GÖTEBORG GÖTEBORG GÖTEBORG GÖTEBORG GÖTEBORG GÖTEBORG GÖTEBORG GÖTEBORG

GÖTEBORG GÖTEBORG GÖTEBORG GÖTEBORG GÖTEBORG GÖTEBORG GÖTEBORG GÖTEBORG En Segregerad Stad Analys och Planeringsförslag för Biskopsgården Gothenburg, a segregated city: Analysis och planning for Biskopsgården Saeid Erfan, Examensarbete vid Chalmers Arkitektur, VT 2008 Examinator och handledare: Catharina Dyrssen

Göteborg, en segregerad stad: Analys och planeringsförslag för Biskopsgården English title: Gothenburg, a segregated city: Analysis and planning for Biskopsgården Sökord: Göteborg, Biskopsgården, stadsplanering, segregation, integregation, urban struktur, det offentliga rummet Saeid Erfan Examensarbete vid Chalmers Arkitektur Vårterminen 2008 Göteborg, Sverige Examinator och handledare: Catharina Dyrssen

Förord Jag vill tacka Catharina Dyrssen som har varit både examinator och handledare för mitt examensarbete. Hennes uppmuntran och engagemang har varit mycket viktig för mig under arbetet med denna mångfacetterade frågeställning som segregationsproblematiken är. Hon har låtit mig utforska olika aspekter av mitt examansarbete utifrån mitt personliga synsätt och samtidigt lett mig genom diverse fallgropar för att få ett strukturerat resultat. Hon har dessutom varit mycket tålmodiga med mitt spårk och hjälpt mig med den språkliga framställningen. Jag vill även tacka Sophia Älfvåg och Margareta Sjöholm, som har jobbat med Program för Biskopsgården, för att de varit mycket generösa med sin tid och delat med sig av sina värdefulla erfarenheter av planeringsarbetet för Biskopsgården. I mitt arbete har jag dock kommit fram till andra slutsatser än Program för Biskopsgården vilket förmodligen beror på att det här examensarbetet har bearbetas i en skolmiljö med andra förutsättningar än arbetet på stadsbyggnadskontoret. Jag vill även tacka Eva Tenow och Sten Gromark som har varit kritiker på mitt slutseminarium. Deras synpunkter och kommentarer har lett till delvis annat upplägg av rapporten som gör den mer tydlig. Saeid Erfan 20 mars 2008 Umeå

Innehållsförteckning Summary 1 Sammanfattning 2 DEL I Biskopsgården och staden 1. Introduktion 3 Sociala segregationen i Göteborg 5 Arbetets inriktning 8 2. Segregation och Biskopsgården 9 Var ligger Biskopsgråden? 10 Fattiga förorter i Göteborg 11 Rika förorter i Göteborg 12 3. Biskopsgården och Staden 13 Historisk bakgrund 13 Biskopsgården och industrier 14 Biskopsgården och shopping 15 Biskopsgården och andra mötesplatser 16 Biskopsgården och gröna områden 17 Vägnätets struktur i Göteborg 18 Bebyggelsestruktur i Göteborg 21 Biskopsgården och kollektivtrafiken 22 DEL II Biskopsgården 4. Biskopsgårdens inre struktur 25 Byggda och obebyggda ytor 25 Bebyggelsestruktur 26 Bostäder och arbetsplatser 28 Barriärer och gränser 30 Vägnätets struktur 32 Gång- och cykelvägar 33 Kollektivtrafiken 34 Viktiga noder 36 Parkeringsplatser 37 Gröna områden/ park eller skog? 38 Lapptäcket 39 5. Södra Biskopsgården 40 Vägnätets struktur 41 Bebyggelsestruktur 43 Punkthusen 44 Grannskap och gårdstyper 45 Vårväderstorget 46 Skivhusen vid Vårväderstorget 48 Söder om Vårväderstorget 49 Höstvädersgatan 51 Väderlekstorget 53

6. Norra Biskopsgården 55 Bebyggelsestruktur 56 Vägnätets struktur 57 VM-byn 58 Flygvädersgatan 59 Friskväderstorget 60 Väderbodarna 61 7. Länsmansgården 62 Vägnätets struktur 63 Bebyggelsestruktur 64 Länsmanstorget 65 Rimfrostgatan 66 Klimatgatan- Daggdroppegatan 67 Temperaturgatan- Klimatgatan 68 DEL III Diskussion och strategiska förslag 8. Vad är Segregation? 69 Det offentliga rummet 72 Multifunktionalitet 73 Rörelse, hastighet, skala 74 Ägarförhållanden 76 Biskopsgården och stadens centrum 78 Hur kan strukturella lösningar se ut? 80 9. Strategiska förslag 81 Integregering av yttreområdena i Göteborg (Nivå 1) 81 Hisingens nya offentliga rum (Nivå 2) 82 Biskopsgården som helhet (Nivå 3) 84 Ändringar av vägnätets struktur 85 Konceptet park 88 Svarte Mosse parken 89 Förtätning av Bebyggelsen (förslag punkter från A - D ) 90 10. Referenser 109

Summary Despite a vivid discussion about segregation issues in society, there is seldom an in depth discussion of the questions behind the real meaning of segregation, what it looks like and the reasons that lie behind it. Simplification and trivialization of the segregation issue are often causes behind halfhearted and short-sighted solutions that can often aggravate the problem. This final thesis is my attempt to recognize the social and political aspects of the architect s profession. I have worked specifically with the district of Biskopsgården in Gothenburg in order to understand segregation processes and the consequences they have on social and physical structures in the city. A deeper understanding of the issue of segregation is necessary for formulating the problem which forms a basis for developing a concept and design for future planning solutions for Biskopsgården at different levels of abstraction. The public space in the city has had a central roll in my problem definition of segregation issue. City streets, city squares and parks have created an inter-connected hierarchical city-complex which makes the continuity of people s movement within the city possible. The development of Biskopsgården, which was done with progressive social ambitions during the mid 1950 s, is a good example of the large-scale expansion of the city which broke the continuity of the public space-complex. The result has been that Biskopsgården has, in part, a fragmented inner structure, and also has partly become isolated from the city s public space as a result of highways. As the development of society has been driven more and more by capitalist forces that dictate the conditions for politics, and by banal commercial ideals which have replaced the higher humanistic ideals that modernism once stood for, the fragmentation of the public space has increased at the same pace as the socioeconomic differences in society. These tendencies have a negative effect on the ecological, social and physical environment of the city and help to maintain a segregated city where different social groups live in isolated enclaves. Biskopsgården is therefore not a segregated suburb but is rather part of the segregated city of Gothenburg where rich and poor are kept separate from each other. The solution to the segregation problem depends on first recognizing segregation as a social problem that has socio-economic roots, rather than ethnic. Therefore one must solve Gothenburg s segregation problem in order to solve Biskopgårdens problems. This approach requires that society s development be defended as a just and ecologically sustainable process which belongs to the public domain rather than to the large commercial actors whose aim is to protect only their own interests. As an architect and city planner, by identifying strategic points and acquiring knowledge about a place s characteristics, one can create new linkages as well as strengthen the existing ones, in order to re-gain the continuity of the public space-complex of the city. This approach can be made concrete through the densification of buildings along Hjalmar Brantingsgatan which will turn this road into the public spine of Hisingen and have the effect of tying together different parts of Hisingen. This includes Biskopsgården through connection of, for example, Norra Ålvstranden and central parts of the city. In the same manner, Sommarvädersgatan and the Svarte mossen park in Biskopsgården will create an interconnected public space in that part of the city. Through projects such as stimulation of small businesses, the mixing of workplaces and living spaces, the encouragement of cultural and social activities, and creative solutions in the caretaking of rental apartments, Biskopsgården can be revitalized and attract a variety of social groups who will want to live and work there for years to come.

Sammanfattning Trots en livlig debatt kring segregationsproblematiken i samhället erbjuds sällan en problembeskrivning om vad segregation egentligen är, hur den ser ut och vilka orsaker som ger upphov till den. Förenklingar och trivialisering av problematiken är ofta orsaken till urvattnade kortsiktiga lösningar som inte sällan förvärrar problemet. Det här examensarbetet är mitt försök att bejaka de sociala och politiska aspekterna av arkitektyrket, genom att jobba med segregationsfrågan i Göteborg. Genom analys av stadsdelen Biskopsgården har jag försökt att förstå segregationsprocessen och dess konsekvenser för den sociala och fysiska strukturen i staden i allmänhet och Biskopsgården i synnerhet. Denna förståelse har varit en förutsättning för problembeskrivning av segregationsfrågan som i sin tur legat som grund för framtagande av ett koncept med vars hjälp har jag skissat på planeringsförslag för Biskopsgården i olika abstraktionsnivåer. Det offentliga rummet i staden har haft en central roll i min problembeskrivning av segregationsfrågan. Stadsgator, torg och parker skapar en sammanhängande hierarkiskt stadsrumkomplex som möjliggör en kontinuerlig rörelse för människor i staden. Utveckling av Biskopsgården, som skedde med progressiva sociala ambitioner under mitten av 1950-talet, är ett bra exempel på den storskaliga expanderingen av staden, som bröt sönder kontinuiteten hos det offentliga rumkomplexet. Resultatet har blivit att Biskopsgården dels har en fragmenterad inre struktur och dels blivit isolerad från stadens offentliga rum genom stora bilvägar. I och med att samhällsutvecklingen styrs alltmer av storkapitalet som dikterar villkoren för politiken, och att en banal kommersialiseringsideal har ersatt de höga humanistiska idealen som modernismen stod för, har fragmentering av det offentliga rummet fortsatt i samma takt som ökningen av de socioekonomiska klyftorna i samhället. Dessa tendenser har negativa effekter både på den ekologiska, sociala och fysiska miljön i staden och upprätthåller en segregerade stad där olika sociala grupper bor i isolerade enklaver. Biskopsgården är därmed inte en segregerad stadsdel utan är en del av en segregerad Göteborg där rika och fattiga hålls separata från varandra. Lösningen på segregationsproblemet förutsätter att man ska erkänna segregationen som ett samhällsproblem med huvudsakligen socioekonomiska förtecken snarare än etniska. Därför måste man lösa Göteborgs segregationsproblem för att komma åt problemen i Biskopsgården. Det här synsättet kräver att samhällsutvecklingen ska försvaras, som en rättvis och ekologiskt hållbar process tillhörande den offentliga domänen, gentemot stora kommersiella aktörer som värnar för eget intresse. Som arkitekt och stadsplanerare kan man, genom identifiering av strategiska punkter och med utgångspunkt från platsens egenskapar, skapa nya länkar och förstärka de befintliga för att återföra kontinuitet av det offentliga rumkomplexet i staden. Denna tankegång kan konkretiseras genom förtätning av bebyggelsen längs Hjalmar Brantingsgatan som omvandlar denna bilväg till den offentliga ryggraden på Hisingen som binder ihop olika delar av Hisingen, och däribland Biskopsgården, med bl.a. Norra Älvstranden och centrala delar av staden. På samma sätt kommer Sommarvädersgatan och Svarte mosse parken i Biskopsgården skapa ett sammanhängande offentlighet i stadsdelen. Med hjälp av en rad åtgärder såsom, stimulering av småföretagande, blandning av arbetsplatser och boende, uppmuntran av kulturella och sociala aktiviteter och införande av kreativa lösningar för förvaltning av hyresrätter kan Biskopsgården vitaliseras och locka till sig blandade sociala grupper som långsiktigt vill bo och arbeta där.

DEL I Biskopsgården och staden

1. Introduktion Januari 2006 återupptog jag mina arkitektur studier vid Chalmers Arkitekturskola efter några års uppehåll. Under tiden hade jag hunnit påbörja och avsluta min dataingenjörs utbildning vid Chalmers Lindholmen och sedan några år tillbaka har jag varit sysselsatt med systemutveckling på Sveriges Lantbruks Universitet i Umeå. Jag jobbar med programvaruutveckling som på många sätt påminner om arkitektur särskilt när det gäller att identifiera mönster i komplexa sammanhang och skapa robusta och flexibla strukturer. Genom att kombinera arkitektur och informationsteknologi har jag haft förhoppningar om att utvidga min kompetens och skapa möjligheter för mig att jobba med nya kreativa arbetsuppgifter. Därför tog jag en längre paus från mitt jobb på SLU i Umeå och återvände till Göteborg och A-huset på Chalmers för att avsluta mina arkitekturstudier. Trots en del förändringar är Göteborg den gamla välbekanta staden. Visst tar det en stund att vänja sig vid nya förändrade spårvagnslinjer. Götatunneln var fortfarande under byggnation om än i sin slutfas. Både Södra- och Norra Älvstranden hade genomgått stora förändringar som fortfarande pågår i full fart. Alla dessa caféer, folk som tar sitt morgon kaffe, antingen i en av de många seven-eleven butikerna eller på något café med en utmärk barrista. Rökförbudet i restauranger och barer har definitivt ändrat stadslandskapet. Många ställen har uteserveringar året om för att folk ska kunna sitta ute och ta ett bloss. Det mest märkliga var ändå rytmen i staden. Staden har definitivt förändrats. En ny generation av nysvenskar, barn till de som en gång invandrade till landet och till staden, har vuxit upp och är närvarande i staden på ett helt annat sätt och med helt andra villkor än deras föräldrar. Erasmus studenter med alla gäststudenter från Kina, Indien, mellanöstern och Afrika har förändrat den sociala strukturen, inte bara på Chalmers och Göteborgsuniversitet utan i hela staden. Nu är det inte längre en självklarhet att man är en flykting om man inte har ett nordiskt utseende. Umeå Med alla dessa funderingar började jag vårterminen 2006 en kurs på tre poäng med namnet Research By Design som visade sig vara en otroligt intressant kurs, visserligen intensivt och krävande men genomarbetad och mycket kreativ. Vi studenter tilldelades olika platser i staden och man skulle genom design, ingripa i platsen eller förändra den och därmed undersöka temat Accessiblity tillgänglighet. Samtidigt genom olika föreläsningar diskuterades hur man kan skapa ny kunskap bl.a. genom design. Under vårt arbete hamnade begreppet rörelse i fokus vilket är egentligen en självklarhet. Tillgänglighet förutsätter att man kan komma till platsen oavsett om denna förflyttning sker fysiskt eller bara är visuellt eller rentav mental. Göteborg Malmö Stockholm

Höstterminen 2006 börjades med ännu en intressant och fullspäckad kurs på tre poäng med namnet Sustainable development. Under en rad olika föreläsningar och ett par studiebesök diskuterades ämnet hållbar utveckling från olika aspekter och av föreläsare med olika bakgrund. Man visade på hur tekniska lösningar kan fungera för en mer hållbar utveckling genom att ta upp olika exempel från Gårdsten och Lindås i Göteborg till olika projekt i Vietnam och Tyskland. Samtidigt togs det upp mer principiella diskussioner om hur olika ideologier, ekonomiska och politiska system påverkat och påverkar den urbana utvecklingen. Begrepp som ekologisk foot print och life support system lyste nytt ljus över begreppet stad och hållbar urban utveckling samt sociala aspekter av planering och utveckling av städer. Resultatet av denna kurs blev bland annat ett personlig arkitekturmanifest i vilket var och en fick formulera hur arkitekter kan bidra till skapande av ett hållbart och rättvist samhället. Detta uppdrag gav mig möjlighet att fundera över vad arkitektur egentligen går ut på. Vad är dagens arkitekters roll? Vilken roll kan jag spela som arkitekt? Vilken roll vill jag spela? Dessa två kurser har varit mycket inspirerande och tagit upp principiella frågor och aspekter som kan användas i olika projekt. Trots det ingen av efterföljande kurser till dessa tog tillfället i akt och byggde på resultatet av de ovannämnda kurserna. Därför fick jag idén att som examensarbete skulle jag formulera ett program där jag kunde jobba med sociala och politiska aspekter av arkitektur. Att jobba med stad verkade mycket intressant eftersom det i en stad finns en mängd olika strukturer av rörelser, färdsätt och anledningar till varför folk förflyttar sig från en punkt till en annan. Staden är samtidigt en komplex social struktur, ständigt i förändring. Hur kan vi skapa hållbara urbana strukturer, i en tid där allt fler flyttar till städer? Under 2006 passerade vi den magiska gränsen; hälften av jordens befolkning är bosatta nu i städer och inflyttningen bara ökar. 1 Ska vi inte se staden som en life support system? Två mest avgörande life support sysem som alla våra liv är beroende av, oavsett kön, religion, ras och socioekonomisk tillhörighet. Två mest komplexa system som ska ligga som både utgångspunkt och inspirationskälla samt som mål för all mänsklig skapande. 1- Enligt State of world population 2007 publicerad av UNFBA, United Nation Population Fund, www.unfpa.org

Sociala segregationen i Göteborg Det här examensarbetet går ut på att försöka förstå vad segregation betyder och vad arkitekter kan göra för att jobba med denna vitala fråga. Dagens segregationsdebatt i samhället präglas till stor del av demonisiering och exotisiering. 2 Invandrartäta förorter utmålas antingen som farliga slumområde som kryllar av gangstrar och kriminella ungdomar eller bullrande och pittoreskt kaotiska stadsdelar bebodda av temperamentsfulla invandrare. Ett ställe där alla heter konstiga namn och alla är kusiner till varandra. Båda dessa bilder upprättshålls till stor del av media och andra aktörer i debatten som på olika sätt exploaterar frågan. Genom att jobba med temat segregation/integration skulle jag få möjlighet att försöka sätta ihop olika fragment av tankar och idéer till en sammanhängande tankestruktur som skulle kunna fungera som ett redskap för att hjälpa seendet. Att kunna se samband är ju en förutsättning för att ställa frågor, de rätta frågorna, och att kunna formulera problembilder är en nödvändighet för att föreslå möjliga lösningar. Valet av Göteborg var väl en självklarhet. Göteborg är ju min hemstad precis på samma sätt som Umeå och min födelsestad Tehran är mina hemstäder. Göteborg är dessutom relevant som ett bra exempel på en modern europeisk stad och den rådande utvecklingen är oroande av flera skäl. Sociala segregationen ökar ständigt vilket leder till spänningar i hela samhället. Integrationsdebatten i samhället brister på grundläggande punkter där man fokuserar enbart på etnicitet istället på att ta upp strukturella brister i de dominerande ekonomiska och politiska strukturer. För att inte hamna i någon fallgrop utgick jag från statistiken och försökte tolka vissa siffror och därmed kunna välja ett lämpligt område i Göteborg för mina fältstudier. Det finns mycket statistik tillgänglig men jag valde vissa punkter som verkade mest relevanta, nämligen arbetslöshet, inkomst, utbildningsnivåer och etnisk bakgrund. 3 Många undersökningar visar att akademisk utbildning har att göra med socioekonomisk grupptillhörighet. Barn med föräldrar som har akademisk utbildning tenderar att gå vidare från gymnasiet till universitet och högskolor. Statistiken visar att i vissa område i Göteborg är andelen av männsikor med eftergymnasial utbildning långt under genomsnittet. I denna grupp hittar vi samtidigt de stadsdelar med invånare med lägre inkomst än genomsnittet. Här börjar en struktur träda fram vilket egentligen inte är så oväntat. Eftergymnasial utbild. 3 årig eller högre 2005 2- Masoud Kamali, Sverige inifrån, Röster om etnisk diskriminering, Rapport av Utredning om makt, integration och strukturell diskriminering, Stockholm 2005 3- Statistisk årsbok 2006, Göteborg Stad

Gunnared, Lärjedalen, Bergsjön, Kortedala och Biskopsgården är stadsdelar där inkomsterna är mindre än genomsnittet medan Älsvborg, Torslanda och Askim har inkomstnivåer långt över genomsnittet för staden. Det finns alltså stora skillnader mellan fattiga och rika stadsdelar. Trots välfärdstaten styrs vårt samhället allt mer av marknadskrafterna där individer och sociala grupper med stark köpkraft värderas högt. Människor med mindre inkomst är inte lika attraktiva för marknaden som de med högre inkomst. Idag ser vi exempelvis att den sk 50+ gruppen har blivit en attraktiv målgrupp i bostadsmarknaden pga deras starka köpkraft. Öppet arbetslösa samtliga 2005 Samtidigt försämras det offentliga välfärdsystemet bit för bit vilket leder till sämre villkor för resursvaga grupper i de fattigare stadsdelarna. Detta leder så småningom till spänningar i staden med följande sociala utslagningar och problem. Att försöka minska stora inkomstskillnader i samhället kan vara ett bra sätt att undvika utbredning av sociala problem. Arbetslöshet kan betyda olika saker. Den viktigaste aspekten är kanske att människor inte har klarat den hårda konkurrensen på arbetsmarknaden och hamnat utanför. I ett modernt land som Sverige är en stor del av identiteten bundet till det arbete man har. Största nackdelen med långvarig arbetslöshet och utanförskap är inte att staten får bekosta socialförsäkrinssystemet utan den allienation som drabbar den arbetslöse. Allienation skapar i sin tur misstro mot systemet och sätter igång en farlig och destruktiv process som inte drabbar bara individen utan hela samhälls-kollektivet. Inkomst samtliga 2004 Som vi ser i bilden finns stora skillander beträffande andelen av arbetslösa i olika stadsdelar i Göteborg. Vi kan se dessutom ungefär samma möster när det gäller inkomst och akademisk utbildning. 4- Karin Bradley i sitt bidrag i boken Bor vi i samma stad? beskriver hur fastighetsföretag kundanpassar sitt byggande av bostäder 5- Magnus Carlsson och Dan-Olof Rooth beskriver etnisk diskriminering i artikeln, Etnisk diskriminering på svensk arbetsmarknadresultat från ett fältexperiment

Vi bör ha i åtanke att invandrargruppen inte är en homogen socialgrupp. Det finns stora skillnader mellan invandrargrupper. Invandrargrupper från skandinaviska länder, och människor från olika västländer har helt olika villkor gentemot folk från exempelvis mellanöstern och afrika. 6 Här ser vi återigen samma mönster. Fattiga stadsdelar, med låg utbildning och högarbetslöshet är hemorten för människor med utländskbakgrund. Att se dessa statistik tillsammans visar att olika socioekonomiska grupper bor i olika stadsdelar i Göteborg. Då kan vi dra slutsatsen att det finns en socioekonomisk segregation i staden. Svenska och utländska medborgare födda i utlandet 2005 Den intressanta frågan för vår del är emellertid hur den fysiska strukturen i staden ser ut? Naturligtvis är en sådan undersökning för stort för ett examensarbet. Därför bör vi välja ett område för vår undersökning. Genom att titta på dessa siffror ser man snart ett mönster. Vissa stadsdelar utmärker sig med invånare med högre arbetslöshet och icke-europeiska etnisk bakgrund, låg utbildningsnivå, låg inkomst och låg valdeltagande än genomsnittet i staden. Dessa områden tillhör de invandrartäta förorter som huvudsakligen förekommer i nordöstra Göteborg som Angered, Kortedala och Bergsjön. Samtidigt finns en del stadsdelar med helt motsatta förhållande alltså med högre utbildning och inkomst, högre valdeltagande, mer etniskt svenska och lägre arbetslöshet hos deras invånare. Askim, Billdal, Näset och Torslanda är några exempel på dessa områden som för övrigt inte nämns i integrationsdebatten. För min studie valde jag Biskopsgården som i motsats till de flesta invandrartäta områdena ligger på Hisingen, idag nära Göteborgs centrum och den attraktiva Norra Älvstranden med bland annat högteknologisk verksamhet och exklusiva bostäder. 6- Åsa Bråmå beskriver i sin avhandling, Studies in the Dynamics of Residential Segregation, vilka flyttningsmönster fungerar som motorer i skapandet av invandrartäta områden.

Arbetets inriktnig Med tanke på att detta är ett arbete inom området arkitektur/stadsplanering är det den fysiska strukturen som ligger i fokus. För att förstå innebörden av segregation och hur den manifesteras i den urbana strukturen utgår jag från Biskopsgården och studerar dess inre strukur och relatera den till stadsdelens läge i den övergripande urbana strukturen. Förståelse av relationen mellan den fysiska och sociala segregationen är nyckeln för att beskriva segregationsproblematiken, ur arkitektens och stadsplanerarrens perspektiv, vilket banar väg för att kunna ta fram strukturella lösningar på problemet. En granskning av Program för Biskopsgården som tagits fram av Stadsbyggnadskontoret i Göteborg har satt upp ramarna för framtida utveckling av stadsdelen visar tydligt just brist på förståelse av segregationsproblematiken. Trots goda intentioner finns inga strukturella förbättringar beträffande den byggda miljön. Planering för nya verksamheter och förstärkning av de befintliga verksamheter saknas nästan helt och man planerar enbart för bostäder. Mångsidiga sociala satsningar som behövs för att förbättra den socioekonomiska strukturen i Biskopsgården har reducerats till möjliggörande för boendekarriär vilket i praktiken leder till hård exploatering av natursköna område för byggande av småhus och bostadsrätter. Tyvärr finns även andra dåliga exempel i staden, som utveckling av Norra Älvstranden och utveckling av Angered Centrum som visar tydligt brist på förståelse av segregationsproblematiken. Stora satsningar med offentliga medel utförs för att tillfredställa marknadskrafterna. Många gånger förstärker dessa satsningar segregationen och skapar osynliga barriräer i form av trafiklösningar som skapar isolerade enklaver där rika och fattiga grupper lever separat. I mitt arbete försöker jag genom ett teoretiskt resonemang baserad på observationer och resultatet av analysen adressera de processer som har skapat segregationen. I och med detta resonemang blir det tydligt att det offentliga rumskomplexet i staden som består av gator, torg och parker skapar ett hierarkist sammansatt rumskomplex och binder samman staden. På grund av hård exploatering av mark och en ohejdad utbredning av staden har denna sammanhängande struktur fragmenterats och därmed skapat den segregerade staden. För att kunna förbättra problemet bör vi därmed identifiera platser och åtgärder som kan hela de brutna länkarna i det offentliga rumskomplexet. Sådana åtgärder bör ske i hela staden från stor skala som omfattar hela distrikt i staden ända till liten skala som omfattar delar av en stadsdel som i vårt fall är Biskopsgården. Utöver denna princip, hänsynstagande till naturelementen och strävan till en hållbar utveckling blir ledstjärna i framtagande av ett koncept som hjälper oss att identifiera strategiska punkter och formulering av förslag för att förstärka kopplingar och kontinuitet av den fysiska strukturen.

2. Segregation och Biskopsgården Utgångspunkter för denna analys är att Biskopsgården är ett segregerat område i Göteborg. Segregation är en process som styrs av de rådande politiska och ekonomiska systemen som samtidigt styr och påverkar de sociala och fysiska strukturerna i staden. För att förstå segregationsprocessen och dess effekter bör man studera en uppsättning av olika strukturer nämligen de politiska, ekonomiska, sociala, kulturella och fysiska strukturerna och deras växelverkan. Syftet med denna analys är att förstå hur ett segregerat område i Göteborg ser ut idag och hur den fysiska segregationsprocessen har gått till. Denna förståelse är en förutsättning för att ta fram ett lösningspaket som ska motverka segregationsprocessen. Friskväderstorget Stadsdelen Biskopsgården Vårvägerstorget I de följande sidorna kommer vi att titta på var Biskopsgården ligger och hur dess läge i den övergripande strukturen som utgörs av Göteborg ser ut. Vi kommer också att titta på Biskopsgårdens inre struktur och se hur dess olika beståndsdelar hänger ihop. Vägnätstruktur, bebyggelsemönster och omfördelning av funktioner och verksamheter samt den gröna strukturen är huvuddelar i denna analys.

Var ligger Biskopsgården? Vårväderstorget är kanske den mest självklara platsen som förknippas med Biskopsgården. Det här torget utgör centrum för Södra Biskopsgården på samma sätt som Friskväderstorget är centrum för Norra Biskopsgården. För många göteborgare är just dessa områden som förknippas med stadsdelen Biskopsgården som i själva verket är ett mycket större fysiskt och administrativ enhet. Stadsdelen Biskopsgården fick sin nuvarande omfattning vid bildandet av SDN-områdena 1987 och tillsammans med 20 andra stadsdelar utgör kommunen Göteborg. Stadsdelen Biskopsgården består av fem primärområden nämligen Norra Biskopsgården, Länsmansgården, Svartedalen, Södra Biskopsgården och Jättesten. Jättesten ingick inte från början i Biskopsgården vilket kommer att märkas när vi tittar närmare på själva Biskopsgården. Biskopsgården på Hisingen Biskopsgården i Göteborg Kungälvbro Kungälv järnvägsbro Jordfallsbro Angeredbro Hisingen Öckerö Partille Färja till Öckerö Biskopsgården Tingstadstunnel Götaälvbro Göteborg Älvsborgbro Mölndal 15 km 10 km Göteborgs Stadsdelar 1 Gunnared 12 Frölunda 2 Lärjedalen 13 Askim 3 Kortedala 14 Tynnered 4 Bergsjön 15 Styrsö 5 Härlanda 16 Torslanda 6 Örgryte 17 Biskopsgården 7 Centrum 18 Lundby 8 Linnéstaden 19 Tuve-Säve 9 Majorna 20 Backa 10 Högsbo 21 Kärra-Rödbo

Fattiga förorter i Göteborg Kortedala, Bergsjön, Angered, Hammarkullen, Gårdsten och andra förorter som betecknas som segregerade områden i Göteborg finns samlade nära varandra i nordöstra delen av staden. Dessa områden har olika rykte beroende på en del faktiska förhållanden och naturligtvis beroende på hur de behandlas i massmedia. Angered och Bergsjön är kanske de mest kända förorterna i Göteborg. Angeredsteatern, Blå stället och den årliga karnevalen i Hammarkullen som lockar besökare från hela Göteborg, är faktorer som ger Angered delvis en pittoresk image, ett segregerat område som en burlesk och färgstark förort som bebos av de utåtriktade, temperamentsfulla och högljudda invandrarna med sin torghandel och allehanda invandrarföreningar. Där kvinnor gör doftande exotiskt mat medan deras barn härjar där ute i förortslandskapet. Orter som Bergsjön nämns oftare i rapportering av gängrelaterad kriminalitet och får därmed ett sämre rykte. Biskopsgården har, enligt min åsikt, en mer neutral image, någonstans mitt emellan Angered och Bergsjön. Hur som helst betecknas Biskopsgården utan tvekan som ett starkt invandrartätt område. Angered centrum Hisingen Hammarkullen Bergsjön Biskopsgården Kortedala Göteborg Västra Frölunda Biskopsgården, markerat på bilden, betecknas som det enda segregerade området på Hisingen, med välmående grannar som Torslanda och Lundby som får en allt starkare status tack vara utvecklingen på Norra älvstranden. Biskopsgården läge påminner i viss mån förhållandena i Västra Frölunda som också är den mest segregerade förorten i sydvästra delen av Göteborg. Västra Frölunda ligger i likhet med Biskopsgården nära rika stadsdelar som Näset och Askim. Segregerade förorter ses i första hand som invandrartäta bostadsområden vilket är mycket vilseledande. Hur definierar man ordet invandrare? Räknas en norsk, dansk, eller en amerikan för den delen som en invandrare? Formellt ja, men i själva verket menas med ordet invandrare en homogen massa av icke-européer. I själva verket är denna grupp mycket heterogen som kommer från skilda delar av världen med helt olika religioner, kulturella bakgrund och förutsättningar. Det vore däremot mer intressant och givande att se dessa områden som fattiga områden. Statistiken bevisar ju detta påstående. Att se dessa områden som fattiga förorter hjälper oss att se fenomenet bortom etniska fördomar. På så sätt kan vi ha större nytta av de historiska erfarenheterna beträffande fattigdomsbekämpning. Vi får inte glömma att Sverige har haft en fantastisk utveckling från en av fattigaste länderna i Europa till en av de rikaste och mest välutvecklande länderna i världen. Hur gick denna utveckling till? För närvarande lämnar vi denna diskussion och tar istället en titt på de andra förorterna i staden nämligen de rika förorterna.

Rika förorter i Göteborg Vanligtvis associeras begreppet förort med miljonprogramområdet med sociala och etniska problem. Det är lätt att glömma bort att Göteborg även har rika förorter. Bostadsområden som har invånare med högre medelinkomst än genomsnittet och med mycket få invånare med icke-europeisk bakgrund. Dessa förorter som Askim, Näset, Billdal och Hovås uppmärksammas sällan i massmedia som om de vore förorter. Ordet förort har blivit mer synonymt med problemområdet vid kanten av städer. Suburb, förorter i USA är däremot mer synonymt med platser utanför städer där medelklassen har ett välordnat liv med sina stora gräsmattor och en nästan vit befolkning. De rika förorterna utanför Göteborg har en stark gemensam nämnare med de fattiga förorterna. De ligger utanför tätbebyggda delen av staden och trafiken till och från dessa platser sker via stora motorvägleder. Dessa gemensamma aspekter beträffande fysiska struktur och ändå skilda sociala och ekonomiska aspekter kan vara en intressant inkörsport till förståelsen av segregationsproblematiken. Avstånd till centrum kan inte enbart vara avgörande på hur en förort ser ut. Vad är de andra avgörande aspekterna? Om vi ser på kartan kan vi se att de välmående områdena ligger nära varandra vid sydvästra delen av staden. Det ligger nära havet. Många av fiskar samhällen som historiskt sätt har det haft knapert har fått en hög status i om med ökning av levnadsstandarden som har ändrat livet vid havet. De förknippas med fritid, båtliv, frihet osv. Torslanda Styrsö Hisingen Biskopsgården Norra Älvstranden Örgryte Linnéstaden Tynnered Göteborg Askim Hovås

3. Biskopsgården och Staden I det här avsnittet ska vi studera Biskopsgården roll i staden och se vad det innebär för stadsdelen att vara en sovstad. Samtidigt ser vi på Biskopsgårdens position i det övergripande bebyggelsemönstret och vägnätsstrukturen på Hisning och staden i övrigt. Historisk bakgrund Byggandet av Biskopsgården började i mitten av 1950-talet då industrin växte kraftigt i Sverige och allt fler arbetare flyttade från landsbygden till större städerna som Göteborg. 7 Många av dessa nyanlända arbetarna börjda jobba i hamnen och på industrier i staden som hade stor brist på arbetskraft. Trångboddhet och brist på bostad var akuta problem och det fanns en stark politisk vilja att lösa dessa problem. Framtidstron och förhoppningar om tekniska lösningar var bidragande faktorer till att planera stora bostadsområden vid utkanten av städerna. Grannskapsenheter, att bo i enklaver kring ett litet stadsdelcentrum och med närhet till naturen blev ett ideal i stadsbyggandet. Zonindelningsprinciperna som förlitade sig på bilåkande var en annan stark faktor som bidrog till födelsen av bostadsområden som Biskopsgården. 1956 började man bygga Södra Biskopsgården. Människor, huvudsakligen från arbetarklassen, fick flytta in till moderna lägenheter. Att flytta till Biskopsgården var en lyft för många arbetarfamiljer. Under denna tid präglad av folkhemideal, optimism och solidaritet fanns även en blandning av andra samhällsklasser som flyttade till Biskopsgården. Man bör komma ihåg att det fanns höga ambitioner med byggande av Biskopsgården och liknande områden. Många byggnader i Biskopsgården är skapade av den tidens mest kända och kunniga arkitekter som Helge Zimdal, Jan Wallinder och Bröderna Ahlsén. 8 Folkhemsidealet som var grunden för första fasen av byggande av Södra Biskopsgården gick så småningom över till miljonprogrammets alltmer storskaliga byggande. 9 Norra Biskopsgården och Länsmansgården är produkter från den här tiden. Så småningom, när allt fler människor från södra Europa och Turkiet flyttade till Sverige för att tillgodose behovet av arbetskraft i industrierna, var det naturligt att man skulle flytta till områden som Biskopsgården. Vi bör komma ihåg att under den tiden var sysselsättningsgraden liksom inkomsten för invånarna i Biskopsgården högre än genomsnittet för Göteborg. Under 70-talet kom en avmattning av den tidigare expansionen inom industrin. Så småningom ersattes inflödet av arbetskraft invandringen av inströmningen av flyktingar. Då på grund av att det fanns lediga lägenheter i detta området var det igen ett naturligt steg att flyktingar fick bostäder i Biskopsgården. 7- Eva Rudberg, Folkhemmets välfärdsbygge 1940-1960, i boken Att bygga ett land beskriver byggandet av folkhemmet i Sverige 8- Einar Hansson, i boken Biskopsgården- en spegel av Göteborg och världen beskriver Biskopsgårdens historiska kontext 9- Claes Caldenby, De stora programmens tid. 1960-75 i boken Att bygga ett land beskriver bakgrunden till miljonprogrammet

Biskopsgården och industrier Det finns mycket tung industri på Hisingen, hamnen, raffinaderier, Volvos anläggningar i Torslanda och Tuve, Säve flygplats och IT staden vid älven som i stort har ersatt den gamla varvsindustrin. Närheten till vatten och tillgång till stora obebyggda ytor var kanske viktiga orsaker till att dessa industrier etablerade sig här på Hisingen. Dessa verksamheter har sysselsatt många människor och särskilt arbetarna och har satt sin klassprägel på Hisingen. Det finns fortfarande en del Landshövdingehus vid Vågmästareplatsen som har varit bostäder för många av de arbetare som jobbade på Hisingen. Många som kom och bosatte sig i Biskopsgården under 50 talet jobbade på varvet och andra industrier i närheten. Industrin innebär tung trafik och det kan vi se genom att titta på Lundbyleden. Även vanlig personbilstrafik är mycket intensiv på Hisingen, trafikstockningar vid Tingstadstunneln är kanske de mest problematiska i hela Göteborg. Den intensiva trafiken till och från Hisingen visar att fortfarande finns stora arbetsplaster på Hisingen och att många som jobbar på Hisingen bor på andra håll i staden. Säve Flygplatsen Volvo Torslanda Volvo Tuve Biskopsgården Industri lokaler Hamnen Raffinaderiet IT vid Lindholmen Industri lokaler Biskopsgården tack vare sitt läge på Hisingen ligger nära många arbetsplatser, dels traditionell verkstadsindustrier och dels högteknologiska IT-verksamheter Högsbo Industripark En av de stora förändringarna under senare tid är omvandlingen av Lindholmen från tomma industribyggnader till attraktiva kontorslokaler för IT industrin. I samma takt med etablering av IT industrin vid Lindholmen har allt mer attraktiva bostäder byggts på Norra älvstranden vid Erikberg och Sannegårdshamnen. Detta är kanske ett bra exempel på närhet av bostäder och arbetsplatser. Närhet till älven och de centrala delarna av staden gör norra stranden till attraktiva arbetsplatser. Samma orsaker plus den höga status som IT-industrin har gör att många gärna vill bo i närhet till dessa arbetsplatser. Biskopsgårdens närhet till ett antal stora verksamheter bör beaktas när vi planerar för stadsdelens framtid. Säve flygplats används numera alltmer för kommersiella inrikes flygningar. Norra älvstranden har blivit ett attraktiv boende för göteborgarna. Hur ska dessa förhållanden gynna förändringar i Biskopsgården?

Biskopsgården och shopping Shopping har blivit ett av de vanligaste koncepten som förknippas med den urbana livsstilen och konsumtionssamhället. Idag utövas shopping som en aktivitet för sig och inte bara för att handla varor som man behöver. Historiskt sätt har handelplats och stad haft en intim relation. Handelsplatsen, marknadsplatsen, stora torget har varit den självklara mittpunkten i en stad. I fallet med Göteborg kan vi konstatera att centrala delar av staden fortfarande är en stor aktör när det gäller handel, Nordstansgallerian, Fredsgatan och Kungsgatan är kanske de mest framträdande exemplen av shoppingdistrikt i centrala delar av Göteborg. Under de senaste decennierna har handeln flyttats från affärsgator i centrum till stormarknader vid utkanterna av våra städer. Billig mark i utkanten av städer och effektiva bilvägar har möjliggjort byggande av stora lokaler med tillgång till stora ytor för fria parkeringsplatser. Angered Centrum Biskopsgården Backaplan De dominerande aktörerna i dessa shoppings centra är affärskedjor. Detta innebär att allt färre aktörer sätter sin prägel på dessa stads-rum. De stora parkeringsytorna och överdimensionerade bilvägar vid och kring dessa platser skapar en mäktig barriär runt dessa öar och närliggande bebyggelsen. Eriksberg Frölunda Torg Nordstaden Samtidigt det har blivit allt svårare för små affärer i centrala delar av staden att överleva. Båda högre hyror och deras småskalighet försvårar konkurrensen med de stora aktörer och affärskedjor som driver handel vid stormarknaderna. Detta problem drabbar ännu hårdare affärsrörelserna i centrum av stadsdelar som Biskopsgården eftersom i dessa områden finns mindre koncentration av människor jämfört med centrala delar av Göteborg. Backaplan och det relativ nya shoppingcentret vid Eriksberg har direkt påverkan på affärsverksamheterna i hela Hisingen och Biskopsgården. Även Frölunda torg lockar många från Hisingen. Stora bilvägar gör att man på kort tid kan ta sig till Frölunda torg med bil. Hur påverkar dessa shoppingcentra affärsmöjligheterna i Biskopsgården? Har de enbart negativa effekter på utvecklingen i stadsdelarna? Hur påverkar förstärkning av shoppingcentret vid Angered center handeln i olika delar av Angered, Kortedala och Bergsjön? Detta är komplicerade frågor som inte kan besvaras i detta arbete men som ändå finns med i bakgrunden till resonemangen.

Biskopsgården och andra mötesplatser De flesta kulturella institutioner såsom teatrar, museer, biografer, liksom arenor för idrott och stora evenemang finns samlade i centrala delar av staden. Detta gäller även stora viktiga kyrkor som Domkyrkan, Vasa kyrkan, Haga kyrkan, Masthuggskyrkan och andra framträdande kyrkor. Stadens enda synagoga ger inte något framträdande uttryck i stadsbilden. Moskéer och religiösa inrättningar tillhörande andra religioner saknas helt i centrala delar av staden. Kungsportsavenyn, Vasagatan och Linnégatan med sina stora utbud av restauranger och caféer fungerar som magneter för människor. Folk från stadens olika delar kommer hit till centrala delar av staden för att ta del av kultur och nöjen. Här får man uppleva torg- och gaturummets multifunktionella karaktär. På stadsgator i centrum samsas bussar, spårvagnar med cyklister och gående. Olika verksamheter på gator och torg erbjuder människorna olika sätt att använda stadsrummet. Vi får röra oss på olika sätt och i olika hastigheter i stadsrummet och därmed få olika intryck av staden. Stadsrummet fungerar som en bakgrund för vårt agerande. Vi syns och ser andra just här i centrum. Just att möta andra människor är kanske den mest viktigaste anledningen för oss att komma hit. Det är just här som en stad får sin unika karaktär. Biskopsgården Biskopsgården ligger relativt sett långt från viktiga mötespunkter som utgörs av kulturella institutioner, nöje och evenemang centra Kulturella institutioner Restauranger och barer Evenemang

Biskopsgården och gröna områden Göteborg är en grön stad med stora och små fina parker som fungerar på olika sätt. Den engelska parken i Annedal är ett bra exempel på den lilla parken som fungerar som en rekreationsplats för de som bor i närheten. Slottsskogen och Botaniska parken är däremot exempel på de stora parker som lockar folk från nära och fjärran. Parker är ett intressant stadselement som erbjuder stadsborna en blandning av rekreation och närheten till naturupplevelsen. I princip kan parker användas av alla typer av människor, oavsett ålder, kön eller social och etnisk bakgrund. Nu är det nästan i parker som vi kan se människor engagerad i icke-kommersiella aktiviteter, som jogging, promenader, lek och sociala möte. Parker är områden som fungerar som nästan shoppingsfria (icke kommersiella) zoner. Vi kan gå ut och använda parken och ta del av det urbana livet utan att egentligen vara tvungna att konsumera. Just denna aspekt av parken kan vara mycket intressant och bör beaktas noga. Kommer våra framtida parker vara befriade zoner från kommersiella intressen? Kommer parker att erbjuda det offentliga livet som gator och torg har erbjudit? Kommer Biskopsgården med sina stora gröna ytor och tillgång till Svartemosse erbjuda ännu en attraktiv park för inte bara Biskopsgården utan för hela staden Göteborg? Hisingsparken Svarte Mosseparken? Biskopsgården Kellerspark Tack vare Svarte Mosse och stora skogsytor har Biskopsgården goda förutsättningar för att kunna erbjuda ett attraktivt friluftsliv, inte enbart för stadsdelen utan kanske för hela Göteborg Slottskogen Botaniska parken Skatås Delsjön

Vägnätets struktur i Göteborg Det är det viktig att se hur stadsdelen ingår i den större struktur som utgörs av själva staden Göteborg. Kartläggning av vägar som berör Biskopsgården kan vara ett bra sätt att förstå stadsdelens roll i Göteborg. Det är ju just genom dessa vägar som stadsdelen binds samman med olika delar av staden och ingår i olika sammanhang. Genom att identifiera vägarna i direkt anslutning till Biskopsgården och undersöka deras utsträckning till förbindelserna med fastlandet kan vi få en klar bild av den övergripande vägnätstrukturen. Portarna till Biskopsgården Vägar som Torslandavägen och Hisingsleden berör Biskopsgården nästan direkt. Dessa vägar utgör dessutom stadsdelens gränser mot väster och söder. På grund av sina dimensioner och den tunga trafiken är de en barriär för utbredning av bebyggelse. Björlandavägen är den väg som avgränsar stadsdelen norrut. Korsningen mellan Björlandavägen och Sommarvädersgatan utgör den norra entrén till stadsdelen. Huvudentreén till Biskopsgården utgörs däremot av korsningen mellan Sommarvädersgatan, Yrvädersgatan och Hjalmar Brantingsgatan. Det finns även två entreer till Jättesten som utgörs av två korsningar mellan Långströmsgatan och Hj. Brantingsgatan. Det finns även två ingångar till Södra Biskopsgården via Torslandavägen och Yrvädersgatan. Björlandavägen Korsning mellan Björlandavägen och Sommarvädersgatan Hisingsleden Sommarvädersgatan Långströmsgatan Ingången från Yrvädersgatan till Södra Biskopsgården Hj. Brantingsgatan Yrvädersgatan Lundbytunneln Torslandavägen 1 km Korsning mellan Hj.Brantingsgatan och Sommarvädersgatan

Björlandavägen, Hisingsleden och Torslandavägen är rena motorleder, designade för enbart biltrafik. I princip finns inga byggnader intill dessa vägar och hastighetsgränsen liksom på Yrvädersgatan är 70 km/t. Hjalmars Brantingsgatan som fortsätter ända till Götaälvsbron har skiftande karaktär. Hastighetsgränsen skiftar mellan 50 och 70 km/t. Vägsträckan alldeles efter korsningen mot centrum är 70 km/t och det finns inga byggander som vetter direkt mot vägen. Dessa vägars läge blir tydligare om vi zoomar ut och visar de viktiga förbindelserna över vatten till Hisingen. Portarna till Hisingen Som vi ser i bilden finns ett antal broar och en tunnel som förbinder Hisingen till fastlandet. Färjeförbindelse i väster vid Hjuvik binder samman Hisingen till skärgården med huvudöar som Öckerö och Hönö. Som vi ser fortsätter Hisingsleden ända till Angeredbron och kopplar inte bara mot Angered utan till bland annat, väg E6 som går mot Oslo. Vi ser dessutom att E6 så småningom går till Lundbyleden. En stor del av tungtrafik tar sig via Lundbytunnel och mynnar ut vid motet alldeles söder om Blidvädersgatan. Det blir också klar att Hjalmar Brantingsgatan som fortsätter ända till Götaälvbron har den viktigaste rollen för Hisingen. Spårvagnstrafiken som vi kommer att se lite längre fram går längs denna väg. Samtidigt finns flera viktiga centra som nås via den här vägen. Så länge kan vi konstatera att det finns mycket trafik på Hisingen. En stor del av den beror på industri och hamnen som ligger på Hisingen. På den här nivån kan man konstatera vilka övergångar som är viktigare än andra, Götaälvbron och Älvsborgsbron. Men om vi zoomar ut ännu mera och se hur de relateras till hela Göteborg blir vår bild av vägnätstrukturen klarare. Kungälvsbron Bohus E6 Angeredsbron Mot Öckerö Torslandavägen Hisingsleden Hj. Brantingsgatan Tingstadstunneln Götaälvbro Lundbyleden Älvsborgsbron

Portarna till Göteborg De viktigaste vägerna som tar in biltrafiken till och från Göteborg är i första hand E6, E45, V40, E6/E20. Alla dessa vägar är motorvägar med två-tre körfält i varje riktning. Hastigheten på dessa vägar är varierande men huvudsakligen 90 och 110 km/timme enligt lagen men verkliga hastigheten varierar. V158: Särovägen: Via Särövägen snuddar man vid Frölunda och leder till antingen till Mölndal, eller man kan fortsätta till Askim, Billdal ända till Kungsbacka. Andra viktiga portar till Göteborg är flygplatser, hamnen och järnvägen. Den internationella flygplatsen är Landvetter som ligger ganska lång bort från Hisingen och Biskopsgården. Däremot Säve flygplats [5] ligger på Hisingen och inte alltför långt från Biskopsgården. Hisingen spelar en viktig roll i kommunikation i nord-syd riktningen i Göteborg sammanhang. Vi ser också att från Hisingen och särskilt från Biskopsgården finns goda bilvägar söder ut via Frölunda till stränderna vid Askim och Näset. Via Kungälvsbron binds Hisingen och fastlandet vid Kungälv tillsamman med denna väg. Den tunga trafiken på E6 blandas med trafiken från E20 vid Tingstadstunneln som utgör förmodligen en av de viktigaste trafiknoderna i hela staden. En stor del av trafiken på E6 fördelas vid Backaplan och förser Hjalmar Brantinggatan med ny tillförsel av biltrafik. Och en stor del av den tunga trafiken fortsätter via Lundbyleden till Torslandavägen och Hisingsleden. Hisingsleden övergår så småningom till Norra leden som slutligen leder till Angeredsbron. En slutsats kan vara att korsningen mellan Sommarvädersgatan och Hj. Brantingsgatan är viktigast för själva Biskopsgården medan motet nere vid Blidvädersgatan är viktigt i Göteborg nivå. En stor trafikstörning där kan drabba trafiken i hela staden, skälet är att mycket trafik kommer för Volvo, hamnen och påverkar både broarna och tunneln. E6: Norrut via Kungälv till Stenungsund, vidare ända till Oslo E20: Mot nordöst genom Partille, till Lerum, Alingsås, Örebro, ända till Stockholm E6-E20: Söderut mot Mölndal, Kungsbacka, Falkenberg, Halmstad, ända till Malmö och vidare till Danmark V40: Går mot Mölnlycke, Landvetter ända till Borås E45: leder trafiken norrut, snuddar Kortedala och Angered och fortsätter mot Bohus, vidare till Vänersborg och Trollhättan ända till Karlstad. Säve flygplats E6 45 E20 Göteborg hamnen Stena terminalen 40 158 E6-E20 10 km