Årsrapport för läsåret 2011-2012

1 1.1.1.1.1 Till samtliga anordnare av kommunal vuxenutbildning inom kommunerna; Kunskapscentrum Nordost, (Danderyd, Täby, Vallentuna, Vaxholm) Sigtuna, Stockholm, Sollentuna, Solna, Sundbyberg samt Upplands-Väsby Årsrapport för läsåret 2011-2012 Här kommer anvisningar till det underlag som ska belysa det systematiska kvalitetsarbetet och de resultat som uppnåtts under läsåret 2011-2012. Enligt avtal ska varje utbildningsanordnare inom den kommunala vuxenutbildningen årligen inlämna en redovisning där det framgår hur man arbetar med det systematiska kvalitetsarbetet samt vilka kunskapsresultat som uppnåtts. Rapporten bygger på senaste läsårsdata under tiden 2011-07-01 2012-06-30. Varje utbildningsanordnare har att förhålla sig till de i avtalen givna effektmålen samt överenskomna verksamhetsmål enligt nedan. Effektmål för vuxenutbildningen är att: Minst 80 % av de studerande i vuxenutbildningen ska uppnå godkänt resultat/betyg. Minst 80 % av de studerande ska vara nöjda eller mycket nöjda med sin utbildning. Verksamhetsmål för vuxenutbildningen är att: Utbildningen ska vara flexibel och individanpassad. Studerande ska ges ansvar och inflytande över utbildningen. Studerande ska ges det stöd som krävs för att uppnå sina mål utifrån sin individuella studieplan. Utbildningsanordnare ska beakta principen om likabehandling i sin verksamhet. Er redovisning ska ge svar på huruvida dessa effektmål uppnås samt hur det systematiska och kontinuerliga kvalitetsarbetet fungerar hos er. Beställaren ska utifrån redovisningarna kunna identifiera vilka förutsättningar som finns hos den enskilde utbildningsanordnaren för arbetet med att nå de nationella målen, vilken genomgripande analys av resultaten som gjorts, hur arbetsprocesser utvecklats, bedöma resultat och måluppfyllelse samt vilka åtgärder för förbättring och utveckling som ni kommer att arbeta med under kommande läsår. I syfte att förtydliga och förenkla rapporterna ska redovisningarna skrivas i bifogade mallar; Ett avsnitt avser verksamhet/organisation samt det systematiska kvalitetsarbetet

2 Ett avsnitt handlar om hur ni konkret arbetar med uppdraget Ett avsnitt beskriver en genomgripande analys av uppnådda resultat samt utvecklingsåtgärder. Sist i detta dokument finns anvisningar till det excelark med flera flikar som ska fyllas i med resultat och volym per kommun. (De grå fälten i textmallen, som bara syns på datorn, expanderar när man skriver i dessa.) en enligt underlagen/mallarna samt exceldokumentet ska lämnas in till Elisabeth Ryde senast den 19 september 2012. Endast en redovisning per utbildningsanordnare ska lämnas in, även om lokaler finns på flera platser i länet. en avser alla tio kommunerna, Kunskapscentrum Nordost, (Danderyd, Täby, Vallentuna, Vaxholm) Sigtuna, Stockholm, Sollentuna, Solna, Sundbyberg samt Upplands- Väsby. Beställaren kommer under hösten att följa upp denna rapport genom en resultat- och kvalitetsdialog med utbildningsansvarig hos utbildningsanordnaren. Frågor besvaras av rektor i varje kommun eller Elisabeth Ryde. På uppdrag av vuxtio-gruppen Elisabeth Ryde ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Utvecklings- och utredningsstaben Telefon: 08-508 35 547 elisabeth.ryde@stockholm.se

3 Verksamhet/Organisation (max en sida) Utbildningsanordnare: ABF Komvux Stockholm Organisation med ledningsfunktioner och ansvarsområden Vuxenutbildningsverksamheten inom ABF bedrivs inom en egen enhet och är för närvarande bemannad med en verksamhetschef, en pedagogisk samordnare, två kursadministratörer, 13 tillsvidareanställda lärare samt ett tiotal visstidsanställda lärare. Vi har även en studie- och yrkesvägledare anställd. Det pedagogiska arbetet sker i ämnesbaserade arbetslag. För ekonomi- och personaladministrativa tjänster liksom IT, vaktmästare, reception, telefonväxel m.m. anlitas funktioner inom ABF Stockholm. Uppdraget som verksamhetschef för ABF Komvux innebär ett totalansvar för såväl den dagliga verksamheten som ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Några av verksamhetschefens arbetsuppgifter består av personalledning, kvalitetsarbete, pedagogisk ledning och ekonomiansvar. Inriktning/kursutbud/programutbud ABF genomför vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå och erbjuder kurser i samhällsvetenskapliga ämnen, språk, matematik, naturvetenskap och data. Vi har även erbjudit yrkeskurser inom handel och ekonomi under 2010/2011. ABF Komvux erbjuder kurser med varierande kurslängd. Vi har kurser på dag- och kvällstid och distans. Samtliga kurser erbjuds som klassrumsundervisning. Vi genomför kursstarter fem gånger per år på gymnasial nivå och på grundläggande nivå har vi intag varje månad. Skolenheter inom vuxtio-gruppen Verksamheten bedrivs inom 1 skolenhet i lokaler i ABF-huset på Sveavägen 41 och ABF:s egna lokaler på Sveavägen 84.

4 Det systematiska kvalitetsarbetet (max en sida) Kvalitetsarbete, en övergripande beskrivning Beskriv kortfattat hur det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs på skolan. (årscykel, organisation och ansvar, enkäter, resultatuppföljning eller andra komponenter som ingår i det systematiska kvalitetsarbetet). Beskriv särskilt hur personal och studerande medverkar i det systematiska kvalitetsarbetet inklusive hur återkoppling till dessa grupperingar görs. : ABF arbetar systematiskt med kvalitetsarbete löpande under året genom resultatuppföljning av betygsutveckling och avbrottsstatistik. Detta sker i nära samarbete med kursadministratörer och lärare. Vi använder vårt eget kursutvärderingsverktyg i mitten och slutet av varje kurs samt genomför studeranderåd några gånger per år. Kvalitetsarbetet är en integrerad del i ordinarie planering, styrning och uppföljning. Resultaten värderas och utvärderas och utgör underlag för skolans förbättringsarbete och utvecklingsprojekt. I mitten och slutet av varje kurs genomför lärarna en skriftlig utvärdering med eleverna i respektive kursgrupp. Lärarna sammanställer resultatet från utvärderingen och diskuterar med eleverna om de synpunkter som kommit fram. Verksamhetschef samlar in lärarnas sammanställningar och elevernas enkäter och analyserar resultatet tillsammans med läraren och vidtar därefter eventuella åtgärder. Fördelen med detta arbetssätt är att eleverna har möjlighet att påverka innehåll och arbetssätt under kursens gång samt att verksamhetschefen får kontinuerlig återkoppling från både elever och lärare om hur undervisningen förflyter. ABF ser studerandeinflytande som en viktig del av utbildningen. Några gånger per år genomför vi studeranderåd. ABF:s verksamhetschef och studie- och yrkesvägledare träffar elevrepresentanter från de olika kursgrupperna och diskuterar hur eleverna upplever sina studier hos oss. Eleverna ges tid att diskutera vad elevrepresentanterna ska ta upp på studeranderådet under lektionstid. Studeranderådet har visat sig vara ett bra forum för att diskutera bla pedagogik, arbetsmiljö och service. Som underlag för denna kvalitetsredovisning har vi använt oss av våra kursutvärderingar i mitten och slutet av varje kurs samt en enkät som vi genomförde under P1, 2012. Statistik över betyg och avbrott bygger på siffror framtagna ur vår egen databas samt uppdragsgivares datasystem. En sammanställning över resultat från P1:s enkät samt betyg- och avbrottsstatistik finns som excelbilaga till denna redovisning. Totalt svarade 409 studerande på enkätundersökningen.

5 Några specifika kvalitetsfrågor Lärarbehörighet Beskriv hur ni tillser att lärarna har den utbildning som krävs inom respektive ämne Hur avser ni att höja behörigheten? (i förekommande fall) ABF Komvux har hög andel behöriga lärare (92% i oktober 2011). Detta är 20% högre än för de andra externa anordnarna i Stockholm. Att ha behörig, erfaren och kompetent personal är av ABF ett prioriterat område. Vi kommer därför att fortsätta att verka för att höja behörigheten genom att fortsätta att endast anställa behöriga lärare och erbjuda fortbildning till obehöriga lärare. Under perioden 2010/2011 har vi utökat vårt fasta lärarlag med tre behöriga lärare och har nu totalt 14 tillsvidareanställda, behöriga lärare. Utöver de tillsvidareanställda lärarna har vi även ett tiotal visstidsanställda lärare. Varje anställd har en kompetensutvecklingsplan som revideras två gånger per år i medarbetarsamtal med verksamhetschefen. Lärarna deltar i kompetensutvecklande insatser både internt och externt. Tre lärare som undervisar i Svenska som andraspråk har under året läst in ytterligare 30 poäng i Sas på Stockholms Universitet för att få behörighet på gymnasienivå enligt de nya kraven i lärarlegitimationen (totalt 90 poäng). Studierna har delvis skett på arbetstid. Studievägledning Hur är studievägledningen organiserad? Hur arbetar er studievägledare? Vi har en behörig studie- och yrkesvägledare med lång erfarenhet som är tillsvidareanställd sedan 2008. Hon erbjuder oberoende och neutral vägledning för elever som studerar på ABF. Några av hennes ansvarsområden är att upprätta individuella studieplaner med elever, att hålla i informationsmöten för elever och personal samt att hålla i individuella vägledningssamtal med studerande. Hon samordnar även de stödinsatser som vi erbjuder elever med funktionshinder. Skolans studievägledare arbetar aktivt med uppsökande verksamhet, främst på grundläggande nivå. Vidare spelar studievägledaren en viktig roll under introduktionsveckorna på grundläggande nivå där fokus läggs på information om svenskt utbildningsväsende och arbetsmarknad. ABF:s studievägledare ansvarar för öppet-husverksamhet och sökstugor. Under

6 sökstugorna får de studerande hjälp att söka kurser på kommunernas hemsidor. En stor del av studievägledarens arbetstid går åt till individuella vägledningssamtal med studerande på alla nivåer. Elever kan få svar på enklare frågor om sin utbildning av våra erfarna administratörer. De hjälper även elever att söka kurser på kommunernas webbsidor. Vår studievägledare deltar kontinuerligt i kompetensutvecklingsinsatser för att hålla sig uppdaterad med vuxenutbildningens uppdrag och utveckla sina kompetenser inom vägledning. Hon deltar bla i Vägledarkalendariet och i olika nätverk för studie- och yrkesvägledare. Studieplan Hur tillser ni att alla har en fördjupad individuell studieplan? Hur sker kartläggningen i samband med upprättandet av planen? Hur sker uppföljningen av planen? När de studerande påbörjar sina studier på en kurs hos ABF upprättas individuella studieplaner för samtliga studerande. I planen framgår bland annat den studerandes mål med studierna, vilka kurser de ska läsa och om de har behov av särskilt stöd under studierna. Studieplanen uppdateras minst en gång under kursens gång. När kursen är avslutad arkiveras studieplanen tillsammans med den studerandes betygsdokument. Planen upprättas tillsammans med läraren som uppmärksammar om den studerande har behov av att komma i kontakt med vår studievägledare för att göra en fördjupad studieplan. Vår studie- och yrkesvägledare upprättar fördjupade studieplaner tillsammans med de elever som vill. Omfattningen av studieplanen beror på den enskildes utbildningsmål och studiernas omfattning. Studievägledaren hjälper den studerande att kartlägga sin situation och formulera långsiktiga och kortsiktiga mål som följs upp och revideras under studiernas gång. Karläggning sker bla av den studerandes tidigare utbildningsbakgrund och yrkeserfarenhet, intressen, färdigheter, kompetenser och eventuella hinder. En del studerande får uppgifter som de ska göra och tänka på innan uppföljningssamtal äger rum. Det kan exempelvis handla om att de ska söka upp olika skolor, titta på filmer om olika yrken eller fundera över olika frågeställningar. En del av studievägledarens arbete är också att motivera de studerande och att stödja dem under deras studier. De fördjupade studieplanerna följs upp minst två gånger per år. För elever som tillhör Stockholm Stad upprättas ibland den fördjupade studieplanen i kommunens system i Open 24. Kunskapsutveckling Hur får de studerande information om sin kunskapsutveckling? Hur följer lärarna upp kunskapsutvecklingen hos de studerande?

7 ABF följer kontinuerligt upp elevernas kunskapsutveckling i förhållande till målen i styrdokumenten. Det är verksamhetschefen som har ansvaret för att resultaten följs upp och utvärderas och för att pröva och utveckla nya pedagogiska metoder. Resultaten utvärderas på individ-, grupp- och skolnivå. Lärarna följer elevernas kunskapsutveckling noga från början till slutet av kursen. I början av kursen gör eleven ett test för att kartlägga elevens kunskapsnivå. I de fall eleven har bristande förkunskaper, pratar läraren med eleven för att göra en handlingsplan över hur eleven ska klara sina studier. I vissa fall kan det handla om att eleven byter till en längre kurs för att få mer tid eller till en kurs på lägre nivå. I andra fall rekommenderas eleven att delta i de stödlektioner som vi erbjuder i de flesta ämnen. Läraren kan också ge eleven extra övningsmaterial och tips på hur de kan jobba med ämnet under kursens gång för att klara målen. Elever som har behov av särskilt stöd pratar med läraren och gör upp om vilka eventuella hjälpmedel och stödåtgärder de kan få under kursens gång. Om läraren bedömer att hon behöver extra resurser kontaktar läraren verksamhetschef och diskuterar vilka åtgärder som ska sättas in på elev- grupp- eller skolnivå. Lärarna följer upp de studerandes kunskapsutveckling kontinuerligt under kursens gång genom att bla bedöma inlämningsuppgifter, prov och muntliga redovisningar. Bedömningen sker både summativt och formativt. För att tydliggöra mål och kunskapskrav arbetar flera lärare med bedömningsanvisningar i form av matriser. Där anges vad som är viktigt och ingår i bedömningen. Matriserna underlättar lärarens kommunikation med eleverna om vad målet är, var eleven befinner sig i förhållande till målet och hur eleven ska göra för att komma vidare mot målet. Lärarna ger också summativa omdömen i form av betyg på uppgiften under kursens gång. I mitten av varje kurs genomförs betygskonferenser med lärare och verksamhetschef. Vi går igenom elevernas resultat och vilka elever som riskerar att inte uppnå godkänt betyg och beslutar om eventuella åtgärder på individ-, gruppeller skolnivå. De studerande får kontinuerligt information om sin kunskapsutveckling både muntligt och skriftligt. Den skriftliga informationen får de antingen i klassrummet eller via vår lärplattform, Fronter. I Fronter finns en elevmapp för varje kurs, där elevernas resultat kontinuerligt läggs ut. Muntlig feedback ges i klassrummet eller i individuella samtal utanför lektionstid. Lärare har individuella samtal med alla elever (även distanselever) i slutet av kursen för att gå igenom deras resultat. Elever som inte klarat kursen får veta vad de behöver utveckla för att bli godkända på kursen och hur de går tillväga för att läsa om kursen eller göra en prövning. Om läraren bedömer att eleven kan klara kursen genom att göra en komplettering inom två veckor efter kursens slut, så kommer man överens om hur och när detta ska ske.

8 Betyg och bedömning Hur säkerställer ni att lärarna bedömer den enskildes kunskaper utifrån gällande lag och förordning? Hur samverkar ni med andra aktörer eller internt för att säkerställa att ni bedömer på rätt sätt? Hur använder ni de Nationella proven på skolan? Under våren 2012 inledde vi ett utvecklingsarbete kring Lärande bedömning som kommer att pågå under kommande verksamhetsår. Lärande bedömning syftar till att stötta elever i deras kunskapsutveckling och lärande. Under flera personaldagar och personalmöten har vi ägnat tid åt att sätta oss in i de nya ämnesplanerna som trädde i kraft 1 juli 2012. Eftersom bedömningen utgår från ämnesplanerna så är det av största vikt att lärarna är insatta i dessa. Vi har gemensamt analyserat målen, det centrala innehållet och kunskapskraven. Ämnesplanerna är ett ständigt närvarande och levande dokument i vår verksamhet och vi kommer att jobba vidare under året med att hitta arbetssätt för att skapa en överenstämmelse mellan mål, undervisning och bedömning. Arbetet sker dels tillsammans med alla lärare men även i ämneslagen. Vi läser litteratur med anknytning till bedömning och har utbildningsdagar där vi bjuder in externa föreläsare för att få gemensamma referensramar som utgångspunkt för våra samtal. Minst två timmar i veckan ägnas åt gemensamma aktiviteter kring lärande bedömning. Internt samarbetar ämneslagen både kring vilket innehåll som ska finnas med i kurserna samt vilka betygsgivande moment som ska ingå i varje kurs. Vi tillämpar sambedömning i de betygsgivande momenten och NP. Sambedömning hos oss innebär att det alltid är minst två lärare som genomför bedömningen. Nya lärare har alltid en mentor under det första året som stöttar dem med planeringen av kurserna och med bedömningen. Vi genomför NP i matematik, engelska, svenska och svenska som andraspråk för alla elever. I gymnasiekurserna gör vi NP fem gånger om året och i de grundläggande kurserna avslutar eleverna sista delen av kursen med att göra NP. Vi tester delar av kursens moment genom NP. I moderna språk använder läraren Provbankens test som en del i bedömningen. Dessa test är centralt utformade av Skolverket och ger stöd för att bedömningen sker på ett likvärdigt sätt. Inflytande Hur arbetar ni med att säkerställa individens inflytande över sina studier? Interna utvärderingar i enkätform genomförs två gånger per kurs och studeranderåd genomförs några gånger per år. Hur vi arbetar med detta finns beskrivet under

9 punkten Kvalitetsarbete. Vi fortsätter arbetet med att förklara vikten av och konkretisera studerandeinflytande för de studerande genom att t ex erbjuda varierade examinationsformer, kursupplägg och studietakt. Värdegrundsarbetet Redovisa resultatet av den årliga kartläggningen som gjorts angående eventuella kränkningar och trakasserier. Redovisa ev. nya satta mål utifrån genomförd kartläggning. : ABF Stockholm Vux rustar eleverna för framtiden. I detta ingår inte bara kunskaper och färdigheter, utan även avståndstagande från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Vi vill skapa en miljö som präglas av ömsesidig respekt där alla elever känner sig trygga. Ingen elev ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkningar. Vår verksamhet ska genomsyras av respekten för alla människors lika värde. Detta gäller såväl elever emellan som relationen mellan lärare och elever. Under P1, 2012 genomförde vi en elevenkät med syfte att kartlägga eventuell förekomst av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 410 elever svarade på enkäten. På frågan om de upplevt att de blivit utsatta för kränkande behandling under sin studietid på ABF svarade 19 personer (4%) ja på den frågan. Av dem som uppgav att de blivit utsatta för kränkande behandling var det 13 personer som uppgav att läraren kränkt dem, 1 person uppgav övrig skolpersonal, 2 personer annan deltagare och 3 personer uppgav övrig person. Detta resultat är inte tillfredsställande och vi kommer att fortsätta att verka för att ingen studerande ska uppleva att de utsätts för kränkande behandling. Vi strävar efter en nollvision när det gäller den här typen av klagomål. ABF har jobbat för att likabehandlingsplanen kommuniceras av både verksamhetschef och lärare vid kursstart i högre utsträckning än tidigare. Likabehandlingsplanen finns också på vår hemsida. Trots detta är det bara 32% som uppger i enkätundersökningen att de känner till likabehandlingsplanen sedan tidigare. Vårt mål är att minst 50% ska känna till att det finns en likabehandlingsplan under nästa verksamhetsår. Klagomål Beskriv hur ni arbetar med inkomna klagomål. Ange vilken typ av klagomål som kommer till er kännedom. : Vårt mål är att hålla god kvalitet inom alla områden i verksamheten. Om studerande anser att vi inte levt upp till vårt åtagande kan de vända sig till sin lärare eller till

10 verksamhetschef. Alla deltagare som har synpunkter eller klagomål erbjuds ett samtal med berörd personal och skolledare. Dessa möten protokollförs och skrivs under av alla parter. Information om vilka vägar man kan gå för att framföra sina synpunkter får de studerande under det informationsmöte som verksamhetschef och studievägledare håller i vid varje kursstart. Informationen lämnas också ut skriftligen vid kursstart. De klagomål som kommer till verksamhetschefens kännedom handlar i de flesta fall om att den studerande inte är nöjd med betyget som läraren satt. I dessa fall låter vi alltid en annan lärare än den betygssättande läraren göra en bedömning av de betygsgivande momenten som ingått i kursen. Ibland kan den studerandes missnöje med betyget bero på att hon inte har förstått vilka mål och kunskapskrav som gäller. I dessa fall får den studerande möjlighet att samtala med läraren om bedömningen igen.

11 Analys och utveckling Analysera Resultaten enligt ifylld excelmall, kommentera eventuella trender Analysera överensstämmelsen mellan NP och satta betyg Analysera kursavbrotten och reflektera över orsakerna till Vilka slutsatser kan ni dra utifrån resultaten? : Resultat betyg och bedömning Under verksamhetsåret 2011/2012 har ABF totalt utfärdat 2008 betyg, varav 1708 betyg för gymnasiekurser och 300 betyg för grundläggande kurser. Totalt uppnår 83% av eleverna godkända betyg och på grundläggande nivå uppnår så många som 87% godkända betyg. Tabell 2: Godkända betyg i % Godkända betyg i %ABF 09/10* 10/11* 11/12 Totalt 77 75 83 Grund 70 71 87 Gymnasie 78 76 80 *Gäller endast resultat för elever i Stockholm Stad Tabell 2 visar att andelen godkända betyg på gymnasiekurser har ökat med 4% jämfört med föregående år och andelen godkända betyg på grundläggande nivå har ökat med hela 16%. Tabell 3: Godkända betyg i % grundläggande kurser 2011/2012 Kurs Procent Engelska grund 62 Svenska som andraspråk grund 93 Tabell 3 visar att andelen godkända betyg i engelska grund ligger på 62% och andelen godkända betyg i Svenska som andraspråk grund är så hög som 93%. Tabell 4: Deltagarnas nöjdhet gällande betyg och bedömning uttryckt i procent i VSU (2010 och 2011) och i ABF:s enkätundersökning under P1, 2012 Fråga nr Formulering Höst 2010 Vår 2011 Vår 2012 1.1 Läraren/lärarna ger tydlig information om kraven för att nå de olika studiemålen/betygsnivåerna 86 92 89 1.3 Läraren/lärarna har god pedagogisk förmåga 84 86 93 1.4 Läraren/lärarna har goda ämneskunskaper 89 94 96 Tabell 4 visar att i de frågor som berör betyg och bedömning får ABF ett högre betyg våren 2012 än tidigare i samtliga frågor utom i frågan; Läraren/lärarna ger tydlig information om kraven för att nå de olika studiemålen/betygsnivåerna. Det är glädjande att konstatera att andelen godkända betyg har ökat med åtta procent verksamhetsåret 2011/2012 och att det nu är så många som 83% som uppnår godkända betyg. En förklaring till den positiva utvecklingen kan vara att vi fortsätter att organisera vår undervisning i små grupper och den stora andel behöriga

12 och erfarna lärare som arbetar på ABF. 96% av de studerande upplever också att lärarna har goda ämneskunskaper och 93% anser att våra lärare har god pedagogisk förmåga (tabell 4). Vi tror att detta är ett resultat av att det kollegiala arbetet fokuserar mycket på just kunskap, lärande, bedömning och individanpassning. Vi har fortsatt att öka antalet lärarledda timmar och har lagt ut fler stödtillfällen jämfört med tidigare. Vi arbetar även aktivt med ett individuellt fördjupat mentorskap. Studerande har också haft möjlighet att delta i seminarium utanför den ordinarie undervisningen i tex. studieteknik. Flera i personalen har också genomgått fortbildningsinsatser i exempelvis bedömning och lärande. Särskilt glädjande känns det att andelen godkända betyg i kursen Svenska som andraspråk på grundläggande nivå är så hög som 93%. Resultatet kan delvis förklaras med att verksamhetspoängen har höjts från 300 poäng till 450 poäng och att kursen är indelad i delkurser sedan 1 juli 2011. Elever som inte fått ett godkänt omdöme i delkurs 1 eller 2 har getts möjlighet att gå om delkursen innan de fortsatt till nästa nivå. Men å andra sidan har också många studerande kunnat gå direkt till delkurs 2 eller 3 och på så sätt förkortat sina studier. En annan tänkbar orsak till det höga resultatet tror vi kan vara att vi arbetat aktivt med att utveckla innehåll och undervisningsmetoder i kursen. Utöver den ordinarie undervisningen har vi dessutom erbjudit valbara moment som tex presentationsteknik, uttal och skrivande. Trots att vi utökat längden på Engelska grundkursen har vi inte uppnått ett tillfredsställande resultat när det gäller andelen godkända betyg, då endast 62% erhållit ett godkänt betyg. En förklaring kan vara att antalet verksamhetspoäng inte räcker till för de studerande som påbörjar engelska grund med mycket låga kunskaper i engelska. Förhoppningsvis kan vi se en förbättring av andelen godkända betyg framöver eftersom vi även i denna kurs fått utökat antal verksamhetspoäng. Vi behöver dock se över hur vi organiserar undervisningen för att uppnå ett bättre resultat nästa år. Andelen godkända betyg i de gymnasiala kurserna ökade med 4% jämfört med förra året och uppgår till 80%. Resultaten i Matematik A och B uppgår dock endast till 68% respektive 62%, vilket inte är tillfredställande på något sätt. Här måste vi se över möjligheterna till mer extra stöd i studierna och bli bättre på att initialt hjälpa deltagare att planera och strukturera sina studier eftersom vi tror att det är där vi verkligen kan uppnå förändring. Från hösten 2012 lägger vi också ut nästan dubbelt så mycket undervisningstid för alla matematikkurser jämfört med 2011/2012. Vi erbjuder även flera längre kurser samt att vi kommer att satsa extra mycket på fortbildningsinsatser för lärarna. Resultat NP en av NP-resultat jämfört med slutbetyg visar på god överensstämmelse i samtliga ämnen förutom i SVA1202 som avviker med en överensstämmelse på 58% mellan IG på NP och slutbetyg. Resultatet avviker dock inte från det totala NPresultatet bland andra externa skolor som har en överensstämmelse på 52% i Svenska som andraspråk B. En förklaring till den låga överensstämmelsen kan vara att de studerande inte har varit tillräckligt förberedda för att prestera utifrån sina

13 egentliga kunskaper under NP. De studerande har, vid andra provtillfällen under kursen, visat att de har motsvarade kunskaper som mäts i NP. Vi kommer att arbeta med att förbereda de studerande bättre inför NP för att öka överensstämmelsen mellan IG resultat på NP och slutbetyg för denna målgrupp. Vi fortsätter även att arbeta med sambedömning för att öka tillförlitligheten i våra bedömningar. Kursavbrott Andelen avbrott på samtliga kurser var 21 % under 2011/212. Avbrotten på de grundläggande kurserna var endast 15% medan 25% av de som studerade gymnasiekurser avbröt sina studier. Vi tolkar detta som att vårt arbete med att fokusera på studievägledning under kursen fungerar bättre för studerande som läser på grundläggande nivå eftersom deras kurslängder i regel är längre än på gymnasienivå. Vårt valideringsarbete främst på grundläggande nivå - tillsammans med utökat stöd i kurserna har gjort oss bättre på att erbjuda undervisningsformer som ger den individuelle deltagaren större förutsättningar att nå ett godkänt betyg. Vi kommer under nästa verksamhetsår att arbeta för att minska antalet avbrott i samtliga kurser. Utvecklingsområden/förbättringsinsatser Ange utifrån er analys, vilka tre-fem vikigaste utvecklingsområden ni kommer att arbeta med under kommande läsår. Beskriv vilka resultat ni förväntar er Beskriv hur ni tänker följa upp arbetet : Förslag till åtgärder för utveckling Som nämnts tidigare, under rubriken Betyg och bedömning, kommer vårt utvecklingsarbete kring lärande bedömning att fortsätta under kommande verksamhetsår. Arbetet syftar till att öka överensstämmelsen mellan mål, undervisning och bedömning. Vi kommer bl a att arbeta med att skapa tydligare bedömningsanvisningar för att tydliggöra för de studerande vad som förväntas av dem samt för att göra bedömningarna mer tillförlitliga och valida. Vi förväntar oss bla följande resultat: Öka andelen studerande som instämmer helt eller delvis i frågan om att Läraren ger tydlig information om kraven för att nå de olika studiemålen Öka andelen godkända betyg i Matematik 1 och 2 samt Engelska grund. Inför kommande verksamhetsår behöver vi se över kursutbud och kursupplägg i dessa kurser och se över stödverksamheten. I Matematik 1 och 2 erbjuder vi längre kurser och mer undervisningstid. Särskilda fortbildningsinsatser kommer att prioriteras för lärare som undervisar i matematik. Öka överensstämmelsen mellan slutbetyg och omdöme på NP i Svenska som andraspråk 1 och 3. Kommande verksamhetsår kommer lärarna att utveckla sina metoder för att förbereda de studerande bättre inför NP. Vi kommer även att

14 fortsätta utveckla sambedömningen för att öka tillförlitligheten i bedömningarna. Minska antalet avbrott genom att utveckla våra undervisningsmetoder och vår studievägledning. en är sammanställd av; Datum 2012-09-23 Inger Lilienberg

15 Anvisningar till excel-dokumentet; volymer, antal elever och resultat Volymen redovisas i antal verksamhetspoäng samt antalet studieaktiverade unika individer / kommun / totalt. Beställarkommunernas IT-system och terminologi skiljer sig åt något. Nedan ges förklaringar till vad som avses. Fråga om oklarheter uppstår. Anvisningar: I bifogad xl-mall, flik 1 (Volymer) fylls följande uppgifter in. Den undre tabellen gällande gymnasial utbildning fylls i på samma sätt. Rad 7- (Poäng, antagna). Summan av verksamhetspoäng som tilldelats utbildningsanordnaren och sedan kallats till kursstart. Rad 8- (Poäng, ej påbörjat). Poängsumman för de elever som kallats till start men inte sedan påbörjat sin kurs. Rad 9- (%, ej påbörjat). Beräknas automatiskt Rad 10- (Poäng kommit till start). Beräknas automatiskt. OBS I t.ex Stockholms system så ges inte poängen för de elever som ej påbörjat sin kurs. I dessa fall så får ni räkna fram detta. Ni kan få fram poängsumman för de som kallats och även de som kommit till start och skillnaden utgör således ej påbörjat. Rad 11- (Poäng avbrott). Poängsumman för de som gjort avbrott efter att studierna påbörjats. Rad 12- (%, avbrott). Beräknas automatiskt. Vi är medvetna om att detta avbrottsbegrepp ger inte hela bilden av avbrottsproblematiken eftersom då också t.ex avbrott vid gruppbyte kommer med, men vi har valt att ta fram nyckeltalet på detta sätt och så kan uba kommentera nyckeltalet i sin analys. Rad 13- (Volym genomförd, netto). Beräknas automatisk. Utgör de som har fått betyg eller är i utbildning under läsåret men ej gjort avbrott. Rad 14- (Antal studieaktiverade unika individer). Antal individer som kommit till start och påbörjat sin utbildning för att sedan ha fått betyg, förväntas få betyg eller har gjort avbrott.

16 Betygsresultat fylls i under flik 2 (Betygsresultat, alla) gällande grundläggande och gymnasial utbildning. Anvisningar: I respektive tabell (översta gäller grundläggande och den understa för gymnasial utbildning) så fylls i antal betyg på respektive betygsnivå, raderna 8, 9, 10 respektive 17-20. Alla betyg satta i tiden 2011-07-01 2012-06-30 oavsett när kursen har påbörjats, räknas med. Övriga beräkningar i tabellen görs automatiskt, (totalsiffror samt andel IG Betygsresultat för vissa utvalda kurser fylls i under flik 3 (Betygsresultat, urval av kurser). Gäller både grundläggande och gymnasiala kurser. Anvisningar: Antal betyg på respektive nivå fylls i på samma sätt som under flik 2. Alla betyg satta i tiden 2011-07-01 2012-06-30 oavsett när kursen har påbörjats, räknas med. Ska anges för kurserna: Grundläggande kurser Svenska och SAS grund Matematik grund Engelska grund Gymnasiala kurser Matematik, Ma A Matematik, Ma B Särredovisning av Ma A respektive Ma B när kurserna givits som distanskurser. Observera att distanskurserna dock ingår i ovanstående tabeller för respektive Ma-kurs. Engelska, Eng A Omsorg 1202 av resultat av Nationella Prov och jämförelse med satta betyg kommer att göras genom att utbildningsanordnaren tillhandahålles en sammanställning som görs av Vuxtio-gruppen baserat på inrapporterade resultat av NP till Stockholm Stad. Utbildningsanordnaren ska kommentera resultatet i denna redovisnings analysdel. Den tilldelade jämförelsefilen kan lämpligen infogas istället för flik 4 i mallen för att på så sätt ha resultaten samlade i samma fil. Redovisa eventuella egna resultat utifrån enkäter eller andra resultat som ger en bild av deltagarnas uppfattning av sina studier.