Miljöer för lärande, teknikstöd och pedagogisk utveckling

Handlingsplan Upprättad av: Version: Laura Brander och Göran Bostedt 2 Dokumentansvarig: Datum Laura Brander 2017-03-06 Miljöer för lärande, teknikstöd och pedagogisk utveckling HANDLINGSPLAN 2016-2017 (uppdaterad version, feb 2017) Implementering av Mittuniversitetets utbildningsstrategi

Bakgrund I Mittuniversitetets utbildningsstrategi, där e-lärande pekas ut som ett av två prioriterade områden för utveckling (MIUN 2009/1671), formuleras det övergripande målet för arbetet med e-lärande enligt följande: Mittuniversitetet ska vara erkänt framgångsrikt inom e-lärande, såväl bland studenter och arbetsliv som i jämförelse med andra lärosäten. E-lärande ska omfatta utbildning både på distans och på campus. I programprolongeringen från augusti 2015 (MIUN 2011/277, 2009/1971) förtydligades processområdet e-lärande att innefatta satsningar särskilt inom tre områden; miljöer för lärande, teknikstöd och pedagogisk utveckling. Förtydligandet gjordes utifrån rekommendationer från utvärderingen av processområdet som skedde hösten 2014. Den externa utvärderingspanelens slutsatser kan sammanfattas i tre punkter, där framtida satsningar bör fokusera på 1. utbildningsmiljön som helhet med det teknikstöd som krävs 2. pedagogisk utveckling och stöd som krävs för att möjliggöra ett effektivt utnyttjande av teknikstödet 3. satsning på ett forskningscentrum för e-lärande Dessa punkter tas upp i programmet för prolongering som tänkbara framtida satsningar, tillsammans med preciseringar som möjliggör en utveckling av insatser på delvis nya områden. Uppdraget för processområdet blir, som ett första steg, att formulera mål och en handlingsplan för prolongeringstiden i samverkan med fakulteterna. Den här handlingsplanen lyfter fram de två första punkterna, med fokus på utbildning. Den tredje punkten om ett forskningscentrum för e- lärande är dock också av stor vikt för utbildningsstrategin och ska för den skull inte glömmas bort. För att Mittuniversitetet ska kunna vara framgångsrikt och nationellt ledande inom e-lärande, behöver vi fortsätta att satsa på forskning inom området. I handlingsplanen avsätts därför resurser för att forskningsgruppen för e-lärande ska kunna summera sitt arbete och utveckla utgångspunkter för framtida forskningsinsatser (se tabell på s. 9, aktivitet 6). Tillbakablick, perioden 2011-2015 Målbeskrivningen för perioden 2011-2015 formulerades under tre delområden: A. Den nätbaserade utbildningen karaktäriseras av professionalism och nytänkande. Lärarkåren har en hög lägstanivå vad gäller att undervisa med stöd av e-lärande teknik. Fortbildningskurser med tydlig progression erbjuds kontinuerligt. Det finns en nära koppling mellan egen och internationell forskning inom e-lärande, pedagogisk och teknisk experimentverksamhet och den dagliga kursverksamheten. Det lärandestöd som erbjuds lärare är uppskattat och efterfrågat. Handlingsplan, sid 1

B. Servicen och lärandestödet till studenterna håller hög kvalitet. Tillgängligheten och servicenivån är väl utvecklad liksom det lärandestöd som erbjuds studenterna. Det finns ett etablerat och väl fungerande digitalt campus. C. Mediaproduktionen och det tekniska stödet är väl fungerande. Det tekniska stödet och stödet för mediaproduktion ska vara väl utvecklat via bemannade produktionsstudios där den pedagogiska situationen kan anpassas till kraven på tekniska och produktionsmässiga lösningar. Denna service ska erbjudas på samtliga campus. Exempel på aktiviteter för perioden 2011-2015 har varit införandet av en lärosätesgemensam lärplattform, utveckling av ett e-campus och satsningar på medieteknik för streaming och inspelning på campus Östersund. Fyra modellprojekt för e-lärande har genomförts, med fokus på blended learning, metoder för e-lärande, frontdesk och mobilt lärande. LRC:s arbete har utvecklats till att bland annat omfatta språkverkstad samt systemansvar för studentportalen och kursvärderingssystemet. Enligt expertgruppens bedömning har insatserna som hittills gjorts varit både lämpliga, betydande och imponerande, men det har varit svårt att mäta om de uppsatta målen har nåtts och att bedöma kvaliteten i enskilda projekt. Förutsättningarna för att nå utbildningsstrategins mål har stärkts i och med att ny teknik, pedagogik, kommunikationsformer och organisatoriska system har introducerats, samtidigt som expertgruppen menar att flera nivåer och delar av universitetet behöver involveras i processen. En av de aktiviteter som ännu inte har realiserats är skapandet av en pedagogisk utvecklingsplan för Mittuniversitetet, vilket motiverar satsningar inom detta område för kommande period (aktivitet 1). Modellprojekten kommer också att behöva följas upp mer ingående under prolongeringsperioden (aktivitet 5). Aktivt lärande har fungerat som en viktig princip för projekten, resultaten har dock varierat. Blended learning-projektet har t.ex. upplevt utbildningsmiljöerna och tekniken som ett hinder; här behöver utvecklingen och stödet stärkas (aktiviteterna 8 och 9). Sammanfattningsvis kan man säga att mycket har gjorts sedan utbildningsstrategin lanserades, men det behövs en mer samlad satsning för att kunna utveckla Mittuniversitetet mot de uppsatta målen. Nedan formuleras (delvis) nya målbilder för perioden 2016-2017 som sedan konkretiseras i ett antal aktiviteter med fokus på pedagogisk utveckling, miljöer för lärande och teknikstöd. Handlingsplan, sid 2

Aktivitetsplan för perioden 2016-2017 Målbild 2017 Arbetet med miljöer för lärande, teknikstöd och pedagogisk utveckling syftar till att skapa förutsättningar för användandet av modern pedagogik och teknik. Mittuniversitetets utbildningar ska karaktäriseras av bland annat attraktivitet och nytänkande (MIUN 2011/277, 2009/1971) och drivas utifrån studentcentrerade och aktiva modeller för lärande. De övergripande målen för 2015-2017 blir därmed att: A. Den pedagogiska verksamheten på Mittuniversitetet karaktäriseras av professionalism och nytänkande. Pedagogiskt utvecklingsarbete är en tydligt prioriterad verksamhet vid Mittuniversitetet. Det finns en nära koppling mellan nationell och internationell forskning kring lärande, teknikstöd och pedagogiskt/didaktiskt utvecklingsarbete och den dagliga kursverksamheten. Möjligheterna till pedagogisk meritering har förstärkts. Lärarna ges ökade förutsättningar för att kontinuerligt delta i fortbildningskurser. Det utbildnings- och lärandestöd som erbjuds lärare och studenter är behovsanpassat och efterfrågat. B. Miljöerna för lärande och utbildning vid Mittuniversitetet ligger i framkant av den pedagogiska och didaktiska utvecklingen. Mittuniversitetets lokaler för studenters lärande är anpassade för att utgöra en välkommande miljö för studenters aktiva och kollaborativa lärande. Tillgängligheten, servicen och lärandestödet till studenterna håller hög kvalitet. Utbildningsmiljöerna karaktäriseras av att möjliggöra en variation av didaktiska arbetssätt och uppvisar hög teknisk standard. De tekniska lösningarna karaktäriseras av enkel åtkomst och hög användbarhet. Mittuniversitetet erbjuder effektivt och likvärdigt operativt tekniskt stöd på plats i lärosalar för alla lärare på alla campusorterna. Båda målbilderna är nära sammankopplade till lärosätets värdegrund. Pedagogisk utveckling mot mer aktiva, studentcentrerade och flexibla utbildningar samt utbildningslokaler förbättrar möjligheterna för breddad rekrytering och ökad tillgänglighet. Målen kommer att konkretiseras under rubrikerna Pedagogisk utveckling (A) och Miljöer för lärande och teknikstöd (B) samt i aktivitetstabellen på sidorna 9-11. Struktur och organisation Aktiviteterna inom miljöer för lärande, teknikstöd och pedagogisk utveckling ska prioriteras och initieras genom rektors ledningsgrupp (RLG) som också är styrgrupp för implementeringen av utbildningsstrategin. Vidare ska projektgruppen för miljöer för lärande, teknikstöd och pedagogisk utveckling ansvara för samordning av samtliga aktiviteter inom området. Dessa aktiviteter ska inkluderas i befintlig kommunikationsplan för implementering av utbildningsstrategin och redovisas på utbildningsstrategins webbplats (se mer om kommunikation längst ned i dokumentet). Strukturen för arbetet kan delas upp i två nivåer, en övergripande styrningsnivå där processledarna har en aktiv roll och en verksamhetsnära genomförandenivå i vilken de föreslagna aktiviteterna genomförs. Handlingsplan, sid 3

A. Pedagogisk utveckling Den pedagogiska verksamheten på Mittuniversitetet ska karaktäriseras av professionalism och nytänkande. För att kunna nå målet är det viktigt att det finns verktyg som underlättar utvecklingsarbetet kring pedagogiska principer som sedan kan realiseras inom verksamheten och som samtidigt stärker lärarnas professionalitet och pedagogiska kompetens. 1. Pedagogisk utvecklingsplan Målbild: Pedagogiskt utvecklingsarbete är en tydligt prioriterad verksamhet vid Mittuniversitetet. En pedagogisk utvecklingsplan har som syfte att sammanfatta lärosätets pedagogiska ståndpunkter och visioner. Ett sådant dokument kan också fungera som ett verktyg för att styra och prioritera resurser. Här avsätts resurser för att skapa en pedagogisk utvecklingsplan för Mittuniversitetet under kommande tvåårsperiod (se aktivitet 1 i tabellen). Status 2017-01-31: En arbetsgrupp bestående av representanter från båda fakulteterna samt UNT är i gång sedan oktober 2016 och beräknar att ha ett första utkast klart i februari 2017. Helen Asklund (UNT) samordnar gruppens aktiviteter. Projektplan finns, se bilaga. 2. Pedagogiskt meriteringssystem Målbild: Möjligheterna till pedagogisk meritering har förstärkts. Mittuniversitetet ska på olika sätt visa lärarna att det lönar sig att utveckla den egna lärarrollen och undervisningen. Formalisering av pedagogiska karriärvägar är ett möjligt sätt att göra det. Aktiviteten kan delas upp i flera steg. Det första steget är att göra en utredning (aktivitet 2:1) där vi prövar idén om ett pedagogiskt meriteringssystem tillsammans med fakulteterna, anställningsråden och grundutbildningsråden. I detta ingår också en omvärldsbevakning för att hämta in synpunkter från lärosäten som arbetat med frågan samt undersöka vad aktuell forskning kommit fram till. Nästa steg blir att ta fram ett underlag för ett eventuellt meriteringssystem, skapa rutiner kring hur meriteringsprocessen ska gå till, hur pedagogisk skicklighet kan definieras och bedömas samt att ta fram instruktioner för dokumentation av pedagogiska meriter i en pedagogisk portfölj. Exempel på vad som kan tänkas vara särskilt meriterande vid Mittuniversitetet är att arbeta med metoder som syftar till att utveckla aktivt och nätbaserat lärande, arbetslivsanknytning och internationalisering (t.ex. medverkan i lärarutbyte), i enlighet med utbildningsstrategin. Om utredningen leder till fortsatt arbete kommer underlaget för meriteringssystemet testas och utvärderas av en pilotgrupp av lärare och bedömare, med start under vårterminen 2017 (aktivitet 2:2). Status 2017-01-17: En arbetsgrupp bestående av representanter från båda fakulteterna samt UNT är i gång sedan juni 2016, projektledare är Monica Eriksson. Rapport 1 (omvärldsbevakning) var klart i november 2016 och nu arbetar gruppen med att ta fram ett konkret förslag till ett meriteringssystem. Projektplan finns, se bilaga. 3. Lärarnas professionalitet och pedagogiska utveckling Målbild: Lärarna ges ökade förutsättningar för att kontinuerligt delta i fortbildningskurser. Det finns en nära koppling mellan nationell och internationell forskning kring lärande, teknikstöd och pedagogiskt/didaktiskt utvecklingsarbete och den dagliga kursverksamheten. Handlingsplan, sid 4

Alla lärare vid Mittuniversitetet ska ha en grundläggande pedagogisk utbildning samt kontinuerligt erbjudas kompetensutveckling och möjlighet att följa kunskapsutvecklingen inom pedagogik och aktivt lärande. Den behörighetsgivande utbildningen i högskolepedagogik är meriterande och krävs för att kunna få anställning som lektor. Vissa avdelningar ger doktorander/lärare ett antal timmar för att genomföra kursen, men många läser den på sin kompetensutvecklingstid och/eller på fritiden. Det finns alltså inga centrala bestämmelser för hur detta ska hanteras. Lärosätet behöver skapa rutiner för hur vi kan underlätta för doktorander/lärare/avdelningar att prioritera deltagande i kursen i högskolepedagogik. En idé är att skriva in det i avdelningsvisa kompetensutvecklingsplaner som regelbundet följs upp (aktivitet 3:1). Brist på tid och deltagande gäller även för kompetensutvecklande aktiviteter som anordnas av LRC. Kursutbudet hos LRC har minskat i takt med antalet deltagare och det har lett till att utbildningar erbjuds vid förfrågan. En hel avdelning avsätter då tid för att samlas kring pedagogiska utvecklingsfrågor en hel för- eller eftermiddag eller kontinuerligt under en hel termin. LRC får dock idag in relativt få förfrågningar av den här typen. I handlingsplanen lyfts därför fram vikten av att skapa utrymme för lärarna i sina tjänster så att de kan delta i de workshops och kurser som erbjuds av LRC (aktivitet 3:1). En viktig aktivitet blir att utveckla workshops som fokuserar på olika pedagogiska undervisningsmodeller (aktivitet 3:2). Dessa workshops planeras löpande under verksamhetsperioden och kommer omfatta såväl inspirationsföreläsningar från inbjudna interna eller externa föreläsare som praktiskt arbete kring planering och genomförande av undervisning. De workshops som genomförs kommer också att fokusera på gemensamma diskussioner kring erfarenheter av olika didaktiska arbetsmodeller samt användandet av de klassrum för aktivt lärande som skapas på våra campus. Status 2017-01-31 för 3:1: Varje avdelning har fått medel till 20% av en heltidstjänst från och med Q3 2016. Under ht 2016 har 23 lärare från nio avdelningar varit anmälda och dessa har deltagit antingen vid aktiviteter anordnade av UNT (f d LRC) eller andra högskolepedagogiska utbildningar. Uppföljning sker skriftligt och via statistik ur UNT:s anmälningsformulär. De avdelningarna som ännu inte har anmält några deltagare har fått tillåtelse att allokera medel fram till Q2 2018. Status för 3:2: UNT har under ht 2016 genomfört nio workshops med teman som anknyter till aktivt lärande, med ca 50 deltagare. Deltagandet är alltså tämligen lågt, trots satsningarna. Pedagogisk inspirationsdag i oktober lockade ca 40 deltagare. Temat var aktivt lärande. 4. Pedagogisk resurs Målbild: Pedagogiskt utvecklingsarbete är en tydligt prioriterad verksamhet vid Mittuniversitetet. Möjligheterna till pedagogisk meritering har förstärkts. Det utbildnings- och lärandestöd som erbjuds lärare är behovsanpassat och efterfrågat. Här föreslås att varje avdelning får utrymme för en pedagogisk resurs som har i uppdrag att driva pedagogisk utveckling (aktivitet 4). Uppdraget kan innefatta program- eller kursutveckling, kollegial samverkan, arbete med lärplattformen och/eller introduktion av nyanställda. Dessa resurspersoner kan också ha en viktig roll i att samla upp och förmedla verksamhetskrav gällande Handlingsplan, sid 5

lärandemiljö, pedagogiskt utvecklingsarbete och behov av tekniskt stöd vidare till LRC och andra relevanta stödfunktioner inom Mittuniversitetet. Status 2017-01-31: Varje avdelning har fått medel till 20% av en heltidstjänst från och med Q3 2016. Under ht 2016 har 18 lärare från 16 avdelningar deltagit och ytterligare två avdelningar kommer med från och med januari 2017. En aktivitetsplan upprättades i september 2016 (se bilaga). Aktiviteterna har bestått av månatliga träffar med betoning på pedagogiskt samtal och planering av pedagogiska utvecklingsprojekt. I flera fall har de pedagogiska resurspersonerna inlett samarbeten över avdelnings- och fakultetsgränserna. De avdelningarna som kom in i aktiviteten sent eller som ännu inte har anmält några deltagare har fått tillåtelse att allokera medel till 2018. 5. Uppföljning av modellprojekten inom e-lärande Målbild: Pedagogiskt utvecklingsarbete är en tydligt prioriterad verksamhet vid Mittuniversitetet. Resultaten från de fyra modellprojekten för e-lärande som genomförts kommer att sammanfattas och följas upp med hjälp av projektdokumentation och intervjuer av projektledare/deltagare (aktivitet 5). Status 2017-01-31: En genomgång av projektdokumentation gjordes av Laura Brander och Ola Lindberg redan under 2014-2015 (konferensbidrag, se bilaga). Kompletterande intervjuer planeras men är inte genomförda än. Planen är att Monica Eriksson ska genomföra intervjuer efter att uppdraget med pedagogiskt meriteringssystem minskar i tidsomfattning, troligtvis Q3 2017. 6. Workshop om forskningscentrum för e-lärande Målbild: Pedagogiskt utvecklingsarbete är en tydligt prioriterad verksamhet vid Mittuniversitetet. Det finns en nära koppling mellan nationell och internationell forskning kring lärande, teknikstöd och pedagogiskt/didaktiskt utvecklingsarbete och den dagliga kursverksamheten. Forskningsgruppen för e-lärande summerar under en workshop sitt arbete och utvecklar utgångspunkter för fortsatt arbete kring idén om ett forskningscentrum för e-lärande (aktivitet 6). Arbetet bör beakta att bredda forskningen kring e-lärande till att omfatta fler ämnen än de som hittills varit involverade. Status 2017-01-31: Forskargruppen för e-lärande (HEEL) hade ett internat i Ålborg i mars 2016 och sammanfattade därefter deras strategiska idéer kring hur arbetet kan gå vidare. Sammanfattningen, där forskargruppen föreslår att resurser tillförs till skapandet av ett forskningscentrum för e-lärande, föredrogs för rektors ledningsgrupp i juni 2016. Utifrån slutsatserna i sammanfattningen har ett samarbete mellan HEEL och UNT inletts för att stärka anknytningen mellan forskning, utbildning och lärosätets stödfunktioner. Det kan till exempel handla om att genomföra utredningar och utbildningar. Handlingsplan, sid 6

B. Miljöer för lärande och teknikstöd Miljöerna för lärande och utbildning vid Mittuniversitetet ska ligga i framkant av den pedagogiska och didaktiska utvecklingen. Under verksamhetsperioden inventeras Mittuniversitetets lärandemiljöer för studenter. Tillsammans med Campusservice och IT-avdelningen säkerställs såväl funktionella miljöer för aktivt, kollaborativt lärande som ett för detta syfte väl fungerande teknisk standard. 7. Informella miljöer för lärande Målbild: Mittuniversitetets lokaler för studenters lärande är anpassade för att utgöra en välkommande miljö för studenters aktiva och kollaborativa lärande. Mittuniversitetets utvecklingsarbete skall under prolongeringsperioden orienteras mot att skapa funktionella, inspirerande och motiverande vardagsrum för studenters aktiva lärande. Läsåret 2015/2106 inventeras universitetets offentliga miljöer vid dess båda campus och kravbilder för insatser fastställs och åtgärdas (aktivitet 7:1 och 7:2). Under läsåret 2016/2017 genomförs en inventerings- och åtgärdsinsats för att närmare integrera undervisningslokaler med lärandemiljöer. Detta i syfte att få universitetets fysiska miljö att utgöra ett stöd för lärarkårens pedagogiska och didaktiska ambitioner och utvecklingsarbete. Status 2017-01-31: Campusservice är i gång med detta arbete och aktiviteten lämnas över till förvaltningen från och med 1 januari 2017. Processledarna föreslår att de konkreta satsningarna inom de informella miljöerna ska starta i Östersund. Referensgrupp ska anordnas inför ombyggnation av learning space i hus G. 8. Utbildningsmiljöer Målbild: Mittuniversitetets lokaler för studenters lärande är anpassade för att utgöra en välkommande miljö för studenters aktiva och kollaborativa lärande. Tillgängligheten, servicen och lärandestödet till studenterna håller hög kvalitet. Utbildningsmiljöerna karaktäriseras av att möjliggöra en variation av didaktiska arbetssätt och uppvisar hög teknisk standard. De tekniska lösningarna karaktäriseras av enkel åtkomst och hög användbarhet. Undervisningsmiljöerna skall uppvisa en teknisk standard anpassad efter tre ambitionsnivåer: Nivå 1: Basstandard för samtliga av Mittuniversitetets undervisningslokaler (aktivitet 8:1) Basstandarden består av dokumentkamera, projektor, ljudutrustning, snurrbara stolar på hjul, utökat antal och lätt tillgängliga elektriska uttag och tillgång till (vid sidan av mobil nätuppkoppling) USB-anslutningar. Under läsåret 2015/2016 inventeras även samtliga undervisningslokaler vad avser möjligheterna att nyttja lokalernas väggar för ett utökat antal whiteboards/skrivytor, alternativt flyttbara whiteboardtavla. Nivå 2a: Rum för aktivt lärande, fokus kollaborativt lärande (aktivitet 8:2) Ambitionsnivå två i utrustningsstandard utgår från en didaktisk tanke om att möjliggöra/förstärka inslagen av aktivt lärande. Detta som en konkretisering av den ambition utbildningsstrategin haft under hela dess verksamhetstid. Två undervisningslokaler på vardera campus Sundsvall och Östersund utrustas under perioden för detta syfte. Förutom basstandard enligt nivå 1 ovan utrustas dessa lokaler med gruppbord (om 6 eller 9 studenter) delbara i grupper om tre. Till varje grupp länkas stubbe med usb-uttag, mikrofon, eluttag, monitorer (fastsatta på ledad arm) samt whiteboardtavlor av frostat glas länkad till varje grupp om tre. Pulpet (med dokumentkamera mm) Handlingsplan, sid 7

placeras mitt i rummet. Samtliga stolar och bord är med hjul och karaktäriseras av att vara lätt flyttbara. Nivå 2b: Rum för aktivt lärande, fokus flexibilitet i lärandet/blended learning (aktivitet 8:2) På campus Sundsvall prövas även ett alternativt arbetssätt vad avser rum för aktivt lärande. Ambitionsnivå i utrustningsstandard utgår här från en didaktisk tanke om att förstärka flexibiliteten av arbetsformer i rummet till att även innefatta utrustning för blended learning, d.v.s. tillägg av lämpliga kamera- och ljudsystem. En bärande princip för undervisningsmiljöerna 2a och 2b är möjligheten att utveckla stödjande gruppdynamik i undervisningen. Lokalerna i nivå två kräver en noggrann analys av akustik i syfte att få bullerdämpande effekt och ljusförhållanden. Etablerandet av dessa lokaler (samt nivå tre nedan) kommer under perioden att följas av investeringar i olika tekniska hjälpmedel (mentometerknappar, klickers ) för snabba och återkommande utvärderingsinslag (aktivitet 8:4). Nivå 3: Rum för utvecklingsarbete inom aktivt lärande, fokus blended learning (aktivitet 8:3) Ambitionsnivå tre i utrustningsstandard bygger på de två lokaler som idag finns på campus Sundsvall (N109, dock ännu ej färdigställd) och Östersund (F214). Under prolongeringsperioden skall ytterligare en lokal vardera på de båda campusorterna inrättas för att t ex underlätta genomförande och fortsatt utveckling av blended learning-ambitioner på lärosätet. Utrustningen enligt basstandard kompletteras i dessa lokaler med streamingmöjligheter. Nationell och internationell forskning på aktiva undervisningsmiljöer har visat (t ex Lundahl 2014) att miljöerna dels stödjer olika pedagogiska/didaktiska utvecklingsambitioner i undervisning, dels ger kvalitetshöjande effekter för lärande. Försöken med undervisningsmiljöerna bör därför utvärderas utgående från såväl kvalitetsaspekter i lärandet som av lärare och studenter uppfattad funktionalitet. Etablerandet av dessa undervisningsmiljöer kommer därför under prolongeringsperioden att följas och utvärderas av forskare (aktivitet 8:5). Det inventeringsarbete om teknisk standard i våra lärosalar som redan påbörjats genom LRC:s försorg (se nedan) blir en viktig källa för kompletterande investeringsbehov. Status 2017-01-31: Berörda avdelningar inom förvaltningen är i gång med detta arbete och aktiviteten går över till ordinarie verksamhet från och med 1 januari 2017. Campusservice har gjort en översyn av de salar som innehåller teknik. När det gäller upprättandet av fem nya klassrum för aktivt lärande (aktivitet 8:2) så har två salar (C015 och C016) byggts på det nya campusområdet Åkanten i Sundsvall. De blev färdigställda i november 2016. Två gradängsalar har också upprustats med streamingteknik (aktivitet 8:3). Processledarna har föreslagit att satsningarna på lärosalar görs parallellt på båda orterna, men om det måste prioriteras så bör Sundsvall komma i första hand, eftersom de pilotmiljöer för aktivt lärande som ska arbeta med att testa och utvärdera miljöerna finns i första hand i Sundsvall. Besparingskraven för 2017 gör att de två salar som planeras för Östersund får vänta till 2018. Under 2017 byggs en lärosal (M103 i Sundsvall) om till rum för aktivt lärande. Lärosalsnivåerna uppdateras och ökas till sex nivåer i stället för tre. Nivå 2a och 2b blir en nivå där kollaborativt lärande inom både campusutbildningar och blended learning möjliggörs. Nivå 4 blir datasalar, nivå 5 bildkonferens och nivå 6 seminarierum med möjligheter till skypemöten. Ändringarna görs för att täcka alla typer av salar som de facto finns vid lärosätet. Handlingsplan, sid 8

Inga investeringar har gjorts då det gäller teknik för formativa utvärderingar (aktivitet 8:4), däremot anordnades en workshop i oktober 2016 för att testa olika applikationer för formativa utvärderingar. Eftersom det finns gratis verktyg för detta så behövs inte dessa investeringar. UNT uppdras att i framtiden anordna flera workshops inom temat formativa utvärderingar. Utvärdering av rum för aktivt lärande (aktivitet 8:5) har ännu inte kommit igång, eftersom iordningställandet av de första salarna på det nya campusområdet Åkanten i Sundsvall blev försenat. Arbetet beräknas komma igång när pilotmiljöerna påbörjat sitt arbete (se aktivitet 10), någon gång under 2017. Den här aktiviteten kommer att fortsätta som en del av utbildningsstrategin under 2017. 9. Teknik i lärandeprocessen Målbild: Utbildningsmiljöerna karaktäriseras av att möjliggöra en variation av didaktiska arbetssätt och uppvisar hög teknisk standard. De tekniska lösningarna karaktäriseras av enkel åtkomst och hög användbarhet. Mittuniversitetet erbjuder effektivt och likvärdigt operativt tekniskt stöd på plats i lärosalar för alla lärare på alla campusorterna. Projektet Teknik i lärandeprocessen utgår från rektors handlingsplan för implementering av strategi för verksamhetens förutsättningar (Dnr 2012/612). I projektet ingår bl.a. att inventera och kartlägga kärnverksamhetens behov av teknikstöd i undervisningen. En inventering av lärosalar i samarbete mellan CAMP, IT och LRC har redan initierats, men projektet ska också ta fram en plan för hur det operativa stödet för lärosalsteknik kan se ut i praktiken. Utgångspunkten är att teknikstödet ska vara utformat utifrån kärnverksamhetens behov, enhetligt, tryggt att använda samt likvärdigt oavsett campusort. Stödet ska vara tydligt förankrat i kärnverksamheten. Projektet ska ta fram en utvecklingsmodell för det lärandenära teknikstödet och arbetet ska bidra till att fler utbildningar kan utgå från metoderna blended learning och aktivt lärande (aktivitet 9:1). I projektet ingår även att inrätta en referensgrupp/referensgrupper som testar och utvärderar tekniken och teknikstödet i lärandeprocessen. Befintliga rum för blended learning på campus Sundsvall och Östersund uppdateras under prolongeringsperioden vad avser teknisk standard. En lärosal för blended learning i hus Q i Östersund föreslås möbleras efter idén om aktivt lärande. (aktivitet 9:2) Status 2017-01-31: I och med rektorsbeslutet MIUN 2016/1143 från juni 2016 har den här aktiviteten övergått till ordinarie verksamhet. Enligt rektorsbeslutet ansvarar UNT för att fånga in kärnverksamhetens behov av funktionell teknik i lärandeprocessen med hjälp av en referensgrupp bestående av representanter från båda fakulteterna och studentkårerna. UNT ska också fungera som beställare mot förvaltningen, medan Campusservice och IT-avdelningen ansvarar för att föreslå och leverera lösningar som matchar de beställningar som görs. UNT, Camp, IT och SUSS har tagit fram ett årshjul för rutiner kring beställningar inom teknik i lärandeprocessen. Campusservice har under 2016 tagit fram rutiner för operativt teknikstöd och inlett arbetet utifrån dessa. IT-avdelningen har börjat mäta användningen av datasalar och statistiken från mätningarna kommer att fungera som ett underlag för fortsatt arbete med teknik i lärandeprocessen. Lärosätet följer noga utvecklingen hos SUNET, i och med upphandlingen av en kompletterande e-mötestjänst till Adobe Connect. Under ht 2016 har Birgitta Hemmingsson på UNT samordnat referensgruppen, som träffats minst en gång i månaden för att diskutera aktuella frågor och utvecklingsbehov. Två studiebesök Handlingsplan, sid 9

(Uppsala/Stockholm och Levanger, Norge) har anordnats för att utbyta erfarenheter med andra lärosäten. Referensgruppen finansieras ur strategimedlen under 2017, men inför 2018 behöver universitetsledningen/fakulteterna fundera på hur gruppen ska fungera längre fram. 10. Pilotmiljöer för aktivt lärande Målbild: Utbildningsmiljöerna karaktäriseras av att möjliggöra en variation av didaktiska arbetssätt och uppvisar hög teknisk standard. För att ytterligare stärka utvecklingen av teknikstödet och lärmiljöerna, kommer vi att arbeta med pilotmiljöer som testar och utvärderar pedagogiska modeller för aktivt lärande och tekniken i de nya lärosalarna (aktivitet 10). Dessa miljöer kan med fördel knytas till satsningen på pedagogisk utveckling via workshops om aktivt lärande. Vi föreslår stöd till tre eller fyra miljöer under prolongeringsperioden. En pilotmiljö kan bestå av en avdelning, ett program eller en mindre grupp av lärare som uppvisar ett intresse för att arbeta med och utveckla metoder för aktivt lärande. Status 2017-01-16: Enligt beslut från båda fakulteternas DLG kommer följande avdelningar/program att fungera som pilotmiljöer: MKV, EKS/IKS (automations- och energiingenjörsprogrammen), OMV och UTV. Projektet har blivit försenat dels pga att det var svårt att få fram deltagare, dels för att lärosalarna för aktivt lärande inte blev klara till terminsstarten i september 2016 såsom beräknats. Nu är salarna i hus C så gott som färdiga och projektet drar igång under Q1 2017, med Marcus Sundgren (UTV) som projektledare. 11. Utveckling av den digitala kursmiljön Målbild: Utbildningsmiljöerna karaktäriseras av att möjliggöra en variation av didaktiska arbetssätt och uppvisar hög teknisk standard. Kursmiljöerna i lärplattformen kom till under lärplattformsbytet år 2012. Vid många avdelningar har väldigt lite utveckling gjorts sedan dess och mallarna följer ofta ett upplägg där man samlar lärresurser på ett ställe och examinationer på ett annat. Fokus är mer på informationsspridning än aktivitet. Kurserna i lärplattformen behöver följa ett mer studentcentrerat upplägg som gynnar aktivt lärande för att Mittuniversitetets digitala lärmiljö ska kunna definieras som att ligga i framkant. Här föreslås att det avsätts medel för att skapa en arbetsgrupp för utvecklingen av kursmiljöer som tar fram kursmallar som är förankrade i aktuell pedagogisk forskning. Detta ska också implementeras vid avdelningarna (aktivitet 11). En möjlighet är att följa pilotmodellen, där en eller ett par avdelningar från varje fakultet deltar initialt, för att sedan spridas till resten av lärosätet. Status 2017-02-20: Aktiviteten drar igång under Q1 2017 med Linda Näsström (UNT) som samordnare. Representanter från båda fakulteter ingår i arbetsgruppen som ska fram förslag på ny kursmall och ny struktur för lärplattformen Moodle. Kommunikationsavdelningen deltar i arbetet. Handlingsplan, sid 10

Aktiviteter - Pedagogisk utveckling (A) AKTIVITET 1 Pedagogisk utvecklingsplan BESKRIVNING/SYFTE Fakulteterna i samarbete med LRC utser en gemensam arbetsgrupp som utarbetar en pedagogisk utvecklingsplan i syfte att tydliggöra och stärka Mittuniversitetets pedagogiska visioner och verksamhet. A, B HUV, NMT Q3 2016 Avslutas Q4 2017 300 tkr 2:1 Pedagogisk meritering: utredning 2:2 Pedagogisk meritering: eventuella pilotprojekt LRC tillsammans med fakulteterna utser en gemensam arbetsgrupp som utreder förutsättningarna för ett pedagogiskt meriteringssystem vid Mittuniversitetet. Omvärldsbevakning. Framtagning av underlag inklusive nivåbeskrivningar och instruktioner för pedagogisk bedömning. I aktiviteten ingår också att ta fram riktlinjer för dokumentation av pedagogiska meriter i form av en pedagogisk portfölj. Aktiviteten inleds med en gemensam workshop. A LRC Q2 2016 Avslutas Q1 2017 400 tkr + 100 tkr för projektledning (aktiviteterna 2:1 och 2:2) Om utredningen under 2:1 leder till fortsatt arbete med pedagogiska meriteringssystem utses en pilotgrupp av lärare vid varje fakultet för genomförande av pilotprojekt. Lärarna arbetar med dokumentering av pedagogisk skicklighet i form av pedagogiska portföljer. En expertgrupp av bedömare utses vid varje fakultet. Bedömning av pilotgruppens pedagogiska portföljer. Aktiviteten inleds med en gemensam workshop och avslutas med en utvärdering. A LRC Q3 2017 Avslutas 2018 470 tkr 3:1 Lärarnas kompetensutveckling: deltagande 3:2 Lärarnas kompetensutveckling: workshops Skapa möjligheter för lärarna att delta vid kompetensutvecklande aktiviteter såsom högskolepedagogisk kurs samt utbildningar som anordnas av LRC. I detta ingår att ta fram centrala riktlinjer för deltagande i högskolepedagogisk kurs samt avdelningsvis planering för och dokumentation av pedagogisk kompetensutveckling. Varje avdelning tilldelas ca 20% av en heltidstjänst för kompetensutveckling. Aktiviteten påbörjas Q3 2016 och kommer att skjutas fram i tiden med ett halvår (resurser allokeras till och med vt 2018). A, B HUV, NMT Q3 2016 Avslutas 2018 2200 tkr 300 tkr (Q1-Q2 2018) Utveckla workshops som fokuserar på olika pedagogiska undervisningsmodeller och som anknyter till de övriga aktiviteterna i denna handlingsplan (klassrum för aktivt lärande, skapande av pedagogiska portföljer, kursutveckling etc). A, B LRC Q1 2016 Inom LRC:s rambudget 30 tkr för extern resurs Handlingsplan, sid 11

AKTIVITET BESKRIVNING/SYFTE 4 Pedagogisk resurs Skapa ekonomiskt utrymme för en pedagogisk resurs (20% av en heltidstjänst) vid varje avdelning. Skapa riktlinjer för uppdraget samt rutiner för tillsättandet. Planera och genomföra utbildning för resurspersonerna. Sker i samarbete mellan fakulteterna och LRC. Aktiviteten påbörjas Q3 2016 och kommer att skjutas fram i tiden med ett halvår (resurser allokeras till och med vt 2018). A, B HUV, NMT Q3 2016 Avslutas 2018 2200 tkr 1550 tkr 5 Uppföljning av modellprojekt i e-lärande Följa upp dokumentationen kring modellprojekten och komplettera detta med intervjuer med projektledarna. Analys av effekter. A LRC Q3 2017 Avslutas Q4 2017 50 tkr 6 Workshop kring forskningscentrum för e-lärande Forskningsgruppen för e-lärande summerar under en workshop sitt arbete och utvecklar utgångspunkter för fortsatt arbete kring idéen om ett forskningscentrum. Arbetet bör beakta att bredda forskningen till att omfatta fler ämnen än de som hittills varit med. A, B Forskargruppen för e-lärande Q1 2016 Genomfört 50 tkr Aktiviteter - Miljöer för lärande och teknikstöd (B) AKTIVITET 7:1 Inventering av Miuns informella lärandemiljöer 7:2 Implementering av informella lärandemiljöer BESKRIVNING/SYFTE Inventering av de befintliga lärandemiljöer som ligger utanför lärosalar. Sker i samarbete mellan CAMP och LRC. B LRC/CAMP Ordinarie verksamhet - Skapa funktionella, inspirerande och motiverande vardagsrum för studenters aktiva lärande. De fysiska lokalerna nyttjas på så sätt för att skapa en lärandesituation som är stödjande för de utbildnings- och lärandeambitioner som finns hos Mittuniversitetets lärare och studenter. Sker i samarbete mellan LRC, CAMP och processledarna för utbildningsstrategin. B LRC/CAMP Ordinarie verksamhet Investeringsbudget hos CAMP 8:1 Investeringar i basutrustning på alla lärosalar Samtliga undervisningslokaler uppdateras för att motsvara fastställd basstandard (nivå 1) i syfte att nå en hög och väl fungerande teknisk standard för undervisningsändamål. Sker i samarbete mellan CAMP, LRC och processledarna för utbildningsstrategin. B CAMP ht 2015 Ordinarie verksamhet Investeringsbudget hos CAMP Handlingsplan, sid 12

AKTIVITET 8:2 Inrättande av fem rum för aktivt lärande 8:3 Inrättande av två rum för blended learning 8:4 Investeringar i tekniska hjälpmedel för formativ utvärdering 8:5 Utvärdering av försöksverksamheten med rum för aktivt lärande BESKRIVNING/SYFTE Totalt fem rum byggs för aktivt lärande; två i Sundsvall och två i Östersund (nivå 2a) samt ett rum i Sundsvall (nivå 2b), för att möjliggöra försöksverksamhet med aktivt lärande. Detta för att höja kvaliteten i våra utbildningar, öka förutsättningarna för studenters lärande och på så sätt också öka genomströmningen i utbildningarna. Sker i samarbete mellan CAMP, LRC och processledarna för utbildningsstrategin. Kostnaden för rummen beräknas till ca 800 tkr för nivå 2a + ca 300 tkr för nivå 2b. A, B CAMP/LRC ht 2015 Beräknas klart Q4 2018. Investeringsbudget hos CAMP + 200 tkr för projektledning, finansieras genom särskilda medel från rektor. Två lokaler, en lärosal i Sundsvall och en i Östersund, utrustas för att möjliggöra konferenser, seminarier mm byggd på streamingteknik och för att stödja möjligheter att nyttja blended learning som pedagogisk princip (nivå 3). I samband med byggande av dessa lokaler görs även en konsekvensutredning kring universitetets IT-standard för streaming, huruvida den behöver utvidgas för streaming med större grupper av studenter. Sker i samarbete mellan CAMP, LRC och IT. Kostnaden för rummen beräknas till ca 800 tkr. A, B CAMP/LRC Q1 2016 Investeringsbudget hos CAMP. Avslutat Investeringar i teknik (mentometerverktyg) för snabb och återkommande utvärdering i rum för aktivt lärande eller i rum anpassade för blended learning. A, B CAMP/LRC Q3 2016 Investeringsbudget hos CAMP. Inga investeringar behövs, gratis verktyg finns. Investeringarna i fem nya rum för aktivt lärande och två nya rum för streaming och blended learning följs upp och utvärderas av interna och eventuellt externa forskare, i syfte att se om användandet av lokalerna och modeller för aktivt lärande gett kvalitetshöjande effekter för studenters lärande. Sker i samarbete mellan LRC, Avdelningen för kvalitetsteknik och processledarna för utbildningsstrategin. A, B LRC Q3 2016 Q2 2017, avslutas tidigast 2018 300 tkr, finansieras genom särskilda medel från rektor 50 tkr 9:1 Teknik i lärandeprocessen: stöd för lärosalsteknik Inventera och kartlägga kärnverksamhetens behov av teknikstöd i undervisningen (implementering av strategi för verksamhetens förutsättningar, Dnr 2012/612). En inventering av lärosalar pågår under ht2015. Ta fram en plan för hur det operativa stödet för lärosalsteknik kan se ut i praktiken. Samverkan med en referensgrupp/referensgrupper. Utgångspunkten är att teknikstödet ska vara utformat utifrån kärnverksamhetens behov, enhetligt, tryggt att använda samt likvärdigt oavsett campusort. Sker i samarbete mellan LRC, CAMP, IT och avdelningar. A, B LRC Ordinarie verksamhet 200 tkr 350 tkr Handlingsplan, sid 13

AKTIVITET 9:2 Teknik i lärandeprocessen: upprustning av lärosalar BESKRIVNING/SYFTE Befintliga rum för blended learning på campus Sundsvall och Östersund uppdateras vad avser teknisk standard. En lärosal för blended learning i Östersund föreslås möbleras efter idén om aktivt lärande. Sker i samarbete mellan LRC, CAMP och IT. Finns ej i planeringen inför 2017. A, B CAMP/LRC Q1 2016 Investeringsbudget hos CAMP. 10 Pilotmiljöer för aktivt lärande Fyra pilotmiljöer som arbetar aktivt med att testa den nya lärosalstekniken (se aktivitet 8:2 och 8:3) för olika pedagogiska modeller för aktivt lärande. Sker i samarbete mellan LRC, CAMP, IT och avdelningar. A, B LRC Q1 2016 Q1 2017, avslutas Q1 2018 1500 tkr, finansieras genom särskilda medel från rektor 11 Digitala utbildningsmiljöer Utveckling av den digitala utbildningsmiljön i lärplattformen i syfte att skapa ett mer studentcentrerat upplägg som gynnar aktivt lärande. Medel avsätts för att skapa en arbetsgrupp som tar fram kursmallar som är förankrade i aktuell pedagogisk forskning. Detta ska också implementeras vid avdelningarna. A, B LRC Q1 2016 Q1 2017, avslutas Q4 2017 500 tkr Implementering och kommunikation Arbetet med att realisera aktiviteterna i denna handlingsplan bör ske på flera nivåer; centralt, på fakulteterna och på avdelningarna, såsom expertgruppen rekommenderade. LRC:s arbete inom pedagogisk utveckling bör förstärkas vidare, i syfte att utgöra en initierad omvärldsbevakare och förmedlare av nya pedagogiska/didaktiska tankar och en verksamhetsorienterad praktisk stödinstans för avdelningarna. En viktig led i implementeringen av handlingsplanen är kommunikationen. Vid tidigare genomförd uppföljning av interna kommunikationen av utbildningsstrategin tyckte medarbetarna att muntlig kommunikation via möten på egna avdelningen var viktigaste kanalen. Detta kommer att tas fasta på vid implementeringsprocessen. Muntlig kommunikation kan ske även vid, grundutbildningsråden, fakultetsnämnderna och anställningsråden. Status januari 2017: Processledarna har deltagit vid båda fakulteternas DLG, grundutbildningsråd och anställningsråd. Processledarna har också genomfört 14 avdelningsbesök, då vi informerat om handlingsplanen och om aktiviteterna. Förslaget att använda avdelningsvisa pedagogiska resurser är en kommunikationsaktivitet som ligger väl i linje med ovan stående. Dessa personer kommer att kunna fungera som en länk mellan LRC/IT och avdelningarna. Pedagogiska caféer och inspirationsdagar svarar också mot behovet av muntlig kommunikation. De pedagogiska resurserna har använts som en kommunikationskanal vid flera tillfällen, men det kan göras mer konsekvent. Handlingsplan, sid 14

Cheferna har en viktig roll i kommunikationen på den egna avdelningen. Hur de i sin roll ska bidra för att målen inom miljöer för lärande, teknikstöd och pedagogisk utveckling ska kunna uppnås behöver tydliggöras och kommuniceras vid exempelvis ett chefsforum. De behöver ha klart för sig vilka förutsättningar som gäller för detta arbete 2015 2017. UNT arbetar under 2017 med att etablera närmare kontakter mot avdelningarna genom gemensamma husmöten/fikastunder som kan fungera som informations- och diskussionskanaler. KOM ska involveras för att intensifiera kommunikationen mot avdelningscheferna. Introduktionen av nyanställda i verktyg/teknikstöd och pedagogiskt utvecklingsarbete behöver formaliseras och förankras med cheferna. Inom aktivitet 4 (pedagogisk resurs) pågår ett utvecklingsarbete med att ta fram en lathund för lärare kring vad som ingår rollen som universitetslärare vid vårt lärosäte. Det här arbetet kan förhoppningsvis i förlängningen leda till framtagandet av centrala riktlinjer/manual för nyanställda som kommer att kunna användas vid båda fakulteterna. Medarbetarsidorna och LRC:s webbsidor på miun.se har en fortsatt viktig roll när det gäller att tillgängliggöra planer, beslut och information om stöd och support. KOM föreslår att för arbetet med att ta fram en pedagogisk utvecklingsplan kan en webbsida övervägas som en möjlighet att vidga delaktigheten utanför arbetsgruppen genom att tillgängliggöra underlag för detta. Detta har ännu inte gjorts (feb 2017). För att öka kännedomen internt om det fortsatta arbetet inom utbildningsstrategin behöver vi även under prolongeringen fortsätta med att återkommande berätta om vad som görs genom artiklar i Mittuppslaget, som medarbetarinfo på miun.se samt som nyheter i Studentportalen. I detta ingår att upprepa budskap om varför Mittuniversitetet satsar på detta område, var vi står och vad målet är. Processledarna har en central roll när det gäller att bevaka och bedöma när det är dags att internt och/eller externt kommunicera aktiviteter och resultat inom området och att förmedla tips och underlag till KOM. Arbetet har lyfts i Mittuppslaget vid två tillfällen under 2016. Här kan vi göra avsevärt mer under 2017 när vi ser mer resultat från de pågående aktiviteterna. När de informella lärandemiljöerna och de nya utbildningsmiljöerna är klara bör de lyftas fram i Mittuniversitetets externa kommunikation med presumtiva studenter. Detta genom det arbete som studentrekryteringsgruppen inom KOM ansvarar för. Handlingsplan, sid 15