Leg psykolog Lotta Omma



Relevanta dokument
Leg psykolog Lotta Omma

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer.

En undersökning av samiska ungdomars hälsa och levnadsvillkor.

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland Magnus Wimmercranz

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Psykisk ohälsa, år - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR

Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ5)

Hållbar jämställdhet (HÅJ)

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

UNDERSÖKNING AV VÄLBEFINNANDE

Medarbetarenkät 2014

Fysisk och psykosocial miljö

LIV & HÄLSA UNG Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten

Stockholmsenkäten 2014

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Hälsa Sjukvård Tandvård CAMS. Kartläggning och bedömning av självmordsproblematik

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

ICT - Inklusive undernoder KTH

Skolbarns psykiska hälsa Nationella mätningen ht 2009

Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

LIV & HÄLSA UNG Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

Enkätresultat, Elever i åk 3, gymnasieskolor

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Innehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Plan mot diskriminering och kränkande behandlingen för Långareds förskola 2014/2015

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

SÖNDAGSÅNGEST.SE 23 MARS 2015

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Trender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor

Att vara ung i Hylte kommun

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

UTVÄRDERING AV STÖD OCH HJÄLP TILL ANHÖRIGA

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)

Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Hur står det till med folkhälsan och välfärden i Sörmland?

Enkät i grundskolan. Rapporten innehåller totalresultaten för åk 2, 5 och 8. STADSLEDNINGSKONTORET SIDAN 1 6/10/2011

Killen i baren - okodad

Sammanställning av. Hälso- och arbetsmiljöenkäten AFA för Södermöre kommundelsförvaltning, Södermöreskolan. November 2009

Jämställdhet på KMH. Enkätresultat.

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Om mig Snabbrapport år 8. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

BRIS 2007 BRIS hade kontakter med barn och unga under Så här var rangordningen på orsak till kontakten.

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90%

Folkhälsa Fakta i korthet

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Bilagor. Innehållsförteckning. Observera att alla redovisade korrelationskoefficienter är signifikanta på p 0.05.

Ohälsa vad är påverkbart?

Delaktighet - på barns villkor?

Frågeunderlag. Bilaga 1

För alla En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd :01:53

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Så här mår vi i klass 6-9 i Östersund!

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan

Skolundersökning 2014 Föräldrar förskola

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne och Helsingborg SLF Strategisk samhällsplanering

Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Skolundersökning 2014 Föräldrar förskola

Skolundersökning 2014 Föräldrar förskola

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018

Skolundersökning 2014 Föräldrar förskola

Webbenkä t sämisk hä lsä

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Medarbetarindex Förutsättningar i organisationen Personlig arbetssituation

Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner En rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige

Resultat Länet. Svarsfrekvens* % Länet 85

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

1 Frågor årskurs 2 grundskola

Hälsa på lika villkor? År 2010

2. Är ditt barn (för vilkens skull du deltar i FöräldraStegen) flicka eller pojke? flicka pojke

Transkript:

Samer ett folk i fyra länder

Syfte Undersöka hur samiska skolbarn 13-18 år och unga vuxna 18-28 år upplever sin livssituation och hälsa. Göra jämförelser inom den samiska gruppen och mellan den samiska gruppen och andra ungdomsgrupper.

Hur många har svarat på frågor om livsvillkor och mående? Totalt 708 i ålder 13-28 år

Hur gjorde vi? En kvalitativ undersökning; Samtal och diskussion med Sáminuorra (ungdomsförbundet) 60 ungdomar deltog Två enkät undersökningar Unga vuxna 18-28 år, 517 svar av 880 (59 %) Skolbarn 12-18 år, 121 svar av 186 (70 %)

Möte med Sáminourra 2007 60 deltagare delades in i grupper för att diskutera följande frågor: 1. Hur är det att vara ung same Sverige? 2. Hur mår unga samer? Egna erfarenheter. 3.Finns det skillnader i hur pojkar respektive flickor mår? 4. Vilka frågor är viktiga att ställa när man undersöker välbefinnande /hälsa?

Det finns både risk och skyddsfaktorer som påverkar ditt hälsotillstånd

Skolbarnens hälsa mätt med Kidscreen (52 frågor) HRQL= hälso -relaterad livskvalitet Samiska skolbarn rapporterar lägre HRQL än svenska skolbarn Flickorna rapporterar lägre HRQL än pojkarna Äldre skolbarn (åk 9) rapporterar lägre HRQL än yngre skolbarn (åk 6) Skolbarn med erfarenhet av etnisk diskriminering rapporterar lägre HRQL

Sambandet mellan hälsorelaterad livskvalitet och etnisk diskriminering hos samiska skolbarn (ju högre stapel ju bättra mående) 100 90 80 Nej Ja 70 60 50 40 30 20 10 0

Resultat i den äldre gruppen Majoriteten av unga vuxna är stolta över att vara samer, har en positiv självvärdering uttrycker en önskan att bevara sin kultur.

Ganska god fysisk hälsa Inte så mycket huvudvärk Sover bra

Jämförelse med en nationell svensk undersökning Hälsa på lika villkor (Ungas hälsa 2006-2008) Jag känner mig frisk 98 % av männen och 94 % av kvinnorna känner sig ofta/nästan alltid friska Hur bedömer du ditt allmäna hälsotillstånd? 85 % av männen och 77 % av kvinnorna svarar bra/ mycket bra (16-24 år)

Sömnsvårigheter Samer Svenskar 5 % av männen och 13 % av kvinnorna sover sällan bra. 16 % av männen och 22 % av kvinnorna uppger lätta eller svåra sömnbesvär

Huvudvärk Samer Jag har huvudvärk Svenskar Har du besvär av huvudvärk eller migrän? 5 % av männen och 14 % av kvinnorna svarar ganska ofta eller väldigt ofta. 18% av männen och 36% av kvinnorna i norra Sverige i ålder 16-24 har lätta eller svåra besvär av huvudvärk eller migrän

Hög grad av utsatthet Illabehandlad på grund av härkomst 50 % av alla i undersökningen Bland renskötarna 70 % Försvara sin existens som samer 90 % Förklara sin kultur och levnadssätt 82 %

I skolan Har det hänt att lärare behandlat dig orättvist på grund av din samiska härkomst? Ja 15 % unga vuxna, 25 % av skolbarnen Har du hört lärare säga något negativt/dåligt om samer? 25 % äldre. 16 % yngre

Har du upplevt att det står formuleringar om samer i skolböcker som inte är bra? ja svarar 41 % av de äldre och 30 % av de yngre) 63 olika läromedel i SO ämnen (Karlsson 2004) undersöktes, hälften nämnde inte samer överhuvudtaget

Om du eller dina föräldrar bett om modersmålsundervisning i samiska, har du fått det? 37 % svarar nej i den äldre gruppen (18-28 år) 9 % svarar nej 14 % svarar att de inte vet i den yngre gruppen (12-18 år)

Etnisk diskriminering/ kränkande behandling Illa behandlad på grund av härkomst? Hälften (50 %) av de samiska ungdomarna svara ja Har du under de tre senaste månaderna blivit behandlad/bemött så att du känt dig kränkt? 21 % av männen och 32 % av kvinnorna svara ja I åldern 16-24 år I norra Sverige

Enkulturation Stolt över att vara same Pratar samiska Förstår samiska Detar i samiska aktiviteter (kalvmärkning,renskiljning, slöjd, jakt&fiske) Nära anknytning till någon sameby Anknytning till någon samisk organisation Deltar i samiska sammankomster (t ex Jokkmokks marknad, samiska mästerskap, fotbollsturneringar)

Känsla av sammanhang n Jag tror att jag kan påverka saker i mitt liv Inte alls Mycket 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Medeltal 8,2

Självvärdering: procent män respektive kvinnor som svarat Ofta eller Mycket ofta 100 90 Man Kvinna 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Nöjd med eget presterande Pigg och full av energi Utseende är okej Tillfreds med sin livssituation Nöjd med sin sysselsättning Bra relation till familjen Känner sig trygg Någon att prata med om viktiga saker Tänker på meningen med livet

Hälsa En majoritet av unga vuxna rapporterar en ganska god hälsa (fysisk hälsa) och positiv självvärdering Men nästan hälften upplever ofta bekymmer glömmer ofta saker och har inte tillräckligt med tid för att göra nödvändiga saker (stress)

Könsskillnader i hälsoaspekter andel ofta svar i % för män respektive kvinnor 100 75 98 94 96 87 95 90 87 76 94 93 50 53 40 48 61 58 Men Women 25 0 13 5 10 24 Feel healthy Sleep well Headache Sad, depressed Good mood Calm, relaxed 30 Worrying Looking forward 18 14 Irritated Forget things Have enough time

Hälso skillnader inom den samiska gruppen De med erfarenhet av etnisk diskriminering rapporterar sämre hälsa Kvinnorna rapporterar sämre hälsa De som lever ensamma rapporterar sämre hälsa

Särbehandlad och kränkt en rapport om sambanden mellan diskriminering och hälsa 2005:49 I Sverige finns en nationell folkhälsopolitik med ett övergripande mål att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Särskilt angeläget är det att hälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. De grupper i samhället som är mest utsatta för ohälsa är också de grupper som är mest utsatta för diskriminering i samhället

Självmords beteende ATTS (Attitudes towards suicide) Livsleda: 61 % samer vs 50 % svenskar Självmordstankar: 45 % samer vs 37 % svenskar Dödsönskningar: 49 % samer vs 37 % svenskar Självmordsplaner: 18.9 vs 18.3 Självmordsförsök: 5.5 % samer vs 7.9 % svenskar Samer mer positiv attityd till möjligheten att hjälpa personer med självmordsproblematik

Samband mellan självmordsförsök respektive planer på att ta sitt liv och och dålig behandling på grund av samisk härkomst, renskötare, kön samt län Självmordsförsök Planer på a5 ta si5 liv uor(95% CI) aor(95% CI) uor(95% CI) aor(95% CI) Dålig behandling på grund av samisk härkomst Nej 1 1 1 1 Ja 2.40(1.04-5.55) ns 2.28(1.43-3.64) 2.32(1.41-3.81) Renskötare Nej 1 1 1 Ja 2.67(1.03-6.92) 3.34(1.13-9.86) 2.09(1.11-3.95) 2.11(1.02-4.37) kön Män 1 1 1 Kvinnor ns 3.41(1.29-9.00) 1.75(1.09-2.79) 1.86(1.12-3.08) Län Norrbo5en 1 1 1 1 Västerbo5en/ Västernorrland/Jämtland ns ns 2.07(1.25-3.42) 2.22(1.32-3.78) Andra län ns ns ns ns uor=unadjusted Odds ratio, aor= adjusted Odds ratio, CI=confidence interval, ns=not significant

Alkohol vanor Signifikant skillnad mellan samer och andra svenskar Svenskar har 1.5 gånger högre risk för riskfullt drickande (harzardous/harmful) jmf med samer Könsskillnader bara i den samiska gruppen

Slutsatser Unga samer upplever i hög grad att det finns en stor okunnskap om samer 50 % upplevt sig illa behandlade pga härkomst De flesta unga vuxna har en ganska god hälsa (fysisk) men många upplever bekymmer och stress Renskötare och samer med efarenhet av etnisk diskrimnering är mer utsatta och upplever en sämre hälsa Skolbarnen rapporterar en lägre livskvalitet jmf med andra svenska skolbarn Leg psykolog Lotta Omm