Åtgärder för att stimulera tobaksavvänjning i tobaksuppdraget 2002-2005

Åtgärder för att stimulera tobaksavvänjning i tobaksuppdraget 2002-2005 September 2005 www.fhi.se Rapport nr A 2005:10

A 2005:10 ISSN: 1653-0802 ISBN: 91-7257-379-1 REDAKTÖR: BARBRO HOLM IVARSSON

SAMMANSTÄLLNING AV ÅTGÄRDER FÖR ATT STIMULERA TOBAKSAVVÄNJNING I TOBAKSUPPDRAGET 3 Innehåll BAKGRUND... 4 MÅL... 5 SAMMANSTÄLLNING AV ÅTGÄRDER FÖR TOBAKSAVVÄNJNING FÖR VUXNA INOM TOBAKSUPPDRAGET... 6 A. Rapporten Tobaksfritt Landsting våren 2003 + våren 2005.... 6 B. Kompetensutvecklingsprogram 2003-2005... 6 C. En Argumentationsguide om varför avvänjning behövs samt utbildning i retorik...11 D. Kampanj om rökavvänjning våren 2004...12 E. Rökfri på Jobbet...12 F. Projekt i landsting och kommuner för att stimulera rökavvänjning 2003-2004...13 G. Spridning av rekommendationer för tobaksavvänjning för psykiskt sjuka år 2005....21 H. Utbyggnad av Sluta-röka-linjen 2003-2005...21 I. Utbyggnad av sluta-röka-delen i www.tobaksfakta.org våren 2004...22 J. Tandvårdstaxan...22 K. Material om rökavvänjning...22 L. Mediainsatser...25 M. Samarbete med Apotekets temaår om tobak 2004...25 N. Samarbetet med FAMMI (Familjemedicinska Institutet)...26 O. Spridning av sluta-röka-metoder till somalier...26 UTVÄRDERING...27 Mål 1: Bidra till att öka kunskaperna och intresset för insatser mot tobaksbruket hos politiker och chefstjänstemän inom kommuner och landsting inklusive tillhörande relevanta intresseorganisationer...27 Mål 2: Beskriva förekomsten av kunskaper om verksamma metoder, och hur tobaksuppdraget bidragit till ökad kunskap om verksamma metoder, för att minska tobaksbruket i yrkesgrupper lokalt och regionalt, som kan spela en viktig roll för att uppnå huvudmålet för samhällets insatser; minskat tobaksbruk....30 Mål 3-5: Öka utbudet av organiserad tobaksavvänjning i landstingen...33 MÅLUPPFYLLELSE, RESULTAT OCH BEHOV AV FRAMTIDA INSATSER...37

4 SAMMANSTÄLLNING AV ÅTGÄRDER FÖR ATT STIMULERA TOBAKSAVVÄNJNING I TOBAKSUPPDRAGET Bakgrund I tobaksuppdraget, ett uppdrag som Statens folkhälsoinstitut fått av regeringen under 2002-2005, har det bedömts vara av stor strategisk betydelse att stimulera en systematisk utbyggnad av tobaksavvänjning för vuxna för att minska tobaksbruket. Rökavvänjning anses vara en av nyckelfaktorerna i ett framgångsrikt tobaksarbete, och ansvaret ligger på landstingen. I SBU - rapporten om rökavvänjning 1998 slås fast: Rökavvänjning kommer att vara den viktigaste komponenten i tobaksarbetet när det gäller att minska rökningsrelaterad dödlighet under de kommande 30 åren, eftersom praktiskt taget alla dessa dödsfall kommer att inträffa bland personer som redan röker. Även när det gäller att påverka barn och unga till att inte börja menar experter idag att en av de viktigaste faktorerna är att vuxna som röker slutar och därigenom agerar som goda förebilder för ungdomarna. När det är vuxet att vara en icke-rökare kommer ungdomarna att, även om de experimenterar i tonåren, vilja sluta när de bestämt sig för att vara vuxna. Vi vet att de flesta vuxna som röker vill sluta och att många vill och behöver ha professionell hjälp. Även många snusare vill sluta. Tillgången till avvänjning bedöms dock som otillräcklig. Det är viktigt att samhället tar ansvar för att hjälpa dem som vill och behöver hjälp att sluta. När det gäller rökavvänjning för vuxna har det sedan länge funnits enkla, verksamma och kostnadseffektiva metoder. Problemet är dock att dessa metoder inte har använts systematiskt inom hälso- och sjukvården. Orsaken tycks främst vara politiska, ekonomiska och medicinska prioriteringar men också bristande engagemang i frågan. Man bör kunna kräva att varje primärvårdsenhet har en egen resursperson eller etablerar samarbete med sådana och kan hänvisa till tobaksavvänjare i närområdet. Ansvarig för insatserna gällande tobaksavvänjning för vuxna i tobaksuppdraget har varit Barbro Holm Ivarsson.

SAMMANSTÄLLNING AV ÅTGÄRDER FÖR ATT STIMULERA TOBAKSAVVÄNJNING I TOBAKSUPPDRAGET 5 Mål Viktiga mål är att 1. Bidra till att öka kunskaperna och intresset för tobaksavvänjning hos politiker och chefstjänstemän inom landstingen inklusive tillhörande relevanta intresseorganisationer. 2. Beskriva förekomsten av kunskaper om organiserad rådgivning och behandling för att sluta röka som en viktig metod för att minska tobaksbruket i yrkesgrupper lokalt och regionalt. 3. Stimulera och öka utbudet av organiserad rådgivning och behandling för att sluta röka i Sverige på många arenor, men främst i primärvården. 4. Människor skall hitta den hjälp som finns att sluta röka. 5. Stimulera fler att sluta röka.

6 SAMMANSTÄLLNING AV ÅTGÄRDER FÖR ATT STIMULERA TOBAKSAVVÄNJNING I TOBAKSUPPDRAGET Sammanställning av åtgärder för tobaksavvänjning för vuxna inom tobaksuppdraget A. Rapporten Tobaksfritt Landsting våren 2003 + våren 2005. En kartläggning/utvärdering av det förebyggande tobaksarbetet i landsting och regioner 2002, som gjorts av landstinget Västernorrland på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut, visar att tillgången till rökavvänjning långt ifrån är tillräcklig i landstingen. Rapporten Tobaksfritt landsting det breda perspektivet. En uppföljning av det tobakspreventiva arbetet i landsting/regioner 2002, bygger på en enkät som gjordes under hösten 2002. Rapporten finns att hämta på www.fhi.se. En uppföljande rapport har gjorts under våren 2005 av landstinget Västernorrland i samarbete med Sveriges kommuner och landsting Med fokus på Tobaksfritt Landsting - en uppföljning av det tobakspreventiva arbetet i landsting/regioner 2005. Båda rapporterna finns att hämta på www.fhi.se. Resultaten redovisas nedan under Utvärdering: Mål 1 b). B. Kompetensutvecklingsprogram 2003-2005 Utbildningar i motiverande samtal och tobaksavvänjning i landstingen Varje landsting erbjöds att anordna: Endagsutbildning i motiverande samtal om tobak och Påbyggnadsdag i tobaksavvänjning. Dag 1 handlade om tobaksavvänjning och alla kunde bjudas in som på något sätt behövde utbildas i patientsamtalet, t ex personal inom primärvård, sjukhus, mödra- och barnhälsovård, företagshälsovård, apotek och skolan och handlar om det korta motiverande samtalet om tobak. Metodiken kan tillämpas på alla livsstilsområden, men exemplen togs från tobaksavvänjning och man lärde sig samtidigt grunderna för hur man hjälper någon att sluta röka och snusa. Dag 2 var enbart för dem som skulle arbeta som tobaksavvänjare och handlade om avvänjningsmetodik. Det visade sig finnas ett stort intresse för utbildningarna och alla landsting anordnade en utbildning; regionerna två utbildningar. Utbildare var Astri Brandell Eklund och Yvonne Bergmark Bröske. 24 utbildningar genomfördes under tiden 2003-09 2004-11. Sammanlagt deltog 3 232 personer dag 1 och av dessa fortsatte 1 336 personer i en vidareutbildning i tobaksavvänjning dag 2. De flesta landsting har därefter anordnat ytterligare utbildningar med samma föreläsare. En utvärdering har gjorts av FOU Södertörn, se nedan. Alla landsting har samtidigt gått ut med pressmeddelanden om utbildningen, vilket resulterat i artiklar i lokalpress på de flesta platser. Mediainsatsen gjordes för att stärka det lokala arbete och påverka efterfrågan på rökavvänjning.

SAMMANSTÄLLNING AV ÅTGÄRDER FÖR ATT STIMULERA TOBAKSAVVÄNJNING I TOBAKSUPPDRAGET 7 Utbildningens effekter har utvärderats av FOU Södertörn 1. Resultaten redovisas nedan under Utvärdering Mål 2a. Utbildning av lärare i motiverande samtal i landstingen En utbildning av utbildare i motiverande samtal anordnades om sammanlagt fem dagar våren 2005 med en uppföljningsdag hösten 2005. Utbildningen var kraftigt subventionerad av tobaksuppdraget och genomfördes av Cancerfonden i samarbete med Statens folkhälsoinstitut, deltagaravgift sammanlagt 1000 kr. Resa och logi fick deltagarna betala själva. Varje landsting erbjöds en plats; regionerna två. Målet var att deltagarna skulle kunna hålla kortare utbildningar i motiverande samtal om tobak på till exempel vårdcentraler, sjukhus mm. Krav för att komma med på utbildningen var dels att man har ett uppdrag att arbeta med sådana utbildningar i sitt landsting och dels att man redan har någon form av utbildning i motiverande samtal. Antagna deltagare var 24, från 16 av 21 landsting. En uppföljande utbildning för nya utbildare planeras till hösten 2005 utanför ramen för tobaksuppdraget. Evidensen för motiverande samtal Det rådande kunskapsläget när det gäller rökavvänjning är att vi har evidens för att kort rådgivning är effektivt inom hälso- och sjukvården (SBU-rapporten) men inte full evidens för att Motivational Interviewing (MI) är effektivare än konventionell behandling. Det är anledningen till att utbildningarna Motiverande samtal om tobak och rökavvänjning, manualen Det motiverande samtalet om tobaksvanor och den powerpoint-serie om avvänjning som användes i utbildningarna (se www.fhi.se), och som producerades i tobaksuppdraget, inte lärt ut en ren MI-metodik. Istället lärde vi ut en för hälso- och sjukvården anpassad form av det korta motiverande samtalet, dvs kort rådgivning utvidgad med vissa moment som vi anser är förenliga med rådande kunskapsläge, och som också finns i MI. Dessa moment är: 1. Samtal om tobak skall ske i en anda av respekt för att det är patienten som bestämmer i sitt eget liv 2. Patientcentrering, dvs det är patientens perspektiv som är viktigast 3. Att lära sig lyssna (aktivt lyssnande= öppna frågor, reflektion, sammanfattning) 4. Att förstå att olika människor har olika grad av motivation och att samtalet kan behöva anpassas till detta (Prochaskas Stages of change) 5. Att fråga först om man får ge råd innan man ger råden Den största skillnaden blir att i MI är det viktigt att inte ge råd, men vi har lärt ut att man ska ge råd och vilka råd man ska ge, tex att man skall rekommendera nikotinläkemedel. Lärarutbildningen i det korta motiverande samtalet om tobak för hälso- och sjukvården som tobaksuppdraget genomfört i samarbete med Cancerfonden har lärt ut samma koncept. Utbildningarna kan väntas leda till fler samtal om tobak i vården och 1 Franzén, EC, och Sternudd, Å. Utbildning i motiverande samtal om tobak och rökavvänjning. FOU-Södertörn. 2005. Opublicerat arbetsmaterial.

8 SAMMANSTÄLLNING AV ÅTGÄRDER FÖR ATT STIMULERA TOBAKSAVVÄNJNING I TOBAKSUPPDRAGET ökad kunskap om vad som är bra råd, och det är en stor vinst. FOU Södertörns utvärdering visar också att synen hos deltagarna på den egna kompetensen att ta upp tobaksfrågan med patienter ökat mycket starkt, med hela 35 procent, efter genomgången kurs. Benägenheten att ge rekommendationer att sluta röka, att överlämna material om rökavvänjning, hänvisa till Sluta-röka-linjen, erbjuda uppföljning genom återbesök, diskutera sluta-röka-datum och ge råd om läkemedel har alla ökat. Ökningen ligger ofta inom ramen 10-20 procent i förhållande till hur man arbetade före kursen. Detta tyder alltså på att just rådgivning har slagit igenom i kursen. För övrigt har utbildningen i Motiverande Samtal dag 1 innehållit tobakskunskap, sjukdomarna, hinder för rökstopp, nikotinberoendet, läkemedel, abstinens, vikt, snus, material. Dag 2 har innehållit utbildning i tobaksavvänjning enligt det kunskapsläge vi har idag. Experter på MI anser att förklaringen till att MI visats vara effektivt på alla livsstilsområden utom rökavvänjning troligen kan förklaras av att det finns för få och små studier. Det finns dock ingenting som tyder på att MI skulle ge en sämre effekt, men data tyder på att MI uppskattas av praktiker och ger en större tillfredsställelse hos både behandlare och patient och det är en vinst i sig eftersom det kan antas medföra fler samtal om rökning i vården. En ny MI-studie på rökavvänjning med positivt resultat är dessutom under publicering i Preventive Medicine (dubbelt så många blev rökfria i MIgrupp jämfört med kontrollgrupp), och en stor studie görs i Stockholm på Centrum för Folkhälsa: Tobaksprevention. En resursperson i varje landsting för att stimulera tobaksavvänjning 2003-2004 Varje landsting erbjöds bidrag för att anställa en särskild resursperson för att arbeta med att stimulera utbyggnaden av tobaksavvänjning i landstinget/regionen. Tillskottet på resurser skulle motsvara en halvtidsanställning under 12 månader under perioden 2003-2004. För Stockholm, Västra Götaland och Malmö kunde motsvarande en heltid anställas. Statens folkhälsoinstitut ansvarade för utbildning av resurspersonen. Inbjudan gick ut tillsammans med kompetensutvecklingserbjudandet våren 2003 till nyckelpersoner i landstingen. Alla landsting accepterade erbjudandet. Resurspersonerna skulle från början ha en lokalt förankrad plan för sitt arbete som man fick handledning och utbildning för att utveckla. Resurspersonerna har fått regelbunden information och handledning från tobaksuppdraget. En medarbetare från tobaksuppdraget har bland annat deltagit i åtta nätverksträffar lokalt som resurspersonerna ordnat. Alla har också kunnat vända sig till en speciell handledare för sin geografiska grupp. Handledare har varit Ulla Lindström från Jänköpings Läns Landsting, Lena lund från Stockholms Läns Landsting samt Mona Wahlgren från Gotlands kommun. Varje geografisk grupp har haft en lokal träff under projekttiden, vilket varit mycket uppskattat. Resurspersonernas uppdrag gällde framförallt att stimulera varje primärvårdsenhet att ha en utbildad resurs för avvänjning och att kartlägga och marknadsföra den avvänjning

SAMMANSTÄLLNING AV ÅTGÄRDER FÖR ATT STIMULERA TOBAKSAVVÄNJNING I TOBAKSUPPDRAGET 9 som finns i länet. Många resurspersoner har äveni stor utsträckning arbetat med policys och handlingsplaner i landstingen samt med att utveckla tobakspreventiva nätverk. Många av resurspersonerna har haft systematiska kontakter med vårdcentralerna (telefon, brev, besök). Som en grund fick resurspersonerna resultatet av en färsk enkätundersökning som Statens folkhälsoinstitut gjort, och som visade hur många vårdcentraler i respektive län som hade rökavvänjning. Primärvården var alltså den primära arenan, men andra arenor som fastslogs som viktiga att försöka stimulera var sjukhus, mödra- och barnhälsovård, tandvård, företagshälsovård, apotek och även (i sista hand) skolan. Resurspersonerna hade även som uppgift att uppdatera listan över rökavvänjare på hemsidan www.tobaksfakta.org och sätta sig själva som kontaktperson överst, som en central del av marknadsföringen av avvänjningsresurserna i länet. Resurspersonerna fick vidare allt material om tobaksavvänjning kostnadsfritt till sina utbildningar och i övrigt i sin verksamhet I regel var det resurspersonerna som anordnade de lokala utbildningarna i motiverande samtal enligt ovan. Resurspersonerna blev också starkt involverade i kampanjen om rökavvänjning april-maj 2004, främst genom att se till att vårdcentralerna hade förhandskännedom (ett kampanjblad spreds) om att kampanjen skulle äga rum och vara beredda på en ökad efterfrågan på rökavvänjning samt genom att sprida Cancerfondens kampanjtidning lokalt. Resurspersonerna har också varit viktiga kontaktpersoner för projektet Sluta röka på sjukhus och de har varit aktiva i opinionsbildningen inför lagen om rökfria serveringar. Resurspersonerna har också fått lokala siffror på vad rökningen kostar landstinget/länet samt ett utkast till pressmeddelande i samband med detta. Det bedöms att dessa siffror haft stor betydelse för arbetet med att förankra behovet av tobaksprevention lokalt hos politiker och beslutsfattare. Hösten 2004 gjorde resurspersonerna ett stort utskick av ett följebrev med presentation av resurspersonen för avvänjning och nyproducerat material till vårdcentraler och sjukhus. Detta sågs som en sista viktig kontakt- och marknadsföringsåtgärd innan projektet avslutades. En första delrapport från resurspersonerna lämnades i maj 2004 i samband med uppföljningsträffen. Vid avslutningsträffen i december 2004 gjorde alla resurspersonerna en redovisning. Alla resurspersonerna fick som uppgift att lämna in en slutrapport med utvärdering per 1 mars 2005 enligt följande: A. Processutvärdering: beskriv vad du gjort och hur du arbetat. B. Effektutvärdering: B1. Hur många arenor är aktivt involverade i rökavvänjning i varje kommun och hur aktiva är de? Visa regional spridning: gör en karta och sätt prickar. Hur många prickar finns det på varje arena i varje kommun i vårt län före och efter min intervention? Tex hur många VC finns det som har rökavvänjning före och efter din insats i respektive kommun enligt dina egna mätningar? B2. Hur ser det alltså ut sammanlagt i länet före och efter din insats? C. Vilka hinder har du stött på för ditt arbete med att försöka stimulera rökavvänjningen i länet?

10 SAMMANSTÄLLNING AV ÅTGÄRDER FÖR ATT STIMULERA TOBAKSAVVÄNJNING I TOBAKSUPPDRAGET D. Vad planeras för framtiden i ditt län? Skall resurspersonsfunktionen vara kvar? Om ja- vad planeras? Om nej- hur är det tänkt att denna funktion skall skötas? Vem uppdaterar tex listan över rökavvänjare på www.tobaksfakta.org? Projektet omfattas av KI:s utvärdering, se tobaksuppdragets slutrapport. Det finns också en C-uppsats som omfattar resurspersoners tobaksförebyggande arbete i Stockholms, Södermanlands, Uppsala och Västmanlands Län 2. Utbildning för resurspersonerna Resurspersonen enligt ovan erbjöds också en fyradagars internatutbildning i oktober 2003. Resursperson fick där kunskaper och färdigheter i hur man kan stimulera tobaksavvänjning i sitt län. Varje person skulle ha med sig en första plan för sitt arbete till utbildningen, och arbetade under internatet under handledning med att utveckla planen. Till internatet kom alla landsting utom Sörmland. Två landsting hade en annan representant på grund av att de inte hunnit anställa resurspersonen, Västerbotten och Halland. Tobaksuppdraget var ansvarigt för utbildningen i samarbete med en konsult tillika processledare. I två landsting byttes resurspersonen ut redan innan personen hade hunnit börja sitt arbete på grund av svårigheter att komma överens om villkoren för arbetet, Norrbotten och Kalmar. Sörmland tillsatte sin resursperson efter internatet, men valde samma resursperson som Uppsala; en person som alltså deltog i internatet för Uppsala. Detta medförde att en särskild utbildningsdag anordnades i februari för de två nya resurspersonerna från Norrbotten och Kalmar samt resurspersonerna från Västerbotten och Halland. En uppföljningsdag anordnades i maj 2004 och en avslutningsdag med redovisning av resurspersonernas arbete i december 2004. Sammanlagt har sju utbildningsdagar anordnats för resurspersoner. En kort sammanfattning av vad som framkom vid avslutningen Mer än hälften av resurspersonerna uppgav vid avslutningen den 8 december 2004 att de kommer att få fortsätta sitt uppdrag och alla landsting sade sig ämna fortsätta ha funktionen kvar som samordnare av tobaksavvänjningen i länet. Alla resurspersonerna hade arbetat med att få igång primärvårdens tobaksavvänjning. Flera hade arbetat på att aktivera sjukhusen och många med rökavvänjning av patienter före operation. Flera hade även arbetat med landstingets policydokument. 13 hade ordnat nya tobakspreventiva nätverk i sitt län. 21 extra utbildningar i motiverande samtal om tobak hade ordnats av resurspersonerna. I åtta landsting hade resurspersonerna arbetat med frågan om att taxan är så hög vid rökavvänjning inom tandvården jämfört med hälso- och sjukvården i övrigt (se nedan under J). I stort sett alla resurspersonerna hade arbetat fram sätt att marknadsföra rökavvänjning till befolkningen. 2 Herrlin, N. Resurspersoners tobaksförebyggande arbete i Stockholms, Södermanlands, Uppsala och Västmanlands Län- en kvalitativ undersökning utifrån slutrapporter och intervjuer. C- uppsats. Mälardalens Högskola. 2005.

SAMMANSTÄLLNING AV ÅTGÄRDER FÖR ATT STIMULERA TOBAKSAVVÄNJNING I TOBAKSUPPDRAGET 11 Sluta röka på sjukhus 2003-2004/ Hälsofrämjande sjukhus Sluta röka på sjukhus startades år 2002 av Läkare mot tobak och Sjuksköterskor mot tobak i samarbete med Hjärt-Lungfonden. Syftet var att stimulera tobaksprevention i allmänhet och rökavvänjningsstöd i synnerhet på landets sjukhus med målet att bättre utnyttja slutenvårdsvistelsen till att stödja patienternas slutarprocess. Projektet har med bidrag från tobaksuppdraget fortsatt med förnyad inbjudan till de sjukhus som ännu inte deltagit och uppföljande insatser mot de sjukhus som deltagit i form av aktiviteter de själva upplever behövliga. Målet var att konkret förbättra rökavvänjningsstödet till patienter i samband med vård på sjukhus. Detta gjordes genom att stimulera dels till beslut om struktur på och resurser till stödet, dels till kompetensökning hos personalen. Användningen av foldermaterial speciellt framtaget tillsammans med Hjärt-lungfonden för patienter och personal på sjukhus har stimulerats. Projektet fick bidrag från tobaksuppdraget för förlängning under våren 2005. Sluta röka på sjukhus-projektet har ingivit en slutrapport till Statens folkhälsoinstitut 3, se www.fhi.se. Projektet är ett samarbetsprojekt som omfattas av KI:s utvärdering. Resultaten redovisas nedan under Utvärdering Mål 3-5. Hälsofrämjande sjukhus-nätverket stimuleras ytterligare med bidrag från tobaksuppdraget. Målet var att stärka sjukhusens tobaksarbete. Arbetet har letts från Tobakspreventiva enheten i Östersund. C. En Argumentationsguide om varför avvänjning behövs samt utbildning i retorik För att skapa mer rökavvänjning behövs ekonomiska argument för rökavvänjning som kan användas av folkhälsoarbetare för att nå målgruppen politiker och beslutsfattare. Statens folkhälsoinstitut har därför sammanställt och tagit fram nya argument i Tobak och Avvänjning en faktaskrift om behovet av avvänjning (kan laddas ner från www.fhi.se), däribland nya siffror gällande vad rökningen kostar totalt för samhället. Siffrorna presenterades separat i ett pressmeddelande i april 2004 och data på länsnivå gav många artiklar i massmedia. Argumentationsguiden kompletterades med en kort sammanfattning avsedd att spridas brett; Tobaksavvänjning sparar liv och pengar. En kortfattad sammanfattning av rapporten Tobak och Avvänjning. Bägge skrifterna publicerades i september 2004. På nätverksträffarna med tobaksansvariga från hela landet i november 2003 respektive september 2004 gavs på begäran utbildning i retorik med de nya argumenten i argumentationsguiden som exempel. 3 Boethius, G. Slutrapport för projektet Sluta röka på sjukhus. 2005.

12 SAMMANSTÄLLNING AV ÅTGÄRDER FÖR ATT STIMULERA TOBAKSAVVÄNJNING I TOBAKSUPPDRAGET D. Kampanj om rökavvänjning våren 2004 Cancerfondens stora Sluta-röka-kampanj med ekonomiskt stöd från FHI och kunskapsstöd från Tobaksuppdraget pågick under april-maj 2004. Kampanjen hade som syfte att stimulera till rökstopp men framför allt att människor skulle känna till de olika former av rökslutarstöd som finns så att fler kan bli rökfria. Målgruppen var 30 år eller över och särskilt kvinnor. En slutrapport om kampanjen har ingivits till Statens folkhälsoinstitut 4. Ur rapporten framgår till exempel att: En Sluta röka -tidning i 1,4 miljoner ex fanns i ICA-butikerna, apotek och vårdcentraler med bla en Sluta-röka-tävling. Tidningen fick goda vitsord i de kontakter som förekommit med mottagarna. TV4 Plus dokusåpa Fimpa Nu där man fick följa 5 rökare på deras väg mot att bli rökfria i fem halvtimmeslånga avsnitt med start 22 april 2004. Programmet gick i repris i TV 4 Plus samt i TV 4 fem lördagar i rad med start 2 juli. När serien gått i repris två gånger hade 885 000 personer sett något avsnitt. På kampanjsajten www.fimpanu.se kunde man följa en av deltagarnas (Qristinas) vedermödor, lära av experterna, delta i en Sluta-röka-tävling. Sajten hade under kampanjtiden på två månader cirka 120 000 besök. Tvåhundra frågor till experterna besvarades. Parallellt med dokusåpan lanserades Sluta röka med Expressen vilket gav nio helsidesartiklar under kampanjens första veckor. Även annan media lyfte fram kampanjen, framförallt dokusåpan. Cancerfondens Sluta röka-sajt Pepp www.cancerfonden.se/slutaroka förbättrades och blev mer synlig under kampanjen. Under kampanjperioden anmälde sig 2 000 personer till Pepp för att få hjälp att sluta röka. E. Rökfri på Jobbet "Rökfri på jobbet" är en "verktygslåda" för arbetsgivare som vill arbeta med frågan om rökning på arbetsplatsen och hjälpa anställda att sluta röka, som funnits sedan år 1999. Materialet uppdaterades och utökades under våren 2004 och började säljas av Hjärt- Lungfonden. Samtliga organisationer som stött Rökfri på Jobbet sedan starten aktiverades genom nya kontakter. Nya samarbetspartner är Cancerfonden, AFA och A Non Smoking Generation. Samarbetet med Korpens Hälsodiplomering kring Rökfri på Jobbet har fortsatt. Allt material kan hämtas hem kostnadsfritt från www.tobaksfakta.org 4 Sylwan, L. En utvärdering av Cancerfondens sluta röka-kampanj Fimpa Nu, våren 2004. Cancerfonden. Okt 2004.

SAMMANSTÄLLNING AV ÅTGÄRDER FÖR ATT STIMULERA TOBAKSAVVÄNJNING I TOBAKSUPPDRAGET 13 F. Projekt i landsting och kommuner för att stimulera rökavvänjning 2003-2004 Kan rökstopp förebygga postoperativa komplikationer? - Stockholms läns landsting Operation Tobaksfri Jämtlands läns landsting I två olika projekt i Stockholm Kan rökstopp förebygga postoperativa komplikationer? respektive Östersund Operation Tobaksfri prövar man att rökavvänja patienter före operation. I Operation Tobaksfri ingår även snusavvänjning. Båda dessa projekt är försenade pga svårigheter att rekrytera tillräckligt många patienter till studierna och pågår fortfarande, men har kommit in till Statens folkhälsoinstitut med delrapporter per 050531. Projekten omfattas av KI:s utvärdering. Se vidare projektens egna utvärderingar på www.fhi.se. Efter en dansk modell som visat att man kan sänka komplikationsfrekvensen drastiskt med rökstopp före operation, ville man i dessa projekt utvärdera användbarheten och nyttan av stöd till rök/tobaksfrihet i samband med operativa ingrepp i Sverige samt utvärdera effekter av rök/tobaksstopp på komplikationsförekomst och vårdbehov. I Jämtland ingår även snusavvänjning. Båda projekten är kraftigt försenade på grund av att fler patienter än väntat tackar nej till att delta. Preliminära resultat från Östersund visar att drygt 40 procent av alla tobaksanvändare som utnyttjat stöd för avvänjning lyckades uppnå tobaksfrihet vid tidpunkten för operation och projektet i Stockholm konstaterar man: Vi har hittills i denna studie visat att rökavvänjning även går att genomföra i rutinsjukvården och att såväl patienter som personal är motiverade till denna verksamhet. Ur lägesrapporten per 050531 från Stockholm: Resultat: Studien har krävt ett stort planeringsarbete för att få logistiken att fungera på de 10-tal kliniker och 40-talet personer som är involverade i studien. Cirka 160 patienter har till dags dato inkluderats i studien varav cirka 30 stycken har genomfört ett-årsuppföljningen. En majoritet av dessa utgörs av akuta ortopedpatienter. Till skillnad vad projektgruppen trodde initialt så har denna grupp visat sig vara väl så motiverad att sluta röka trots de akuta omständigheterna. Likaså har logistiken att direkt rekrytera patienter från akutmottagningen visat sig fungera minst lika väl som för patienter som ska genomgå planerade kirurgiska ingrep. Svårigheten att rekrytera patienter var större än förväntat vilket bland annat kan hänföras till det minskade tobaksbruket i befolkningen under de senaste åren. Likaså har det visat sig att cirka hälften av de tillfrågade patienterna tackar nej till deltagande. Vad gällande dem som tackar ja fullföljer en betydande majoritet rökavvänjningsprogrammet. Av dem som blivit undersökta vid första kontrollen, har i stort sett alla klarat att hålla sig rökfria Likaså blir även en del av dem som ej erbjuds professionell rökavvänjning stimulerade till att minska sitt rökande till följd av den initiala informationen om studien. Vårdpersonal på de kliniker som är inblandade har varit mycket positiva till studiens genomförande vilket bidragit till att logistiken visat sig fungera mycket bra. Dessutom har vissa av de rökavvänjningssjuksköterskor som är involverade i studien fått tid och

14 SAMMANSTÄLLNING AV ÅTGÄRDER FÖR ATT STIMULERA TOBAKSAVVÄNJNING I TOBAKSUPPDRAGET utrymme att använda dessa kunskaper för att rökavvänja även andra patienter som vårdas på kirurgiska avdelningar. Slutsats: Tobaksrökning är den största enskilda förebyggbara och behandlingsbara folkhälsoproblemet som för många människor leder till sjukdom och för tidig död. Rökavvänjning som metod för att minska ohälsa och spara utgifter är studerad och dess kostnadseffektivitet är också väl beskriven. Vi har hittills i denna studie visat att rökavvänjning även går att genomföra i rutinsjukvården och att såväl patienter som övrig personal är motiverade till denna verksamhet. Rykten om studien har spridit sig över landet och många sjukhus har hört av sig för att få råd och stöd för sina verksamheter. Ur lägesrapporten per 050531 från Östersund: Syftet med projektet var att pröva och utvärdera användbarheten och nyttan av stöd till tobaksfrihet i samband med operativa ingrepp samt att utvärdera effekter av tobaksstopp på komplikationsförekomst och vårdbehov. Hälften av 439 tobaksbrukare tackade nej till erbjudande om deltagande i studien+. De 137 tobaksanvändare (rökare respektive snusare) som accepterade erbjöds stöd för tobaksavvänjning. Resultatet för denna delrapport kunde visa på att 40.8% av alla tobaksanvändare som utnyttjat stöd för avvänjning lyckades uppnå tobaksfrihet vid tidpunkten för operation. Detta tillåter den preliminära slutsatsen att stödet för avvänjning fungerade väl och bidrog till den uppnådda tobaksfriheten. Erbjudandet om stöd för avvänjning utnyttjades till 89.8% med ett genomsnittligt antal av 4.0 kontakter hos avvänjare. Detta kan tala för att operationssituationen i sig utgör en gynnsam motivationsfaktor. Andelen rökare som lyckades bli rökfria från studiens start och fram till 6 månader efter operation uppgick till 32.3%. Förutsatt att återfallsfrekvensen under tiden fram till 12 månader efter genomfört tobaksstopp inte blir alltför hög, kan detta visa på ett tillfredsställande vidmakthållande av uppnådd rökfrihet i förhållande till gängse förväntade nivåer. Preliminära och explorativa analyser kunde visa på skillnader i komplikationer efter operationer i höft, knä- och axelleder i form av ökat antal dagar med sårrelaterade komplikationer hos rökare jämfört med icke-rökare. Projektet har hittills givit bl a följande erfarenheter: 1. Tobaksavvänjningsstödet i länet är otillräckligt. På alla hälsocentraler finns personal med någon grad av avvänjningsutbildning men en betydande del har ingen eller begränsad avvänjningsaktivitet. Detta beror på bemannings- och belastningssituation i stort men också på den generella bristen i förståelse för avvänjning som behandlingsmetod som fortfarande inte är ovanlig hos medicinsk och administrativ ledning. Erfarenheten visar också att det varit svårt för närvården att utnyttja de pengar som projektet erbjudit för förstärkt avvänjningsarbete. 2. Tobaksanamnes brister både i närvården och specialistsjukvården vilket förlångsammar handläggning och utgör en förebyggbar faktor som leder till 36 olika sjukdomar. Att döma av patienters utsago får inte heller alla rökare och snusare råd och stöd av läkare vilket också försvårar övrig personals möjlighet att påverka. 3. Endast en tredjedel av projektets patienter accepterar avvänjningsstöd (och lyckas då i god omfattning sluta). Två tredjedelar avböjer erbjudandet och vi har - eftersom studien inte medgivit ytterligare närmanden begränsad uppfattning om vad som, förutom nikotinberoendet och motivationsbrist, gör att patienetr avböjer stöd.

SAMMANSTÄLLNING AV ÅTGÄRDER FÖR ATT STIMULERA TOBAKSAVVÄNJNING I TOBAKSUPPDRAGET 15 Tema Tobak och invandrargrupper Göteborgs Stad I Göteborg har ett metodutvecklingsprojekt för att utveckla tobakspreventiva metoder för Invandrargrupper drivits. Slutrapport har inkommit till Statens folkhälsoinstitut 5. Projektet omfattas av KI:s utvärdering. Se vidare projektets egen utvärdering på www.fhi.se. Projektet har i första hand varit ett metodutvecklingsprojekt där man prövat olika arbetsformer och aktiviteter. Projektet arbetade med såväl individ-, grupp- som samhällsinriktade metoder. Projektets huvudinsats genomfördes i samarbete med invandrarföreningar och utgjordes av samtal, diskussioner och föreläsningar. Projektet har också arbetat med aktiviteter utanför invandrarföreningarnas ram: rökavvänjning via apotek, nå barn och ungdomar via hemspråkslärare, rökfria lokaler samt masskommunikativa insatser. Projektet samarbetade med 47 invandrarföreningar i Göteborg och deltog i cirka 130 möten och nådde direkt och indirekt cirka 18 000 personer i målgrupperna med budskapet om tobaksrökningens ohälsoeffekter. Man konstaterar att det tobaksförebyggande arbetet upplevs som ett eftersatt och angeläget insatsområde av många personer med invandrarbakgrund. Projektets erfarenheter anses kunna ligga till grund för fortsatta tobaksförebyggande insatser bland invandrargrupper. Ur slutrapporten: Projektets bärande idé var att pröva och använda olika folkhälsometoder och därvid kombinera individ-, grupp- och samhällsinriktade insatser och att samordna sådana insatser i tid och rum. Vidare att anpassa sådana insatser språkligt och kulturellt och att utveckla och genomföra projektet i nära samverkan och dialog med målgrupperna samt med annat pågående lokalt folkhälsoarbete i Göteborg. Projektet mål var att pröva om projektets bärande idé leder till ökade kunskaper om tobaksrökningens skadeverkningar, förändrar målgruppernas normer, attityder och förhållningssätt till tobaksrökning och därigenom långsiktigt stärker förutsättningarna för en beteendeförändring. Insatserna utgjorde en blandning av kampanjinsatser och interpersonell kommunikation. Huvudprojektet vände sig till två språk- och kulturområden, nämligen det arabiska språk- och kulturområdet respektive det serbiska, bosniska och kroatiska språk- och kulturområdet. Dessa utgör de två största icke-nordiska språkområdena i Göteborg Huvudprojektet arbetade inom sex metodområden Metodområde 1 ökat engagemang, kunskapsöverföring, norm- och attitydförändring Metodområde 2 rökfria miljöer Metodområde 3 rökavvänjningsstöd Metodområde 4 ökade förväntningar Metodområde 5 barn och ungdomar Metodområde 6 arbetsplatser Projektet har i första hand varit ett metodutvecklingsprojekt där man prövat olika arbetsformer och aktiviteter. Projektet huvudinsats gjordes i samarbete med invandrarföreningar och utgjordes av samtal, diskussioner och föreläsningar. Projektet 5 Haglind. P. Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper. Göteborgs Stad Miljö. R 2005:8.

16 SAMMANSTÄLLNING AV ÅTGÄRDER FÖR ATT STIMULERA TOBAKSAVVÄNJNING I TOBAKSUPPDRAGET har också arbetat med aktiviteter utanför invandrarföreningarnas ram: rökavvänjning via apotek, nå barn och ungdomar via hemspråkslärare, rökfria lokaler guldgaffeln - samt masskommunikativa insatser. Projektet samarbetade med 47 invandrarföreningar i Göteborg och deltog i cirka 130 möten med representanter för och medlemmar i dessa föreningar. I samarbete med fyra föreningar genomfördes en frågeenkät till medlemmar i dessa fyra föreningar. Projektet nådde direkt och indirekt cirka 18 000 personer i målgrupperna med budskapet om tobaksrökningens ohälsoeffekter. Slutsatser: Tobaksförebyggande arbetet upplevs som ett eftersatt och angeläget insatsområde av många personer med invandrarbakgrund. Genom mångfalden insatser, möten och diskussioner har projektet förändrat målgruppernas kunskaper och attityder, vilket långsiktigt medverkar till ett minskat tobaksbruk. Projektets erfarenheter kan ligga till grund för fortsatta tobaksförebyggande insatser bland invandrargrupper i Göteborg eller i andra städer, men kan också användas i annat folkhälsoarbete, som riktar sig till minoritetsgrupper. Betydelsen av att skapa partnerskap är en av projektets viktigaste erfarenheter. Såväl projektet som invandrarföreningen tog på sig ett partnerskap och först när ett sådant förhållande var etablerat med en känsla av dubbelsidighet i arbetet och med fördelar för båda parter kunde projektinsatser genomföras med framgång. Tobaksprevention med särskild inriktning på korttidsutbildade kvinnor Region Skåne Ett metodutvecklingsprojekt för att utveckla sluta-röka-metoder för de grupper som röker mest, främst korttidsutbildade kvinnor. Projektet kommer bland annat att resultera i en rapport över nu tillgängliga kunskapsbaserade metoder för att nå dessa grupper som beräknas bli klar under slutet av 2005. De fåtal studier som är gjorda hittills med fokus på kvinnor med låg utbildning visar att hänsyn bör tas till kvinnors socioekonomiska och sociala förhållanden samt att insatserna bör riktas mot både individuella och strukturella faktorer. Betydelsen av omgivningens attityd till rökning tydliggörs. Den betoning som nu finns i Sverige på rökfria arbetsplatser och offentliga miljöer, kan därför förväntas spela en viktig roll för ett framgångsrikt tobakspreventivt arbete gentemot gruppen korttidsutbildade kvinnor. Region Skåne har även strävat efter att bygga ut befintlig verksamhet till ett strategiskt resurscentrum för tobak - Tobakspreventivt Center Syd (TPCS) - där stimulans av rökavvänjning varit en viktig del. Projektet har inkommit med lägesrapport till Statens folkhälsoinstitut 6. Projektet omfattas av KI:s utvärdering. Se projektets egen utvärdering på www.fhi.se. Ur slutrapporten: Del 1: Identifiering av olika interventioners effektivitet och kostnadseffektivitet som används specifikt för att minska rökning bland kvinnor med låg utbildningsnivå 6 Moussa K, af Sillén U, Holmström C och Östergren P-O. Slutrapport/utvärdering av projektet: Tobaksprevention med särskild inriktning på korttidsutbildade kvinnor. Tobakspreventivt Center syd. Socialmedicinska enheten, Universitetssjukhuset MAS.

SAMMANSTÄLLNING AV ÅTGÄRDER FÖR ATT STIMULERA TOBAKSAVVÄNJNING I TOBAKSUPPDRAGET 17 Resultat: Det fåtal studier som är gjorda med fokus på kvinnor med låg utbildning visar att hänsyn bör tas till kvinnors socioekonomiska och sociala förhållanden samt att insatserna bör riktas mot både individuella och strukturella faktorer. Insatserna bör fokuseras på att förhindra rökdebut och bedriva rökavvänjning. Utifrån dessa resultat finner TPCS att metoden social marknadsföring (social marketing) bör kunna användas för att belysa faktorer som försvårar respektive underlättar; samt för att utifrån en analys av vilket förändringsstadium enligt den transteoretiska modellen för beteendeförändring kvinnan befinner sig i, ge just det stöd kvinnan behöver för att nå ett varaktigt rökstopp. Del 2 Kunskapsspridning Kunskapsspridning kring tobak i form av seminarier, temadagar och utbildningsmaterial nådde många både inom hälso- och sjukvården och i andra verksamheter som arbetar med tobaksprevention. TPCS har under projektperioden direkt nått drygt 1000 nyckelpersoner i det tobakspreventiva arbetet genom 20 olika seminarier, utbildningar och temadagar. Del 3: Intervjustudie med gravida kvinnor Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 16 kvinnor som röker eller har slutat röka i samband med graviditeten. Resultat: Studien belyser svårigheter och förutsättningar för varaktiga rökstopp bland gravida kvinnor. Vardagens rutiner och omgivningens förhållningssätt till kvinnans rökning visar sig vara av stor betydelse för svårigheterna och förutsättningarna för ett rökstopp. Studien ger stöd åt funktionen av modellerna transteoretisk modell för beteendeförändring och social marketing i rökavvänjningsarbetet. Vid en användning av dessa modeller skulle ökade kunskaper om förändringsstadier och förändringsprocesser skapa goda förutsättningar för att inom primärvården erbjuda lämpligt stöd anpassat till specifika livssituationer. I intervjuerna tydliggörs också betydelsen av omgivningens attityd till rökning. Den betoning som finns på rökfria arbetsplatser och offentliga miljöer, kan därför förväntas spela en viktig roll för ett framgångsrikt tobakspreventivt arbete gentemot gruppen korttidsutbildade kvinnor. Del 4: Initiering av arbetsplatsbaserade tobakspreventiva insatser riktade mot kvinnor med låg utbildning. Syftet var att undersöka vilka strategier som är framkomliga för att på en arbetsplats med många korttidsutbildade kvinnor initiera åtgärder för att öka utnyttjandet av erbjudanden hjälp till rökstopp Slutsats: Erbjudande som inrymmer helhetssyn på individens hälsa förefaller vara en framkomlig strategi för att locka korttidsutbildade kvinnor till rökavvänjning. Detta lockar fler hälso- och sjukvårdsanställda kvinnor med låg utbildning till rökavvänjningsgrupper jämfört med ett allmänt formulerat brev och erbjudande om ett hälsotest som enbart bekräftar lungfunktionen.

18 SAMMANSTÄLLNING AV ÅTGÄRDER FÖR ATT STIMULERA TOBAKSAVVÄNJNING I TOBAKSUPPDRAGET Tobakspreventivt Center Väst- uppbyggnad av ett strategiskt resurscentrum för tobak Västra Götaland I Västra Götaland har man byggt upp ett strategiskt resurscentrum för tobak där både barn- och ungdomsarbete och stimulans av tobaksavvänjning varit viktiga delar. En oberoende utvärdering som gjorts visar bland annat att Tobakspreventivt Center Väst (TPCV) fyller en väsentlig funktion som sammanhållande funktion och katalysator för arbetet i regionen och att det finns stort behov av en dylik verksamhet. Slutrapport har inkommit till Statens folkhälsoinstitut. Projektet omfattas av KI:s utvärdering. Se vidare projektets egen utvärdering på www.fhi.se. Ur slutrapporten: Syftet med projektet Tobakspreventivt Center Väst (TPCV) var att, genom ökat stöd till lokalt och regionalt arbete mot tobaksbruk, minska tobaksbruket i Västra Götalandsregionen samtidigt som allt färre personer ska behöva utsättas för tobaksrök. Redan tidigt i projektet skapades en hemsida, www.vgregion.se/tpcv och publicerades ett elektroniskt nyhetsbrev då information om TPCV s verksamhet bedömdes som initialt viktig. Genomförandet skedde genom arbete med metodutveckling i samverkan med övriga pågående projekt delvis finansierade av Statens Folkhälsoinstitut samt i samarbete med organisationer och pågående verksamheter som Hälsoäventyret Oasen, Vara, regionens primärvård/folktandvård och sjukhusen i regionen. Utbildning av personal inom vård och skola var också en viktig faktor. Där fokuserades på de utbildningar som erbjöds från Statens Folkhälsoinstitut, vilka delvis fortsatte i egen regi då efterfrågan var stor. Även andra utbildningar arrangerades, delvis i samverkan med Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. TPCV s personal var också engagerade som föreläsare vid olika utbildningar och möten i regionen. Arbetet med rökavvänjning som under år 2004 drevs i ett separat projekt (resurspersonsprojektet) fasades in i TPCV från år 2005. Där bildades flera lokala nätverk samt producerades material till hjälp för det lokala arbetet. I samband med förändring av tobakslagen avseende rökfria serveringar deltog TPCV med stöd till det arbetet samt var engagerade i den studie som påbörjades under våren 2005 om serveringspersonals hälsotillstånd. Allt detta har bland annat resulterat i att antalet rökavvänjare som är listade i regionen har ökat så att det nu finns rökavvänjning att tillgå i nästan samtliga kommuner och på de flesta vårdcentraler. Lista på rökavvänjare är publicerad och lätt tillgänglig på TPCV s hemsida. Det förebyggande arbetet har metodutvecklats framför allt inom tandvården där en kortmanual är på väg att tas fram om det korta strukturerade samtalet. TPCV är numera känt av det lokala folkhälsoarbetet! Arbetet mot tobaksbruk i Västra Götalandsregionen har under projektperioden utvecklats dramatiskt. Avgörande strukturella resultat för att minska andelen rökare i befolkningen har nåtts. Genom att vidmakthålla verksamheten genom implementering i Västra Götalandsregionens verksamhet kommer detta att avspegla sig i minskad ohälsa i regionen. En oberoende utvärdering visar att TPCV fyller en väsentlig funktion och att det finns stort behov av verksamheten. TCPV bedöms ha nått ut förvånansvärt väl. Majoriteten av målgruppen har haft kontakt med TCPV och varit nöjda med vad de fått, och vill ha mer, till exempel utbildningar och informationsmaterial.

SAMMANSTÄLLNING AV ÅTGÄRDER FÖR ATT STIMULERA TOBAKSAVVÄNJNING I TOBAKSUPPDRAGET 19 Rökavvänjning på remiss RöR Jönköpings, Örebro och Gävleborgs landsting Rökavvänjning på remiss efter modell Fysisk aktivitet på recept har genomförts under ledning av Jönköpings läns landsting men har även involverat Örebro läns landsting och landstinget i Gävleborg. Alla patienter har svarat på en väntrumsenkät om rökning som sedan tagits med in till behandlaren för att diskuteras. Syftet har varit att skapa fler korta motiverande samtal med rökare men framförallt fler remisser till rökavvänjaren på vårdcentralen. Var fjärde rökare accepterade sedan att komma till en tobaksavvänjare, de flesta på kallelse efter remiss. I antal skrevs det sex gånger så många remisser till tobaksavvänjare på interventionsvårdcentralerna i jämförelse med kontrollvårdcentralerna. Detta visar att man med en enkel åtgärd kan öka antalet besök hos rökavvänjare drastiskt. Projektet har inkommit med slutrapport till Statens folkhälsoinstitut 7. Projektet omfattas av KI:s utvärdering. Se vidare projektets egen utvärdering på www.fhi.se. Resultat och slutsatser ur slutrapporten från projektet Mätningarna visade att 8 722 patienter svarade på väntrumsenkäten. Av dessa var 19 % rökare. Var fjärde rökare kom sedan till tobaksavvänjare, de flesta på kallelse efter remiss. I antal skrevs det sex gånger så många remisser till tobaksavvänjare på interventionsvårdcentralerna i jämförelse med kontrollvårdcentralerna. Annan vårdpersonal än läkare skrev fler remisser än läkarna och framförallt mer än på kontrollvårdcentralerna vilket jorde stor skillnad på slutresultatet. Att hjälpa patienter att sluta röka är bland det mest kostnadseffektiva som vi kan syssla med i sjukvården. Väntrumsenkäter av denna modell gör att flera patienter får remiss och kommer till tobaksavvänjare. Eftersom antalet enkäter minskar efter ett par månader föreslås att göra punktinsatser med korta intensiva perioder av väntrumsenkäter som upprepas. Då kan arbetet med tobaksavvänjning planeras och fungera på ett effektivt sätt. Det är nödvändigt att det finns resurser att ta hand om patienter som vill sluta röka när man erbjuder stöd till rökstopp. Utbyggnaden av tobaksavvänjning måste stå i proportion till antal rökare som behöver stöd till rökfrihet. Den här studien visade att var tredje rökare ville ha remiss till rökavvänjare. Det är ett underlag för varje vårdcentral att räkna ut hur mycket tid som behöver avsättas för tobaksavvänjning. SomT- Samtalet om Tobak - Stockholms läns landsting Ett internetbaserat kostnadsfritt utbildningsprogram i Motiverande samtal om tobak och tobaksavvänjning (www.somt.se) har producerats av Centrum för Folkhälsa: Tobaksprevention, Stockholms läns landsting, i samarbete med tobaksuppdraget. Sammantaget innehåller programmet material motsvarande en veckas studier och övningar. Programmet har hittills marknadsförts mot viktiga målgrupper som läkar- och sjuksköterskestuderande, tandläkar- och tandhygieniststudenter samt vid fortbildningar för nämnda kategorier. Se vidare projektets egen utvärdering på www.fhi.se. 7 Lindström, U och Persson, L-G. Rapport: Rökavvänjning på remiss, RöR. Primärvårdsenhetens FOU-enhet i Jönköpings Län. 2005.

20 SAMMANSTÄLLNING AV ÅTGÄRDER FÖR ATT STIMULERA TOBAKSAVVÄNJNING I TOBAKSUPPDRAGET Ur slutrapporten om SOMT: Programmet består av en omfattande kunskapsdel om tobak och av tre instruktiva, interaktiva patientfall. Innehållet har tagits fram av projektledaren med stöd av pedagogisk och teknisk kompetens från Framehouse. Viktiga bidrag har lämnats av rökavvänjnings- och tobaksexpertis på Centrum för Tobaksprevention Folkhälsa: tobaksprevention samt av landets ledande experter på motiverande samtal (Motivational Interviewing). Programmet har fortlöpande testats med avseende på innehåll, sammanhang, förståelse och pedagogisk styrka. Sammantaget innehåller programmet material motsvarande en veckas studier och övningar. Det har marknadsförts mot viktiga målgrupper som läkar- och sjuksköterskestuderande, tandläkar- och hygieniststudenter samt vid fortbildningar för nämnda kategorier. Programmet finns fritt tillgängligt på Internet. Därmed är uppdraget slutfört och det har således skapats ett pedagogiskt verktyg som både kan användas i samband med utbildningar och för självstudier. Det lämpar sig inte bara specifikt för det tobakspreventiva arbetet utan kan också användas för att träna en modell för att motivera patienter till beteendeförändring. Motivationshöjande samtalsmetodik i utbildning Umeå Universitet I Umeå har man drivit ett samverkansprojekt där man integrerat motiverande samtalsmetodik i grundutbildningarna för barnmorskor. Metoden som sådan är nu en viktig del i barnmorskeutbildningen och ett samarbete med distriktssköterskeutbildning är initierat för att eventuellt kunna ha gemensamma utbildningsinsatser. Slutrapport har inkommit till Statens folkhälsoinstitut. Projektet omfattas av KI:s utvärdering. Se vidare projektets egen utvärdering på www.fhi.se. Ur slutrapporten: Studenterna har upplevt det mycket positivt att få en arbetsmetodik för samtalet som är praktisk och patientnära. Det har varit ett bra sätt att med hjälp av metoden följa upp svårigheter i mötet med den blivande mamman. Metoden som sådan är nu en viktig del i barnmorskeutbildningen och samarbete med distriktssköterskeutbildning är på gång för att eventuellt kunna ha gemensamma utbildningsinsatser. Ytterligare ett hjälpmedel som den nuvarande studentgruppen kunnat ta del av är övningsprogrammet i www.somt.se Sluta röka på sjukhus Ett team av läkare och sjuksköterska från landets sjukhus har bjudits in till utbildning om sjukhusens roll i det tobaksförebyggande arbetet inkluderande grunderna i tobaksavvänjning. Detta projekt, "Sluta röka på sjukhus", startades år 2002 av Läkare mot Tobak och Sjuksköterskor mot Tobak i samarbete med Hjärt-Lungfonden, dvs redan före tobaksuppdragets start, men har fått fortsatt stöd via tobaksuppdraget. Personal vid 32 sjukhus har fått utbildning under tobaksuppdragets tid. Sammanlagt har 57 (av 80) sjukhus fått utbildning i Sluta röka på sjukhus-projektet sedan dess start år 2002. En slutrapport har ingivits till Statens folkhälsoinstitut och kan läsas på www.fhi.se. Resultaten redovisas nedan under Utvärdering Mål 3-5.