Samrådshandling för vindkraftsutbyggnad på Skäggs 2:1, Visby kommun

Samrådshandling för vindkraftsutbyggnad på Skäggs 2:1, Visby kommun Av: Jonatan Bonthron Danjel Hendriksson Erik Berglund Handläggare: Fredrik Lundmark Lars Bäckström

Sammanfattning Skäggs ligger ca 10 km nordost om Visby. Området lämpar sig väl för utbyggnad av vindkraft då avstånd till bebyggelse är långt och vindförhållandena är goda. Syftet med detta samråd ära att hämta in lokala kunskaper, åsikter och idéer inför en planerad etablering av 10 st vindkraftverk, modell Nordex N90 med en märkeffekt på 2.5 MW per verk. Anläggningen planeras med en navhöjd på 100 meter för att nyttja vindförhållandena så mycket som möjligt. De planerade verken har en rotordiameter på 90 m vilket betyder att den totala höjden på vindkraftverken blir 145 meter. Enligt beräkningar kommer en eventuell anläggning att klara riktvärden för buller och skuggor med god marginal. En viss visuell påverkan kommer dock att upplevas från de omgivande bostäderna och de som vistas i området. Enligt obekräftade uppgifter finns indikationer på att rovfåglar och andra känsliga fågelarter vistas i området och innan etableringen bör en undersökning göras för att avgöra om dessa kan skadas av bygget. I övrigt bedöms konsekvenserna på natur och kulturmiljön att bli väldigt små och en utbyggnad av förnyelsebar energiproduktion har stora positiva värden. De största störningarna beräknas uppstå under uppbyggnadsfasen och vår förhoppning är att vindkraften inom en snar framtid skall kunna betraktas som ett naturligt inslag i den gotländska kulturmiljön.

Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 4 1.1 Vindkraft i ett globalt perspektiv... 4 1.2 Miljöbalken... 4 2 Presentation av projektet... 7 2.1 Lokalisering... 7 2.2 Områdets lämplighet för vindkraft... 7 2.3 Alternativa lokaliseringar... 8 2.4 Nollalternativ... 8 2.5 Nuvarande förhållanden... 9 2.6 Anläggningens utformning och omfattning... 9 2.7 Infrastruktur... 10 3 Påverkan på landskapsbilden... 11 4 Konsekvenser för hälsa och säkerhet... 12 4.1 Ljud... 12 4.2 Skuggbildning/Reflexer... 13 4.3 Risker... 14 5 Konsekvenser för natur och miljö... 15 5.1 Natur... 15 5.2 Djurliv... 15 6 Konsekvenser för kulturmiljön... 15 6.1 Fornlämningar... 15 6.2 Riksintressen för kulturmiljön... 15 Bilaga 1 Vinden och produktionens höjdberoende... 16 Bilaga 2 Vinddata... 17 Bilaga 3 Produktionsanalys... 18 Bilaga 4 Ekonomisk kalkyl... 19

1 Bakgrund 1.1 Vindkraft i ett globalt perspektiv Den svenska riksdagen har beslutat att målet för den pågående vindkraftsutbyggnaden i Sverige är en årsproduktionsnivå på 10 TWh år 2015. Dessutom hävdar Energimyndigheten att det är rimligt att leverera 30 TWh el från vindkraften år 2020. Väl i drift är vindkraft en förnyelsebar energikälla som är helt fri från miljöfarliga utsläpp. (Källa: Energimyndigheten) Mänskligheten står just nu inför sin största utmaning vilket är att få kontroll över koldioxidutsläppen från fossila bränslen, som orsakar den pågående växthuseffekten. Då medeltemperaturen stiger på jorden till följd av växthuseffekten stiger världshaven och orsakar översvämningar. Oväderskatastrofer ökar och arter utrotas. Användandet av fossila bränslen måste minskas drastiskt för att förhindra detta. Dessutom sjunker världens oljereservoarer för var dag som går. Inom ett tiotal år kommer vi att stå inför dilemmat att backa vår levnadsstandard, till en grad motsvarande den innan industrialiseringen, eller att hitta en energiproduktion som uteslutande härrör från förnyelsebara energikällor. 1.2 Miljöbalken För att ansöka om miljötillstånd, vilket krävs för en vindkraftanläggning, ska etableringen utvärderas i förhållande till miljöbalkens mål och regler. Etableringen av vindkraftsparken i Skäggs ska genomgående ta hänsyn till miljöbalkens mål: - människors hälsa och miljön ska skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan Utsläpp av hälsoskadliga ämnen kommer att vara obefintliga vid vindkraftsparken. Verken får en sådan placering att inga boende i området drabbas av störande bullernivåer. - värdefulla natur- och kulturmiljöer ska skyddas och vårdas Verken kommer att placeras på tillräckligt avstånd från befintliga fornlämningar i området. Arkeologiska utgrävningar kommer att ske på de ytor där verkens fundament ska placeras. - den biologiska mångfalden ska bevaras Med hjälp av vindkraft ersätts luftförorenande energiproduktion som t.ex. kolkraft vilket leder till en global miljöförbättring för jordens organismer. - mark, vatten och fysisk miljö i övrigt användas så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas Vindkraft är en förnyelsebar energikälla och utbyggnad är viktig för att byta ut nuvarande energiproduktionssystem.

- återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp kan uppnås Samtliga delar i ett vindkraftverk återvinns och den tekniska livslängden beräknas till omkring 25 år. Detta leder till både miljömässiga och ekonomiska vinster, med tanke på att jordens råvarulager minskar och priserna sannolikt kommer att stiga i framtiden. Under anläggning och drift av vindkraftsparken i Skäggs följs miljöbalkens hänsynsregler: - Bevisbördesregeln En utförlig utredning görs av lokal och global nytta med vindkraftsetableringen vid Skäggs. Lokala och globala miljöeffekter av parken redovisas fortlöpande genom utredningsprocessen. - Kunskapskravet Genom att projektören och av projektören anlitade konsulter besitter tillräcklig kompetens inom alla områden som rör denna vindkraftsetablering uppfylls kunskaps-kravet. - Försiktighetsprincipen Genom att använda den senaste tekniken inom vindkraft, både gällande anläggning och vindkraftverk, minimaliseras risken att människor och natur tar skada. - Lokaliseringsprincipen Delar av det utredda området ligger inom en yta som omfattar ett riksintresse för vindkraft. Platsen är dessutom vald så att intrång på miljö, djur och människor i området minimeras. - Hushållning- och kretslopsprinciperna Uthållighet och återvinning är vindkraftens kännetecken. Tillverkade verk återvinns efter sin driftstid och under drift nyttjas en oändlig och gratis resurs, vinden. - Produktvalsprincipen Till största del återvinningsbara material kommer att finnas i de verk som inhandlas. Senaste teknik kommer att användas. - Skälighetsprincipen

Vissa lokala negativa intrång i miljön kommer att ske, samt avgasutsläpp vid transport av verken och upprustning av områdets vägar. Med hänsyn till de miljövinster som uppnås under drift kan projektet i sin helhet ses som skäligt. - Ansvar att avhjälpa skador Den skada som vindkraftverken orsakar i området under drift kan lätt åtgärdas genom att montera ner verken och därmed är den ursprungliga landskapsbilden återställd. - Stoppregeln Risken att verksamheten skulle medföra att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade kan ses som minimal, men om så skulle visa sig vara fallet får verksamheten omprövas och kan när som helt rivas och området kan helt återställas.. (Källa: Länsstyrelsen Gotlands län)

2 Presentation av projektet 2.1 Lokalisering Området för planläggningen ligger ca 10 km nordost om Visby på fastigheten Skäggs (markerad som ett streckat område i figur 1). På fastigheten finns redan två vindkraftverk (markerade med blått i figur 1). Denna nyetablering omfattar 10 nya vindkraftverk, vilka är markerade med rött i figur 1. I enlighet med Gotlands kommuns riktlinjer placeras vindkraftverken med ett minimalt avstånd på 1 km till närmaste bostäder. År 2004 har staten fastslagit riksintresse för vindkraft i området som delvis ligger i planområdets norra delar och vidare norrut mot Lummelunda vilket gör lokaliseringen extra lämplig ur nationellt perspektiv. Figur 1. Terrängkarta över området kring Väskinde Källa för Kartunderlag: Metria 2.2 Områdets lämplighet för vindkraft Området lämpar sig väl för vindkraft då avståndet till bebyggelse är långt. Vindförhållanden på Gotland tillhör Sveriges bästa. Årsmedelvinden på 100 meters höjd beräknas ligga på minst 7 m/s enligt de worst-case beräkningar som gjorts med projekteringsprogrammet WindPro. MIUU-modellen ger dessa medelvindar redan vid 70 meters höjd och på den aktuella tornhöjden 100 meter ger MIUU-modellen medelvindar på runt 8 m/s.

Figur 2. Årsmedelvind (m/s) för Gotland, 72 meter över nollplanet Källa: Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet På en plats för en tilltänkt vindkraftetablering är de rådande vindförhållanden den enskilt viktigaste faktorn. Effekten i vinden beror på hastigheten i kubik varför en måttlig ökning i vindhastighet kan ge ett avsevärt energitillskott. 2.3 Alternativa lokaliseringar Då det endast finns markarrende för den utredda fastighetstomten finns inga alternativa lokaliseringar i närheten. 2.4 Nollalternativ Nollalternativet innebör att inga vindkraftverk byggs och att marken fortsätter att utnyttjas som åkermark. Detta alternativ får till följd att effekten till vårt energibehov måste fyllas på annat sätt, t.ex. genom elproduktion i ett kolkondenskraftverk i Polen med bl.a. klimatförändringar som konsekvens.

2.5 Nuvarande förhållanden Mark och vegetation Planområdet består dels av skogshed och dels av öppen jordbruksmark. Den dominerande jordarten i området för anläggningen är grovmo, sand och grus. (källa: Sveriges Geologiska Undersökning, SGU) I dessa jordarter ska det inte vara några problem att anlägga vindkraftverken. Föroreningar Det finns inga tecken på att det finns föroreningar i någon av planområdets marker, vilka skulle kunna frigöras vid anläggningen av vindkraftverken. Landskapskaraktär Landskapet är av typiskt Gotländsk karaktär. Det vill säga ett plant öppet åkerlandskap blandat med större skogsområden. Bebyggelseområden 3 km sydväst om planområdet ligger den lilla byn Väskinde. Runtom planområdet finns även en del mindre gårdar, dessa kommer att ha minst 1 km från närmsta vindkraftverk. Flygsäkerhet Ca 6 km sydväst om planområdet ligger Visby flygplats. Området angränsar till det område där luftfartsverket fastställt en maximal byggnadshöjd på 196 meter. Vindkraftverken kommer ha en totalhöjd på 145 meter och kommer således inte ha någon inverkan på flygsäkerheten.(källa: Luftfartsverket) 2.6 Anläggningens utformning och omfattning Vindkraftverk Tilltänkta vindkraftverk för Skäggs-projektet är Nordex N90 2500 LS. Märkeffekt är 2,5 MW på dessa verk och aktuell tornhöjd för detta projekt är 100 m. Rotordiametern är 90 meter och vingarnas hastighet varierar mellan 9,6-16,8 rpm. Vid en vindhastighet på 3 m/s startar verket, samt slås av vid en vindhastighet på 25 m/s. Nordex har levererat verk på 2,5 MW sedan år 2000 och konceptet är väl beprövat. N90 finns i två versioner, high speed och low speed. Den mest lämpade modellen för utrett område är low speed, eftersom den är anpassad för något lägre vindhastigheter och orsakar lägre ljudnivåer, vilket i sin tur leder till mindre eventuell störning för närboende. För att sköta underhåll och service av verken etableras ett lokalt serviceteam. (Källa: Nordex) Figur 3, Nordex N90 De 10 vindkraftverk som planeras beräknas kunna leverera sammanlagt 60 miljoner kwh årligen. Vilket är ca 7% av Gotlands årliga elenergiförbrukning som låg på 838 miljoner kwh år 2006 (Källa: SCB).

Fundament Ett vindkraftverk med 100 meters tornhöjd utsätts för väldigt stora krafter. För att klara detta behövs gravitationsfundament på nära 18 meters diameter och 1,8 meters djup. Fundamenten består av en mängd armeringsjärn som gjuts in i betong. Större delen av fundamentet täcks av jordmassor. (Källa: Nordex) Demontering Ett vindkraftverk har en driftstid på omkring 20-25 år. Ifall inte verket byts ut mot ett nytt på befintlig plats så monteras vindkraftverket ned och marken återställs till jordbruksmark. Det material som är lönsamt att återvinna återvinns. 2.7 Infrastruktur Väg En väganslutning är nödvändig till varje enskilt vindkraftverk. Totalt rör det sig om ca 3100 meter ny väg som behöver anläggas för de 10 planerade verken. En fördel med området är att det finns gott om befintlig väg men det kommer att finnas ett behov av att förstärka väg på en sträcka av 3100 meter. Utöver vägbyggen krävs att en uppställningsplats görs i ordning i direkt anslutning till vindkraftsverkets plats. Kranen tar en yta på ca 875 m 2 meter i anspråk under byggtiden. I figur 4 kan man se vilka vägarbeten som är nödvändiga. Figur 4, Vägarbeten Källa för Kartunderlag: Metria

Elnät Projektören står för det nergrävda elnätet som anknyter vindkraftverken till en lokal transformatorstation. Platsen för denna bestäms av Geab. Därifrån står Geab för vidarekoppling av högspänningsledning till närmaste knytpunkt. (Källa: Gotland Energi AB, Geab) Mark Ett arrendeavtal är skrivet mellan projektören och markägaren. I dagsläget brukas marken för jordbruk. Jordbruket störs främst under uppbyggnadstiden, eftersom uppställningsplats för kranar och material kan uppgå mot omkring 1500 m 2 per vindkraftverk. Under drift är det endast fundamentets yta som tar jordbruksmark i anspråk, alltså omkring 285 m 2. 3 Påverkan på landskapsbilden Det plana öppna landskapet gör att vindkraftverken kommer att synas på långt håll. De öar av skog som på många ställen ligger mellan bebyggelsen och vindkraftverken kommer dock ha en skymmande effekt. För att förbättra det visuella intrycket kommer vindkraftverken ha samma höjd, form, färg, antal rotorblad och rotationshastighet.

4 Konsekvenser för hälsa och säkerhet 4.1 Ljud I nuläget störs man av trafik från vägen som går genom byn Skäggs. Dagtid kan man uppleva de relativt högljudda jordbruksmaskinerna som störande. Figur 5, riktvärden för industribuller Källa: Naturvårdsverket Ett vindkraftverk genererar två typer av ljud, maskinellt och aerodynamiskt. I moderna verk kan det maskinella ljudet ses som försumbart jämfört med det aerodynamiska ljud som rotorbladen orsakar. Naturvårdsverket bestämmer vilka riktvärden för buller som gäller för verksamheter med miljöpåverkan. Vindkraft ligger under kategorin industriverksamhet. I figur 5 visas gällande bullernivåer för industriverksamhet. Värden avser ekvivalent ljudnivå, alltså medelvärden över en tid.

I figur 6 kan man se bullernivåer beräknade i programmet WindPro. Figur 6, Beräknade bullernivåer runt planerad vindkraftspark Källa för Kartunderlag: Metria Enligt beräkningarna överstiger bullernivån ej 40 db hos närliggande bostäder i Stora Mörby, Lilla Mörby, Stora Åby, Skäggs, Mickelgårds och Idholmen. Placeringen är dessutom lagd så att nivån ej överstiger 35 db i nämnda byar, alltså 5 db under riktvärdet. Det ska även tilläggas att dessa bullerberäkningar visar vilka nivåer man når i värsta tänkbara fall. Under byggnadstiden kommer dock ljudnivåerna tillfälligt att öka beroende på transporter, väganläggning och montering av verken. 4.2 Skuggbildning/Reflexer Vid klart väder bildas skuggor av de roterande vingarna. Vid låg solhöjd kan dessa skuggor sprida sig över stora arealer. På avstånd omkring 1000 meter är dock skuggorna så pass diffusa att de inte märks. I figur 7 visas områden runt vindkraftsparken som drabbas av skuggning vid klart väder. Beräkningarna är gjorda utifrån följande ingångsdata: - Solen skiner från uppgång till nedgång - Rotorbladet är alltid vinkelrätt mot linjen mellan verk och solen - Vindkraftverket är alltid i drift Utifrån beräkningar gjorda i WindPro är det fem fastigheter (rödmärkta i figur 7), som kan drabbas av skuggrörelser från vindkraftsparken. Tre fastigheter ligger i Idholmen, en ligger 1,4 km nordöst om Mickelgårds samt en ligger 0,7 km nordöst om Skäggs. Alla tre ligger inom området där det i värsta fall blir skuggor i 10 timmar per år (blå zon i figur 7). Det ska tilläggas att berörda fastigheter ligger på omkring 1000 meters

avstånd ifrån närmsta verk, vilket medför att det är tveksamt att skuggan märks alls. Ifall det skulle visa sig att störningarna blir allvarliga finns möjligheten att vissa verk stängs av under den tiden. För att undvika att vingarna orsakar reflexer kommer dess yta att vara matt. Figur 7. Beräknad potentiell skuggtid runt planerad vindkraftspark Källa för Kartunderlag: Metria 4.3 Risker Vindkraftverken kan utgöra en säkerhetsrisk för dem som vistas i närheten. Vid extrema vindhastigheter kan rotorbladen lossna och falla ned. Under vinterhalvåret kan nedfallande is som följd av isbildning förekomma. Brand kan uppstå vid överhettning i de rörliga delarna eller till följd av åsknedslag. De fåtal människor som kommer att vistas runt vindkraftverken är de som brukar jorden och den servicepersonal som servar vindkraftverken. Under vinterhalvåret då risken är som störst att dåligt väder och isbildning uppstår kommer jordbruksaktiviteterna vara minimala så personskador till följd av is och nedfallande delar ses som ytterst osannolikt. Åtgärder - För att förhindra brand till följd av åsknedslag installeras åskledare. - Regelbunden service och säkerhetssystem skall förhindra att överhettning i de rörliga delarna sker. - Verken stoppas vid farligt höga vindhastigheter.

5 Konsekvenser för natur och miljö 5.1 Natur I området för etableringen finns inga naturmiljöer med höga välden. Konsekvenserna vindkraftverken får på ekosystem och naturmiljö kommer att vara minimala och kommer vara som störst under byggnadsfasen av verken. I vindkraftverkens växellådor och hydrauliska system finns olja som vid läckage kan skada den omgivande naturen. Vindkraftverken kommer att konstrueras så att även om ett oljeläckage uppstår inne i byggnaden kommer ingen möjlighet finnas att oljan läcker vidare till naturen. 5.2 Djurliv Fåglar kan påverkas av vindkraftverk på flera sätt. Vindkraftverken och byggandet kan vara störande för habitatet och också ge upphov till biotopförluster. De finns även risk att fåglar flyger in i rotorbladen och skadas eller avlider. I ett yttrande från ornitologiska föreningen i samband med en utredning för en fördjupat översiktsplanen för vindkraft på Gotland 2002, skrivs att skogsområdet söder om planområdet vara ett känt revir för Kungsörn och i området skall det även finns Kornknarr vilken är med i världsrödlistan. Tidigare undersökningar på andra platser i Sverige visar att dessa arter kan störas av vindkraft. Men eftersom i den nuvarande planen inte finns några riksintressen för naturvård i området bör en oberoende utredning göras huruvida de befintliga verken påverkat fågelbestånden. (Källa: Gotlands Ornitologiska Förening) 6 Konsekvenser för kulturmiljön 6.1 Fornlämningar I närheten av området för planläggningen finns ett antal fornlämningar. Men de bedöms inte påverkas fysiskt av bygget. Innan anläggningsarbetet påbörjas kommer det på varje plats för vindkraftverken utföras en arkeologisk undersökning för att försäkra om att inga i nuläget okända fornlämningar skadas. 6.2 Riksintressen för kulturmiljön 3km Sydväst om planområdet ligger Väskinde kyrka och 1km Söder om ligger Lilla och stora Åby. Dessa områden har av staten utpekat som riksintressen för kulturmiljö men kommer inte att störas mer än av den minimala visuella påverkan från vindkraftverken. (Källa: VindGIS)

Bilaga 1 Vinden och produktionens höjdberoende

Bilaga 2 Vinddata

Bilaga 3 Produktionsanalys

Bilaga 4 Ekonomisk kalkyl