrågor Enligt skepticismen kan man alltså inte veta att en viss handling är moraliskt rätt el. fel, etc. 42
Epistemologisk kognitivism Motsatsen till skepticismen kallar Bergström för (Epistemologisk) kognitivism OBS! INTE DET SAMMA SOM SEMANTISK KOGNITIVISM! Epistemologisk kognitivism: uppfattningen att man kan ha kunskap i värdefrågor Man kan alltså veta vilka saker som är rätt, fel, bra, dåliga, etc. 43
Observera igen att man kan endast ha kunskap i värdefrågor i den utsträckning som det finns sanning i värdefrågor (eftersom kunskap per definition förutsätter sanning) (Och om det finns sanna värdeomdömen så måste det finnas något som gör dem sanna dvs. värdefakta) Den epistemologiska kognitivismen kan alltså endast vara sann om nihilismen är falsk 44
Men kanske kan det vara så att man kan ha goda skäl för värdeomdömen även om inga värdeomdömen kan vara sanna? Isf skulle kanske även en nihilist kunna gå med på att man kan ha goda skäl för värdeåsikter? Men det beror såklart på vad det innebär att ha goda skäl. Detta skall vi återkomma till! 45
Läshänvisningar: Idag har vi främst pratat om följande sektioner i Bergström: 4.2, 5.1, 6.0, 6.1 Nästa gång kommer vi att främst prata om kapitel 3 i Rachels och kapitel 2 samt sektion 3.1 i Bergström Läs gärna dessa till nästa gång! 46