Samlad strålsäkerhetsvärdering Westinghouse Electric Sweden AB 2015

Tillsynsrapport Datum: 2015-06-17 Er referens: Diarienr: SSM2015-394 Samlade strålsäkerhetsvärderingar Westinghouse Electric Sweden AB Ansvarig handläggare: Gabriela Bejarano Arbetsgrupp: Gabriela Bejarano (RD), Åsa Zazzi (RD), Jon Brunk (RD), Joakim Dahlberg (RN), Thomas Nilsson (RN), Jan Söderman (RK), Nils Addo (KA), Charlotte Lager (KA), Tobias Hedberg (KA), Steve Selmer (KM), Mikael Kjellberg (KR), Ingela Thimgren (SB) Samråd: Elisabeth André Turlind (crn), Christer Sandström (crk), Charlotta Fred (cka), Anne Edland (ckm), Annelie Bergman (ckr), Catarina Danestig Sjögren (csb) Godkänt av: Johan Anderberg (cr) Samlad strålsäkerhetsvärdering Westinghouse Electric Sweden AB 2015 Sammanfattning En samlad strålsäkerhetsvärdering (SSV) av verksamheten vid kärntekniska anläggningar görs regelbundet av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). I denna rapport presenteras en värdering av verksamheten vid Westinghouse Electric Sweden AB:s (WSE) anläggningar i Västerås. Värderingen baserar sig på ställningstaganden, bedömningar och övrig information som framkommit under olika tillsynsinsatser, samt till myndigheten inkommen rapportering. Rapporten omfattar perioden 1 januari 2013 till och med 31 december 2014. Dock nämns i viss utsträckning även tidigare eller senare händelser och tillsynsåtgärder, för att göra framställningen tydligare. WSE har under 2013 och 2014 i huvudsak bedrivit verksamheten i enlighet med gällande krav, dock erhöll företaget två förelägganden inom personstrålskydd och friklassning. WSE har arbetat på ett bra sätt med att förbättra tidigare problemområden utsläppskontroll och informationssäkerhet. Andra områden i behov av övergripande åtgärder ansågs vara företagets säkerhetskultur och personstrålskyddet med anledning av en samlad inspektion vintern 2012. Trots företagets stora satsningar resulterade inte myndighetens slutsatser i en högre värdering av strålsäkerheten inom dessa områden, eftersom arbetet kräver kontinuitet för att nå långsiktiga effekter. Området Utredning av händelser, samt erfarenhetsåterföring och rapportering till SSM värderas som bra. Gällande området Säkerhetsanalyser och säkerhetsredovisning finner SSM det oacceptabelt att, trots upprepade påpekande i både föregående SSV och utförd tillsyn, WSE fortfarande inte har kunnat slutföra arbetet med uppdatering av sin säkerhetsredovisning, inklusive övrig säkerhetsrelaterad dokumentation. Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE-171 16 Stockholm Tel:+46 8 799 40 00 E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax:+46 8 799 40 10 Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

Sida 2 (33) Innehållsförteckning 1 Syfte, metodik och omfattning... 3 2 Westinghouse Electric Sweden AB:s verksamhet och dess konsekvenser... 5 2.1 Verksamhet... 5 2.2 Radiologiska konsekvenser av verksamheten... 5 3 SSM:s tillsyn... 8 4 Områdesvisa värderingar... 9 4.1 Konstruktion och utförande... 9 4.2 Ledning, styrning och organisation... 10 4.3 Kompetens och bemanning... 10 4.4 Hantering av brister, incidenter och missöden... 11 4.5 Kriticitetssäkerhet... 12 4.6 Beredskap... 14 4.7 Underhåll, material- och kontrollfrågor... 14 4.8 Säkerhetsgranskning och kvalitén hos anmälningarna till SSM... 16 4.9 Utredning av händelser, samt erfarenhetsåterföring och rapportering till SSM... 16 4.10 Fysiskt skydd och informationssäkerhet... 17 4.11 Säkerhetsanalyser och säkerhetsredovisning... 19 4.12 Säkerhetsprogram... 19 4.13 Förvaring av anläggningsdokumentation... 20 4.14 Hantering av kärnavfall... 20 4.15 Kärnämneskontroll, exportkontroll och transportsäkerhet... 21 4.16 Personstrålskydd... 22 4.17 Utsläpp av radioaktiva ämnen, omgivningskontroll och friklassning... 24 5 Samlad strålsäkerhetsvärdering... 27 6 Referenser... 29

Sida 3 (33) 1 Syfte, metodik och omfattning Denna rapport innehåller Strålsäkerhetsmyndighetens samlade värderingar av frågor av betydelse för säkerheten vid Westinghouse Electric Sweden AB:s (WSE) anläggningar i Västerås. Tillståndshavaren har det fulla ansvaret för att verksamheten bedrivs på sådant sätt att strålsäkerheten tryggas och att gällande krav på strålsäkerheten uppfylls. Detta är centralt i SSM:s tillsynsmodell. Om det inte finns några indikationer på otillräcklig kravuppfyllnad förutsätts kraven vara uppfyllda. Den samlade strålsäkerhetsvärderingen (SSV) syftar till att skapa en myndighetsgemensam bild av strålsäkerheten hos respektive tillståndshavare för kärnteknisk verksamhet. I detta ingår att värdera strålsäkerheten inom olika delområden samt bedöma tillståndshavarens förmåga att driva och utveckla verksamheten på ett strålsäkert sätt. Denna SSV omfattar perioden från och med den 1 januari 2013 till och med den 31 december 2014. I enstaka fall nämns händelser och information utanför denna tidsram. Tillsynen för åren 2011 2012 finns sammanställt i rapporten Samlad strålsäkerhetsvärdering Westinghouse Electric Sweden AB 2013 (1). Underlag för SSV:n utgörs av tillsynsrapporter, beslut, rapporteringar, anmälningar samt annan relevant information som kommit till myndighetens kännedom under den aktuella perioden. SSV:n omfattar värderingar inom följande ämnesområden: 1 Konstruktion och utförande 2 Ledning, styrning och organisation 3 Kompetens och bemanning 4 Hantering av brister, incidenter och missöden 5 Kriticitetssäkerhet 6 Beredskap 7 Underhåll, material- och kontrollfrågor 8 Säkerhetsgranskning och kvalitén hos anmälningarna till SSM 9 Utredning av händelser, samt erfarenhetsåterföring och rapportering till SSM 10 Fysiskt skydd och informationssäkerhet 11 Säkerhetsanalyser och säkerhetsredovisning 12 Säkerhetsprogram 13 Förvaring av anläggningsdokumentation 14 Hantering av kärnavfall 15 Kärnämneskontroll, exportkontroll och transportsäkerhet 16 Personstrålskydd 17 Utsläpps-, omgivningskontroll och friklassning Värderingen av strålsäkerheten för varje ämnesområde görs utifrån den tillsyn som SSM bedrivit under den aktuella perioden. Vid värderingen är i huvudsak fyra kriterier av betydelse: Om brister påträffats eller om krav åsidosatts. Strålsäkerhetsbetydelsen av bristerna. Om korrigerande åtgärder vidtagits och om dessa haft avsedd effekt. Att åtgärdandet av brister med stor strålsäkerhetsbetydelse har prioriterats.

Sida 4 (33) Skala för värdering av strålsäkerheten för respektive ämnesområde: Oacceptabel Hela eller delar av en verksamhet uppfyller inte gällande regelverk. Åtgärder är nödvändiga. Exempel där värderingen kan tillämpas: - Åsidosättande av ett eller flera krav med måttlig eller stor strålsäkerhetsbetydelse. - Brister med stor eller måttlig strålsäkerhetsbetydelse har identifierats samtidigt som korrigerande åtgärder inte har vidtagits alls eller varit otillräckliga. - Brister med liten strålsäkerhetsbetydelse som antingen samverkar på ett sätt som orsakar högre strålsäkerhetsbetydelse, eller har identifierats vid upprepade tillfällen, och där det konstaterats att korrigerande åtgärder inte vidtagits alls eller varit otillräckliga. Acceptabel Grundläggande krav uppfylls men brister har identifierats. Exempel där värderingen kan tillämpas: - Åsidosättande av enstaka krav med liten strålsäkerhetsbetydelse och där tillståndshavaren har vidtagit korrigerande åtgärder. - Brister med stor eller måttlig strålsäkerhetsbetydelse har påträffats och där tillståndshavaren har vidtagit, eller påbörjat arbetet med att vidta, korrigerande åtgärder. - Brister med liten strålsäkerhetsbetydelse har identifierats vilka inte ännu är åtgärdade. Tillfredsställande Verksamheten bedrivs och utvecklas i enlighet med regelverket utan ytterligare synpunkter. Exempel där värderingen kan tillämpas: - Inga brister identifierade. - Brister med måttlig eller liten strålsäkerhetsbetydelse har identifierats och tillståndshavaren har vidtagit korrigerande åtgärder samtidigt som SSM konstaterat, eller finner det mycket troligt, att dessa haft avsedd effekt. - Brister med liten strålsäkerhetsbetydelse har identifierats och tillståndshavaren har vidtagit korrigerande åtgärder. Bra Hela eller delar av verksamheten bedrivs och utvecklas på ett sätt som andra kan lära av. Exempel där värderingen kan tillämpas: - Goda exempel har identifierats. - Inga eller endast enstaka brister med liten strålsäkerhetsbetydelse har identifierats och tillståndshavaren har vidtagit korrigerande åtgärder samtidigt som SSM konstaterat att dessa haft avsedd effekt. - Tillståndshavaren ligger i framkanten med att utveckla metoder för att höja strålsäkerheten inom området. Inte värderingsbart Tillämpas när underlag för värdering saknas eller då underlaget är så litet att en sammanfattande värdering skulle sakna substans. En enstaka observation eller brist behöver inte nödvändigtvis vara vägledande för värderingen när det finns ett stort bedömningsunderlag och där övriga observationer pekar i en annan riktning.

Sida 5 (33) 2 Westinghouse Electric Sweden AB:s verksamhet och dess konsekvenser 2.1 Verksamhet WSE bedriver sin huvudsakliga kärntekniska verksamhet på Finnslätten i Västerås där bränslefabriken ligger. Viss kärnteknisk verksamhet finns även på Tegnérområdet i Västerås där ventilprovning sker åt svenska och finska reaktorägare, samt strömningstekniska experiment görs på bränsleknippen. Bränslefabriken på Finnslätten är en komplex industri som omfattar såväl kemisk processindustri som högautomatiserad verkstadsindustri. Att tillverkningen är baserad på anrikat uran innebär att felaktig hantering under ogynnsamma omständigheter kan orsaka en självunderhållande kärnreaktion (kriticitetsolycka) med livshotande stråldoser till den närmaste omgivningen. En större brand skulle kunna orsaka utsläpp av uran till omgivningen. Verksamheten kan dock inte orsaka stora okontrollerade utsläpp på större avstånd, så som en kärnreaktor kan göra. WSE har ett regeringstillstånd från 2009 för innehav och drift av anläggningarna vilket gäller till och med utgången av 2019. WSE har även två miljödomar från 2009. Den ena gäller tillstånd för befintlig verksamhet vid bränslefabriken med en produktion av maximalt 900 ton konverterad mängd urandioxid. Den andra domen gäller tillstånd för verksamheten på Tegnérområdet. Verksamheten innehar även tillstånd enligt strålskyddslagen (1988:220) från 2014. 2.2 Radiologiska konsekvenser av verksamheten Stråldoser till personal Tabell 1. Stråldoser till personal under aktuell period enligt strålskyddstabell i bilaga 2 i (2) (3). Se vidare avsnitt 4.16. 2013 2014 Antal personer med registrerbar dos > 0,1 msv 211 241 Kollektivdos [mmansv] 311,3 331 Medeldos [msv] 1,3 1,4 Högsta individdos [msv] 7,6 11,5 Interndoser personal Tabell 2. Interndoser till personal under aktuell period enligt strålskyddstabell i bilaga 2 i (2) (3). Se vidare avsnitt 4.16. 2013 2014 Medelvärde [msv] 2,5 2,9 Max [msv] 6,9 10 Summa [mmansv] 145,3 166 Antal individer med dos > 1 msv 58 57

Sida 6 ( 33 ) Dokumentnr : SSM2015-394 - 2 Kollektivdoser till personal Figur 1. Kollektivdos till personalen fördelad på intecknad effektiv dos och extern dos av gamma och beta strålning under perioden 2009-2014. Värden tagna ur det centrala dosregistret ( CDIS). Se vidare avsnitt 4.16. Stråldoser till allmänhet Tabell 3. Beräknad dos från utsläpp till miljön från bränslefabriken och TRYM under aktuell period (4) (5). Se vidare område 4.17. Beräknad högsta dos till någon individ i allmänheten [msv] varav beräknad dos från utsläpp till luft [msv] varav beräknad dos från utsläpp till vatten [msv] 2013 2014 1,3*10-6 0, 6*10-6 0,7*10-6 0,3 *10-6 0,6*10-6 0,4 *10-6 Halter av radionuklider i miljön Områdeskontrollen visar att utsläppen från bränslefabriken och TRYM endast ger upphov till små mängder radioaktivitet i omgivningen (4) (5). Uppkomst av radioaktivt avfall Verksamheten genererar inget högaktivt avfall men däremot stora mängder lågaktivt avfall. Den största avfallsposten är kalciumfluorid som produceras i något större mängd än mängden urandioxid. Kalciumfluoriden deponeras på kommunal deponi. Därtill producera såväl brännbart avfa ll som skrot och vätskor. Mindre mängder avfall måste slutförvaras i SFR eller i det planerade slutförvaret för långlivat avfall, SFL. Se vidare avsnitt 4.14. 2013 och 2014 uppstod och registrerades totalt 1, 062 respektive 933 ton avfall (se tabell 4), vilket visar en något nedgående trend sedan 2011. Vid föregående SSV rapporterades totalt 1, 184 och 1, 087 ton avfall för 2011 respektive 2012 (1).

Sida 7 (33) Tabell 4. Uppstått och registrerat radioaktivt avfall vid bränslefabriken 2013-2014. Se vidare avsnitt 4.14. Avfallstyp 2013 [kg] (6) 2014 [kg] (7) Byggavfall 1 630 2 807 Batterier, glas, sprayflaskor, lysrör, glödlampor 442 195 Kalciumfluorid 911 931 853 660 Kalciumhydroxid 44 300 21 340 Jonbytarbärare och jonbytarmassa 1 917 360 Kapslingsrör 1 510 0 Kabel och elektronikskrot 2 275 2 640 Lakrester 366 127 Metallskrot 75 811 17 498 Molybdenskrot 581 109 Oljor Emulsion 178 230 Pappersavfall 0 0 Plastskrot 0 0 Brännbart 14 486 22 663 Ugnssand 139 455 Ugnstegel 457 7 153 Trä 21 0 Vätskor (liter) 2 705 0 Textil 0 0 Filter 3 592 3 820 TOTALT 1 062 341 933 056

Sida 8 (33) 3 SSM:s tillsyn Under perioden januari 2013 december 2014 har SSM genomfört: fem inspektioner plus deltagit vid tio internationella kärnämnesinspektioner, 24 verksamhetsbevakningar, varav en oannonserad och tre granskningar. SSM har vidare: meddelat två förelägganden, 20 beslut, beviljat tillstånd enligt strålskyddslagen (1988:220). Inspektionerna under perioden har varit inriktade på: uppföljning av åtgärdsprogram avseende föreläggande inom strålskyddsområdet, beredskap, friklassning av material, kriticitetssäkerhet på bränslefabriken och informationssäkerhet (trådlös kommunikation, accesspunkter för wifi, mobiltelefoni och relaterade IT-system). SSM gjorde sex 1 verksamhetsbevakningar under perioden för att diskutera drift, händelser, investeringar och andra aktuella frågor med operativa chefer, utrustningsansvariga och säkerhetsledare för de fem verkstäderna konverteringen, kutstillverkningen, BA-kutstillverkningen samt stav- och patronverkstäderna. Då har även fysiskt skydd och strålskydd diskuterats med avdelningarna för Miljö, hälsa och säkerhet övergripande (avdelning ES) och operativt (avdelning BS). Övriga verksamhetsbevakningar har gällt: informationssäkerhet (3), fysiskt skydd (3), uppföljning av förbättringsbehov efter samlad inspektionsinsats inom MTO-området, personstrålskydd, utsläpp och omgivningskontroll (6, varav en oannonserad), avfall, inhämtning av information inför ansökan om förlängt tillstånd samt övriga aktuella ärenden, säkerhetskultur, exportkontroll och beredskap. De granskningar som genomförts under perioden avser: WSE:s redovisning efter föreläggande om ofrivilligt utsläpp av kontaminerat avfallsvatten och säkerhetsredovisning för bränslefabriken (SRB) avsnitt strålskydd samt organisation, ledning och styrning. 1 Sista verksamhetsbevakning av driften vid föregående SSV period utfördes i december 2012 och rapporterades i mars 2013, varför denna insats även finns refererad i föregående SSV:n.

Sida 9 (33) 4 Områdesvisa värderingar I de följande avsnitten redogörs uppdelat i olika ämnesområden för den tillsyn som SSM bedrivit under 2013 2014 och WSE:s verksamhet värderas utifrån den genomförda tillsynen. Den områdesvisa uppdelningen följer i stort sett den struktur som tillämpas vid återkommande helhetsbedömning av anläggningens säkerhet, strålskydd och fysiska skydd och som finns i de allmänna råden till 4 kap. 4 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar. 4.1 Konstruktion och utförande SSM bevakar området genom de anmälningar av anläggningsändringar som inkommer till myndigheten och hanteras av anmälansberedningsgruppen (ABG). 2013 anmälde WSE en konstruktionsförutsättning för ett reducerrör i system 211-4 Virvelbäddsugn (8). Säkerhetsventilerna för tryckavsäkring av ugnsrören var av utgående modell. En förutsättning för installation av nya säkerhetsventiler var att rördimensionen förminskades med hjälp av ett tryckbärande reducerrör. Rörens mekaniska integritet tilldelades säkerhetsklass utsläpp (U), vilket krävde ett särskilt intyg om överensstämmelse innan den berörda anordningen togs i drift. SSM beslutade att inte granska anmälan och tog senare del av utfärdat intyg (9). SSM granskade de två inkomna intyg om överensstämmelse (10) (11) som WSE rapporterar till myndigheten i enlighet med SSM:s beslut SKI 2005/286 och SKI 2005/298 (12). SSM bedömer att WSE uppfyllt ställda krav. Under perioden för föregående SSV beslutade myndigheten om två förelägganden inom området (13) (14). Dessa två ärenden avslutades under år 2013 då WSE redovisade ett åtgärdsprogram för de brister som framkommit i samband med utvärderingen av bolagets egenkontroll. Myndigheten har inte funnit någon anledning för vidare hantering av frågan. Sju av de totalt 50 rapporterade händelser av kategori 2 under perioden har med bristande robusthet i konstruktion att göra (se vidare avsnitt 4.4), inklusive byte av mjukvaror (elschema, uppdatering av styrsystem, mm) (15) (16) (17) (18) (19) (20) (21). Händelsen (20) CAPAL #100001292 - Vid kommunikationsproblem mellan processdator (ABB) och I/O kort körs inte processer ner till säkert läge vilken uppdagades vid en driftstörning i processer vid konverteringsverkstaden i februari 2014, orsakades av ett kommunikationsbortfall vid kombination mellan en viss typ av processdatorn (AC400) och en viss typ I/O kort (S800). Felet uppstod då man antog att fabriksinställningarna i tidigare kombinationer mellan processdatorer och I/O kort var oförändrade. WSE har uppdaterat dokumentation för I/O kort och tagit fram lathundar för konstruktion enligt programmeringskrav. Ärendet är inte avslutat eftersom WSE inte är klart med konsekvensutredningen om fabrikens nukleära säkerhet vid liknande kommunikationsfel på andra system. WSE klassade händelsen och bedömde den till INES 1. Efter de två erhållna föreläggandena under föregående SSV period har WSE vidtagit åtgärder och fått nya erfarenheter gällande tillämpning av egenkontroll i verksamheten. WSE har tillämpat gällande bestämmelser utan anmärkningar under innevarande period. Tillståndshavaren vidtar åtgärder för de händelser av kategori 2 som har med anläggningens robusta konstruktion att göra, vilka följs under verksamhetsbevakningar av driften. SSM värderar att WSE på ett tillfredställande sätt uppfyller kraven inom området konstruktion och utförande och har förutsättningar att fortsätta utveckla området i en positiv riktning.

Sida 10 (33) 4.2 Ledning, styrning och organisation SSM har baserat tillsynen, inom området ledning och styrning, utifrån resultaten från den samlade inspektionsinsats som gjordes 2012 vilken bl.a. hade ett fokus på frågor kring Människa-Teknik-Organisation (MTO). Denna inspektion föranledde ett föreläggande som följdes upp i april 2013 (22). Myndigheten konstaterade i en verksamhetsbevakning (23) att WSE har utarbetat en tydlig plan för att åtgärda de förbättringsmöjligheter som då identifierades men underströk samtidigt att de beteenderelaterade aspekterna kräver kontinuitet i arbetsinsatserna för att nå önskad effekt inom hela verksamheten. Området säkerhetskultur tillhör denna kategori. I samband med tillsyn under 2014 (24) stärktes myndighetens uppfattning om att WSE tagit ytterligare steg i rätt riktning vilket bedöms kunna bidra till att attityd- och beteendeförändringar inom organisationen alltmer ligger i linje med målsättningarna för säkerhetkulturprogrammets intentioner. SSM noterar samtidigt att denna utveckling har pågått under en period med relativt lågt kapacitetsutnyttjande i bränslefabriken vilket skapat ett visst resursutrymme för att genomföra dessa insatser. SSM ställer sig frågan om variationer i produktionen, med hänvisning till den planerade produktionsökning som kommer att ske under 2015, kan inverka på denna utveckling då resursanvändningen i större utsträckning kan komma att fokuseras på produktionen. Mot denna bakgrund ser SSM det som angeläget att WSE säkerställer att man aktivt och systematiskt använder sig av de tidigare gjorda erfarenheterna i ett proaktivt syfte, d.v.s. ett förhållningssätt som myndigheten också påpekat betydelsen av vid flera tillfällen. WSE har genomfört organisationsändringar som anmälts till SSM under perioden (25) (26), där det för vissa visat sig vara oklart om de var anmälningspliktiga eller inte. Anledningen till oklarheterna ansåg SSM bero på att säkerhetsredovisningen för bränslefabriken (SRB) inte på ett tillräckligt tydligt sätt beskrev den aktuella organisationsstrukturen. SSM begärde därför att WSE skulle tydliggöra detta i sin säkerhetsredovisning för bränslefabriken vilket uppfylldes helt i enlighet med myndighetens begäran (27). Därmed förutsätts att förhållandena blivit klargjorda. Vid tillsynsinsatser inom beredskaps- och friklassningsområdet (28) (29) inspekterade myndigheten WSE:s organisation, ledning och styrning och bedömde att företaget uppfyllde grundläggande krav (se avsnitt 4.6 och 4.17). Under den sistnämnda inspektionen konstaterade SSM att ledningssystemets ändamålsenlighet och effektivitet undersökts av en revisionsfunktion med en fristående och oberoende ställning. Även vid en verksamhetsbevakning inom området fysiskt skydd konstaterade myndigheten att WSE har fungerande ledningssystem och processer i ämnet; dock pekar rapporterade händelser av kategori 2 på brister i företagets säkerhetskultur (se 4.10). SSM värderar att WSE:s arbete inom området ledning, styrning och organisation är acceptabelt, eftersom WSE har vidtagit åtgärder som svarar till funna förbättringsmöjligheter vid utförd samlad inspektionsinsats under föregående SSV period. WSE har gjort framsteg i rätt riktning med sitt arbete med säkerhetskultur; förändringar i området kräver dock kontinuitet för att uppnå önskad effekt. 4.3 Kompetens och bemanning WSE hade under 2014 en ordinarie och två ersättande strålskyddsföreståndare där de tre personerna har olika erfarenheter och kompetens (30) (31) (32). SSM konstaterar att strålskyddsföreståndarrollen har tydliggjorts, förutsättningar för strålskyddsföreståndaren att förankra med ledningen är förbättrade och samverkan med strålskyddsföreståndare på

Sida 11 (33) de andra kärntekniska anläggningarna prioriteras av ledningen (22). Strålskyddsföreståndaren och dennes två ersättare tillhör olika enheter men sitter nära varandra fysiskt, vilket främjar den dagliga kontakten dem emellan och de har även regelbundna möten (33). Ersättare har samma befogenheter som den ordinarie (34). 2013 formades en ALARA-grupp med syftet att stärka och förtydliga ALARA-arbetet i verksamheten (35). Gruppen leds av strålskyddsföreståndaren (22) och är sammansatt av personer som representerar olika delar och nivåer i företaget (35). WSE har bidragit med luftövervakningsprover från strålmiljön inom anläggningen till ett forskningsarbete som drivs av Linköpings universitet. Målet med detta är att bidra med fler lärdomar om uranaerosolers karakteristik för att på ett mer korrekt sätt vidare beräkna intecknade effektiva stråldoser till personalen. WSE arbetar med att kartlägga parametrarnas osäkerheter i WSE:s dosberäkningsmetodik (36). Det finns idag mer personell redundans i beräkning och utvärdering av intecknade effektiva stråldoser. De fyra personer som arbetar med detta har under perioden för SSV:n deltagit i en kurs för interndosberäkningsprogrammet IMBA (37). SSM konstaterar även att WSE använder sig av ett system för erfarenhetsåterföring och utbildningsinsatser och gör betydande satsningar på säkerhetskulturområdet på flera plan med målsättningen att höja medvetenheten om frågorna bland all personal (24). I (38) bedömde SSM att WSE uppfyllde kompetenskrav avseende kriticitetssäkerheten på bränslefabriken men hade synpunkter gällande resurser för kriticitetsanalytiker (se vidare avsnitt 4.5). Vid beredskapsinspektionen (28) gjorde SSM noteringar avseende utbildning och information i miljöer med risk för höga doser eller omfattande persondoskontaminering (se avsnitt 4.6). I (29) fick SSM intrycket att WSE har engagerad och kompetent personal inom friklassningsområdet och bedömde att företaget uppfyller de grundläggande kraven på tillräcklig kompetens. Vid verksamhetsbevakning för omgivningskontroll ansåg SSM att både kompetens och personalförsörjning i området var goda (se 4.17). SSM värderar WSE:s övergripande arbete inom området kompetens och bemanning som acceptabelt. Värderingen motiveras av att myndigheten ser positivt på att rollen som strålskyddsföreståndare har förtydligats och har fått förutsättningar för att utföra ett strategiskt och långsiktigt strålskyddsarbete i och med samverkan med ledningen och styrningen av ALARA-gruppen. Att rollen även bemannats upp en redundans med både kompetens och erfarenhet är ytterligare steg i rätt riktning. Vidare ser myndigheten en positiv utveckling i frågor rörande interndosimetri, vid jämförelse med tidigare perioder. I övrigt ser SSM även gynnsamt på de utbildningsinsatser som genomförts för att utveckla säkerhetskulturen inom verksamheten. Vid andra tillsynsområden har myndigheten funnit brister, vilka i många fall har korrigerats. SSM anser att WSE:s genomförda insatser inom området är viktiga, dock behöver organisationen tid att säkerställa att dessa ansträngningar fungerar som avsett även på lång sikt. 4.4 Hantering av brister, incidenter och missöden WSE har rapporterat och hanterat kategori 2- och strålskyddshändelser enligt gällande krav. Antalet rapporterade händelser av kategori 2 ökade under perioden med det högsta antalet under 2013 på flera år. Tre kategori 2-händelser har under perioden INES-klassats enligt WSE:s kriterier. Två händelser under 2013 klassades som INES 0 och en under 2014 som INES 1. Två av dessa händelser hade bäring på kriticitet och en på kriticitet och strålskydd (se 4.5). Händelser

Sida 12 (33) som INES-klassades vid föregående period uppgick till tio, vilket visar en positiv nedgående trend, samtliga som INES 0. Tabell 5. Antal händelser av kategori 2 under åren 2009-2014. År: 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Antal kategori 2-händelser 25 23 22 20 29 21 WSE anger händelsernas inverkan enligt tabellen nedan. Det är då att märka att strålskyddshändelser inte alltid är kategori 2-händelser, utan även kan rapporteras enligt andra föreskrifter. Kriticitetsrelaterade händelser fortsätter att dominera liksom under föregående period. Händelser inom det fysiska skyddet ökade kraftigt. Tabell 6. WSE:s bedömning av strålsäkerhetspåverkan av händelser av kategori 2 under åren 2009-2014. Händelsens påverkan / År: 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Kriticitetssäkerhet 10 12 8 9 15 3 Fysiskt skydd 8 3 2 7 2 Strålskydd 3 3 1 2 1 3 Kriticitet + strålskydd 2 1 1 1 Safeguards 1 1 Inget av ovanstående 2 3 11 7 6 12 21 av de totalt 50 rapporterade händelser av kategori 2 involverade säkerhetsklassade komponenter. 14 med säkerhetsklassning för kriticitet (K), sex för utsläpp (U) och en för både K och U. Tre händelser av kategori 3 rapporterades under perioden. Vid verksamhetsbevakningarna med inriktning på drift (33) (37) (36) (39) (40) (41) har SSM kunnat konstatera att händelser rapporteras och följs upp i enlighet med fastlagda rutiner. Dock har säkerhetsrelaterad dokumentation inte alltid reviderats i enlighet med ställda tidplaner, vilket uppmärksammats av myndigheten sedan verksamhetsbevakningen av driften från april 2014 (37). Vid inspektionen inom kriticitetssäkerhetsområde (38) bedömde SSM att WSE hanterade de händelser som sedan ledde till Anläggningsinventerings- och PVC-projekten i enlighet med ställda krav (se avsnitt 4.5). Våren 2014 bytte WSE sitt system för rapportering av händelser CAPs till den nya databasen CAPAL, Corrective Action Prevention And Learning (42). Berörd personal har utbildats. WSE fortsätter rapportera händelser enligt uppställda krav. Antalet händelser av kategori 2 som INES-klassades under perioden minskade kraftigt jämfört med föregående period, dock ökade totalt antal rapporterade händelser något. SSM värderar WSE:s hantering av brister, incidenter och missöden endast som acceptabelt på grund av att företaget inte klarar föreslagna åtgärder enligt utsatt tid. SSM noterar en negativ ökande trend för framskjutningar i tidplaner som har med anläggningens säkerhetsdokumentation att göra. 4.5 Kriticitetssäkerhet I september 2103 genomförde SSM en inspektion av kriticitetssäkerheten vid bränslefabriken (38). Inspektionen föranleddes av de projekt och utredningar WSE drivit för att komma till rätta med diskrepanser mellan vad som antagits i kriticitetssäkerhetsanalyser och dels verkliga mått på utrustning, dels klorhalter i PVC-plattor/insatser. Ett annat syfte med inspektionen var att ge SSM en helhetsbild av hur anläggningen systematiskt analy-

Sida 13 (33) serats med avseende på kriticitetssäkerhet. Detta mot bakgrund av att ett antal händelser inträffat de senaste åren då uran oavsiktligt ansamlats i utrymmen där det inte är avsett att finnas eller inte finnas i de mängder som uppkommit. Uppkomna situationerna har då inte varit analyserade med avseende på kriticitetssäkerhet. SSM bedömder i (38) att: WSE har hanterat de händelser som ledde till Anläggningsinventerings- och PVCprojekten i enlighet med kraven om utredning av händelser, 5 kap. 4 SSMFS 2008:1. WSE har rutiner för och genomför kriticitetssäkerhetsanalyser som är grundade på en systematisk inventering av händelser, händelseförlopp och förhållanden som kan leda till en radiologisk olycka, i enlighet med kraven i 4 kap. 1 SSMFS 2008:1. WSE inte helt uppfyller kraven om tid och resurser enligt 2 kap. 9 första stycket 3 SSMFS 2008:1 med avseende på kriticitetsäkerhetsanalytiker. SSM bedömer att det är en brist att det vid vissa arbetstoppar inte finns tillräckliga resurser för bränslefabrikens behov avseende kriticitetssäkerhetsanalytiker. SSM bedömer även att det är en brist att tillräckliga resurser inte avsatts i form av kriticitetsanalytiker, övrig säkerhetskunnig personal samt systemkunnig personal, för uppdatering av säkerhetsdokumentation. SSM bedömder bristen som liten i det korta perspektivet men som stor med tiden om bränslefabrikens resurser nedprioriteras till förmån för andra affärsområden inom WSE. WSE uppfyller kraven i 2 kap. 9 första stycket 5 med avseende på att enheten BTF har tillräckligt många kriticitetsanalytiker med tillräckligt hög kompetens för att täcka in bränslefabrikens resursbehov. WSE inte helt uppfyller kravet enligt 4 kap. 2 SSMFS 2008:1 om aktuell säkerhetsredovisning. Bedömningen grundas på att det vid tiden för inspektionen gått cirka fem år sedan anläggningsinventeringen genomfördes utan att resultatet blivit färdigt dokumenterat i säkerhetsredovisningen. SSM bedömer bristen som måttlig och strålsäkerhetsbetydelsen som liten eftersom uppdatering av SRB med avseende på resultat enligt anläggningsinventeringen ska vara klart den 31 oktober 2013 enligt WSE:s plan 2. Ur verksamhetsbevakningsrapporter av driften vid WSE åren 2013-2014 framgår att SSM bedömer driften som tillfredsställande ur säkerhetssynpunkt med undantag av tre kategori 2-händelser som haft påverkan på kriticitetssäkerheten. Händelserna utgörs av CAPs 14-058-N007/CAPAL #100001292 om kommunikationsbortfall mellan vissa processdatorer, INES 1, se avsnitt 4.1, CAPs 13-311-N003/CAPAL #100000947 om mekaniska defekter samt felaktig bornivå på stavar, INES 0, se avsnitt 4.7 och CAPs 13-189-N001/CAPAL #100000530 om överkritisk mängd kuts i B-ugn, INES 0, se avsnitt 4.7. Identifierade händelser med inverkan på fabrikens kriticitetssäkerhet (se vidare avsnitt 4.4) bedöms utifrån preliminära beräkningar som säkerställer anläggningens driftsäkerhet i väntan på slutgiltiga kriticitetsberäkningar och -analyser. WSE uppfyller inte helt kraven om tid och resurser med avseende på kriticitetsäkerhetsanalytiker vid vissa arbetstoppar och för att uppdatera fabrikens säkerhetsredovisning (se 2 Vid periodens sista verksamhetsbevakning av driften från oktober 2014 (36) framgick att det fortfarande återstår delar i säkerhetsrelaterad dokumentation som inte uppdaterats efter projekten och investeringar i verksamheten.

Sida 14 (33) vidare för området 4.11). Periodens tre INES-klassade händelser har inverkan på fabrikens kriticitetssäkerhet. Baserat på detta underlag anser SSM att WSE:s arbete inom området kriticitetssäkerhet är acceptabelt. 4.6 Beredskap I mars 2013 genomförde SSM en inspektion (28) vid anläggningen med syfte att tillse om WSE bedriver en planerad beredskapsverksamhet och har en beredskapsorganisation som utbildas och övas med tillräckliga resurser och arbetsförutsättningar. SSM:s bedömning från denna inspektion är att WSE har tillräcklig dokumentation och rutiner för planering av beredskapsverksamheten. Dock fann SSM ett antal brister inom ledningssystemet för beredskapsverksamheten, där dokumentationen inte var aktuella i alla delar. Det fanns också dubbelregleringar i ett antal av de styrande dokumenten där viss dokumentation även var motsägande. SSM noterade även att det finns personal vid WSE som, under eller efter en nödsituation kan komma att göra insatser eller avhjälpande åtgärder på platser där det finns risk för höga doser eller omfattande persondoskontaminering, inte har erhållit utbildning och information om arbetsformer och strålskyddsåtgärder i sådan miljö. WSE vidtog korrigerande åtgärder för de av SSM identifierade bristerna, och redovisade en tidssatt åtgärdsplan (43) för hur tillståndshavaren skulle komma tillrätta med bristerna. Berörd dokumentation har redigerats, samt den personal som saknade ovan nämnda posthaveriutbildning har utbildats och övats på de händelser där det vid anläggningen skulle kunna finns risk för höga doser eller omfattande persondoskontaminering under eller efter en nödsituation. I oktober 2014 gjorde SSM en verksamhetsbevakning vid anläggningen (44). Syftet med verksamhetsbevakningen var att gå igenom Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrift (SSMFS 2014:2) om beredskap vid kärntekniska anläggningar, som skulle träda i kraft den 1 januari 2015. I december 2014 erhöll WSE ansökt tidsbegränsad dispens (45) från vissa paragrafer i SSMFS 2014:2. Beslutet innehöll dispens från kravet att det ska finnas hjälpmedel och dokumenterade instruktioner för att beräkna stråldoser vid utsläpp av radioaktiva ämnen till atmosfärsen. Dispensen gäller till och med den 31 augusti 2015. I samma skrivelse erhöll WSE även en dispens från kravet på att det ska finnas fast installerade detektorer i andra kontrollerade utsläppsvägar än huvudskorstenen för att mäta strålningsnivåer vid en nödsituation. Denna dispens gäller till och med den 30 september 2015 med villkoret att tillståndshavaren ska redovisa de utsläppsvägar och den mängd utsläppt aktivitet som kan bli aktuell i kontrollerande utsläppsvägar under nödsituationer på anläggningen. Liksom vid föregående SSV anser SSM att WSE hanterar området beredskap på ett tillfredsställande sätt, eftersom beredskapsverksamheten vid anläggningen har utvecklats, men även för att WSE snabbt vidtagit åtgärder för de mindre brister som SSM identifierat under tillsyn. 4.7 Underhåll, material- och kontrollfrågor Inom detta område sker informationsutbyte vid de verksamhetsbevakningar av driften som SSM regelbundet gör. Två händelser inom området klassades som INES 0. Vid föregående SSV uppmärksammade SSM den ökade andelen av händelser i samband med idriftagning av utrustningar utan godkänd kontroll av driftklarhet. Även om problemet inte observerats på samma sätt vid innevarande period noterar myndigheten att

Sida 15 (33) det fortfarande finns problem med driftklarhet, bl.a. pga. att STF krav inte följs. Parallellt uppmanade SSM företaget att ha vaksamhet inom området pga. uppdagade materialbrister under 2011-2012 med omfattande läckage av urandioxidpulver som följd. SSM utförde då en underhållsinspektion i september 2014 som ännu inte rapporterats färdigt. Inspektionen fokuserade endast på underhåll av säkerhetsklassade komponenter för kriticitet och utsläpp (46). SSM konstaterade att händelsen Kuts i stegbalk i B-ugn (47) kunnat inträffa trots en liknande händelse i D-ugnen av stegbalkstyp i 2011 (40). Denna tidigare händelse klassades också som INES 0. I B-ugnens utmatningsdel upptäcktes 27 kg UO 2 -kuts i samband med underhållsarbete. Orsaken till händelsen kopplas till ett haveri i ugnen i december 2012 där ett antal kutsskepp klättrade på varandra med ansamling av kutsar i stegbalkslådan. Trots att alla ugnar tillhör samma system utfördes inte kriticitetsanalyser för de tre genomskjutningsugnarna med fall där stegbalkslådan fylls med kutsar i samband med tidigare händelse. Under kriticitetsinspektionen gavs förklaringen att det inte var naturligt att fundera på de andra ugnarna eftersom de är av helt annan konstruktion. Man ansåg då att den typen av händelse inte kunde hända i genomskjutningsugnarna (38). I samband med måttinventeringsprojektetet kontrollerades samtliga 32 borstavar i en av de tre oxidationsugnar som används för att oxidera skrotade urandioxidkutsar till uranoxidpulver. Vid utvärdering av röntgenbilder uppdagades att flera stavar var mekaniskt påverkade och/eller att borpelaren var under den nivå som anges i säkerhetsredovisningen. Driften stoppades. Kontrollen av borstavar hade inte kunnat utföras fullt ut sedan den första påfyllningen 1988 på grund av oklarheter i beskrivningen av hur kontrollen ska utföras. WSE klassade händelsen som en INES-0 (48). Knappt två veckor efter ovan nämnda driftstopp kontrollerades ett röntgenprotokoll efter nymonterade borkarbidstavar i oxidationsugn C. Det konstaterades att tre stavar hade återmonterats med för låg nivå pga. att en arbetsmetodik för arbetet saknades. Driften stoppades ånyo. WSE bedömer att händelsen inte haft någon inverkan på säkerheten då preliminära kriticitetsanalyser indikerar att 10 stycken godkända stavar behövs för att klara K eff < 0,95 (49). Ovan beskrivna INES 0-missödena rapporterades sedan 2013 utan att vara åtgärdade enligt tidplan. Händelsen med kuts i stegbalksugnen avser en upprepad händelse från 2011. Vid senaste verksamhetsbevakning av driften framgår att komplettering av underhållsinstruktion är framskjuten med över ett år (36). Händelserna med borstavar i oxidationsugnar har pågått sedan 1988 utan att åtgärder har vidtagits. Vid (36) framgår att kriticitetsanalysen (för oxidationsugnarna) kvarstår att genomföra och tidplan saknas för detta. Trenden med rapportering av händelser med driftklarhetsverifieringsproblem har minskat jämfört med föregående period. Vid denna SSV har WSE bedömt två händelser av kategori 2 inom området ha ringa påverkan på kriticitetssäkerheten; SSM kan likställa WSE:s bedömning med brister med liten strålsäkerhetsbetydelse vilka ännu inte är åtgärdade. SSM värderar därför WSE:s hantering av området underhåll, material- och kontrollfrågor vara acceptabelt. WSE bör analysera anledningen till varför åtgärder inte slutförs enligt plan, för att framdeles kunna ändra den negativa trenden med framskjutning av tidplaner.

Sida 16 (33) 4.8 Säkerhetsgranskning och kvalitén hos anmälningarna till SSM SSM har inte genomfört någon tillsyn riktad mot området primär och fristående säkerhetsgranskning (PSG och FSG) under den aktuella perioden. SSM har däremot utfört vissa insatser efter den samlade inspektionen från 2012 och även bevakat området genom hanteringen av de anmälningar som inkommer till myndigheten. SSM noterade under inspektionen mot åtgärdsprogram avseende föreläggande inom strålskyddsområdet (22) att förhållanden om jäv är förtydligat i WSE:s instruktion för säkerhetsgranskningsfunktionen WSE 16.1 (50). SSM hade ett möte med WSE hösten 2013 för att diskutera företagets anmälningar (51). SSM hade bl.a. observerat långa hindertider (> 1 år) vid ett par anmälningar för tillfälligt avsteg från STF (52) (53), samt brister i förklaring av bakgrund till anmälan (54). SSM har under perioden haft en kontinuerlig dialog med tillståndshavaren för att bl.a. tydliggöra motiveringen av ställningstaganden hos WSE:s säkerhetsgranskningsfunktion, vilket har förbättrats. SSM noterar vidare att det förekommer ett mindre antal anmälningar med kvalitetsbrister såsom sen anmälan, alltför kortfattad beskrivning av säkerhetsfrågor eller att protokoll från säkerhetgranskningen inte bifogats som separat dokument. Under 2013 inkom WSE med totalt tio anmälningar, varav en förlängning för tillfälligt avsteg från STF och en organisationsförändring. Under 2014 inkom WSE med totalt sju anmälningar, varav en förlängning för tillfälligt avsteg från STF och en organisationsförändring. Tabell 7. Antalet anmälningar från bränslefabriken som behandlats i ABG 2011-2014. År Antal anmälda ärenden behandlade av ABG 2011 6 varav 1 föreslogs för granskning 3 2012 4 varav 1 granskad 2013 10 varav 5 beslutades för granskning 2014 7 varav 4 beslutades för granskning 4 SSM konstaterade vid föregående SSV att WSE har fungerande processer för såväl PSG som FSG. Företaget har tagit hänsyn till SSM:s förslag på förbättringsbehov inom området och infört dessa i egen instruktion. SSM har haft dialog med tillståndshavaren för att förbättra sina anmälningar och även här har WSE vidtagit åtgärder. Företaget visar god vilja att förbättra sina granskningsprocesser, varför SSM varken har underlag eller anledning att ändra föregående värdering. WSE:s säkerhetsgranskning och kvalitén hos anmälningarna till SSM värderas som tillfredsställande. 4.9 Utredning av händelser, samt erfarenhetsåterföring och rapportering till SSM WSE har att lämna ett antal olika årsrapporter till SSM utifrån olika föreskrifter och tillståndsvillkor. Rapportering har inkommit i enlighet med kraven. I vilken utsträckning som rapporterna granskats av SSM framgår under respektive sakområde. Utöver detta meddelar WSE i sina veckorapporter om information som tillståndshavaren finner av 3 En anmälan återtogs av WSE och ingen granskning behövde påbörjas. 4 Ytterligare tre anmälningar inkomna under 2014 hanterades inte genom ABG (146) (147) (150). Samtliga hanterades direkt av enheten för beredskap.

Sida 17 (33) särskilt intresse för myndigheten. Detta kan t.ex. handla om organisationsförändringar som inte omfattar den tillståndspliktiga verksamheten. Myndigheten följer upp händelser av kategori 2 vid verksamhetsbevakningar av driften (39) (33) (40) (41) (37) (36). I WSE:s s.k. slutrapporter diskuteras vunna erfarenheter där bl.a. upprepade eller kopplade händelser uppmärksammas. Dessa rapporter inkluderar oftast erfarenhetsåterförings- eller informationsåtgärder om inträffade händelser. I samma dokument beskrivs utredningar av händelser inklusive dess orsaksanalys, åtgärdsplan med datum för slutförande av varje åtgärd och vem som ansvarar för att göra detta. Åtgärderna omfattar inte bara den enskilda händelsen utan lyfter även liknande problematik på andra områden, vilket SSM tidigare identifierat som en förbättringsmöjlighet: WSE bör se över rutinerna då åtgärder fastställs i CAPs-ärende, så att dessa får en tillräcklig bredd och även täcker liknande händelser i snarlik utrustning (38). SSM har inte funnit något avvikande gällande WSE:s utredning av händelser. Dock har åtgärder innefattande säkerhetsrelaterad dokumentation inte alltid reviderats i enlighet med ställda tidplaner, som redan diskuterat i avsnitt 4.4. WSE redovisade i samband med SSM:s föreläggande av det oplanerade utsläppet av kontaminerat avfallsvatten både resultatet av utredningar och genomförda samt planerade åtgärder för att komma tillrätta med uppdagat problem (55), se avsnitt 4.17. I (38) konstaterade SSM att företaget utfört grund- och orsaksanalyser för de kriticitetsrelaterade händelser som rapporterats myndigheten, se avsnitt 4.5. Gällande händelser inom friklassningsområdet förelade SSM företaget att inkomma med en beskrivning av åtgärder med syftet att förhindra att liknande händelser åter inträffar (56), se avsnitt 4.17. WSE svarade på föreläggandet med referens till utförda orsakanalysutredningar för varje händelse (57). I (34) presenterade WSE sin process för erfarenhetsåterföring som i stora drag består av momenten samla in, bedöma, sprida, följa upp och identifiera behov av åtgärder. Därefter börjar man om i momentet samla in. WSE delar med sig av erfarenheter både internt och globalt inom koncernen. Utöver intranätet använder företaget andra verktyg såsom händelseklocka och kaskadering (tavla som visar vilka enheter som har fått information) för att sprida erfarenheter. WSE:s nya avvikelsehanteringssystem CAPAL innehar ett verktyg för att hantera erfarenhetsåterföring (42). SSM har under perioden inte funnit någon brist inom området. WSE informerar SSM utöver gällande rapporteringskrav och har tagit till sig av myndighetens synpunkter på förbättringar i företagets s.k. slutrapporter. Händelserna utreds enligt gällande krav och erfarenheter sprids. Företaget förbättrar erfarenhetsåterföringsområdet genom att introducera det nya systemet CAPAL. WSE:s arbete med utredning av händelser, samt erfarenhetsåterföring och rapportering till SSM värderas till bra. 4.10 Fysiskt skydd och informationssäkerhet Fysiskt skydd SSM följde upp området fysiskt skydd genom tre verksamhetsbevakningar med inriktning bemanning, kompetens och befogenheter (58), kontrollerat och registrerat tillträde (59) och åtgärder vid förhöjt hot (60). SSM drar följande slutsatser inom området baserat på denna tillsyn: WSE har ledningssystem och processer för att försäkra sig om att organisationen, ledningen och styrningen av den kärntekniska verksamheten bedrivs rätt avseende

Sida 18 (33) det observerade ärendet, att tillståndshavaren ska utse en person i ledande ställning att ansvara för övergripande frågor om fysiskt skydd. SSM avser att fortsatt följa organisation och roller som är kopplade till fysiskt skydd. WSE redovisade för de olika processerna för tillträde till anläggningen. WSE:s metod för riskanalys är genomtänkt och relevant. Delar av det fysiska skyddet till uranförrådet är föråldrat och bör förnyas. Diskussion om alternativ fördes på plats. WSE:s plan och åtgärder mot förhöjt hot är genomarbetade och underbyggda. WSE:s analysverktyg skapar en bra grund att bygga skyddet ifrån. Perioden resulterade i ett högt antal rapporterade händelser av kategori 2, jämfört med tidigare SSV:n med totalt nio stycken händelser. Under dessa verksamhetsbevakningar och vid två verksamhetsbevakningar av driften (40) (41) redovisade WSE åtgärder som vidtagits för att händelserna inte ska inträffa igen. SSM kommer att följa upp dessa händelser som kan vara relaterade till rutiner, kompetenser eller teknik med avseende på tillträde till bevakat och/eller skyddat område. Informationssäkerhet Under perioden har myndigheten följt upp WSE:s projekt efter föreläggandet om skydd mot obehörig åtkomst och dataintrång mot datoriserade system (61) genom tre verksamhetsbevakningar (62) (63) (64). SSM konstaterar att WSE arbetat strukturerat med tidigare presenterat åtgärdsprogam och att nästan alla åtgärderna var avklarade redan vid december 2013. SSM uppmärksammar att WSE arbetat i en bred uppfattning med åtgärderna och att projektet har visat bra framdrift och är förankrat hos ledningen. Projektet har också medfört ökad kompetensöverföring och förståelse inom sakområdet. SSM konstaterar att en specifik omständighet, som diskuterats vid dessa tre och även tidigare tillsynstillfällen, ännu inte är omhändertagen. Detta trots att myndigheten har påpekat att denna åtgärd måste tas om hand. SSM avser att fortsatt följa utvecklingen i detta avseende. Vid slutet av 2014 utförde SSM en inspektion om trådlös kommunikation och accesspunkter för wifi, mobiltelefoni och relaterade IT-system (65). Myndigheten konstaterade att WSE uppfyller helt med grundläggande kraven i 9 och 11 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:12) om fysiskt skydd av kärntekniska anläggningar. Dock identifierade SSM vissa förbättringsbehov gällande utökade, schemalagda och dokumenterade kontroller, samt vissa åtgärder med wifi-kort. Antal händelser av kategori 2 ökade markant under perioden och SSM anser att något generiskt fel ligger bakom dessa (se vidare avsnitt 4.2). Övrig tillsyn visade att WSE har bra processer för bemanning, kompetens och befogenheter, samt vid förhöjt hot; dock föråldrat fysiskt skydd vid vissa delar av verksamheten. Vid föregående SSV påvisades brister i anläggningens informationssäkerhet. WSE har arbetat fram åtgärder med positiva synergier inom olika områden som resultat. SSM uppmärksammar att projektet löper väl ut förutom på en viktig programpunkt som har påpekats redan vid föregående SSV och som ännu inte åtgärdats. WSE:s arbete inom området fysiskt skydd och informationssäkerhet värderas vara acceptabelt. Företaget har förutsättningar att förbättra sig i området förutsatt att uppdagade brister korrigeras.

Sida 19 (33) 4.11 Säkerhetsanalyser och säkerhetsredovisning SSM:s tillsyn inom området har främst bestått i att ta hand om de anmälningar som gjorts till SSM och som berör ändringar i SAR/STF (66) och (67). Fortskridning av företagets arbete med uppdatering av säkerhetsredovisning och annan säkerhetsrelaterad dokumentation har följts upp under verksamhetsbevakningar av driften (39) (33) (40) (41) (37) (36). Av de totalt 59 påverkade systemen efter händelser såsom måttinventerings- och PVCprojekten, samt investeringsprojekt hade företaget reviderat klart 51 systembeskrivningar vid tillsynsinsatsen från oktober 2014 (36). Enligt företagets plan skulle arbetet ha varit klart vid slutet av 2013 (se 4.5). Trots att SSM konstaterade vid slutet av 2012 att WSE har ett stort behov av att komma ikapp med säkerhetsrelaterad dokumentation, såsom SRB, STF, testbeskrivningar, barriäranalyser och klassningslistor (39) har WSE ännu inte åtgärdat problemet fullt ut. I (38) bedömde SSM att företaget inte helt uppfyllde kravet på aktuell säkerhetsredovisning pga. att resultatet från anläggningsinventeringsprojektet inte hade blivit färdigdokumenterat i SRB (se 4.5). Vid föregående SSV uppmanade myndigheten WSE att uppdatera anläggningens säkerhetsrelaterade dokumentation i närtid samt att vara vaksamt i området (1), varför SSM genomförde en inspektion under 2015 (68) 5. Övrigt myndighetsarbete inom området omfattade granskningen av SRB:s avsnitt 1.2.12 Strålskydd, där SSM bedömde att dokumentet uppfyllde ställda krav för personstrålskydd, utsläpp, friklassning och beredskap med mindre brister (69). Granskningen av SRB:s avsnitt 1.2.4 Organisation, ledning och styrning, bedömdes vara av tillräcklig omfattning för att tydliggöra den principiella organisationsstrukturen hos WSE (27) (se avsnitt 4.2). WSE har inte fullt ut åtgärdat och uppdaterat sin säkerhetsredovisning och övrig säkerhetsrelaterad dokumentation trots SSM:s uppmaningar och upprepade påpekanden vid flera tillsynsinsatser. SSM värderar området Säkerhetsanalyser och säkerhetsredovisning vara oacceptabelt. WSE måste lägga mer resurser för att komma till rätta med att ha en uppdaterad och aktuell säkerhetsredovisning i närtid. 4.12 Säkerhetsprogram Efter de två genomförda inspektionerna inom området under föregående SSV (1), där SSM konstaterade att företaget uppfyller ställda krav har SSM inte utfört någon riktad tillsyn under aktuell period. WSE har dock redovisat utfallet av sitt säkerhetsprogram och säkerhetsmål vid de årliga ledningsmötena med SSM (70) och (71). SSM får intrycket att den säkerhetskommitté som bildades 2011 med WSE:s VD som ordförande fungerar som avsett. Vid föregående SSV poängterade SSM vikten av att genomsyra organisationen med dess säkerhetsrelaterade arbete, eftersom det fastställda säkerhetsprogrammet inte kändes igen av många inom organisationen och involverade endast personer i chefsställning. Under en verksamhetsbevakning inom området säkerhetskultur (24) konstaterade SSM att WSE hade hållit genomgång av säkerhetsmålen med sina anställda. Trots detta finns det medarbetare som inte upplever att WSE:s säkerhetsmål är särskilt kända ute bland personalen i fabriken. Säkerhetsmål tas fram varje år och upplevs som mycket öppna nedåt i organisationen. De flesta kollegor kommer inte i direkt kontakt med dem, vissa tycker att något mer konkret behövs. 5 Inspektionen utfördes i mars 2015 och har ännu inte rapporterats klart.

Sida 20 (33) SSM konstaterade vid föregående SSV att WSE uppfyller ställda krav på säkerhetsprogram. WSE har under perioden vidtagit åtgärder för att sprida kunskapen om företagets säkerhetsmål, dock har dessa åtgärder inte haft full effekt. SSM anser dock att påpekad brist har liten strålsäkerhetsbetydelse då företaget generellt ökat sitt engagemang i säkerhetskultursfrågor på olika plan (se 4.2). SSM anser att WSE:s verksamhetsområde säkerhetsprogram fortsätter fungera tillfredställande. 4.13 Förvaring av anläggningsdokumentation Hösten 2012 genomförde SSM en inspektion för att kontrollera WSE:s rutiner för att upprätta och ta hand om dokumentation som omfattas av SSM:s arkiveringskrav. Inspektionsrapporten för denna insats kommer dessvärre inte att slutföras. Myndigheten har inget underlag för att göra någon värdering. SSM har inget underlag för att göra någon värdering av området. Området är inte värderingsbart. 4.14 Hantering av kärnavfall Mars 2013 inkom WSE med ett tolkningsdokument rörande för vilka avfallstyper som WSE behöver arbeta fram typbeskrivningar (72), då det tidigare beviljade anståndet löpte ut 30 juni 2013 (73). SSM granskade inkommen skrivelse och identifierade ett antal avfallstyper där typbeskrivningar behövs i enlighet med SSMFS 2008:1 6 kap 6 (74). SSM eftersökte en åtgärds- och tidplan för framtagningsprocessen av WSE:s identifierade typbeskrivningar (75). WSE inkom med begärt underlag (76) (77) och har därefter anmält: typbeskrivning för specialskåp där filter med mer än 50 gram U-235 lagras och typbeskrivning för ISO-containrar med torrt material (78); typbeskrivning för ISOcontainrar med rostfri spillskyddslåda, för fuktigt avfall (79) samt typbeskrivning för ISOcontainrar med rostfri spillskyddslåda, för brännbara vätskor (80). Vid tidpunkt för sammanställning för denna samlade strålsäkerhetsvärdering pågår parallell granskning av samtliga inkomna typbeskrivningar. Efter verksamhetsbevakning som genomfördes i oktober 2013 (81) kunde SSM konstatera att WSE har framdrift i framtagandet av typbeskrivningar och att angiven plan hålls. SSM konstaterade även att företaget inlett omhändertagande av brännbart avfall via pyrolys på Studsvik 6 och behandling av svavelsyraeluat med utrustningen för vätske-vätske extraktion s.k. Mixer-Settler. SSM framförde att WSE nu bör fortsätta arbetet med att finna lösningar för andra kategorier av avfall där omhändertagandet inte är klarställt, exempelvis historiskt avfall så kallat RMA-avfall. Under samma tillsynstillfälle tog SSM del av WSE:s generella avfallshantering, både genom presentationer och studiebesök, inför beslutad granskning av företagets anmälda avfallsplan (82). WSE meddelade att företagets strategiska arbete med hantering av avfall utan lösning på behandling drivs genom det s.k. avfallsprojektet, vilket myndigheten följde upp under en verksamhetsbevakning av driften (41) 7. 6 I april 2014 godkände SSM Studsvik Nuclear AB som uppdragstagare för Westinghouse Electric Sweden AB (148). 7 I en verksamhetsbevakning med inriktning på avfallsplaner och typbeskrivningar i december 2014 informerade SSM om utfallet på den preliminära granskningen av typbeskrivningar och företagets avfallsplan; WSE informerade då om framdriften av avfallsprojektet (149).