Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr
Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, med inriktning kommunikationsstöd vid autism Förälder till 16-årig pojke med autism och utvecklingsstörning
DART DART kommunikations- och dataresurscenter Huvudman: Västra Götalandsregionen, Drottning Silvias Barn-och Ungdomssjukhus samarbete Specialpedagogiska Skolmyndigheten är sambos på Kruthusgatan. Startades som projekt 1988 av Hjälpmedelsinstitutet (HI)/Allmänna Arvsfonden. Alla funktionsnedsättningar i alla åldrar Olika yrkesgrupper i teamet: logopeder, arbetsterapeuter, pedagoger, tekniker,datalingvist
DARTs arbetsuppgifter Utredning och utprovning Utbildning, information, handledning Utveckling och forskning Hemsida: www.dart-gbg.org - med tips o material!
Kommunikation = människa Sociala varelser födda för att kommunicera förutsättning för att klara sig Vi är födda med en utrustning för att lära oss - och att lära ut! - kommunikation och språk. Spegelneuron hjälper oss igång.
Kommunikationsbehov finns hos alla! Vi mår dåligt av att inte kunna kommunicera! Klart och starkt samband mellan kommunikation och beteendeproblem! Viktigt att komma in tidigt med kommunikationsstöd och hjälpmedel Jobbar man med kommunikation så kommer beteendeproblem att minska!
Kommunikationens två sidor Kommunikationens två sidor Att förstå - kommer först i utvecklingen - innebär att vi i miljön måste använda andra kommunikationssätt som tecken, bilder, datorhjälpmedel Att uttrycka sig - vissa personer har mer förståelse än förmåga att uttrycka sig mycket frustrerande - tal vår mest avancerade motorik! 100 muskler används samtidigt i oerhört snabbt tempo
Kommunikation en rättighet Kommunikativa rättigheter - publicerade av ASHA amerikanska logopedförbundet tillsammans med brukarorganisationer http://www.asha.org/njc/bill_of_rights.htm Utgångspunkt i FNs skrivningar om mänskliga rättigheter.
Kommunikativ miljö En attityd och inställning hos oss! Vilja att tillgodose allas kommunikativa rättigheter fast det är svårt Beredskap hos oss för att kunna kommunicera med personer med funktionsnedsättning
God kommunikativ miljö Personalen har god kompetens och förmåga att kommunicera Används ett tydligt och rikligt kroppsspråk Uppmärksammas alla kommunikativa initiativ och olika uttryckssätt: kroppsspråk, ljud, tecken, bilder, tal. Kommunikation får ta tid och omgivningen kan vänta
God kommunikativ miljö forts. Är kommunikation i centrum hela dagen är inte bara en punkt på schemat! Finns kamrater med samma kommunikationssätt Ges riktligt med tillfällen att ta initiativ Ges riktligt med tillfällen till turtagning: frågor och svar! Är omgivningen sparsam med utfrågning!
God kommunikativ miljö forts. Omgivningen bekräftar kommunikation och uppmuntrar aktivt samspel utan att styra och korrigera Finns attraktiva föremål/aktiviteter tillgängliga som kan locka till kommunikation Varvas struktur och trygghet med oväntade händelser
AKK - Alternativ och Kompletterande kommunikation =Kommunikationsstöd Eftersom tal är så svårt behöver många personer med funktionsnedsättning AKK i sin kommunikativa miljö För att förstå eller att uttrycka sig och oftast båda delarna! Tar aldrig bort möjlighet till tal ökar förutsättningar för tal!!
AKK Alternativ och Kompletterande Kommunikation Halvbra översättning av AAC- Alternative and Augmentative Communication Kommunikationsstöd Stöd för både förståelse och uttryck Behövs för att åstadkomma en god kommunikativ miljö
AKK innefattar BRO Brukare Redskap: Kroppen (även tal-ljud), tecken (TAKK-Tecken som AKK), foton/bilder/symboler, samtalshjälpmedel Omgivning: personer, fysisk miljö, samhälle, attityder, lagar mm.
AKK-sätt Kroppskommunikation; gester, mimik, blick, hållning mm Föremål Tecken (TAKK) Foton/bilder/symboler/skrift (GAKK) Talande hjälpmedel/datorer
Fördel bildkommunikation Kan användas av många och på olika sätt Kräver mindre motorik än tal och tecken Kräver inte så mycket minne och inlärning om det används av alla i omgivningen Ger stöd för minne och struktur varaktigt! Ger idéer och gemensamt underlag för kommunikation!
Fördel samtalshjälpmedel/ljud Kul effekt! Vi måste inte se pekning hela tiden Stödjer bildförståelse och språkinlärning Stimulerar inlärning av tal och skrivförmåga!
Fördel Tecken (TAKK) Alltid med! Naturligt kommunikationssätt! Obegränsade utvecklingsmöjligheter
ymbolp: Berepp Bliss Dynasyms Foto PCS Pictogram Rebus hund läder sova vem? ev. teckenspråkstecken ll (ha) teckenspråk saknas
Basredskap kommunikativ miljö Tillgång till bilder: bildkartor, schema för olika tidsförlopp och aktiviteter Programvara för att kunna tillverka bildmaterial; bild- och symbolbank ex InPrint, Boardmaker Samtalsmatta Reda-ut-häfte
Schema/aktivitetsstöd Är i första hand avsett att ge stöd för att kunna förstå vad som skall hända Aktivitetsstöd ger stöd för att också kunna utföra något man ser momenten och i vilken ordning de skall utföras
Bildkartor Utgår från de aktiviteter och situationer som finns i vardagen Är till för att ge möjlighet att kommunicera och samspela i aktiviteten Ger stöd för förståelse: vad och vem ingår och vad som skall hända Ger möjlighet till uttryck av olika slag: frågor, kommentarer, begära, få information, protestera, bejaka!
Reda-ut ut-häfte En kommunikationsbok som ger stöd för att med hjälp av bilder kunna reda ut ett missförstånd där parterna inte förstår varandra. Ger stöd till verbala frågor, struktur i utfrågning och stöd för att kunna svara Kan användas även till personer som talar men där kommunikationsproblem ibland uppstår.
Samtalsmatta En metod som möjliggör för en person med kommunikativa och/eller kognitiva svårigheter att uttrycka sina känslor, åsikter eller önskemål
Samtalsmatta
Detta behövs En matta förslagsvis IKEA el stuvbit 4 uppsättningar bild/textkort: - värderingsskala - samtalsämne - frågeställningar - tomma kort för att kunna ta fram nya frågor
Forts. Samtalsmattor När man gått igenom ett samtalsämne kollar man av tillsammans så att personen tycker att allt hamnat rätt. Det är vanligt att man sedan dokumenterar mattan med digital kamera eller video. Ofta leder en matta till en annan, dvs man kommer ofta på nya saker som man behöver prata om/utvärdera närmare.
Forts Samtalsmattor Idén kommer från Skottland (precis som kommunikationspass). Logoped Joan Murphy utvecklar och bedriver forskning på kommunikation med samtalsmattor. Tydliggör kommunikationen och åsikter för båda parter! Viktigt redskap för delaktighet
Nu finns Svensk metodbok Talking Mats som beställes från Skottland www.talkingmats.com Samtalsmatta svenska erfarenheter av metoden: bok+film Beställes från Hjälpmedelsinstitutuet på www.hi.se
www.dart-gbg.org Här hittar du information om AKK: kurser, projekt och en mängd material att ladda ner!