Årsrapport för avtalsåret

Transkript

1 1 Till samtliga anordnare av kommunal vuxenutbildning inom Vux8 och Vux10 Årsrapport för avtalsåret Nu kommer anvisningar till det underlag som ska belysa det systematiska kvalitetsarbetet och de resultat som uppnåtts under avtalsåret, dvs. hösten våren Enligt avtal ska varje utbildningsanordnare inom den kommunala vuxenutbildningen årligen inlämna en redovisning där det framgår hur man arbetar med det systematiska kvalitetsarbetet samt vilka kunskapsresultat som uppnåtts. Varje utbildningsanordnare har att förhålla sig till de i avtalen givna effektmålen samt övriga verksamhetsmål. Er redovisning ska ge svar på huruvida dessa effektmål uppnås samt hur det systematiska och kontinuerliga kvalitetsarbetet fungerar hos er. Beställaren ska utifrån redovisningarna kunna identifiera vilka förutsättningar som finns hos den enskilde utbildningsanordnaren för arbetet med att nå de nationella målen, vilken genomgripande analys av resultaten som gjorts, hur arbetsprocesser utvecklats, bedöma resultat och måluppfyllelse samt vilka åtgärder för förbättring och utveckling som ni kommer att arbeta med under kommande år. I syfte att förtydliga och förenkla rapporterna ska redovisningarna skrivas i detta dokument samt resultat i bifogad Excel-mall. Redovisningen ska lämnas in till Ewa Hedman i Huddinge samt till Elisabeth Ryde i Stockholm senast den 22 september Redovisningen avser alla 18 kommunerna varför endast en redovisning per utbildningsanordnare ska lämnas in, även om lokaler finns på flera platser i länet. Under senare delen av hösten lämnar Beställaren en skriftlig återkoppling till samtliga anordnare, individuella möten bokas in vid behov. I december planeras ett kvalitetsseminarium där uppnådda resultat kommer att presenteras. Frågor besvaras av rektor i varje kommun, Svante Ingler eller Elisabeth Ryde. På uppdrag av Vux8 och Vux10 Elisabeth Ryde ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Vuxenutbildning Stockholm Telefon: elisabeth.ryde@stockholm.se

2 2 Årsrapport - Redovisning Utbildningsanordnare: ABF Stockholm Inledning Inledningen ska bidra till att ge en kortfattad helhetsbild av er verksamhet med utbildningsinriktningar. Redovisning ABF Stockholm har en lång historia av folkbildande verksamhet. Våra verksamhetsgrenar är i dag fyra stycken: Komvux, Folkbildningen, Svenska För Invandrare och Elvira Kunskapsutveckling. Vi är en del av Arbetarnas Folkbildningsförbund (ABF) som är Sveriges största bildningsförbund. ABF Stockholm genomför vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå sedan 2003 och erbjuder kurser i samhällsvetenskapliga ämnen, språk, matematik och naturvetenskap samt en lärlingsutbildning till Butikssäljare. Vi erbjuder kurser med varierande kurslängd på dag- och kvällstid och på distans. Samtliga kurser erbjuds både som klassrumsundervisning och på distans. Vi genomför kursstarter fem gånger per år på gymnasial nivå och på grundläggande nivå har vi intag varje månad. Komvuxverksamheten inom ABF Stockholm bedrivs inom en egen enhet och är för närvarande bemannad med en verksamhetschef /rektor, en studie- och yrkesvägledare, en samordnare, två kursadministratörer, 17 tillsvidareanställda lärare samt cirka 10 visstidsanställda lärare. Verksamhetschefen har verksamhetsbudget och personalansvar över verksamheten. I verksamhetsansvaret ingår att ansvara för styrningen och ledningen av verksamheten. I styrningsuppdraget avser att kommunicera mål, regler och uppdrag till elever och lärare samt att kontrollera genom att följa upp och utvärdera att direktiv efterlevs. I det pedagogiska ledarskapet leder verksamhetschefen arbetet med att genomföra processer som har med det dagliga arbetet att göra (hur vi uppnår resultat). Lärarna är indelade i ämneslag och arbetet leds av ämneslagsansvariga. Dessutom finns en samordnare för hela utbildningsuppdraget som arbetar under verksamhetschefen. Inom enheten finns specialpedagogisk kompetens och en studie- och yrkesvägledare som arbetar heltid. För ekonomi- och personaladministrativa tjänster liksom IT, vaktmästare, reception, telefonväxel med mera anlitas funktioner inom ABF Stockholm.

3 3

4 4 Översikt av verksamhetens volymer mm Ange den volym som varit aktuell under verksamhetsåret Inriktning: Grundläggande Antal unika elever Antal poäng till start Andel avbrott Antal satta betyg Andel godkända betyg Andel i procent på distans 2 Andel behöriga lärare % % - 92% Gymnasial % % 10% 100% Summa/ Totalt % % 10% 96% Lokaler Ange de lokaler/adresser som används inom Vux18. Redovisning Verksamheten bedrivs inom 1 skolenhet i lokaler i ABF-huset på Sveavägen 41 och ABF:s egna lokaler på Sveavägen 84. Lokalerna är belägna nära T-banestation Rådmansgatan, centralt i city. Det finns studielokaler för olika gruppstorlekar och stora föreläsningssalar med komplett, modern teknik. De studerande har tillgång till wifi-uppkoppling och internetuppkopplade datorer, även utanför undervisningstid. I ABF-huset finns uppehållsrum, pentry, kaffemaskiner, restauranger m.m. Lokalerna är anpassade för funktionshindrade. Arbetsmiljöarbete Har ni dokumentation om ert arbete med riskbedömning, undersökning, åtgärder och uppföljning av verksamhetens arbetsmiljö? Skyddsrond etc. Ja för personal X Ja för elever X Nej Har ni en skriftlig och tydlig fördelning av de arbetsmiljöuppgifter som är delegerade till er arbetsmiljöansvarige? Ja X Nej Namn på arbetsmiljöansvarig: Håkan Wiclander 1 Kolumn 1-5 kan tas från Excelredovisningen, flik 1-Sammanställning 2 Beräknas separat som andel av poäng till start med lärformen distans eller distansliknande läroform (flex som i huvudsak går på distans) dvs allt utom det som går som klassrum

5 5 Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsarbete, en övergripande beskrivning Beskriv kortfattat hur det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs på skolan. (årscykel, organisation och ansvar, omvärldsbevakning, mötesstruktur, enkäter, brukarundersökningar, resultatuppföljning eller andra komponenter som ingår i det systematiska kvalitetsarbetet). Beskriv särskilt hur personal och elever medverkar i det systematiska kvalitetsarbetet inklusive hur återkoppling till dessa grupperingar görs. Redovisning ABF Komvux arbetar systematiskt med kvalitetsarbete genom att planera, följa upp och utveckla utbildningen utifrån de nationella styrdokumentens mål och utifrån våra lokala mål. Verksamhetschefen har verksamhets- budget och personalansvar över verksamheten. I verksamhetsansvaret ingår att ansvara för styrningen och ledningen av verksamheten. I styrningsuppdraget avser att kommunicera mål, regler och uppdrag till elever och lärare samt att kontrollera genom att följa upp och utvärdera att direktiv efterlevs. I det pedagogiska ledarskapet leder verksamhetschefen arbetet med att genomföra processer som har med det dagliga arbetet att göra (hur vi uppnår resultat). Lärarna är indelade i ämneslag och arbetet leds av ämneslagsansvariga. Dessutom finns en samordnare för hela utbildningsuppdraget som arbetar under verksamhetschefen. Inom enheten finns specialpedagogisk kompetens och en studie- och yrkesvägledare som arbetar heltid. Vi identifierar utvecklingsområden genom samtal och utvärderingar med vår personal, elever och uppdragsgivare. Verksamhetschefen driver arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet genom att följa upp våra processer och system så att kvalitén hela tiden är hög. Verksamhetschefen leder och samordnar det pedagogiska arbetet. Verksamhetschefen har en kontinuerlig dialog med personalen om vad som ska förbättras för att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelse, utvecklingsbehov och åtgärder. Verksamhetschefens uppgift är att skapa förutsättningar för medarbetare att utveckla en individuell och kollektiv kompetens i vardagen genom att ge förutsättningar för medarbetares lärande i arbetet, till exempel tid och arenor för erfarenhetsbyte samt spridning och samordning av erfarenheter och kompetens. Detta sker bland annat i regelbundna personalmöten med lärarna som undervisar i klassrum såväl som på distans samt med administrativ personal. Dels genomförs möten med samtlig personal varannan vecka och dels ligger schemalagda ämneslagsmöten varannan vecka, som leds av ämneslagsansvariga. Mötena är uppdelade i arbetsmöten och utvecklingsmöten. Arbetsmötena syftar till att lösa operativa verksamhetsfrågor och utvecklingsmötena används till mer långsiktig verksamhetsutveckling inom de prioriterade utvecklingsområden som sätts upp varje år. Mötena läggs upp på ett sätt som främjar lärprocessen genom att skapa möjligheter till gemensam kommunikation och reflektion. I snitt deltar all personal dessutom i åtta interna personaldagar under ett år. Verksamhetschefen gör också lektionsbesök som följs

6 6 upp av samtal med läraren och genomför medarbetarsamtal med samtlig personal där man bland annat planerar medarbetarens utvecklingsområden utifrån individens och organsationens behov. Utöver detta ingår verksamhetschefen i mindre arbetsgrupper som arbetar med specifika utvecklingsfrågor. För att säkerställa en likvärdig, hög kvalitet i vår undervisning, kommer varje ämneslag tillsammans överens om innehåll, upplägg och vilka betygsgrundande moment som ska ingå i varje kurs. Inför varje kursstart utvärderar lärarna undervisningen i föregående kursomgång, och planerar gemensamt hur kursen ska förbättras och genomföras under kommande kurs. Lärarna delar med sig av gemensamma prov och tillämpar sambedömning av vissa uppgifter, prov och Nationella Prov (NP) i kursen. Ibland ansvarar två lärare för undervisningen i en kursgrupp för att ytterligare främja samarbete, insyn i varandras undervisning och kollegialt lärande. Vi använder vårt eget kursutvärderingsverktyg i mitten och slutet av varje kurs. Detta är en skriftlig utvärdering rörande undervisning och upplägg i respektive kursgrupp. Resultaten av utvärderingarna diskuteras med eleverna och lärare och verksamhetschef analyserar tillsammans resultatet och vidtar sedan eventuella nödvändiga åtgärder. Utöver denna skriftliga utvärdering använder vi även kommunernas brukarundersökning som underlag i vårt förbättringsarbete. Vi genomför även regelbundet egna skriftliga utvärderingar kring attityder och trivsel som rör alla elever på skolan. Minst fyra gånger per år genomför vi studeranderåd. ABF:s verksamhetschef och studie- och yrkesvägledare träffar elevrepresentanter från de olika kursgrupperna och dikuterar hur eleverna upplever sina studier hos oss och delger eleverna resultat av utvärderingar som görs internt och av våra uppdragsgivare. Mötena protokollförs och mailas ut till elevrepresentanterna som sedan informerar sina kurskamrater om vad som sagts. Protokollen läggs även ut i vår lärplattform. Verksamhetschef och studie- och yrkesvägledare träffar även alla elever vid varje kursstart, då de håller i ett informationsmöte om att studera på komvux och ABF. Där får eleverna också information om hur de ska göra om de har förbättringsförslag eller klagomål eller vill göra anmälan om eventuell diskriminering eller kränkande behandling. En gång om året genomför vi kvalitativa, individuella djupintervjuer med cirka fem elever om hur de upplever sina studier hos oss. Dessa utgör också ett viktigt underlag för förbättringsåtgärder inom verksamheten. Verksamhetschef följer kontinuerligt upp betygsresultat och avbrott samt arbetar med förbättringar av våra administrativa rutiner tillsammans med våra erfarna administratörer. Efter varje kursperiod redovisar verksamhetschefen statistik över betygsresultat och avbrott för personalen och för en dialog över tänkbara utvecklingsåtgärder för att förbättra resultaten till nästa kursomgång. Vi följer upp avbrottsorsaker genom att kontakta alla elever som avbrutit sina studier via mail och telefon. För att skapa en överblick över orsaker till att elever inte uppnår godkänt betyg har vi under året infört en funktion i vår databas där

7 7 lärarna vid betygssättning anger orsaker till varför elever inte uppnått godkänt betyg i en kurs. Vi håller oss uppdaterade med vad som händer i vår omvärld genom att delta i konferenser och fortbildningsinsatser och genom att hålla oss uppdaterade inom vetenskaplig forskning. Vi bjuder även in intressanta föreläsare till vår verksamhet och besöker andra verksamheter. I september 2014 erhöll ABF Stockholm betygsrätt för sin komvuxverksamhet. Som underlag för denna kvalitetsredovisning har vi bland annat använt oss av kursutvärderingar i mitten och slutet av varje kurs, synpunkter som kommit fram under våra studeranderåd och i intervjuer med elever, lärares skriftliga utvärderingar kring sitt eget kvalitetsarbete, kommunens brukarenkät som genomfördes under hösten 2013 och våren 2014 samt den rapport som upprättades i samband med KSL:s tillsynsbesök en vecka under hösten Statistik över betyg, volym och avbrott bygger på statistik ur vår egen databas samt uppdragsgivarnas datasystem. Ledningsstruktur Beskriv hur utbildningsansvarig skapar möjligheter för lärande i organisationen. Beskriv hur utbildningsansvarig försäkrar sig om att medarbetarna är införstådda med verksamhetens mål och åtaganden. Hur får lärarna återkoppling på sina arbetssätt? Hur får personalen tid för reflektion och värdering av verksamheten? Redovisning Skapa möjligheter för lärande Lärande sker i samspel med andra eller via erfarenheter som leder till att man upptäcker andra sätt att tänka och förstå olika fenomen. När man lär sig tar man in ny information och omstrukturerar de föreställningar som man redan har. För att lärande ska ske är det viktigt att se till att erfarenhetslärandet inte stannar vid att man tar till sig det som stämmer med redan befintliga tankegånger. Därför försöker verksamhetschefen (tillika utbildningsansvarig) att skapa förutsättningar för ett erfarenhetsutbyte av vad som händer i vardagen, men att det också kompletteras med utmanande möten där de egna erfarenheterna sätts i relation till vetenskap och beprövad erfarenhet. Som beskrivet under den förra punkten Kvalitetsarbete en övergripande beskrivning, skapas förutsättningar för samtal och erfarenhetsutbyte i de möten som sker regelbundet med hela personalen, i ämneslagen och under de gemensamma personaldagarna. För att koppla medarbetarnas egna erfarenheter till vetenskap och beprövad erfarenhet bjuder vi in forskare och andra kunniga inom utbildningsområdet till våra möten. Under verksamhetsåret som gått (2013/2014) har exempelvis Per Måhl lett arbetet med att ta fram pedagogiska planeringar för våra kurser. Andra exempel på externa föreläsare under året har varit Professor Agniezska Bron från Stockholms Universitet som ledde en heldag kring lärande och pedagogik. Lärare som fått till

8 8 sig ny kunskap genom externa utbildningar och konferenser, håller också i våra gemensamma möten utifrån specifika teman. Flertalet lärare har exempelvis deltagit i konferensen Framtidens lärande och andra konferenser som har koppling till IKT (information, kommunikation och teknik) då detta varit ett prioriterat utvecklingsområde under året. När det gäller IKT, så har en av våra lärare även haft i uppdrag att leda det gemensamma lärandet under året genom olika utbildningsinsatser kring digital teknik och lärande. Ett annat sätt att få till sig ny kunskap är att läsa gemensam litteratur som vi sedan samtalar kring på våra möten. Initiativ till detta tas både av verksamhetschefen och av lärarna. I ämneslagens utvecklingsmöten (se punkten ovan) utgår lärarna ofta från olika vetenskapliga texter kring olika teman. Lärande sker också när lärarna på ABF Komvux samarbetar i det operativa arbetet i vardagen genom att bland annat samplanera kurser, sambedöma övningar och prov och genom att ha ett delat ansvar för kursgrupper. En hel del utbyte av kunskaper och erfarenheter mellan personal pågår också i informella sammanhang. Lärarna har sina arbetsplatser nära varandra och vi har valt att blanda lärare med olika ämneskompetenser i arbetsrummen, för att på sätt få till fler informella samtal över ämnesgränserna. Ämneskolleger träffas i de mer formella ämneslagsmötena och i informella möten kring gemensamma kursgrupper. Våra administratörer har också ett gemensamt arbetsrum för att underlätta kommunikation och lärande dem emellan. Vi försöker skapa möjligheter till lärande för lärare genom att inte bara samtala om sin undervisning utan också genom att se varandra i görandet. Ibland undervisar till exempel två lärare tillsammans i samma grupp. Vi har också inlett ett arbete med att lärare lär av varandra genom att auskultera hos varandra. I samband med auskultationerna ger de också återkoppling till varandra. Personalen har i samarbete med Docent Ann S. Pihlgren tagit fram en arbetsgång för auskultation med observation och feedback som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Under hösten 2014 kommer fokusområdet för auskultationerna vara att undersöka hur dialogen fungerar i undervisningen. De flesta lärare på ABF Komvux är tillsvidareanställda på heltid. Detta möjliggör en organisation av verksamheten som stödjer att lärare ges tid för reflektion och utbyte inom ramen för deras tjänster. Under året som gått har vi minskat antalet timmar som lärare undervisar samt antal elever som varje lärare ansvar för, för att ge ytterligare utrymme till lärande och utveckling av verksamheten. Under sommarkurserna undervisar lärarna enbart halvtid, och under dessa veckor bedrivs utvecklingsarbete på halvtid. De lärare som är deltids- och visstidsanställda deltar också i det mesta av utvecklingsarbetet. Vi prioriterar att även dessa lärare deltar dels för att utveckla egen kompetens men också för att vara delaktiga i att utveckla ABF som organisation. Kunskaper kring mål och åtaganden samt återkoppling till lärare på sina arbetssätt Verksamhetschefen ger återkoppling på lärares arbetssätt i den dagliga

9 9 verksamheten, exempelvis under de möten som äger rum regelbundet, och under individuella medarbetarsamtal. Under möten analyserar verksamhetschef och medarbetare tillsammans statistik kring till exempel betyg, avbrott och olika utvärderingar som genomförs internt och av våra uppdragsgivare. Vid dessa möten tydliggörs de mål och åtaganden som finns i verksamheten. Utifrån resultaten identifierar medarbetare och verksamhetschef vilka områden som behöver utvecklas. Verksamhetschef genomför verksamhetsbesök hos lärare när de undervisar som sedan följs upp i samtal. Lärare ges även återkoppling av sina kolleger i samband med de auskultationer som lärare genomför hos varandra. Verksamhetschefen tar del av lärarnas pedagogiska planeringar, bedömningsunderlag, kursplaneringar och kommunikation med elever som finns i vår lärplattform och ger återkoppling till lärare för att säkerställa att lärare uppfyller de krav som finns kring denna hantering. I och med att lärare samarbetar tätt kring planeringen av undervisningen och bedömningen i kurserna, sker även en kollegial återkoppling kring målen. Lärare får möjlighet att samtala om och tolka målen i styrdokumenten och därmed utveckla nya kunskaper och få nya infallvinklar för att sedan pröva nya metoder. En gång om året genomför verksamhetschef längre medarbetarsamtal med samtliga lärare och personal. Under dessa samtal sätts bland annat individuella utvecklingsmål. Lärarbehörighet och legitimation Ange andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen: 96 procent Hur avser ni att höja denna andel? (i förekommande fall) Hur säkrar ni kravet på att era lärare har/kommer att ha lärarlegitimation enligt lagstiftningen? Redovisning ABF Komvux har hög andel behöriga lärare. Alla tillsvidareanställda lärare är behöriga (100% behörighet) och har lärarlegitimation. I september 2014 har vi 17 tillsvidareanställda lärare. Att ha behörig, erfaren och kompetent personal är av ABF ett prioriterat område. Vi kommer att fortsätta att verka för att vi har behöriga, legitimerade lärare och att lärarna endast undervisar i de ämnen som de har behörighet i. Utöver de tillsvidareanställda lärarna har vi även ett tiotal visstidsanställda lärare, av vilka de flesta är behöriga och innehar lärarlegitimation (95% behörighet). För att säkerställa att alla lärare har lärarlegitimation tillsvidareanställer vi endast lärare med legitimation. Eventuellt obehöriga lärare uppmanas och stöttas i att fortbilda sig. Eventuella skäl för undantag från kompetenskraven kan vara om det, trots idoga försök, inte går att rekrytera behöriga lärare. Eventuellt obehöriga lärare samverkar alltid med en behörig, legitimerad lärare som är ytterst ansvarig

10 10 för planering av kursen, bedömning och betygssättning.

11 11 Kunskaper, bedömning och betyg Kunskapsutveckling Hur får eleverna information om sin kunskapsutveckling? Hur följer lärarna upp kunskapsutvecklingen hos de studerande? Hur får eleverna återkoppling på sitt lärande och hur ofta sker det? Lämna gärna kortfattande redovisningar för olika lärformer. Redovisning ABF följer kontinuerligt upp elevernas kunskapsutveckling i förhållande till målen i styrdokumenten. Det är verksamhetschefen som har ansvaret för att resultaten följs upp och utvärderas och för att pröva och utveckla nya pedagogiska metoder. Resultaten utvärderas på individ-, grupp- och skolnivå. Redan i planeringsfasen av undervisningen i en kurs, börjar lärarens arbete med bedömning av elevens kunskaper Utgångspunkten för planeringen är vilka kunskaper eleven ska utveckla enligt de nationella ämnes- och kursplanerna för kursen. Läraren tydliggör i planeringen kursens syfte och centrala innehåll och hur undervisningen ska ske för att eleven ska få kunskaper som motsvarar kunskapskraven. Läraren planerar också hur bedömningen ska ske i kursen. Denna planering dokumenteras sedan i pedagogiska planeringar och bedömningsmatriser som delges eleverna under kursens gång. Eleven ges information om vad som bedöms, när det bedöms och hur bedömningen går till. Den pedagogiska planeringen som delges eleven består av följande rubriker: Syfte med arbetsområdet, Konkretiserade mål, Undervisningens innehåll, Bedömning och Övrigt. Planeringen gås igenom med eleverna muntligt vid kursens introduktion och allteftersom varje arbetsområde introduceras. Planeringarna finns också digitalt i elevens rum i vår lärplattform, Vklass. Den pedagogiska planeringen kopplas också samman med för planeringen aktuella 1)filer med undervisningsmaterial, 2) digitala bedömningsmatriser och 3) en elevlogg där man kan göra elevanteckningar samt 4)en självbedömningsdel för eleven. All dokumentation kring planeringarna, bedömningen och elevernas prestationer i kursen sker i lärplattformen. Eleven har även tillgång till dokumentationen lång tid efter kursens slut. Dokumentationen sparas även av ABF. I och med detta sätt att dokumentera blir informationen också tydlig för verksamhetschef och andra lärare, i händelse av till exempel lärarbyten. Lärarna följer upp de studerandes kunskapsutveckling kontinuerligt under kursens gång genom att bland annat bedöma och ge återkoppling på inlämningsuppgifter, prov och muntliga redovisningar. Bedömningen och återkopplingen sker både formativt och summativt. Matriserna och de pedagogiska planeringarna underlättar lärarnas kommunikation med de studerande om vad målet är, var eleverna befinner sig i förhållande till målet och hur eleven ska göra för att komma vidare mot målet. Vid kursens slut sker betygssättningen, då läraren gör en helhetsbedömning av de kunskaper som eleven har visat under kursens gång. De studerande får kontinuerligt information om sin kunskapsutveckling både muntligt och skriftligt. Den skriftliga informationen sker via vår lärplattform. Muntlig feedback ges i klassrummet eller i individuella samtal utanför lektionstid. Lärarna har individuella samtal med alla

12 12 elever (även distanselever) för att gå igenom resultat och vad de behöver göra för att komma vidare. Elever som studerar på distans har mellan 3-5 träffar i våra lokaler under kursens gång, och vid dessa möten finns också möjlighet att ge muntlig återkoppling till distanseleverna om deras kunskapsutveckling. I samtalet i slutet av kursen får elever veta vilket betyg de uppnått i kursen och vad skälen till detta är. Detta finns, som tidigare nämnts, också dokumenterat i lärplattformen. Elever som inte uppnått godkänt betyg på kursen får veta vad de behöver utveckla för att bli godkända på kursen och hur de går tillväga för att läsa om kursen eller göra en prövning. Om läraren bedömer att eleven kan klara kursen genom att göra en komplettering inom två veckor efter kursens slut, så kommer man överens om hur och när detta ska ske. I de fall där elever deltar i vår lärlingsutbildning till butikssäljare, där delar av utbildningen sker på en arbetsplats, samverkar läraren med handledaren ute på arbetsplatsen med bedömning av det arbetsplatsförlagda lärandet. Betyg och bedömning Hur säkerställer ni att lärarna bedömer den enskildes kunskaper utifrån gällande lag och förordning? Hur samverkar ni med andra aktörer internt och externt för att säkerställa att ni bedömer på rätt sätt? Hur använder ni de nationella proven som stöd i betygssättningen? (I förekommande fall). Redovisning För att likställa en likvärdig, hög kvalitet där vi följer gällande lag och förordning i vår bedömning och betygssättning genomför vi bland annat kontinuerligt utbildningsdagar kring bedömning, lärarna samverkar kring kursplanering, provutformning och bedömning samt att vi genomför betygskonferenser. Samverkan kring bedömning sker även med andra utbildningsanordnare och nationellt inom ABF. Under våren 2012 inledde ABF ett utvecklingsarbete kring Lärande bedömning som har fortskridit även under detta verksamhetsår. Lärande bedömning syftar till att stötta elever i deras kunskapsutveckling och lärande. Vi läser bland annat gemensam litteratur med anknytning till bedömning och har haft utbildningsdagar där vi bjudit in externa föreläsare för att skapa gemensam förståelse som utgångspunkt för våra samtal och för att få kunskaper kring vetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet inom området. Under detta verksamhetsår har vi haft särskilt fokus på pedagogiska planeringar, som finns beskrivet ovan under punkten Kunskapsutveckling. Per Måhl har introducerat och lett detta arbete under två utbildningsdagar med all personal och det är också ett område vi fortsätter att prioritera och utveckla under det kommande året. Lärarna i varje ämneslag kommer tillsammans överens om innehåll och upplägg i de pedagogiska planeringarna och vilka betygsgrundande moment som ska ingå i varje kurs. Lärarna delar med sig av gemensamma prov och tillämpar sambedömning av vissa uppgifter, prov och Nationella prov. Sambedömning hos

13 13 oss innebär att det är minst två lärare som genomför bedömningen. Sambedömning av betygsgrundande prov sker i de fall då läraren är tveksam i sin bedömning. När två lärare delar en kurs sambedöms samtliga betygsgrundande moment i kursen. Om elever inte förstår eller ifrågasätter en lärares bedömning tillämpas också sambedömning. Sambedömning av NP sker varje kursperiod i ett antal utvalda kurser inom varje ämnesområde. Vi genomför Nationella prov i matematik, engelska, svenska och svenska som andraspråk för alla elever. Proven möjliggör en likvärdig bedömning och är ett stöd för läraren vid bedömning och betygssättning och används som ett komplement till lärarens övriga bedömningsunderlag. I moderna språk använder läraren Provbankens test som en del i bedömningsunderlaget. För att säkerställa att NP genomförs på korrekt sätt enligt Skolverkets instruktioner, ansvarar vår samordnare tillsammans med undervisande lärare för genomförandet av NP. I mitten av varje kurs genomförs betygskonferenser med lärare och verksamhetschef. Vi går igenom elevernas resultat och vilka elever som riskerar att inte uppnå godkänt betyg och beslutar om eventuella åtgärder. Verksamhetschefen följer kontinuerligt upp betygsresultaten och gör stickprov i lärarnas bedömningsunderlag för att säkerställa att lärarna följt våra styrdokument i sina bedömningar. Nya lärare har alltid en mentor under det första året som stöttar dem med planeringen av kurserna och med bedömningen. Samarbete med andra aktörer Under verksamhetsåret 2012/2013 inledde vi ett samarbete med personalen på ABF Göteborgs vuxenutbildning, som är en av de största komvuxanordnarna i Göteborg. Samarbetet med Göteborg har fortsatt under 2013/2014 bland annat genom att enskilda lärare har besökt varandra och jobbskuggat varandra. Bedömning är ett av de områden som lärarna fokuserat kring vid dessa träffar. Flera av våra lärare samt verksamhetschef har också kontinuerlig kontakt med ABF Göteborgs personal via e-post och telefon. I Stockholm deltar vi i ett nätverk med ett antal utbildningsanordnare inom Vux18- gruppen, där lärare, studie- och yrkesvägledare och utbildningsansvariga träffas ett par gånger i halvåret för att utbyta erfarenheter och verka för en samsyn inom bland annat bedömning. Vi deltar även vid de bedömningsseminarium som Stockholm stad ibland ordnar. Under verksamhetsåret har flera lärare deltagit i seminarium kring bedömning av NP samt seminarium om kursplaner och bedömning i svenska som andraspråk.

14 14 Inflytande och individualisering Hur arbetar ni med att säkerställa individens inflytande över sina studier? - Formellt inflytande så som enkäter, elevråd, utvärderingar etc. - Pedagogiskt inflytande över undervisningen med form och innehåll. Hur fångar ni upp och hur tillgodogörs elevens erfarenheter i undervisningen? Redovisning Individens inflytande över sina studier ABF Komvux skapar möjligheter till individens inflytande över sina studier genom att verka för demokratiska arbetsformer så att elever kan påverka, ta ansvar och vara delaktiga i sin utbildning. Utgångspunkten är att eleverna har rätt till inflytande och ansvar över undervisningens utformning och innehåll samt de generella förhållandena i skolan och arbetsmiljön i stort. Vi verkar för att skapa ett öppet, tillitsfullt klimat i vår verksamhet där varje individ vågar komma till tals. Detta sker bland annat genom att vi arbetar i mindre studiegrupper där det finns möjlighet till kontinuerliga samtal mellan lärare och kurskamrater. När läraren presenterar kursen diskuterar man också elevernas förväntningar på kursen, hur man ska arbeta och examinationsformer. Läraren genomför en skriftlig utvärdering i mitten på kursen som används som utgångspunkt för diskussion kring hur arbetsformerna fungerar och vad som eventuellt behöver förändras. De synpunkter som elever framför i skriftliga och muntliga utvärderingar som genomförs i verksamheten, utgör också underlag för förbättringsåtgärder i vår verksamhet. Studeranderådet är ett viktigt forum när det gäller elevers inflytande över sina studier och arbetsmiljö (se under punkten Systematiskt kvalitetsarbete). För att underlätta kommunikationen med våra deltagare prioriterar vi tillgänglighet i vår verksamhet. Verksamhetschef, studie- och yrkesvägledare och lärare har sina arbetsplatser nära den dagliga verksamheten vilket underlättar när elever vill framföra synpunkter på verksamheten. Dessutom har vår expedition mycket generösa öppettider och telefontider, vilket gör det lätt att komma i kontakt med oss. Flexibilitet och individanpassning ABF Komvux arbetar för att anpassa undervisningen utifrån allas behov så att alla ges möjlighet att nå målen och utvecklas så långt som möjligt. För att kunna tillgodose elevens behov behöver man veta vilka behoven är, varför vi försöker skapa situationer där vi kan se varje enskild elevs behov. Detta gör vi bland annat genom att validera elevers kunskaper i början av kursen och genom att kartlägga elevers eventuella behov av stödinsatser. Läraren erbjuder sedan varierande arbetsuppgifter på olika nivåer utifrån elevers intresse, behov och tidigare erfarenheter och försöker anpassa undervisningen så att allas behov tillgodoses. I bedömningen tillämpar lärarna ofta formativ bedömning. Formativ bedömning syftar till att utveckla elevers kunskaper men också lärarens undervisning. Den formativa bedömning utgör alltså underlag under utbildningens gång så att läraren

15 15 kan anpassa sin undervisning utifrån var eleverna befinner sig och utifrån vad som är målet. Bedömningen understödjer på så sätt varje elevs lärande och gör det möjligt att individanpassa undervisningen utifrån elevers olika behov. Vi erbjuder varierade examinationsformer samt extra examinationstillfällen för elever som av olika anledningar inte kan närvara vid ordinarie tillfälle. Elever som studerar på distans kan delta i undervisningen som klassrumsgrupperna har, vid de tillfällen som de vill. Vi erbjuder kurser av varierande längd, på dag- och kvällstid samt på distans. Detta gör det möjligt för elever att välja den studieform som passar dennes behov och livssituation. Det finns också möjlighet att byta kurslängd eller kursform under kursens gång. Detta bestäms i så fall i samråd med lärare och studie- och yrkesvägledare. Elever som studerar svenska som andraspråk på grundläggande nivå ges möjlighet att välja tillvalskurser inom bland annat presentationsteknik, läshörförståelse, uttal och arbetsmarknadskunskap. Vi validerar alla elever som startar utbildning på grundläggande nivå för att kartlägga vilken nivå de befinner sig på. Detta genomförs under den första kursveckan och utgör underlag för vilken delkurs varje elev startar med. Kartläggningstester genomförs även i gymnasiekurserna i språk. Elever i behov av stöd Vilka stödstrukturer har ni utvecklat till elever i behov av särskilt stöd? Redovisning Stödstrukturer Vi utgår från ett inkluderande förhållningssätt och försöker att lägga upp undervisningen på ett sätt som gör att alla elevers behov ska kunna tillgodoses i den ordinarie undervisningssituationen, men för de elever som ändå behöver stöd utöver ordinarie undervisningstid erbjuder vi olika typer av stödinsatser. Vilka anpassningar som sker beror på elevens behov av stöd och vilken kurs eleven studerar. I engelska, svenska som andraspråk och matematik finns extra lektioner utlagda i det ordinarie schemat både på dagen och kvällen för de som vill ha mer lärarledd tid än utlagd tid i kurskatalogen. Flera lärare ger också individuellt stöd till elever före eller efter ordinarie undervisningspass. I början av kursperioderna bjuder vi i alla elever som vill till workshops i studieteknik, källkritik och retorik. Intresset brukar vara stort för dessa workshops. Kartläggning av elevens behov Samtliga elever som startar en kurs hos ABF Komvux kallas till en gemensam introduktionsföreläsning första kursdagen tillsammans med verksamhetschef och studie- och yrkesvägledare och en av punkterna som då tas upp är just att elever som har behov av ett särskilt stöd kan erbjudas det utöver de ordinarie stödlektionerna som finns i många ämnen. Vi tar då upp att det är viktigt att eleven

16 16 pratar med sin lärare och ger en beskrivning av sin situation och hur det kan påverka studierna. Ännu ett sätt för att få information om en elevs behov är genom den individuella studieplan som vi ber samtliga elever att fylla i vid kursstart. En av frågorna vi ställer är om man har behov av extra stöd i studierna på grund av till exempel dyslexi eller koncentrationssvårigheter. Nästa steg blir sen för läraren att planera hur studierna, klassrumssituationen och prov kan och bör anpassas på bästa sätt för den enskilde eleven. I dialog med eleven kan sedan en plan fastställas. Om läraren inte har möjlighet att ge eleven det stöd som eleven behöver inom ramen för sin tjänst, kontaktar läraren verksamhetschef som ser till att resurser läggs ut. Vid behov uppmanar läraren också eleven att ta kontakt med vår studie- och yrkesvägledare för att få hjälp med sin studieplanering. Det är viktigt att man redan i början av kursen kommer fram till en plan för hur studier och prov kan anpassas eftersom kurserna är korta. För elever som är skrivna i Stockholm sker samarbete med Vuxenteamet kring elever med särskilt stöd. Sedan 2013 har vi också en anställd lärare med speciallärarkompetens. Hon stöttar dels de andra lärarna i sitt arbete med att skapa bra förutsättningar för elever med särskilda behov i den ordinarie undervisningen. Dels ger hon individuellt stöd till de elever som behöver detta. Anpassningar för studier och vid prov Det flesta elever som studerat hos ABF Komvux och som uppgivit behov av anpassning har antingen haft koncentrationssvårigheter (t.ex. på grund av ADHD eller ADD) eller dyslexi. Några har haft social fobi eller Aspberger, men hittills har vi endast haft ett fåtal elever med behov av en fysisk anpassning av studiemiljön. Vilken typ av anpassning vi gör beror på den enskilde elevens behov och vilket ämne denne läser. De vanligaste sätten att anpassa studierna är att anpassa gruppstorlek i diskussionsövningar att eleven får tillgång till en Power-Point eller text med samma information som ges vid en genomgång i klassrummet för att kunna läsa igenom hemma före och/eller efter lektionen att ha tillgång till information och övningsmaterial digitalt för att kunna läsa i egen takt eller använda talsyntes inläst kurslitteratur eller information om alternativt kursmaterial att kunna ta fler kortare raster under lektionen De vanligaste sätten att anpassa prov är muntliga prov i mindre grupper, par eller enskilt med läraren, t.ex. för en elev med social fobi eller Aspberger förlängd tid vid skriftliga prov, t.ex. för elever med dyslexi eller ADHD/ADD

17 17 att dela upp prov i kortare delar antingen för att kunna ta paus mellan delproven eller för att kunna göra delproven olika dagar, t.ex. för elever med koncentrationssvårigheter eller dyslexi att använda dator för skriftliga prov, t.ex. för elev med dyslexi att muntligt komplettera skriftliga svar, t.ex. för elev med dyslexi att göra provet muntligt istället för skriftligt, t.ex. för elev med dyslexi att förstora upp texten på prov där längre text förekommer, t.ex. för elev med dyslexi Värdegrundsarbete, likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Beskriv kortfattat hur ni arbetar med värdegrundsfrågor. Har ni uppdaterat/reviderat er likabehandlingsplan? Om flera enheter finns, finns en plan anpassad till varje enhet? - När uppdaterades den/dessa? - Vad framkom i den kartläggning som årligen ska göras angående eventuella kränkningar och trakasserier? - Redovisa ev. nya satta mål utifrån genomförd kartläggning Redovisning ABF Stockholm Vux rustar eleverna för framtiden. I detta ingår inte bara kunskaper och färdigheter, utan även avståndstagande från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Vi vill skapa en miljö som präglas av ömsesidig respekt där alla elever känner sig trygga. Ingen elev ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkningar. Vår verksamhet ska genomsyras av respekten för alla människors lika värde. Detta gäller såväl elever emellan som relationen mellan lärare och elever. Vi uppdaterar vår likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling varje år. Senaste versionen gäller till och med den sista juni Planen finns på vår hemsida och i vår lärplattform Vklass. I likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling framgår att vi under förra verksamhetsåret genomfört följande aktiviteter: Lärare har deltagit i fortbildningsinsatser kring dyslexi. Därmed har lärarnas kompetens kring frågor som rör elever med dyslexi ökat och lärarna kan på så sätt bättre möta de behov som dessa elever har. inför situationer där kränkningar uttalas. Komvux värdegrund tydligt framgår. Vid en kartläggning angående kränkningar och trakasserier uppgav 1 procent att de blivit utsatta för kränkande behandling under sin studietid på ABF Komvux. De vanligaste orsakerna till kränkningarna var att andra elever hade kränkt dem eller att läraren kränkt dem. Några anser sig ha blivit missgynnade vid betygsättning. Några uppger att nedsättande kommentarer fällts kring

18 18 homosexualitet och etnicitet av annan elev. Detta resultat är inte tillfredsställande och vi kommer att fortsätta att verka för att ingen studerande ska uppleva att de utsätts för kränkande behandling. Vi strävar efter en nollvision när det gäller den här typen av klagomål. Utifrån resultatet från enkätundersökningen och utifrån de utvecklingsområden som personalen ringat in, kommer vi att genomföra följande aktiviteter för att uppnå följande mål under kommande verksamhetsår: Åtgärder läsåret 2014/2015 Aktivitet Vi arbetar med att förtydliga betygskriterier och kraven för att nå de olika målen i kurserna genom att utveckla tydligare pedagogiska planeringar och bedömningsmatriser. Mål Att alla elever ska ha förståelse för hur bedömningen av deras kunskaper går till. Resultat Lärarna har enats om en gemensam, tydlig modell för hur vi ska arbeta med pedagogiska planeringar och bedömningsmatriser. Ansvarig: Verksamhetschef Aktivitet Som ett komplement till Likabehandlingsplanen ska ett policydokument formuleras där ABF Komvux Stockholms värdegrund tydligt framgår. Dokumentet ska fungera som ett verktyg och förtydligande i det förebyggande arbetet mot kränkningar. Mål Policydokumentet är väl förankrat hos personalen. Samtliga elever som studerar hos ABF Komvux Stockholm ska känna till värdegrunden. Resultat I juni 2015 är ett policydokument framtaget och tillgängligt på hemsidan. Policydokumentet är väl förankrat hos personalen och kommer att presenteras vid samtliga introduktionstillfällen inför en ny kursperiod. Ansvarig: Verksamhetschef Aktivitet Studeranderådet ska bjudas in att vara mer aktivt och ges större möjlighet att påverka arbetet med likabehandling. Mål Ta till vara elevernas synpunkter och önskemål kring hur aktiviteter som rör likabehandling ska utformas. Resultat Under läsåret 2014/2015 har två träffar med studeranderådet ägnats åt likabehandlingsfrågor. Ansvarig: Verksamhetschef

19 19 Systematisk hantering av klagomål Beskriv hur ni arbetar med inkomna klagomål. Vad gör ni för att bemöta klagomålen? Vilka klagomål förekommer oftast hos er? Hur många klagomål har inkommit senaste avtalsåret? Redovisning Vårt mål är att hålla högsta kvalitet inom alla områden i verksamheten. Om studerande anser att vi inte levt upp till vårt åtagande kan de vända sig till sin lärare eller till verksamhetschef. Alla deltagare som har synpunkter eller klagomål erbjuds ett samtal med berörd personal och skolledare. Dessa möten protokollförs och skrivs under av alla parter. Information om vilka vägar man kan gå för att framföra sina synpunkter får de studerande under det informationsmöte som verksamhetschef och studievägledare håller i vid varje kursstart. Informationen lämnas också ut skriftligen vid kursstart och finns tillgänglig på vår hemsida och i vår studiehandbok. Klagomål förekommer sällan i vår verksamhet. Under förra verksamhetsåret inkom 11 klagomål. De flesta klagomål som kommer till verksamhetschefens kännedom handlar om att den studerande inte är nöjd med betyget som läraren satt. I dessa fall låter vi alltid en annan lärare än den betygssättande läraren göra en bedömning av de betygsgivande momenten som ingått i kursen. Verksamhetschef samtalar även med berörd lärare för att kartlägga på vilka grunder läraren gjort sin bedömning. Ofta beror den studerandes missnöje med betyget på att hon inte har förstått vilka mål och kunskapskrav som utgör underlag för betygssättningen. Den studerande ges möjlighet att samtala med betygssättande lärare och/eller sambedömande lärare om betygssättningen igen. Vid behov deltar också verksamhetschef i dessa möten. Studievägledning och studieplan Hur är studievägledningen organiserad? Hur tillser ni att alla har en fördjupad individuell studieplan? Redovisning Studievägledningens organisation ABF Komvux har en behörig studie- och yrkesvägledare med lång erfarenhet som är tillsvidareanställd på heltid sedan Hon erbjuder kvalificerad och neutral vägledning för elever som studerar på ABF. Några av hennes ansvarsområden är att upprätta individuella studieplaner med elever, att hålla i informationsmöten för elever och personal samt att hålla i individuella vägledningssamtal med studerande. Studie- och yrkesvägledaren är synlig och tillgänglig genom att hon har sitt arbetsrum i samma hus som undervisningen pågår och där lärarna och verksamhetschefen har sina arbetsplatser. Skolans vägledare arbetar aktivt med uppsökande verksamhet. Alla våra elever

20 20 erbjuds att träffa vår studievägledare för studie- och yrkesplanering samt för upprättande och uppföljning av en fördjupad studieplan. Eleverna får information om denna möjlighet av bland annat lärarna och under det informationsmöte i kursens början som vägledaren och verksamhetschef håller i för samtliga studerande. Vidare spelar studie- och yrkesvägledare en viktig roll under introduktionsveckorna för de som studerar på grundläggande nivå där fokus läggs på information om svenskt utbildningsväsende och arbetsmarknad. I vägledningssamtalen hjälper hon de studerande att kartlägga sin situation och formulera långsiktiga och kortsiktiga mål som följs upp och revideras under studiernas gång. En del av vägledarens roll är också att motivera de studerande och stödja dem under deras studier. Eleven får i samband med vägledningen information om vilka möjligheter som finns till fortsatta studier, arbetslivets behov av kompetens och rekrytering samt vilka studieekonomiska förutsättningar som finns och om hur eleven kan få tidigare gymnasiebetyg eller högre utbildningar bedömda och värderade utifrån de svenska utbildningarnas motsvarighet. I de fall där det framkommer saker i vägledningssamtalen som lärare och/eller verksamhetschef behöver få information om samverkar studievägledaren med dessas parter. ABF:s studie- och yrkesvägledare ansvarar för öppet-husverksamhet och sökstugor. Under sökstugorna får de studerande hjälp att söka kurser på kommunernas hemsidor. Vid dessa sökstugor deltar studie- och yrkesvägledare, verksamhetschef, administratörer och lärare. Elever kan dagligen även få svar på enklare frågor av vägledningskaraktär av våra erfarna administratörer. Vi erbjuder generösa öppettider av vår expedition både på dagtid och kvällstid när administratörerna finns tillgängliga. De hjälper även elever att söka kurser hos ABF eller andra utbildningsanordnare på kommunernas hemsidor. Individuell studieplan Verksamhetschefen ansvarar för att en individuell studieplan upprättas för varje elev oavsett omfattning av studierna. Den individuella studieplanen tas fram tillsammans med eleven och eleven erbjuds studie- och yrkesvägledning i samband med upprättandet av planen. Planen upprättas i så nära anslutning som möjligt till antagningen och revideras efter behov. Redan under den första kursveckan upprättar den studerande tillsammans med kursansvarig lärare en individuell studieplan. Detta genomförs på lektionstid. De elever som studerar på distans upprättar också en studieplan tillsammans med undervisande lärare under introduktionsmötet som genomförs för alla distansstuderande under första kursveckan. I planen framgår bland annat den studerandes tidigare arbetslivs- och studieerfarenheter, mål med studierna, vilka kurser eleven ska läsa, elevens planerade studietid samt om eleven har behov av särskilt stöd under studierna. Läraren tar del av den studerandes studieplan under den första studieveckan och samtalar med de studerande som har angett att de har behov av stöd under sina studier. Tillsammans planerar de vilka stödinsatser som

21 21 ska äga rum under kursen. Detta dokumenteras i studieplanen, och studieplanen reviders sedan efter behov under kursens gång. Läraren kontaktar även vår studieoch yrkesvägledare och ser till att elever med stödbehov får en tid inbokad hos henne. Vid behov genomförs också trepartssamtal och regelbundna uppföljningssamtal med elev, lärare och studie- och yrkesvägledare. När kursen är avslutad arkiveras studieplanen tillsammans med den studerandes betygsdokument. Alla elever erbjuds att träffa vår studie- och yrkesvägledare för planering och upprättande av en fördjupad studieplan. Eleverna får information om denna möjlighet av lärarna och under det informationsmöte i kursens början som studieoch yrkesvägledare och verksamhetschef håller i för samtliga studerande. Fördjupad studieplan upprättas med studie- och yrkesvägledaren När vår studie- och yrkesvägledare upprättar en fördjupad studieplan tillsammans med elever kan omfattningen av studieplanen skilja sig åt beroende på den enskildes utbildningsmål och studiernas omfattning. Studievägledaren hjälper den studerande att kartlägga sin situation och formulera långsiktiga och kortsiktiga mål som följs upp och revideras under studiernas gång. Karläggning sker bland annat av den studerandes tidigare utbildningsbakgrund och yrkeserfarenhet, intressen, färdigheter, kompetenser och eventuella hinder. Eleven får även information om vilka möjligheter som finns till fortsatta studier, arbetslivets behov av kompetens och rekrytering samt vilka studieekonomiska förutsättningar som finns och om hur eleven kan få tidigare gymnasiebetyg eller högre utbildningar bedömda och värderade utifrån de svenska utbildningarnas motsvarighet. En del studerande får uppgifter som de ska göra och tänka på innan uppföljningssamtal äger rum. Det kan exempelvis handla om att de ska söka upp olika skolor, titta på filmer om olika yrken eller fundera över olika frågeställningar. En del av studievägledarens arbete är också att motivera de studerande och att stödja dem under deras studier. Studieplanerna följs upp minst två gånger per år. I de fall där det framkommer saker i vägledningssamtalen som lärare och/eller verksamhetschef behöver få information om samverkar studievägledaren med dessa parter. För elever som tillhör Stockholm Stad upprättas den fördjupade studieplanen i kommunens system i Open 24. Studieplanen är det viktigaste verktyget i vårt arbete med individualisering och vi lägger stor vikt vid att utveckla och uppdatera vårt sätt att kartlägga våra studerande. Genom att vi arbetar med studieplanen som ett levande dokument både för den studerande och lärarna underlättas den studerandes inlärningsprocess och resultat. Läraren anpassar sin undervisning utifrån planen, både vad gäller studiematerial, inlärningsmodeller och extra stödåtgärder. Genom kontinuerlig uppföljning och uppdatering av studieplanen blir den studerande ständigt medveten om sina mål och vägen dit. Det höjer motivationen och det egna ansvarstagandet.