Hur ska studentinflytandet på teknat stärkas? - En analys av UTN:s val mellan sektion eller egen kår

Hur ska studentinflytandet på teknat stärkas? - En analys av UTN:s val mellan sektion eller egen kår

Under våren har UTN och Uppsala studentkår förhandlat fram ett sektionsavtal som i princip uppfyller alla de krav som UTN ställt på en sektionslösning och ger UTN rollen som formell representant för studenterna på sin fakultet. Detta utifrån att Uppsala studentkår har slagit fast att kåren måste komma närmre studenterna och att UTN är en mycket väl fungerande organisation som vi vill fördjupa vårt samarbete med, för att förbättra studenternas inflytande och medverkan. Vi tror att båda organisationerna har mycket på att vinna genom att samarbeta. Vi är även beredda att ge UTN en stark formell roll och arbeta för att förbättra kontakten mellan organisationerna, utifrån en grundprincip att UTN ska få ha egna åsikter och en egen röst som skall hörsammas väl. Vi har även tagit stor hänsyn till UTN:s önskemål från UTN:s kravlista för formell representant. I den proposition som UTN:s styrelse presenterat inför UTN:s fullmäktige den 25 maj framgick det att UTN:s styrelse anser att de två förslagen, sektionslösning och egen kår, i princip är jämförbara och konstaterar att det sektionsförslag som nu presenterats är det bästa som någonsin presenterats. En sektionslösning ger i princip alla fördelar som en egen kår skulle ge. Inget hindrar heller UTN från att bilda en egen kår om man är en sektion. Ett alternativ skulle därför kunna vara att först bilda en sektion och om UTN inte anser att detta ger tillräckliga fördelar sedan försöka att bilda en egen kår. Uppsala studentkår förordar i dagsläget sektionsalternativet, speciellt eftersom sektionsavtalet som nämndes ovan har fått mycket positiv respons från båda organisationerna. Vi tror att en splittring av Uppsalas studentrörelse kommer att få negativa konsekvenser för alla studenter i Uppsala och att det varken kommer att gynna studentgruppen som helhet eller teknat-studenterna. Vi tror även att det kommer att ge större negativa konsekvenser för UTN än vad man först kan tro, bl.a. gällande ekonomi och verksamhet. Det är dock inte bråttom att fatta beslut om att bilda en egen kår. Det förefaller inte rimligt att UTN skulle kunna bilda en egen formell kår före 2013. Enligt kårobligatoriepropositionen, Frihet och inflytande kårobligatoriets avskaffande, framgår att den nuvarande studentkåren per automatik kommer att fortsätta vara den formella representanten. Även om man skulle bortse från detta faktum så är det inte troligt att UTN skulle bli kår vid fakulteten före 2013, då Uppsala studentkår kommer att ha nära 100 % medlemsanslutning när kårobligatoriet avskaffas 1 juli 2010, vilket innebär att Uppsala studentkår i inledningsskedet genom högsta anslutningsgrad automatiskt kommer att bli den formella representanten för studenterna på teknat-fakulteten. Det skulle även ta längre tid än till 1 juli 2010 att omforma verksamheten för universitetet, Uppsala studentkår och UTN. Bland annat gällande register, medlemsbevis, studentrepresentation samt behov av arvoderade och speciell kompetens. Formella grunder för kårstatus enligt propositionen Frihet och inflytande De förslag till ändringar av högskolelagen som regeringen presenterat i propositionen Frihet och inflytande kårobligatoriets avskaffande öppnar för ett frivilligt medlemskap i studentkårer. I det att lärosätena blir ansvariga för att bestämma vilken organisation som bäst representerar studenterna inom hela eller delar av lärosätets verksamhetsområde, öppnar det också för konkurrens om vilken organisation som är mest representativ, och därför också bör benämnas studentkår och formell representant. 1

I de föreslagna nya 9-14 4 kap. Högskolelagen fastslås de formella grunderna för att en organisation över huvud taget ska kunna komma ifråga. Det gäller syftet (9 ), som ska vara att i första hand befrämja studiebevakning och studentmedverkan, och det handlar om de grundläggande demokratiska formerna för föreningen. Alla studenter inom kårens område ska ha möjlighet att vara medlemmar, alla medlemmar ska ha rätt att delta i de interndemokratiska processerna och ska ha insyn i styrelsens verksamhet. Det är inte helt klart i författningskommentarerna i vilken utsträckning kraven på möjlighet till deltagande ska utsträckas. Vidare är det absolut grundläggande för den organisation som vill vara studentkår att det finns ett adekvat medlemsregister (14 ). Medlemsregistret är grunden för att bevisa representativitet, och det måste därför klart och tydligt skilja mellan aktiva studenter och eventuella stödmedlemmar. Det torde också vara så att, speciellt i händelse av att två organisationer tävlar om samma kårstatus, registret uttryckligen innehåller de som aktivt vill vara medlemmar. UTN har ett digitalt och välbyggt register. Dock skulle det behöva kopplas till studentregistret och uppdateras kontinuerligt gällande vilka som verkligen är studenter eller ej. Det kommer förmodligen även att behövas terminsvisa påminnelser gällande medlemskap som verkligen når alla studenter, för att studenterna aktivt ska förnya sitt medlemskap. Detta innebär både ökade kostnader för utskick som ökade kostnader för administration av registret. Ett aktivt ställningstagande terminsvis, exempelvis genom erläggande av en mer eller mindre symbolisk medlemsavgift, bör vara nödvändigt. I dagsläget har UTN ingen medlemsavgift och man kan förnya sitt medlemskap genom att svara på en mejlpåminnelse, oavsett om man studerar eller ej. Vilken organisation blir kår vid halvårsskiftet 2010? I och med obligatoriets avskaffande blir det upp till lärosätena att besluta vilka organisationer som kommer att erhålla kårstatus under en viss period, normalt tre år. För Uppsala universitets del kommer det att vara konsistoriet (universitetets styrelse) som beslutar. Gissningsvis kommer beslutet att fattas i god tid innan det datum då obligatoriet formellt avskaffas, för att undvika onödiga svårigheter i omställning och anpassning till de nya förhållandena. Fram till det att obligatoriet upphör kommer de nuvarande kårerna att vara de allra mest representativa organisationerna, då de fortfarande kommer att ha en hundraprocentig anslutningsgrad. Det troliga scenariot är alltså att konsistoriet kommer att ge de redan existerande kårerna fortsatt kårstatus, åtminstone under en övergångsperiod. Det vore även orimligt om universitetet med mindre än ett halvårs varsel skulle ändra på en status som för Uppsala studentkår gällt i 160 år. I händelse av att någon annan organisation hävdar en större representativitet, så lär det sannolikt behövas extraordinära bevis för detta. Exempelvis skulle förmodligen en allmän omröstning bland det aktuella områdets studenter krävas för att övertyga. Efter tre år, det vill säga 2013, prövas ställningen som kår igen, och då kommer de nuvarande kårerna förmodligen att ha lägre anslutningsgrader än hundra procent. Det är dock inte uppenbart hur utredningen ser på förhållandet mellan en stor kår med en lägre organisationsgrad i relation till mindre enheter inom den med högre organisationsgrad på fakultetsnivå. Det finns inga skrivelser 2

som tyder på att detta garanterar att den större kåren ska brytas upp per automatik, man talar ibland endast om medlemsantal och där kan fortfarande den större kåren ha ett större totalantal medlemmar. Det är ytterst troligt att detta skulle behöva övervägas noga av lärosätet innan beslut och Uppsala universitet har tidigare varit tveksamma till en ökad uppdelning. Medlemsomröstningen från 2003 där UTN fick 69,7% nej till egen kår kan förstås även komma upp i diskussionerna. Regeringen anser att en viss kårstruktur är nödvändig för att olika sammanslutningar som gör anspråk på att få ställning som studentkår ska kunna jämföras med varandra i fråga om medlemstal och därmed förmåga att representera studenterna. En utgångspunkt bör vara att varje utbildningsprogram och kurs inte kan ingå i verksamhetsområdet för fler än en studentkår. (se Frihet och inflytande s. 31) Uppsala studentkår efter obligatoriets fall Ibland framförs oro över Uppsala studentkårs framtid efter obligatoriets fall. Det är förstås så att Uppsala studentkår nu ser över sin verksamhet och ekonomi inför framtiden precis som de andra kårerna i Sverige. Det som kan hända vid obligatorieavskaffandet är att medlemsintäkterna minskar vid övergången och det kan leda till att det blir färre nummer av Ergo, att vissa anställningar blir arvoderingar samt minskade medel för projekt och arbete med media. Det är emellertid inte något som kommer att rubba kärnverksamheten eller studentinflytandet på teknatfakulteten nämnvärt. Det är även en grundläggande utgångspunkt för det framtida arbetet att studiebevakarnas arvodering inte är något som skall skäras ned. Det är alltså inte tal om någon risk för ett större haveri för studentinflytandet utan mer en risk för de områden där Uppsala studentkår idag kan lägga extra resurser eller anställa istället för att arvodera. Inte heller UTN skulle få tillräckligt med medel via anslagen som en egen kår för att täcka de aktuella anställningarna och områdena. Ska UTN ta över det arbetet så behöver UTN troligen en medlemsavgift för ekonomisk säkerhet. Representation I UTN:s styrelses proposition hoppas man på att i och med ställningen som egen kår få automatisk representation i Uppsala universitets högsta beslutande organ. De platser för studenter som finns i dessa är emellertid begränsade, och någon automatisk representationsrätt finns inte. I händelse av flera kårer inom samma lärosäte stipulerar dessutom propositionen om kårobligatoriets avskaffande att dessa gemensamt kommer överens om vilka som ska representera studenterna (se Frihet och inflytande s. 29). UTN kommer även som självständig kår att behöva förhandla med de övriga kårerna om representation. Kan man inte enas kommer universitetet att bestämma. Om det finns fler än en studentkår vid ett universitet eller en högskola, bör studentrepresentanterna utses på det sätt som kårerna kommer överens om. Kan kårerna inte enas, bör lärosätet besluta hur representanterna ska utses. (se Frihet och inflytande s. 27) 3

Det är även värt att reflektera över att om UTN blir egen kår så kommer en ny verklighet att ta plats gällande studentrepresentanter i centrala organ. Kårerna kommer då att behöva tävla om representanter i viktiga organ som Kvalitetskommittén, Biblioteksstyrelsen, IT-rådet, Jämställdhetskommittén, samt t.ex. i arbetsgrupper för internationalisering och samverkan med samhället. Detta innebär att teknat-studenter kommer att få det svårare att nå representation i centrala organ än i dagsläget. Det bör också påpekas att UTN och teknat-studenterna faktiskt har många representanter i Uppsala studentkår i dagsläget. 5 av 13 i Uppsala studentkårs styrelse i dagsläget kommer från teknat, en stor del av SFS-fullmäktigedelegationen i år kom från teknat och UTN, Uppsala studentkårs ordförande är före detta UTN-presidial, 2 utav 4 av Uppsala studentkårs representanter i konsistoriet är från UTN osv. Därmed har UTN och teknat redan idag en mycket god representation inom Uppsala studentkår. Teknat och UTN har faktiskt så god representation inom universitetets styrande organ idag, att skapandet av en egen kår bara kan leda till en försämrad representation. I dagsläget har även Uppsala studentkår redan delegerat val av studentrepresentanter till UTN till stor del och vi ser inga formella problem med att utöka denna delegation om UTN blir sektion. Påverkansarbete för UTN som kår UTN skulle som egen kår bli formell remissinstans, och alltså direkt kunna förmedla sina åsikter till universitet och myndigheter. UTN:s styrelses proposition reflekterar dock inte över att det kräver omfattande arbete att också besvara remisser och skriva yttranden trots att man är intresserad att bedriva nationell påverkan och svara på remisser.åtminstone halva arbetstiden för Uppsala studentkårs handläggare torde idag gå åt till att bereda och författa remissyttranden. Även Farmacevtiska studentkåren har t.ex. en handläggare men arbetar inte lika mycket med remissvar. Att utnyttja ställningen som remissinstans skulle alltså vara relativt kostsamt. Dessutom kommer då UTN behöva ta långt fler politiska ställningstaganden. Som sektion skulle man istället kunna få sina åsikter bifogade med Uppsala studentkårs remissvar när man önskar, och även få möjlighet att leda utformningen av remissvar som i huvudsak berör fakultetens studenter. Det är något som vi tror skulle vara mycket bra för förankringen av åsikter. 4

Administration för UTN som kår UTN:s styrelse anser att man kanske kan behöva en kanslist i händelse av att man får kårstatus. Detta underskattar dock den ökade administration, och de berättigade krav på service från studenterna, som följer med en formell kårstatus. Även om man inte siktar på att ha en reception med generösa öppettider, så bör man ändå betänka nödvändigheten av att handha medlemsärenden, att sköta medlemsregistrets uppdateringar mot studentregistret, och ge stöd åt de studenter som behöver hjälp i vardagen. Nya typer av uppgifter för UTN som egen kår Det är värt att reflektera över vilka nya verksamheter som UTN måste starta upp som egen kår. UTN kommer att behöva arbeta mer med att ta hand om fallärenden där studenter kan behöva juridisk hjälp. Uppsala studentkår har ett studentombud som är heltidsarvoderad för att hantera detta, UTN bör i alla fall ha en halvtidsarvodering för att täcka behovet. Uppsala studentkår arbetar även i disciplinnämnden på universitetet, där behöver UTN bygga upp kompetens och även förhandla med Uppsala studentkår för att få in representanter. UTN skulle även behöva se över sitt arbete med HBTQ-frågor och generellt jämlikhetsarbete. Uppsala studentkår har en heltidsarvoderad jämlikhetsansvarig som bedriver mycket viktigt arbete. UTN bör som egen kår inrätta en motsvarande post på åtminstone halvtid för att arbeta med fallverksamhet, påverkansarbete mot universitetet och aktivt arbete mot diskriminering. Uppsala studentkår arbetar även mycket med bostadsfrågor, någonting som UTN inte har ägnat sig åt tidigare. UTN kommer troligen också att behöva inrätta en egen bostadsjour och bedriva egna kampanjer i bostadsfrågor. UTN bör även se över arbetet gällande CSN-frågor, juridiska spörsmål och diskrimineringsärenden. Ska man vara en studentkår värd namnet kommer det också att kosta därefter. Blir UTN en egen kår måste man börja arbeta politiskt på andra nivåer än tidigare för att företräda studenter mot kommunen och universitetet centralt. Uppsala studentkår har i dagsläget ett samarbete och register tillsammans med kårens grundare Kuratorskonventet och därigenom ett gemensamt kort för kår- och nationsmedlemskap. Kortet är även kopplat till Mecenatrabatter, t.ex. SJ-rabatt. Studentkortet har också det skickats ut till studenterna i Uppsala via samma register och ett avtal med Uppsala studentkår och Kuratorskonventet. UTN kommer inte naturligt att ha tillgång till detta register, och därmed inte heller till de nuvarande rabattkorten. Därmed kommer UTN:s medlemmar inte att få Mecenats rabatter eller medlemskap i nation per automatik. Om inga förändringar genomförs kommer UTN:s medlemmar att behöva gå till nation och skriva in sig separat för att få nationsmedlemskap. Om UTN skapar ett eget kort kopplat till sitt register kommer det inte heller att ges nationsmedlemskap per automatik. Dock kan UTN möjligen köpa in sig i Uppsala studentkårs och Kuratorskonventets 5

register. Uppsala studentkår ser dessutom i dagsläget över fler former för starkare samarbete med Mecenat för att ge fler tjänster och rabatter. Forskarutbildningsbevakning (inkommen skrivelse från doktorandnämnden) Alla doktorander vid Uppsala universitet företräds av Uppsala studentkårs doktorandnämnd. Doktorandnämnden arbetar för att alla som doktorerar vid Uppsala universitet ska kunna göra det under trygga och rättssäkra former från antagning till disputation samt att utbildningen på forskarnivå håller hög kvalitet. Uppsala studentkårs doktorandnämnd bedriver i dag en väl fungerande forskarutbildningsbevakning. Doktorandnämndens uppgift är att vara ett samarbetsorgan för doktorander vid Uppsala universitet och bevaka forskarutbildningen på alla nivåer. Doktorandnämnden består av representanter från universitetets åtta lokala fakultetsdoktorandråd och leds av ett presidium bestående av doktorandnämndens ordförande samt två vice ordförande som arvoderas av Uppsala studentkår. Samarbetet är mycket gott och det innebär att man på ett effektivt sätt kan driva gemensamma frågor och bevaka forskarutbildningsfrågor inom universitetet samt den nationella forskarutbildningspolitiken. Uppsala studentkår har även en anställd doktorandombudsman, som tar hand om doktorander som stött på utbildningsrelaterade problem. Doktorandnämnden har en ställning inom Uppsala studentkår som kan liknas vid en sektion, det vill säga den har en avsevärd autonomi i doktorandfrågor samt har möjlighet att uttala sig i sitt eget namn. I dagsläget bedrivs ingen kontinuerlig bevakning av forskarutbildningen vid UTN vilket innebär att det saknas erfarenhet och kompetens när det gäller forskarutbildningsbevakningen där. Idag är Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens doktorander representerade i Uppsala studentkårs doktorandnämnd och de har dessutom tillgång till Uppsala studentkårs doktorandombudsman, vilken hjälper doktorander i trångmål, t ex handledningsproblem, och utnyttjas även ofta av fakultetens doktorandråd. Om UTN skulle bli en egen kår innebär det sannolikt att mycket få doktorander skulle välja att bli medlemmar. Det finns anledning att anta att det är svårare att rekrytera doktorander än grundutbildningsstudenter med sociala aktiviteter. Om doktorander ska rekryteras krävs det stora resurser. Frågorna inställer sig hur UTN ska hantera forskarutbildningsbevakningen? Ska UTN vara en ren grundutbildningskår? Ska fakultetens doktorander förlora sitt inflytande i och stöd från Uppsala studentkårs doktorandnämnd och därmed förlora möjligheten att påverka universitet centralt och den nationella politikens utformning? Ska UTN anställa en egen doktorandombudsman? Doktorandnämnden anser att de många frågor som berör forskarstuderande och forskarutbildningsbevakningen förblir obesvarade då de inte nämns i propositionen överhuvudtaget, varför vi vill påpeka att dessa frågor på något sätt måste hanteras av UTN. 6

Konkreta exempel på detaljarbete som Uppsala studentkår utför på teknat-fakulteten En stor del av arbetet som Uppsala studentkår genomför utförs mot universitetet centralt. Där driver vi frågor som även gynnar studenter på teknat. Några exempel på vad Uppsala studentkår gör på teknat i dagsläget; 2 halvtidsarvoderingar samt lokalbidrag för att bedriva studiebevakning på fakulteten. Den andra delen av arvoderingarna bekostas av UTN, det är alltså de personerna som sitter på Uthgård och ofta benämns Studiesocialt ansvarig och Utbildningsansvarig. Verksamhetsbidrag till föreningarna på fakulteten, över 80 000 kronor per år. Tidningen Ergo Mecenatkortet, med rabatter och nationsmedlemskap Studentombudet på kåren som även hjälper teknat-studenter som har problem på sin dagliga mottagningstid. Har även expertis gällande CSN-ärenden. Centralt arbete för att påverka studentnätet, förutsättningar för samverkan, ökade resurser till grundutbildningen, studiemiljön, tillgängligheten etc. Genom projektet Kondoma mera! arbetar Uppsala studentkår för att förbättra studenters sexuella och reproduktiva hälsa. Projektet vann även Landstingets folkhälsopris 2008 och finansieras via extern finansiering. Kondoma mera har medverkat vid forsfestivalen och vid UTN:s välkomstaktiviteter för nya studenter, både i år och förra året Uppsala studentkår bedriver ett omfattande arbete för internationella studenter. Detta handlar bland annat om att väva in det internationella perspektivet i universitetets frågor, studentutbyten, mastersutbildning, ut- och inresande grundutbildningsstudenter och doktorander och så vidare. Arbetet för att stödja och hjälpa mastersstudenter har mestadels fokuserat på teknat. Uppsala studentkårs internationellt ansvarig har under året som största studentgrupp hjälpt teknat-studenter. Jämlikhetsfrågor - Även på teknat finns det studenter med funktionshinder, från olika sociala och etniska grupper samt kvinnor och män. Uppsala studentkår har en jämlikhetsansvarig som arbetar heltid för att alla dessa ska få samma möjligheter till högre utbildning och att ingen ska behöva utsättas för trakasserier och diskriminering. Bostäder - Även studenter på teknat behöver någonstans att bo, men det är långt ifrån enkelt att få tag på en bostad. Uppsala studentkår bedriver bostadsjour och bostadsrådgivning samt har i högsta grad varit involverad i byggandet av bostadsområdena Studentstaden och Majklockan. Doktorandverksamhet - Uppsala studentkår bedriver utbildningsbevakning för forskarstuderande och har en heltidsanställd doktorandombudsman som arbetar för att forskarutbildning, även på teknat, ska fungera bra för studenterna. Kårjurister - Som medlem i Uppsala studentkår har man tillgång till kostnadsfri juridisk rådgivning, från juridikstudenter i slutet av sin utbildning, per e-post och telefon. Lån & Stipendier - Uppsala studentkår delar ut handlån och sommarlån till studenter som hamnat i ekonomiska trångmål och utlyser dessutom stipendier som alla studenter kan söka. ESMeralda - Uppsala studentkår är involverad i ett projekt som hjälper studenter i skolklasser i Uppsala kommun med bland annat läxläsning och inspirerar dem att söka vidare till 7

högskolan. Projektet är finansierat externt och belastar inte kåravgiften. Detta beskrivs av universitetet leda till en högre studiekvalitet på utbildningarna. Studentbokhandeln - Uppsala studentkår äger och driver tillsammans med universitetet en bokhandel som ligger centralt i Uppsala. Bokhandeln har som syfte att se till att kurslitteratur finns tillgänglig för studenterna samt att pressa priserna på denna så att studenterna inte behöver betala dyrare än nödvändigt från en redan pressad ekonomi. I Studentbokhandelns utbud finns allt från datavetenskap till matematik till kemi till biologi. Nu när LundeQ ska halvera kurslitteraturssortimentet kommer Studentbokhandeln bli allt viktigare. I framtiden kanske rabatter kommer att bli exklusiva för Uppsala studentkårs medlemmar då Uppsala studentkår majoritetsäger bokhandeln. Studenthälsan - Studenter på teknat läser väldigt nära motionsanläggningen Stallet. Här erbjuds tillgång till gym och många olika motionspass. Vill man kan man även träna på Svettis eller ta del av Studenthälsans övriga tjänster såsom stresshantering, alkoholrådgivning och liknande. Studenthälsan är också studentens egen företagshälsovård. Uppsala studentkår var med och bildade verksamheten och sitter nu i majoritet i Studenthälsans styrelse och ser därigenom till att studenter har tillgång till dessa tjänster till bra priser. Alla dagens kårer är med och finansierar Studenthälsans verksamhet, för Uppsala studentkårs del rör det sig om 128 000 kr per år. Norreda torp förvaltas av en stiftelse där Uppsala studentkår ingår. Uppsala studentkår har även hand om den aktiva förvaltningen och förmedlingen. Detta torp har mången gång hyrts billigt av teknat-studenter, UTN-styrelser, kommittéer och andra grupper som behöver lokaler för trivsel, möten eller teambuilding. Drivhuset som hjälper nystartade företag, en majoritet från teknat, är stiftat av bl.a. Uppsala studentkår och kåren har representation i styrelsen. 8

Summering av behövliga kostnader vid UTN som egen kår Vissa av nedanstående kostnader är osäkra, men troligen kommer funktionerna faktiskt att behövas för att få en fungerande kår. Vissa kan kanske rationaliseras bort, men många är också uppskattade i underkant. UTN:s fakultetsanslag skulle troligen även förändras, t.ex. skulle anslag för arvodering av UTN:s ordförande vara svåra att bibehålla. Gällande UTN:s tankar kring att UTN i dagsläget måste bedriva allmännyttig, ideell verksamhet för skattelättnad så ser vi inga problem med att bibehålla detta. UTN drivs på ett bra sätt med en sådan inriktning och har som mål att inte tjäna pengar utan att ha en balanserad budget. Genom att även agera som sektion kommer det att skapas ännu starkare incitament för att behålla denna ställning. SFS-medlemskap för nationell påverkan som man önskar bedriva enligt UTN:s styrelse, 27 kr per UTN-medlem och år. Handläggare 50 % för remisshantering kommer att behövas, mer om man vill arbeta med media och nationell påverkan. Receptionist 100 % anställning, här inkluderas registerhantering. Även små kårer har som regel en receptionist som är anställd och inte arvoderad. Medlemsregister kopplat till studentregistret + utskick av någon typ av medlemsbevis. Medlemskort av något slag (för att ge SJ-rabatt och nationsinträde). Alternativt sammanlänkning med Uppsala studentkårs och Kuratorskonventets register. Arvodering av studiebevakare 2 x 50 % med administrativa kostnader (nu betalt av Uppsala studentkår). Studentombud för att bedriva fallverksamhet och ha mottagningstider 50 % arvodering. Jämlikhetsansvarig 50 % arvodering. Doktorandorganisation med ett doktorandombud 50 % arvodering minst, mer om man vill ha ett ombud då doktorander som regel önskar anställning för sådant arbete. Delfinansiering av samrådsorgan för UU:s studentkårer. Kanske kan det också behövas en arvoderad gemensam representant för centrala poster. Verksamhetsbidrag till fakultetens föreningar, i dagsläget betalar Uppsala studentkår över 80 000 kr om året till dessa. Mer lokalyta för att rymma den ökade kontorsstyrkan samt ökad administration. 9

UTN som egen kår - uppskattade ekonomiska förändringar Typ Kostnad Intäkt SFS-medlemskap (27 kr per medlem) 9450 Handläggare 50 % 100 00 Receptionist 100 % anställning - med register admin. 345 16 Registerkostnad 7000 Jämlikhetsarbete 50% 100 00 Doktorandarbete 50% 100 00 om ombudsman, minst 50000 kr till Studiebevakare 2 x 50 % + OH (nu från US) 247 60 Studentombud 50 % 100 00 Kostnad för samrådsorgan för kårer 1500 möjligen även delad arvodering? Kostnad för tillgång till nationsregister samt kort 170 00 troligen mkt högre Utökade lokaler - hyra samt administration etc. 200 00 mer kan behövas Verksamhetsbidrag till fakultetens föreningar (nu US) 8000 Statsbidrag per år 105 kr per helårsstudent 45150 dock kommer fakultetsbidrag för Utgifter Intäkter 1 622 26 451 50 t.ex. ordförande bli svårt att bibehålla Totalt -1 170 76 Underlag (från UTN) UTN-medlemmar 3500 HÅS 4300 Huvuden 7400 1 UTN heltidsarvodering ca 174000 kr + OH = ca 200000 kr per år Detta skulle t.ex. motsvara en årlig medlemsavgift på: 334,50 kr 10

UTN som sektion - uppskattade ekonomiska förändringar Typ Kostnad Intäkt SFS-medlemskap (27 kr per medlem) Handläggare 50 % Receptionist 100 % anställning - med register admin. Registerkostnad Jämlikhetsarbete 50% Doktorandarbete 50% Studiebevakare 2 x 50 % + OH (nu genom avtal) 200047,60 kr från US Studentombud 50 % Kostnad för samrådsorgan för kårer Kostnad för tillgång till nationsregister samt kort Utökade lokaler - hyra samt administration Verksamhetsbidrag till fakulteten 8000 Dock till föreningarna under UTN Statsbidrag per år 105 kr per helårsstudent US bidrag för sektionsverksamhet 5000 Skall förhandlas, absolut miniminivå Utgifter Intäkter Totalt 330 047,60 kr 330 047,60 kr 11